Produktutveckling av musikinstrument för personer med nedsatt rörelseförmåga i händer och/eller armar

(1)

Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling

Produktutveckling av musikinstrument

för personer med nedsatt rörelse‐

förmåga i händer och/eller armar

Examensarbete, produktutveckling

30 högskolepoäng, D‐nivå

Produkt‐ och processutveckling Civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign

Författare

Jonas Andersson Emil Hedberg Datum: 2010‐04‐14 Uppdragsgivare: Eget projekt Handledare: Jan Frohm Examinator: Rolf Lövgren

(2)

(3)

Abstract

In this report, you as a reader will be able to take note of a statement of the work the group has performed in the course KPP305, Examensarbete i Produktutveckling (Master Thesis Work in Product development), 30hp. This work is based on an assignment from an earlier course, at Mälardalen University, known as Industridesign 2 (Industrial design 2nd). During this course the group was awarded a task which was to "give disabled people the opportunity to make music”, and the group thus developed a visual concept over an instrument which was custom made for people with disabilities in their upper body. This thesis can be seen as a continuation of the just‐ mentioned task.

The group has through the whole project had close dialogue to people in different industries, such as people from disability associations, instrument makers, rheumatics and disabled people with several. Someone else who also been very helpful during the project is the group's supervisor, Jan Frohm, who been there with advice and acted as a sounding board to the ideas and thoughts the group had about the project.

The objective of the project was to continue the work which the group achieved in previous course, and thus arrive at a definitive solution to it. The reason why the group chose to continue working on this project was that they found it important that all people, regardless of functional or physical disabilities must have the ability to make music.

The group has through an extensive research, contacts, a number of key interviews and a variety of tools for product development been able to come up with a solution that meets up to the problems which was set in the beginning of the project. The project resulted in a prototype of an instrument, which the group decided to call for Funkinstrument, which is intended for people who suffer from some form of disability in the arms and/or hands, or suffer from rheumatism. The group itself is very pleased with the outcome of the project, and of its efforts in this thesis. Keywords  Product development  Musical Instruments  Innovation  Design  Functional disabilities  Physical disabilities

(4)

Sammanfattning

I denna rapport kommer du som läsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund från en tidigare läst kurs, på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ”möjliggöra musicerande för funktionshindrade”, och gruppen tog därmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för människor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften.

Under hela projektet har gruppen haft en nära dialog tillsammans med människor som befinner sig inom berörande branscher såsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera. En annan person som även varit till stor hjälp under projektet är gruppens handledare, Jan Frohm, som funnits där med tips och fungerat som ett bollplank vad gäller idéer och tankar gruppen haft angående projektet.

Målet med examensarbetet var att fortsätta det arbete gruppen åstadkommit i tidigare kurs och på så vis komma fram till en slutgiltig lösning till detta. Anledningen till att gruppen valde att fortsätta arbeta med detta projekt var att de fann det viktigt att alla människor, oavsett funktions‐ eller rörelsehinder skall ha möjligheten att musicera.

Gruppen har med en omfattande research, kontakter, ett antal avgörande intervjuer och ett flertal olika produktutvecklingsverktyg kommit fram till en lösning som svarar upp till det problem gruppen från början ställt upp. Projektet resulterade i en framtagen prototyp över ett instrument, som gruppen valt att kalla för Funkinstrument (instrument för funktionshindrade), som är ämnat för människor som lider av någon form av rörelsehinder i armar/händer, eller lider av reumatism. Gruppen själva är väldigt nöjda över hur resultatet utmynnade, samt över sin insats i detta examensarbete. Nyckelord  Produktutveckling  Musikinstrument  Innovation  Design  Funktionshinder  Rörelsehinder

(5)

Ordlista

 Akustik – Läran om ljud  DFA2 – Design for Automatic Assembly. Verktyg för att analysera monteringsprocessen.  FMEA – Failure Modes and Effects Analysis. Verktyg för att förutsäga möjliga fel.  IUC – Industriella Utvecklingscentra  PIPS – Phase of Integrated Problem Solving. Ett verktyg för att utvärdera projekt.

 PUGH – Ett utvärderingsverktyg framtaget och uppkallat efter Stuart Pugh. Verktyget

används för att utvärdera idéer och koncept.  QFD – Quality Function Deployment. Verktyg för konkurrentanalys.  Rapid Prototyping – Är en metod där man utifrån CAD‐modeller kan framställa prototyper utan hjälp från andra verktyg.  RBU – Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar  SMoK – Sveriges Musik‐ och Kulturskoleråd

(6)

Förord

Gruppen vill börja med att utlysa ett stort tack till ett flertal personer som hjälpt oss under projektets gång, däribland vår handledare, Jan Frohm, som gett oss feedback och agerat bollplank för våra tankar och idéer. Gruppen vill även tacka följande personer: David Lega För att han tog sig tid att träffa oss. Vårt möte blev direkt avgörande för projektets utgång.

Heikki Rousu För all den information och kunskap som han bistått med då gruppen haft frågor kring gitarrer och gitarrbyggande. Sara Hjalmarsson För all hjälp med marknadsundersökning och synpunktsinsamling. Lars Andersson För all hjälp gruppen fått med byggandet av slutprototypen. Håkan Sandh För den stora hjälp med kontaktnät han bidragit med. Tyko Runesson För all den information och kunskap om instrumentbyggande. Stefan Kumlin För den hjälp han bistått med angående plast och plasttillverkning. Mikael Bjelkesten För den hjälp vi fick med knapprototypen.

(7)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1 2. SYFTE OCH MÅL ... 2 3. PROJEKTDIREKTIV ... 3 4. PROBLEMFORMULERING ... 4 5. PROJEKTAVGRÄNSNINGAR ... 5 6. TEORETISK BAKGRUND OCH LÖSNINGSMETODER ... 6 6.1 Litteraturstudier ... 8 6.2 Intervjuer ... 8 6.3 Studiebesök ... 8 6.4 Egna tester ... 8 6.5 Handledning ... 9 6.6 Mötesprotokoll ... 9 6.7 Gruppkontrakt ... 9 6.8 Gantt‐schema ... 9 6.9 Kravspecifikation ... 9 6.10 Funktionsanalys ... 9 6.11 Brainstorming ... 10 6.12 Fyrstegsmetoden ... 10 6.13 Pugh‐analys ... 10 6.14 QFD ... 10 6.15 Sex tänkarhattar ... 10 6.16 DFU ... 12 6.17 FMEA‐analys ... 12 6.18 DFA2 ... 12 6.19 PIPS ... 12 7. TILLÄMPAD LÖSNINGSMETODIK ... 13 7.1 Bakgrundsundersökning ... 13 7.1.1 Mötet med David Lega ... 13 7.2 Funktionsanalys ... 14 7.3 Kravspecifikation ... 14 7.4 DFU ... 14 7.5 Idégenerering ... 16 7.5.1 Utvärdering av idéer ... 19 7.6 Research ... 21 7.6.1 Introduktion av klassisk gitarr ... 21 7.6.2 Ackordtagning ... 22 7.6.3 MING‐Instrument (special instrument) ... 22 7.6.4 Klaffgitarr ... 23 7.7 Konceptgenerering ... 24 7.7.1 Knappgitarr ... 24 7.7.2 Kardborregitarren ... 25 7.7.3 Spakgitarren ... 26

