Tillverkning av slutprototyp 

Innan  framställandet  av  prototypen  startade,  så  förfrågades  en  rad  olika  gitarrbyggare  vad  det  skulle kosta för dem att tillverka slutprototypen. Dock så visa det sig att det skulle vara på tok för  dyrt  att  anlita  en  gitarrbyggare  då  denna  skulle  ta  mellan  20 000‐30  000  kr  för  att  färdigställa  gruppens  prototyp.  Byggtiden  var  också  något  negativt  då  denna  skulle  ligga  på  mellan  2‐3  månader, vilket absolut inte fanns. Det enda positiva med att låta en professionell gitarrbyggare  tillverka  prototypen  var  att  instrumentet  skulle  få  de  rätta  materialen  och  samt  att  den  skulle  tillverkas  av  någon  som  har  mycket  stora  kunskaper  inom  ämnet.  Därför  valde  gruppen  att  tillverka prototypen på egen hand. 

7.11.1 Instrumentkroppen 

För  att  bygga  instrumentkroppen  så  tog  gruppen  hjälp  av  en  erfaren  snickare  med  många  år  i  branschen, Lars Andersson, för rådgivning och tips om på vilket tillvägagångssätt gruppen skulle  gå.  Gruppen  enades  om  att  bortse  från  den  tänkta  tillverkningsprocessen  till  slutprodukten  för  att istället göra en förenklad variant då detta endast handlade om en prototyp. 

Det  gruppen  började  med  var  att  hitta  passande  material.  Gruppen  hade  tidigare  kommit  överrens  om  ett  flertal  olika  önskemål  vad  gällde  materialvalen.  Först  och  främst  så  skulle  materialen  vara  billiga  men  också  hållbara,  stöttåliga  och  relativt  lätta.  Locket  var  det  första  gruppen bestämde sig för att tillverka.  

Eftersom locket skall vara relativt tunt så rekommenderade snickaren Lars gruppen att använda  sig av materialet teakplywood. Detta material har en tjocklek på 4 mm och är både hårt till ytan  och  lätt  till  vikten.  Något  som  även  var  positivt  med  detta  material  var  att  det  ur  ett  estetiskt  perspektiv  ser  bra  ut.  Locket  sågades  ut  enligt  de  mått  som  gruppen  tidigare  ställt  upp.  Akustikhålet  på  locket  frästes  ut  med  hjälp  av  en  dosfräs  som  var  85  mm  i  diameter.  Även  de  mindre  hålen,  som  var  till  för  knappfästena,  frästes  med  hjälp  av  en  överhandsfräs  med  ett  16  mm frässtål.  

Till  bottenbiten  av  instrumentet  använde  gruppen  exakt  samma  material  som  på  locket,  och  samma tillverkningsmetod, att såga ut botten från ett större trästycke med de angivna måtten.  Den svåraste delen på slutprototypen var att få till sargen eftersom denna bit hade rundade hörn.  Tillsammans  med  Lars  så  hittade  gruppen  en  böjbar  plywood  som  hade  en  tjocklek  på  8mm.  Denna  plywood  var  väldigt  böjbar  och  gruppen  böjde  denna  enligt  ritningen,  till  en  radie  på  100mm.  För  att  få  sargen  på  plats  limmade  gruppen  en  rand  med  trälim  runt  om  på  bottenplattan för att sedan med 20 stycken tvingar få sargen på plats. Pressade ihop sargen med  bottenplattan under cirka 5 timmar, innan samma metod sedan användes för att sätta dit locket  på sargens ovansida. 

Efter  att  de  tre  separata  delarna  nu  blivit  till  en  sammansatt  del  så  slipades  det  överflödiga  limmet runt kanterna bort med ett vanligt fint sandpapper. Nu när lådan var klar så återstod det  att  runda  av  botten  och  locket  enligt  ritningen.  Gruppen  tog  ännu  en  gång  hjälp  av  handöverfräsen för att runda av kanterna på en 10mm radie.  