(8)

7.8 Konceptutvärdering ... 27 7.8.1 Bedömning av teknikinnehåll... 27 7.8.2 Bedömning av kravspecifikation. ... 27 7.8.3 Pugh‐analys ... 27 7.8.3.1 Resultat av Pugh‐analys ... 27 7.8.4 QFD ... 28 7.8.4.1 Resultat av QFD‐analysen ... 28 7.8.5 Sex tänkarhattar ... 29 7.8.5.1 Resultat av Sex tänkarhattar ... 29 7.9 Val av koncept ... 29 7.10 Konceptutveckling ... 30 7.10.1 Utveckling av instrumentkroppen ... 30 7.10.1.1 Utformning ... 30 7.10.1.2 Materialval ... 33 7.10.2 Utveckling av knappar ... 35 7.10.2.1 Visuell målgruppsanpassning ... 36 7.10.2.2 Val av knapp ... 41 7.10.2.3 Teknisk lösning ... 42 7.10.3 Hur får man strängarna i svängning? ... 50 7.10.3.1 Val av strängteknik ... 51 7.10.4 Stämteknik ... 52 7.10.4.1 Pugh‐analys ... 52 7.10.4.2 Vidare utveckling av anpassad insexnyckel ... 53 7.10.5 Tillverkningsmetoder ... 56 7.10.5.1 Monteringsprocessen ... 60 7.10.6 FMEA‐analys ... 61 7.10.6.1 Resultat av FMEA ... 61 7.10.7 DFA2‐analys ... 61 7.10.7.1 Resultat av DFA2‐analys ... 61 7.11 Tillverkning av slutprototyp ... 62 7.11.1 Instrumentkroppen ... 62 7.11.2 Knapparna ... 63 7.11.3 Övriga komponenter ... 64 8. RESULTAT ... 65 9. ANALYS ... 73 10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 75 11. REFERENSER ... 77 11.1 Tryckta medier ... 77 11.2 Digitala medier ... 77 11.3 Muntliga ... 78 11.4 Rapporter och kompendium ... 78 11.5 Bildmaterial ... 78 12. BILAGOR ... 79

(9)

Figurförteckning

Figur 1: Arbetsmodell över innovationsprocessen ... 6 Figur 2: Gruppens medlemmar tillsammans med David Lega ... 13 Figur 3: Skisskollage från idégenereringen ... 16 Figur 4: Gitarrens olika delar ... 21 Figur 5: Tonernas placering på greppbrädan ... 22 Figur 6: Bygelgitarren ... 23 Figur 7: Klaffgitarren ... 23 Figur 8: Konceptet knappgitarren ... 24 Figur 9: Konceptet kardborregitarren ... 25 Figur 10: Kardborregitarrens glidlösning... 25 Figur 11: Konceptet spakgitarren ... 26 Figur 12: Längdundersökning ... 30 Figur 13: Under framställningen av funktionsprototypen. ... 31 Figur 14: Skisser på formförslag ... 31 Figur 15: Tre formförslag ... 32 Figur 16: Slutgiltigt formförslag ... 33 Figur 17: Utveckling av knappar – Två knappar ... 35 Figur 18: Utveckling av knappar – Heltäckande knapp ... 35 Figur 19: Utveckling av knappar – Punktskrift ... 36 Figur 20: Utveckling av knappar – Färgglada knappar i roliga former ... 36 Figur 21: Utveckling av knappar – Färgglada knappar kopplas ihop med noter ... 37 Figur 22: Utveckling av knappar – Symboler ... 37 Figur 23: Utveckling av knappar – Fastställande process av knappbredd... 38 Figur 24: Olika avstånd på en akustisk gitarr ... 39 Figur 25: Vald knapp ... 41 Figur 26: Knappens tekniska lösning – Testprototyp ... 42 Figur 27: Knappens tekniska lösning – Cylindriskt koncept ... 43 Figur 28: Knappens tekniska lösning – Solid snäppfunktion ... 44 Figur 29: Knappens tekniska lösning – Fjädrande snäppfunktion ... 44 Figur 30: Knappens tekniska lösning – Snäppfunktion ... 45 Figur 31: Knappens tekniska lösning – Cylindrisk, fjädrande snäppfunktion ... 46 Figur 32: Knappen – Rapid prototyp modell ... 46 Figur 33: Knappen – Illustration på strängdämparen ... 47 Figur 34: Knappen – Knappen i ett plast‐gips‐bas utförande ... 47 Figur 35: Knappen – Den slutgiltiga knappen ... 48

(10)

Figur 36: Fjädrar ... 49 Figur 37: Strängarna i svängning – Cirkelplatta ... 50 Figur 38: Strängarna i svängning – Plektrum ... 50 Figur 39: Strängarna i svängning – Anslagsverktyg ... 51 Figur 40: Strängarna i svängning – Stråke ... 51 Figur 41: Stämtekniker ... 52 Figur 42: Stämverktyg – Insexnyckel ... 53 Figur 43: Stämverktyg – Insexnyckel med stöd ... 54 Figur 44: Stämverktyg – Insexnyckel med integrerad skruvfunktion ... 54 Figur 45: Stämteknik med snäckväxel ... 55 Figur 46: Tillverkningsmetoder – Bottenplattan ... 56 Figur 47: Tillverkningsmetoder – Sargen ... 56 Figur 48: Tillverkningsmetoder – Locket ... 57 Figur 49: Tillverkningsmetoder – Knapparna ... 57 Figur 50: Tillverkningsmetoder – Knappfästena ... 58 Figur 51: Tillverkningsmetoder – Sadel ... 58 Figur 52: Tillverkningsmetoder – Stall ... 58 Figur 53: Tillverkningsmetoder – Bandbräda ... 59 Figur 54: Tillverkningsmetoder – Band ... 59 Figur 55: Monteringsprocessen ... 60 Figur 56: Slutprototyp – Instrumentlåda... 63 Figur 57: Slutprototyp – Knappar ... 63 Figur 58: Slutprototyp – Akustisk gitarr ... 64 Figur 59: Funkinstrument i standardutförande ... 65 Figur 60: Funkinstrumentets stämteknik ... 65 Figur 61: Illustration hur man spelar ... 66 Figur 62: Funkinstrumentet med färgknappar och notblock ... 67 Figur 63: Funkinstrumentet med symbolknappar ... 67 Figur 64: Funkinstrumentet med punkskriftsknappar ... 68 Figur 65: Den klara prototypen sedd snett framifrån ... 69 Figur 66: Den klara prototypen sedd snett bakifrån ... 69 Figur 67: Den klara prototypen från två motsatta ovanvyer ... 70 Figur 68: Detaljbild på front ... 70 Figur 69: Detaljbild på bak ... 71 Figur 70: Spelning med händer ... 71 Figur 71: Spelning med fötter ... 72 Tabell 1: Alla toner i durskalan ... 40 Tabell 2: Avstånden mellan banden ... 40

(11)

1. Inledning

Enligt en rapport som Arbetsmarknadsstyrelsen publicerat (Johnreden, 2006), uppger den Statistiska Centralbyråns regelbundna arbetskraftsundersökningar att ca 20 procent av den svenska befolkningen (16‐64 år) har någon form av funktionshinder, där den allra vanligaste typen av funktionshinder är rörelsehinder. Med detta avses oförmåga eller svårigheter till att röra sig, eller förflytta sig, på egen hand utan hjälpmedel. Enligt RBU finns det, i Sverige, ca 30 000 barn och ungdomar (0‐18 år) som har ett svårt rörelsehinder.

I dagens samhälle strävar man efter att alla människor skall kunna leva på lika villkor, oavsett om man har något funktionshinder eller inte, därför tas det ständigt fram nya hjälpmedel som skall underlätta vardagen för alla människors individuella behov. Men hur ser det egentligen ut inom musikens värld? Vilka hjälpmedel finns det där?

Under en kurs på Mälardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2, tillgavs en uppgift som bestod i att ”möjliggöra musicerande för funktionshindrade”. Gruppen tog då, efter att ha sett en video på en man som spelar på en akustisk gitarr med fötterna1_{, fram ett första} visuellt koncept på en gitarr som var specialanpassad för just fotspelande. Detta examensarbete kan ses som en fortsättning på den just nämnda uppgiften.

Anledningen till att detta fortsatta arbete är att gruppen finner det viktigt att kunna ge alla människor möjligheten att kunna musicera, oavsett funktions‐ eller rörelsehinder. Ett vidare arbete med denna uppgift ser gruppen därför som ett steg i rätt riktning för att detta skall kunna uppnås.

1 http://video.google.com/googleplayer.swf?docId=‐8041701767647543618&hl=en (sidan besöktes 2009‐08‐27, kl 09:00)

(12)

2. Syfte och mål

Syftet med det här examensarbetet är att gruppen under en tidsperiod av 20 veckor skall vidareutveckla den idé och det koncept som kallades för fotgitarr I tidigare kurs, samt även se efter andra lösningar på fotinstrument för att förhoppningsvis nå det slutgiltiga målet, att realisera fotinstrumentet.

Gruppen anser att det idag saknas produkter och hjälpmedel, för människor utan full funktion I armar och/eller händer, då det gäller att skapa musik, och tycker därför att det borde finnas ett behov av detta på marknaden.

Målet är därför med detta examensarbete att kunna realisera ett instrument, just anpassat för personer som har rörelsehinder i armar och/eller händer. Produkten skall endast inte inrikta sig till personer med just dessa rörelsehinder utan också kunna användas som instrument till personer som utan problem kan spela ”vanliga” instrument.

Dessutom vill gruppen att denna produkt skall kunna fungera som ett rehabiliteringsverktyg för människor som behöver träna upp rörelseförmågan i kroppens nedre halva och då framförallt ben och fötter. Examensarbetet skall resultera i en produkt som erhåller en god ergonomi, ger en möjlighet till att frambringa ljud samt känns inbjudande och kul för människor att vilja prova på. Denna produkt vill gruppen sedan utprova hos de olika målgrupperna, för att därefter förhoppningsvis kunna lansera produkten ut på marknaden.

(13)

3. Projektdirektiv

Redan innan projektstart fanns en modell av det tidigare framtagna konceptet, fotgitarren, tillgänglig. Detta koncept var framtaget med ganska stor vikt på designen, men desto mindre vikt på funktionaliteten. Det finns inget krav att arbeta vidare med detta koncept, men möjligheten finns.

Eftersom gruppen under examensarbetet saknar en extern uppdragsgivare så har villkoren och begränsningarna satts upp av gruppen själva. Dessa följer nedan:

 Budget. Ett villkor för att projektet skall kunna genomföras är att budgeten hålls relativt låg, då gruppen, som tidigare nämnt inte arbetar direkt mot någon uppdragsgivare som kan bistå med ekonomiska resurser.

 Prototyptillverkning. Den eventuella tillverkning av funktionsprototyper som kan komma att krävas under projektets gång skall gå att genomföra med hjälp av de resurser som finns att tillgå i högskolans verkstadslokaler samt maskinpark.  Produktens pris på marknaden. Då produkten skall ha ett rimligt pris på marknaden, så avstyrs gruppen från att använda vissa material och tillverkningsmetoder som skulle få priset att stiga i höjden.

 Produktionsanpassning. Gruppen måste under hela examensarbetet tänka på den kommande produktionen, detta för att få en så smidig tillverkningsprocess som möjligt. Detta medför att vissa begränsningar finns då gruppen skall designa de olika komponenterna som skall ingå i slutprodukten.

(14)

4. Problemformulering

Gruppen har gemensamt format en problemformulering så att gruppmedlemmarna har fått en ömsesidig syn över vad målet med projektet är, detta för att underlätta arbetet under projektets gång. Genom att arbeta mot dessa problemformuleringar under hela projektets gång så hoppas gruppen att man lyckas säkerställa att de olika projektmålen uppnås.

Det största problemen gruppen har ställt sig inför är hur man skall kunna skapa musik med hjälp av fötterna och hur användaren skall kunna spela utan att det krävs ett allt för stort, fysiskt arbete. För att finna lösningen till dessa problem måste gruppen även lösa vissa underliggande problem såsom exempelvis: ergonomiska problem, problem att kunna skapa olika toner och så vidare. Nedan lyder problemställningen gruppen ställt upp:  Hur skapar man möjligheten till att spela instrument med hjälp av fötterna?  Hur skall användaren kunna spela utan att det krävs ett allt för stort fysiskt arbete?  Hur skall användaren kunna spela olika ackord på instrumentet?  Hur skall användaren kunna stämma instrumentet?  Hur skall instrumentet utformas rent visuellt för att passa flera målgrupper?

Utöver ovanstående formuleringar har gruppen även arbetat mot en mer detaljerad kravspecifikation, se bilaga 2: Kravspecifikation.

(15)

5. Projektavgränsningar

Under detta projekt valde gruppen att göra vissa begränsningar för att kunna hålla projektet inom rimliga ramar. Examensarbetet skall motsvara 30 högskolepoäng (20 veckors heltidsarbete) vilket självklart är en stor begränsning i produktutvecklingssammanhang. I och med denna tidsbegränsning har gruppen även valt att bortse från vissa moment som annars kan ingå i en produktutvecklingsprocess.

Gruppen har bland annat valt att inte utföra några djupare hållfasthetsberäkningar då den tänkta slutprodukten inte kommer behöva handskas med några större belastningar.