När  instrumentkroppen  i  princip  var  helt  klar  så  grundmålades  sargen  och  botten  med  en  snickerigrundfärg,  detta  för  att  få  lacken  att  fästa  bättre,  samt  att  kunna  se  alla  instrumentkroppens  skavanker  bättre  för  att  på  så  vis  kunna  fylla  igen  dessa  med  spackel  och  lack.  För  att  få  ett  positivt  visuellt  intryck  på  instrumentet  så  valde  gruppen  att  behandla  den  med  en  lack  som  skall  medföra  en  skyddande  och  tilltalande  effekt.  Den  totala  byggtiden  för  instrumentlådan, inklusive väntetider (limning), så tog det drygt två dagar att få den klar.        Figur 56. Slutprototyp – Instrumentlåda.   

7.11.2 Knapparna 

Sedan  var  det  dags  att  ta  fram  knapparna.  Med  samma  tillvägagångssätt  som  tidigare  tog  gruppen fram ytterligare fem stycken knapprototyper. När dessa stod färdiga skulle de nu slipas,  spacklas och slutligen lackas.         Figur 57. Slutprototyp – Knappar.   

Gruppen  börjande  med  att  slipa  prototyperna  så  att  de  skulle  få  en  jämn  yta  innan  de  sedan  sprayspacklades för att fylla igen de skavanker som fanns på fästena och knapparna.   Efter att delarna sprayspacklats en första gång så slipades de ännu mer för att få en så jämn yta  som möjligt. Under hela bearbetningsprocessen så testade gruppen knapparna och fästena med  varandra så att de skulle glida så enkelt som möjligt. Gruppen testade även fjädringsfunktionen  genom att lägga de bestämda tryckfjädrarna i botten på fästena, för att sedan fästa knapparna  och testa fjädringen.  

7.11.3 Övriga komponenter 

För att få instrumentet spelbart så behövdes en hel del komponenter för att få detta att fungera.  Totalpriset  av  att  köpa  ett  nytt  stall,  sadel,  nylonsträngar,  stämskruvar  skulle  kosta  gruppen  hundratals kronor, vilket var något som förkastades. Istället valde gruppen att köpa en komplett  akustiskt gitarr för 399 kr, vilket var ett billigt pris att plocka delar från.  

 

Efter att ha packat upp gitarren så började demonteringen av delarna, en efter en, för att sedan  montera  dessa  på  gruppens  prototyp.  Eftersom  projektet  handlar  om  att  ta  fram  en  första  prototyp så använde gruppen redan befintliga komponenter som finns på marknaden och gjorde  det på så vis enkelt för sig att bygga klart prototypen. Att ta fram alla de formgivna delarna som  stall, sadel, stämskruv och band skulle även ta väldigt lång tid, något som inte fanns.     

 

  Figur 58. Slutprototyp – Akustisk gitarr.   

När  alla  instrumentkomponenterna  var  helt  klara  med  spackling,  slipning  och  lackning  så  satte  gruppen  samman  allt  detta  till  en  slutgiltig  prototyp.  Gruppens  slutgiltiga  resultat  av  detta  examensarbete kommer att presenteras under kapitel 8. 

För  att  ta  del  av  fler  fotografier  om  hur  arbetet  med  instrumentkroppen,  knapparna,  fästena  samt de olika komponenterna och monteringen fortskred, se bilaga 18: Prototyptillverkning, där  ett flertal fotografier från tillverkningsprocessen redovisas. 

8. Resultat 

 

Nedan  följer  gruppens  resultat  av  detta  examensarbete  redovisat  i  detaljerade  bilder  med  beskrivning. Efter nästan 30 veckors arbete så har detta projekt resulterat i en fysisk prototyp av  ett instrument gruppen valt att kalla för Funkinstrumentet.  

Funkinstrumentet  är  ett  instrument  som  är  speciellt  utvecklat  att  passa  personer  med  nedsatt  rörelseförmåga  i  händer  och/eller  armar,  och  då  även  personer  som  lider  av  någon  form  av  reumatism.  

Gruppen  presentererar  under  denna  del  av  rapporten  renderade  visualiseringar  av  resultatet,  samt riktiga fotografier på hur prototypen blev.  