Gruppen har dessutom valt att inte göra någon kostnadsanalys på instrumentet, detta eftersom gruppen anser att andra moment behövs prioriteras högre under detta projekt. Först om gruppen väljer att gå vidare med instrumentet efter avslutad kurs så kan en kostnadsanalys komma att bli aktuell.

(16)

6. Teoretisk bakgrund och

lösningsmetoder

Gruppen har valt att lägga upp arbetet enligt den innovationsstrategi som nämns i boken Managing Innovation (Tidd, Bessant, Pavitt, 2005). Denna strategi grundar sig på tre olika faser, varav de två första faserna utfördes av gruppen redan innan examensarbetets början.

Figur 1. Arbetsmodell över innovationsprocessen. Källa: Managing Innovation, fig.2.3 (Tidd, Bessant, Pavitt, 2005, s.89).

Den första fasen, Search, går ut på att söka efter behov/problem hos marknaden. Här skannar man av marknaden för att hitta en efterfrågan. Den andra fasen, Select, går ut på att välja ett behov eller ett problem som man vill arbeta vidare med för att försöka finna en lösning på. Båda dessa faser genomgick alltså gruppen redan under den tidigare kursen, Industridesign 2. Den tredje fasen, Implement, består av fyra stycken underliggande delfaser, vilka i själva verket innefattar hela produktutvecklingsprocessen. Här genomför man, med hjälp av olika metoder och verktyg, det arbete som krävs för att skapa en innovation. Det är alltså denna tredje fas som gruppen valt att arbeta utefter under projektets gång.

Den första delfasen, Acquire, går ut på att samla in kunskap kring det område man skall arbeta kring, och gruppen valde därför att starta projektet med en bakgrundsundersökning. Målet med denna bakgrundsundersökning var att skanna av marknaden på befintliga produkter som har liknande egenskaper som gruppens tänkta slutprodukt. Ett annat mål med bakgrundsundersökningen var att ta reda på vilka behov som fanns hos målgruppen, samt vilken denna målgrupp skulle komma att vara.

(17)

Bakgrundsundersökningen utfördes genom följande metoder:  Litteraturstudier  Intervjuer  Studiebesök Nästa delfas, Execute, står för själva genomförandet, utvecklingen. Här valde gruppen att arbeta efter den inlärda produktutvecklingsprocess som gruppmedlemmarna lärt sig under sin tid på högskolan. För att lyckas uppnå de olika krav gruppen satt upp på slutprodukten, och även för att lösa de problem som ställts upp i problemformuleringen, så valde gruppen ut ett antal verktyg och metoder. Dessa fungerade som hjälpmedel under de olika faserna i produktutvecklingsprocessen. De verktyg och metoder som gruppen valde att använda var följande:  Mötesprotokoll  Gruppkontrakt  Gantt‐schema  Kravspecifikation  Funktionsanalys  Brainstorming  Fyrstegsmetoden  PUGH‐analys  QFD‐analys  Sex tänkarhattar  DFU  FMEA  DFA2  PIPS En mer utförlig presentation av dessa utvalda verktyg presenteras längre ned i detta kapitel. De två sista delfaserna, Launch och Sustain, i denna innovationsmodell står för att lansera produkten samt att upprätthålla den, alltså hålla den levande på marknaden. Dessa två delfaser ligger dock inte inom detta projekts ramar, och är därför något som gruppen får ta tag i ett senare skede, efter projektets avslut.

För att säkerställa att projektet uppnått de mål som gruppen satt upp, utfördes en analys i slutet av projektet. I denna analys ställdes resultatet mot den problemformulering som gruppen skapat under projektets början, för att på så vis kunna säkerställa att problemen blivit lösta.

Gruppen har under hela projektets gång dokumenterat det arbete som har utförts, och denna rapport är resultatet av denna dokumentation. I rapporten presenteras sammanställningar av skissförslag, konceptförslag, lösningsmetoder, resultat, analys och allt annat rörande projektet.

(18)

6.1 Litteraturstudier

Eftersom gruppen tidigare arbetat med liknade produktutvecklingsprojekt, dock inte i samma omfattning som examensarbetet, fick gruppen nytta av alla de kunskaper och erfarenheter från tidigare kurser på högskolan, och då även litteratur från tidigare kurser. Litteratur som gruppen bland annat studerat är tankemetoden Sex tänkarhattar (Six Thinking Hats), skriven av Edward De Bono. Gruppen har också fått nytta av Introduktion till forskningsmetodik, skriven av Judith Bell, för att under intervjuer kunna få ut all den information som var nödvändig, och då på ett bra sätt.

Dock så har gruppen till stor del kunnat utföra många av uppgifterna utan litteratur, och istället använt sig av den redan befintliga kunskap gruppens medlemmar sitter inne på. Denna kunskap tillsammans med ett flertal olika produktutvecklingsverktyg har resulterat i att gruppen kunnat lösa alla de uppgifter och hinder de ställdes inför i början av projektet.

Till en början av projektet visste gruppen inte mycket om musikinstrument och om hur dessa fungerade, därför var detta något som gruppen till en början valde att fördjupa sig inom. Då gitarren var något gruppen kommit i kontakt med under tidigare kurs så valde man att bland annat studera ackordtagning, ergonomi och diverse gitarrtekniker, dessa från litteraturen Ergonomisk gitarrteknik skriven av Joakim Zelmerlööv.

Något annat som var väldigt viktigt i detta projekt var att bättre kunna förstå sig på den målgrupp gruppen valde att utveckla sin produkt till, funktionshindrade. För att kunna göra detta så behövde gruppen själva försöka få en bild om hur livet är utifrån en funktionshindrad människas perspektiv, och därför blev bland annat självbiografin När inte armarna räcker till, skriven av David Lega, en väldigt passande litteraturstudie.

6.2 Intervjuer

För att gruppen skulle kunna få en så bra bild som möjligt i framtagningen av vår produkt så behövde gruppen få kontakt med människor som skulle kunna komma bli vår målgrupp. Det som var viktigt vid våra intervjuer var att de människor som blev intervjuade av oss förstod sig på vad gruppen ville åstadkomma med detta examensarbete. Något gruppen ansåg vara viktigt vid intervjuerna var att de människor som gruppen kontaktade skulle vara så pass insatta i ämnet att gruppen fick ”korrekta” svar på de frågeställningar som fanns.

6.3 Studiebesök

Under projektets gång så ansåg gruppen att olika studiebesök skulle kunna komma vara nyttiga för arbetet. En mässa som gruppen fann vara väldigt viktig var ”Ett bra liv”‐mässan som hålls en gång om året i Älvsjö, Stockholm. ”Ett Bra Liv”‐mässan är den nya mötesplatsen för äldre, personer med funktionsnedsättning, anhöriga samt de yrkesgrupper som primärt arbetar inom dessa områden.