 

Figur 59. Funkinstrumentet i standardutförande. Används genom att trycka ner en knapp och anslå strängarna. 

 

Tack  vare  Funkinstrumentets  symetriska  utformning  kan  användaren  själv  välja  från  vilket  håll  man  vill  spela  på  det.  Det  spelar  alltså  ingen  roll  om  användaren  är  höger‐  eller  vänsterfotad/hänt. 

Gruppen  utvecklade  även  ett  eget  sätt  att  stämma  Funkinstrumentet.  Nedan  syns  förslaget  på  detta. 

   

Funkinstrumentet  fungerar  på  så  vis  att  användaren  trycker  ner  en  av  knapparna  för  att  sedan  anslå strängarna ovanför ljudhålet, se figur 61. Beroende på vilken knapp användaren trycker ner  så bildas olika ackord/toner hos instrumentet.     Figur 61. Illustration hur man spelar.       

Något  som  gruppen  diskuterade  redan  när  knapparna  höll  på  att  utvecklas  var  att  man  som  användare skall kunna spela på instrumentet med hjälp av färgnoter. Detta anser gruppen vara  ett väldigt bra sätt för nybörjade att kunna lära sig spela på Funkinstrumentet.     Figur 62. Funkinstrumentet med färgknappar och notblock.    En annan lösning på knapparna som gruppen även diskuterade tidigare under knapputvecklingen  var att knapparna skulle ha symboler eller punktskrift på sig – vilket skulle medföra att personer  som har synskador även skulle kunna känna sig till vilka ackord de olika knapparna stod för.      Figur 63. Funkinstrumentet med symbolknappar.       

   

Figur 64. Funkinstrumentet med punktskriftsknappar. 

   

Prototypen 

  Figur 65. Den klara prototypen, sedd snett framifrån.      Figur 66. Den klara prototypen, sedd snett bakifrån.         

        Figur 67. Den klara prototypen från två motsatta ovanvyer.       Figur 68. Detaljbild på front.   

  Figur 69. Detaljbild på bak.      Figur 70. Spelning med händer.    

 

Figur 71. Spelning med fötter    

Gruppens mål med examensarbetet var att fortskrida det tidigare arbete som åstadkommits för  att komma fram till en slutgiltig lösning på detta. Gruppen menar nu att detta mål är uppnått och  anser  därmed  att  personer  med  funktions‐  eller  rörelsehinder  kommer  ha  en  ny  möjlighet  och  produkt att kunna musicera på. 

   

9. Analys 

 

När gruppen väl kommit fram till ett resultat på examensarbetet så genomfördes en analys över  detta.  Gruppen  blickade  tillbaka  på  den  problemformulering  (se  kapitel  4)  som  ställdes  upp  i  början  av  projektet  för  att  gentemot  denna  jämföra  det  presenterade  resultatet.  Nedan  lyder  genomgång av analysen gruppen utförde.  

 Hur skapar man möjligheten till att spela instrument med hjälp av fötterna?  

Ovanstående  formulering  var  ett  av  gruppens  huvudproblem  i  början  av  projektet,  men skulle vid ett senare skede komma att utvecklas ytterligare. Då gruppen valde att  bredda  produkten  mot  en  större  målgrupp  så  kunde  även  följande  formulering  tilläggas:  Hur  möjliggör  man  spelande  för  personer  med  nedsatt  funktion  i  händer  och/eller armar? 

 

Detta  anser  gruppen  sig  ha  löst  genom  att  använda  de  knappar  som  konstruerats.  Genom  att  använda  knapparna  underlättar  man  spelandet  betydligt  för  användaren,  speciellt  då  det  gäller  precisionen  som  annars  ibland  kan  vara  svårt  för  en  funktionshindrad. Knapparna är lätta att komma åt med såväl händer som fötter och är  så pass lätta att trycka ner att de flesta målgrupper utan större ansträngningar klarar  av detta. 