6.4 Egna tester

Under hela projektets gång så bedrev gruppen diverse tester såsom olika ergonomiska tester, konstruktionstester m.m. i högskolans verkstäder. De olika testerna bestod av bland annat diverse trä‐ och frigolitprototyper som gruppen sedan testade på ett antal olika personer för att se hur detta skulle kunna tänkas fungera i verkliga livet. Dessa tester har till viss del legat till grund för hur gruppen valt att fortskrida produktutvecklingsarbetet.

(19)

6.5 Handledning

Gruppen hade kontinuerligt under projektets gång handledning tillsammans med handledaren Jan Frohm. Mötena var till för att diskutera problem som uppkommit, eller bara få en ny synvinkel på dessa. Syftet med handledningen var att handledaren, Jan Frohm, skulle fungera som ett bollplank gentemot gruppen och även fungera som en vägledare.

6.6 Mötesprotokoll

Till gruppens första möte så skapades en mötesprotokollmall. Gruppen kände att detta var viktigt eftersom att man då hela tiden dokumenterade vilka uppgifter som skall göras och vem i gruppen som skulle göra dem. Mötesprotokoll kan även användas under utvärderingen av projektet då man kan se om saker och ting blev gjorda i tid eller blev försenade samt om uppgifterna blev gjorda av en annan gruppmedlem istället. Till varje möte valde gruppen ansvarsområden. Det föll gruppen naturligt att projektledaren blev ordförande och rapportansvarig blev sekreterare. Se bilaga 17: Mötesprotokoll.

6.7 Gruppkontrakt

Det var under gruppens första möte som ett gruppkontrakt skapades. I samband med gruppkontraktet valdes också vilka roller som skulle finnas i gruppen. Gruppkontraktet framställdes för att gruppen skulle ha en ömsesidig förståelse för hur vårt arbete med projektet skulle gå till. Gruppkontraktet är ett bindande kontrakt som har i uppgift att se till att var och en i gruppen sköter sin uppgift. Se bilaga 1: Gruppkontrakt.

6.8 Gantt‐schema

För att en grupp skall hinna med de uppgifter som är planerade och bestämda så är det användbart att utforma ett schema som hjälper gruppen att både planera sitt arbete men också att kunna följa upp det. Ett bra hjälpmedel till detta är ett Gantt‐schema. Med hjälp av Gantt‐ schemat får gruppen en väldigt överskådlig bild om vad som skall göras till vilken tidpunkt. Gruppen strukturerade upp sitt Gantt‐schema i Microsoft Project där man på ett enkelt sätt kan se arbetsfördelningen bland gruppmedlemmarna. Se bilaga 15: Gantt‐schema.

6.9 Kravspecifikation

Något som ligger som en grund i projektet är en kravspecifikation. En kravspecifikation upprättas i samband med de krav som ställs på projektgruppen. Dock i detta projekt så hade gruppen inget företag att arbeta emot och fick därför ställa upp egna krav som de tyckte detta projekt krävde. Gruppen arbetade under hela projekttiden med att kontinuerligt följa upp de krav som ställts. Se kapitel 7.3: Kravspecifikation.

6.10 Funktionsanalys

För att kunna få igång idéskapandet i gruppen som medför att man förhoppningsvis kan hitta nya och bättre lösningar på problemet så var det viktigt att upprätta en funktionsanalys. I en funktionsanalys behövde gruppen ”tänka i funktioner”. På så vis formulerar gruppen upp problemets/produktens huvudfunktion så att den beskriver projektet bäst, sedan listar gruppen upp de olika delfunktionerna som tillsammans skall uppfylla huvudfunktionen. Delfunktionerna har även dom underfunktioner, dessa underfunktioner är dock inte nödvändiga för att projektet skall bli lyckat. Se kapitel 7.2: Funktionsanalys.

(20)

6.11 Brainstorming

Brainstorming är en väldigt bra och känd metod för att generera nya idéer, nya lösningar till olika problem. Metoden bör helst utföras inom en projektgrupp för bästa resultat, men kan även användas vid enskilt arbete. Denna idégenereringsmetod bygger fyra enkla regler (Johansson, 2005, s.118), nämligen: 1. Få fram så många olika idéer som möjligt. 2. Få fram så vilda idéer som möjligt. 3. Bygga vidare på varandras idéer. 4. Inte utvärdera idéerna.

6.12 Fyrstegsmetoden

Fyrstegsmetoden är en metod för att utvärdera idéer och koncept (Olsson, 1997, s.38). Metoden går ut på att i fyra olika steg bedöma olika aspekter hos de olika idéerna. 1. Bedömning av lämplighet 2. Bedömning av teknikinnehåll 3. Bedömning av kravspecifikation 4. Värderingsmatris eller Pughs metod.

6.13 Pugh‐analys

En Pugh‐analys används för att utvärdera de olika idéerna/koncept som en grupp kommit fram till (Olsson, 1997, s.40). Genom att ställa upp dessa i en matris ihop med kraven från kravspecifikationen så kan man läsa ut vilket/vilka av koncepten/idéerna som står sig bäst mot dessa.

6.14 QFD

QFD – Quality function Deployment, (Tidd, Bessant, Pavitt, 2005, s.246) är ett verktyg som hjälper en att få en bra bild på sitt nya framtagna koncept står sig gentemot konkurrenter och kundkrav. Genom att använda en QFD kan man enkelt se vilka produktegenskaper som kommer att ha en stor betydelse för framgång på marknaden. Metoden kan verka något tidskrävande men dess effektivitet gör att den bör användas i alla produktutvecklingsprojekt. De moment som ingår i en QFD är följande:

 Marknadsundersökning för att samla in och analysera kundernas förväntningar och behov.  Genomföra en konkurrentanalys för att bedöma konkurrenternas förmåga att tillfredsställa

kundernas behov och förväntningar.

 Baserat på marknadsanalys och konkurrentanalys identifiera framgångsfaktorer för den egna produkten.

 Överföring av dessa faktorer till krav i samband med utveckling och tillverkning av produkten. Mer om vår QFD‐analys finns under kapitel 7.8.4.

6.15 Sex tänkarhattar

Sex tänkarhattar (Six thinking hats) är en tankemetod där det största syftet är att fokusera och förbättra tänkandet (de Bono, 2000). Metoden är uppdelat i sex olika tänkarhattar där var och en av dessa hattar symboliserar olika sätt att tänka. Man kan använda sig denna metod både enskilt och i grupp där man då fokuserar på ett problem utifrån sex olika perspektiv. Hattarna är uppdelade i olika färger och ”sätts” på deltagarna antigen fysiskt eller mentalt. Metoden hjälper deltagarna att förbättra kommunikationen i gruppen samt att kunna effektivisera beslutsfattandet. Med hjälp av sex tänkarhattar så får alla i gruppen säga sitt om hur man känner

(21)

inför olika saker och ting och ingen behöver sitta tyst. I exempelvis en produktutvecklingsprocess kan man använda sig av denna metod för att på ett enkelt sätt kunna utvärdera sina framtagna koncept. Detta ger användaren en god bild av produktens starka respektive svaga sidor. De olika hattarna och dess tankesätt är följande:

 Vit – Vitt är neutralt, opartiskt och objektivt. Den vita hatten hör samman med objektiva fakta/information och siffror, ungefär som en dator. Här skall inga spekulationer eller känslor blandas in. När man använder sig av den vita hatten så skall man ställa koncentrerade, målinriktade frågor för att få fram information eller fylla igen informationsluckor.

 Röd – Den röda hatten ger utvecklingsgruppen en chans att verkligen säga vad de tycker och tänker inför produkten/lösningen som är i fråga. Känsla och intuition är väldigt viktigt under denna hatt. Gruppen har under denna hatt chansen att uttrycka sin oro, misstänksamhet och missnöje, men även varför denna lösning kan vara den optimala.

 Gul – Den gula hatten är den positiva och konstruktivt tänkande hatten. Den gula hatten används för positiv bedömning/kritik. Den positiva bedömningen sträcker sig från det praktiska och logiska till det mer visionära och drömmande. Den gula hattens tänkande är ett sätt att finna och förmedla välgrundad optimism, men begränsar sig inte enbart till det. Tänkandet ska vara konstruktivt och produktivt och ska leda till förslag och idéer.

 Svart – Motsatsen till den gula hatten är den svarta hatten som representerar den negativa kritiken. När en utvecklingsgrupp använder sig av den svarta hatten så skall de leta efter saker som är fel, saker som inte riktigt stämmer eller saker som är mindre bra, samt att påpeka varför dessa detaljer är negativa. Det är enbart inte fel i utformningen och funktionerna som man letar efter, utan även risker och faror kommer in under den svarta hatten. Något man bör undvika är att bedöma produkten efter sina egna, personliga, negativa känslor.

 Grön – Den gröna hatten representerar det kreativa tänkandet. Den som bär den gröna hatten skall vara nytänkande och leta efter nya idéer, nya sätt att lösa de tidigare uppkomna problemen. Man kikar närmare på de problem som uppkom under den svarta hatten. Det handlar mycket om att bryta det vanliga tankemönstret och tänka i helt nya banor. Den gröna hatten kan användas återkommande för att hitta nya lösningar på problem och frågor som uppkommit under arbetets gång.  Blå – För att hjälpa gruppen att fokusera på rätt område, organisera vem som ska ha vilken hatt o s v så finns även en hatt som man kan kalla ”styrhatten”. Personen med denna hatt kommer att hjälpa gruppen att arbeta så effektivt som möjligt. Denna person kommer att hjälpa gruppen att fokusera på rätt frågor och avgränsa projektet inom ramarna och tidsbegränsningar. Om gruppen skulle hamna i en konflikt så är det den blåa hattens uppgift att reda ut denna och se till att alla gruppmedlemmar gör det de är tillsagda att göra. Då gruppen är färdig med moment så är det upp till den blå hatten att sammanfatta och dra slutsatser av arbetet.

(22)

6.16 DFU

DFU – Design for Usability. För att få en god användarvänlighet i en produkt måste man under hela projektet ha detta i åtanke. Under ett projekt så gäller det att inte endast fokusera på vilka funktioner produkter skall ha utan även hur dessa funktioner skall användas. Inga tvivelaktigheter får uppstå då användaren skall bruka produkten, något som då är viktigt är att man identifierar den målgrupp som skall nyttja produkten. Användaren skall kunna använda produkten med eller utan instruktioner, designen i sig skall vara så pass tydlig att ingen manual skall behövas. Att ständigt under produktutvecklingsprocessen tänka på DFU är oerhört viktigt för att få en lyckad slutprodukt.

6.17 FMEA‐analys

FMEA – Failure Mode and Effect Analysis. Är ett användbart verktyg i produktutvecklings‐ processen för att systematiskt kunna förutsäga och utvärdera möjliga fel och hinder och även dess konsekvenser. Via ett poängsättningssystem framhäver verktyget vilka åtgärder som behövs utföras för att förhindra att eventuella fel ska uppstå under användningen. Verktyget är användbart vid arbete med framtagning av nya produktionsprocesser, produkter, förbättringar på befintliga produkter och system men också kvalitetssäkring. Med hjälp av FMEA kan man spåra upp var de mest påtagliga farorna som kan finnas under användningsprocessen. Då tas det hänsyn till tre faktorer: felens effekt, sannolikheten för att de ska inträffa samt sannolikheten att de överhuvudtaget upptäcks. En skala från 1‐10 används på dessa tre faktorer, de multipliceras sedan och ger ett ”risktal”. När sedan bristerna och farorna är identifierade och graderade kan man ta fram möjliga åtgärder för de faktorer som har fått höga risktal. Ett lågt risktal är ett tecken på att produkten är bra. Se kapitel 7.10.6.

6.18 DFA2

DFA2 – Design for Automatic Assembly (Eskilander, 2001) är en metod som riktar sig framförallt på en produkts komponenter med vikt på hur enkla de är att montera och därmed mer kostnadseffektiva att producera. Man kan använda sig av DFA2 när man bland annat vill göra en produkt enklare så att produktionstiden minskar och därmed reduceras kostnaden. Har en produkt/koncept mindre antal delar så blir det lättare och tar mindre tid att montera ihop den. Genom att utföra en DFA2‐analys så analyseras de tillhörande komponenterna hos produkten/konceptet för att på så vis kunna försäkra sig att de olika komponenterna har en god monteringsvänlighet. Se kapitel 7.10.7.

6.19 PIPS

PIPS ‐ Phase of Integrated Problem Solving. När man arbetat sig igenom olika delar av projektet, samt när hela arbetet är klart, så kan det vara viktigt att utvärdera detta för att på så vis dra lärdom till kommande projekt. Ett verktyg som är väldigt användbart då är PIPS‐analysen (Baxter, 1995, s.96‐98). Analysen består av färdiga frågor i en mall som gruppen besvarar och diskuterar med varandra. Här kan allt rörande projektet och projektets gång redas ut. Fördelar, nackdelar, argument i gruppen samt hur gruppen har samarbetat kan redas ut. Fördelen med PIPS‐analysen är om gruppen gör denna analys i ett tidigt skede i projektet så kan svagheter inom gruppen redan väldigt tidigt i projektet identifieras och åtgärdas. Analysen står även för grund till vidare

(23)

7. Tillämpad lösningsmetodik

7.1 Bakgrundsundersökning

7.1.1 Mötet med David Lega

Den 10:e september 2009, hade gruppens medlemmar ett möte tillsammans med OS‐ medaljören, föreläsaren och entreprenören, David Lega. Mötet ägde rum under ”Ett bra liv”‐ mässan i Älvsjö, Stockholm, där David var på plats tillsammans med flera tusen andra besökare. David Lega föddes 1973, med ett gravt handikapp som innebar att han var förlamad i båda armarna och nästan helt saknade funktion i sina benmuskler. Idag är David lite av en expert då det gäller att använda sina fötter och ben, och gruppen ansåg därför att han vore en väldigt intressant person att få kontakt med.