 

 Hur skall användaren kunna spela utan att det krävs ett allt för stort fysiskt arbete?  Även  denna  formulering  ansåg  gruppen  som  väldigt  viktig  under  arbetets  gång.  Om  produkten  skulle  komma  att  kräva  ett  stort  fysiskt  arbete  skulle  antalet  tänkbara  användare minska avsevärt. Detta gäller för oss alla, men inte minst för personer med  vissa funktionshinder som ibland måste anstränga sig ytterligare. 

 

Även här kommer precisionsaspekten in. Genom att underlätta spelandet med tydliga,  lättåtkomna  knappar  så  minskar  man  den  fysiska  ansträngning  som  krävs  hos  användaren. Dessutom har gruppen även löst detta problem genom att låta knapparna  vara lätta att trycka ner, alltså ingen hård fjädring, samt att dem inte behöver tryckas  ner  någon  större  sträcka.  Allt  för  att  underlätta  spelandet  så  mycket  som  möjligt  för  användaren. 

 

 Hur skall användaren kunna spela olika ackord på instrumentet? 

Detta  problem  har  gruppen  valt  att  lösa  genom  att  låta  användaren  spela  öppna  ackord.  Genom  att  utforma  instrumentet  likt  en  gitarr,  där  man  har  olika  band,  kan  man  med  hjälp  av  knapparnas  utformning  spela  öppna  ackord.  Med  öppna  ackord  menas  att  instrumentet  är  stämt  i  visst  ackord  så  att  man  på  så  vis  kan  få  fram  nya  ackord genom att hålla ner samtliga strängar på ett och samma band. 

För att ge användaren möjlighet till att själv välja vilket ackord instrumentet skall vara  stämt  i  så  har  gruppen  valt  att  konstruera  instrumentet  på  så  vis  att  knapparna  är  flyttbara. Beroende på hur instrumentet stäms, placeras knapparna på olika positioner.  Dessa förflyttas enkelt tack vare en snäppfunktion, vilket gör det lätt för användaren  trots eventuellt funktionshinder. 

 

 Hur skall användaren kunna stämma instrumentet? 

Detta är den punkt under problemformuleringen som gruppen anser sig inte helt och  hållet uppfyllt. En del arbete har utförts kring problemet och ett förslag har tagits fram,  dock  kräver  detta  förslag  vidare  arbete.  Huvudtanken  kring  gruppens  förslag  på  stämteknik  var  att  underlätta  stämmandet  genom  att  ha  en  större  hävarm  än  vid  exempelvis  en  stämskruv  på  en  klassisk  akustisk  gitarr.  Samtidigt  ville  gruppen  helst  slippa  några  stora  utstickande  stämskruvar  på  instrumentkroppen,  vilket  inte  skulle  passa  ihop  med  instrumentets  övriga  design.  Dessutom  skulle  sådana  utstickande  detaljer öka risken för skada på såväl användare som instrument. 

Därmed tog gruppen fram det förslag som presenterades tidigare i rapporten, där det  flesta av stämdetaljerna döljs inuti instrumentkroppen. Genom att sedan använda ett  separat  verktyg  kan  man  ge  användaren  en  bra  hävarm  som  i  sin  tur  underlättar  skruvandet då det inte krävs lika stort fysiskt arbete. 

 

 Hur skall instrumentet utformas rent visuellt för att passa flera målgrupper? 

Gruppen  har  valt  att  ge  instrumentet  en  enkel  och  stilren  design,  med  enkla  geometriska former och förhoppning är att locka alla målgrupper. Genom att inte ha  en  allt  för  ”avancerad”  form  på  instrumentet  minskas  risken  att  skrämma  bort  användarna. 

För  att  anpassa  produkten  till  flera  olika  målgrupper  har  även  en  del  separata  designförslag  tagits  fram.  Tanken  är  att  kunden  själv  skall  kunna  välja  utformning  beroende på vilken den tänkta användaren är. Gruppen har, som tidigare visats, tagit  fram förslag på anpassning för barn, samt anpassning för synskadade. 

In document Produktutveckling av musikinstrument för personer med nedsatt rörelseförmåga i händer och/eller armar (Page 72-85)