Väl på mötet så visade gruppen upp skisser samt 3D‐bilder på det tidigare resultatet från Industridesign 2‐kursen. David Lega tyckte att detta var väldigt intressant och var positivt inställd till nya och innovativa produkter till funktionshindrade. Han var dessutom väldigt positivt inställd till ett samarbete tillsammans med gruppen. Under mötet så diskuterades dels frågeställningar kring det tidigare konceptet, och hur gruppen skulle kunna gå vidare med detta, men även mer spridda tankar och lösningar på andra typer av instrument togs upp. Likaså var diskussioner kring marknadsbehovet en viktig fråga, och här kom David med förslag på att bredda produkten till en större marknad för att nå ut till fler människor och på så vis ha chans att kunna tjäna mer pengar. Med marknadsbehovet uppkom en diskussion kring ett kombinerat fot‐ och handinstrument vilket gruppen ansåg vara en intressant aspekt. Som en avslutning på mötet delade David även ut sina kontaktuppgifter till gruppens medlemmar som gärna fick höra av sig till honom under hela projektets gång för funderingar och feedback. Se bilaga 12: Intervju, David Lega. Figur 2. Gruppens medlemmar tillsammans med David Lega.

(24)

7.2 Funktionsanalys

Gruppen upprättade, relativt tidigt i projektet, en funktionsanalys som skulle komma att fungera som ett hjälpmedel då gruppen i ett senare skede skulle komma att arbeta med idé‐, konceptgenereringen samt konceptutvecklingen. Funktionsanalysen gav gruppen en tydligare bild över vad som skulle behövas göras, samt vad slutproduktens egentliga huvudsyften skulle komma att vara. Nedan följer en kort sammanfattning av den framtagna funktionsanalysen. Huvudfunktionen för gruppens fotinstrument är självklart att möjliggöra musicerande med hjälp av fötterna. För att göra detta krävs en produkt med god design som kan möjliggöra såväl tonspelade som ackordspelande. Då instrumentet skall rikta sig mot fotspelande är det även viktigt att det finns en god ergonomi, en design anpassad för just fötter. För att alla skall kunna dra nytta av produkten krävs en möjlighet till att justera instrumentet efter sitt eget tycke. En annan viktig funktion hos produkten är att den går att ta med sig, att transportera. Därför är det viktigt att produkten har en relativt lätt vikt samt en lämplig storlek.

Gruppen har även satt upp en del önskvärda funktioner hos produkten, funktioner som skulle göra produkten mer attraktiv på marknaden, men som kanske inte alls är nödvändiga för att uppnå huvudfunktionen. Några av dessa är till exempel att produkten skall vara återvinningsbar, att den skall vara stöttålig, att den skall motstå fukt samt att den skall vara visuellt attraktiv. För att ta del av hela funktionsanalysen, se bilaga 4: Funktionsanalys.

7.3 Kravspecifikation

Kravspecifikationen är något gruppen anser hör till ett av de viktigaste dokumenten i en produktutvecklingsprocess för att lyckas uppnå ett bra resultat. Då kravspecifikationen skall fungera som ett styrdokument under hela utvecklingsfasen valde gruppen att lägga ner mycket energi på att ta fram en så pass bra och komplett kravspecifikation som möjligt.

Då gruppen inte har någon uppdragsgivare i detta examensarbete så fattades beslutet att själva sätta upp diverse krav för produkten. Målet med arbetet är att ta fram en produkt som dels skall kunna möjliggöra musicerande för människor med funktionshinder men förhoppningsvis även fungera inom rehabiliteringssyften. Därför har gruppen satt upp vissa krav för att kunna möjliggöra detta. Dessa krav berör allt från marknadskrav och tekniska krav till återvinning och dokumentation. För att ta del av den fullständiga kravspecifikationen, se bilaga 2: Kravspecifikation.

7.4 DFU

Precis som namnet säger så handlar DFU om design för användarvänlighet. Under hela examensarbetets gång så har gruppen haft tänket med användarvänlighet med sig. För gruppen var detta något helt självklart då projektet gick ut på att designa en produkt åt först och främst funktionshindrade människor, och för dessa människor är användarvänlighet något som betyder väldigt mycket. Något som gruppen tyckte var väldigt viktigt under detta projekt var att inte endast fokusera på vilka funktioner produkten skulle ha utan hur dessa funktioner skall komma att användas. Med detta menar gruppen att kunna utforma produkten och dess funktioner så pass bra att de är väl anpassade till målgruppen.

(25)

Gruppen bestämde tidigt i projektet att designen på produkten skulle vara så pass uppenbar att inga tvivelaktigheter mellan produkten och användaren skulle kunna uppstå. Användaren skall, helst, utan några instruktioner, veta hur man skall gå till väga för att använda sig av produkten. Något gruppen även tycker är viktigt är att designen på produkten skall vara så pass tydlig att ingen manual skall behövas.

Gruppen har i detta projekt också valt att fokusera på att identifiera målgruppen som skall bruka produkten. Detta har dock under projektets gång kommit att ändrats från gruppens första tankar

(26)

7.5 Idégenerering

Målet med detta examensarbete är som sagt att realisera ett fotinstrument. Under idégenereringen brainstormade gruppen fram ett flertal olika lösningar på hur detta fotinstrument skulle kunna komma att se ut. Genom att kombinera redan befintliga instrument med gruppens egna idéer och tankar på fotinstrument, så skissades ett flertal olika fotinstrument upp. Målet med denna brainstorming var att få fram så många olika idéer som möjligt, då det är betydligt större chans att nå lyckat resultat ju större kvantitet av idéer man tar fram (Johansson, 2005, s.100). Här nedan följer en rad olika skisser och förklaringar på dessa, som gruppen ansåg var några av de absolut bästa.

2 1 3 4 5 6 7 9 10 8 Figur 3. Skisskollage från idégenereringen.

(27)

Foot‐board (1)

Foot‐boarden är en keyboard speciellt utformad för spelning med fötterna. Fördelar (+)

Skillnaden mellan en vanlig keyboard och en Foot‐board är att denna har en lutande design som möjliggör ett förbättrat spelande med fötterna. Foot‐boarden har även inbyggda högtalare så att man slipper besväret med att koppla in diverse högtalarsladdar. Ännu en fördel med detta instrument är att den även skulle kunna komma att fungera som en vanlig keyboard för spelning med händerna.

Nackdelar (–)

Nackdelen med Foot‐boarden är att det inte finns något större nyhetsvärde (förutom lutningen) på detta instrument. Människor skulle kunna nöja sig med en vanlig keyboard då den knappt skiljer sig något från det ursprungliga instrumentet, keyboarden.

Dubbeltrumman (2)

Trummor som är designade för fötterna. Namnet dubbeltrumman kommer från att man använder sig av båda sina fötter när man spelar på detta instrument.

Fördelar (+)

Fördelarna med dubbeltrumman är att man på ett enkelt sätt kan spela trummor med fötterna. Med hjälp av en roterplatta, där man placerar sina hälar, skall man kunna rotera sina fötter till de trummorna som är utsatta högst upp på instrumentet för att sedan slå med sina fötter som trumpinnar. Nackdelar (–) Nackdelarna med dubbeltrumman är att den är för stor och klumpig. Att kunna ta med sig detta instrument skulle inte fungera lika bra som andra då den antagningen skulle väga mycket och ta stor plats. Trampspel (3) Trampspelet skall fungera på liknande sätt som ett klassiskt dragspel. Den stora skillnaden är att man även här trampar, pumpar, med foten istället för att använda armarna. Fördelar (+) Detta instrument tar väldigt liten plats och blir därför väldigt enkelt att ta med sig. Genom stora tydliga knappar/tangenter ska man kunna spela flera olika toner. Nackdelar (‐) Med detta instrument så krävs det en väldigt stor kraft med foten och ergonomin skulle behöva förbättras för att det ska bli en fröjd i spelandet. Toffeltrumman (4) Till skillnad från dubbeltrumman så är detta mer som ett hjälpmedel för fötterna att kunna slå på en trumma. Istället för att använda sig av en vanlig trumpinne att slå på trummorna så sätter man på sig som en slags toffel med inbyggd trumpinne som möjliggör ett trumspelande för fötterna. Fördelar (+) Fördelarna med denna produkt är att den möjliggör spelning på trummor med endast fötterna. Med hjälp av toffeltrumman så tappar man inte sin trumpinne när man skall spela trummor.

(28)

Nackdelar (–)

Nackdelarna med toffeltrumman är att den måste produceras i ett antal olika storlekar för att passa olika åldrar och kroppstyper.

Slangflöjt (5)

Slangflöjten är väldigt lik en traditionell flöjt, skillnaden här är att man istället för att hålla i, och spela på, flöjten med händerna så har man den liggandes vid fötterna. Genom att hålla för de olika flöjthålen med tårna och blåsa in luft med munnen, via en slang, kan man spela olika melodier. Fördelar (+) Genom att hålla för de olika flöjthålen med tårna och blåsa in luft med munnen, via en slang, kan man spela olika melodier. Nackdelar (‐) Nackdelen med slangflöjten är den runda formen. Instrumentet skulle ha svårt att ligga stilla på backen när man hela tiden vidrör den med foten, den skulle alltså rulla runt istället för att ligga kvar på samma ställe. Plattflöjt (6)

Denna idé är direkt tagen utifrån ”slangflöjten”. Det enda som skiljer instrumenten åt är utformningen på själva flöjtkroppen.

Fördelar (+)

Då detta instrument har en platt, rektangulär form, så ligger den stadigt på underlaget. Instrumentet tar väldigt liten plats, och är därmed även lätt att ta med sig. Nackdelar (‐) Nackdelarna med att ha en flöjt som är platt är att ljudet förmodligen inte skulle bli lika bra som med en vanlig, rund flöjt. Fotstråke (7)

Idén med detta instrument grundar sig på klassiska stråkinstrument. Den stora skillnaden med fotstråken gentemot andra stråkinstrument är att man inte håller stråken i handen utan med hjälp av en ”sko” med inbyggd stråke.

Fördelar (+)

Fördelen med fotstråken är att människor som inte har någon vidare bra greppfunktion i fötterna/tårna ändå kan använda sig av detta instrument då man trär på sig det över foten. Nackdelar (‐) Nackdelen med fotstråken är att den kräver en väldigt stor kraft för foten/benet då man inte kan vila benet på något vis. Benet blir nästan hela tiden böjt och på så vis ett väldigt ansträngande moment. Rotationstrumma (8)

Detta instrument är ett slagverksinstrument som man spelar med båda fötterna. Genom att placera fötterna på de två vridbara plattorna kan man, genom enkla rörelser, styra två stycken trumpinnar för att med hjälp av dessa spela på fyra olika trummor.

(29)

Fördelar (+)

En fördel med rotationstrumman är att människor som har svaga muskler i benen kan träna upp dessa i rotationstrumman samtidigt som man spelar musik. Detta instrument skulle även kunna fungera bra i grupp eftersom den inte blir lika högljudd som ett vanligt trumset.

Nackdelar (‐)

Den största nackdelen med instrumentet är dess skrymmande storlek, liksom de flesta andra slagverksinstrument. Fotgitarren (9) Fotgitarren är resultatet av det gruppen lyckades åstadkomma i kursen Industridesign 2. Denna gitarr är precis som namnet säger: en gitarr designad för att passa spelning med fötterna. Fördelar (+) En av fördelarna med fotgitarren är att den har ett väldigt högt/stort nyhetsvärde då den skiljer sig väldigt mycket från en traditionell gitarr. Med fotgitarren kan man både spela och sjunga på samma gång vilket man inte kan göra med vissa av de andra instrumenten. Fotgitarren möjliggör för människor vars funktionshinder sitter i armarna/händerna att ändå kunna njuta av gitarrens härliga stämma. Nackdelar (‐) En nackdel med fotgitarren är att ackordtagningen i dagsläget kan bli svår att utforma så att den skall komma att fungera lika väl som en vanlig akustisk gitarr. Trampflöjt (10) Tanken bakom denna idé är att man skall spela flöjt genom att trampa, pumpa, in luft istället för att blåsa med munnen som man traditionellt gör. Fördelar (+)

En fördel med detta instrument är att det inte är lika ansträngande att spela på som en traditionell flöjt. Dessutom ger detta instrument även möjlighet att kombinera musik och sång, vilket en traditionell flöjt inte kan göra. Nackdelar (‐) En nackdel med trampflöjten är finkänsligheten. Till skillnad från en traditionell flöjt kan det bli svårare att kontrollera lufttrycket som går genom instrumentet då det hela sköts via en pedal.

7.5.1 Utvärdering av idéer

När gruppen kände att brainstormingen och skissarbetet inte längre resulterade i några fler bra idéer så fattades beslutet att gå vidare i arbetet. Gruppen ville nu sålla bort de idéer som kändes minst lämpliga, detta gjordes genom fyrstegsmetoden.

I detta tidiga skede valde gruppen dock att använda sig av det första steget, ”Bedömning av lämplighet”. Det gruppen tittade på under detta steg var följande:  Ovanliga idéer; kommer de att accepteras av kunderna?  Är de positiva sidorna tillräckligt starka?  Krävs tillgång till ny teknik, ny information/kunskap? Finns detta?  De känslomässigt goda idéerna. Intuitionen.

(30)

Av de framtagna idéerna valdes fyra stycken ut för vidare arbete. Dessa var Dubbeltrumman, Trampspelet, Fotgitarren samt Trampflöjten. Den största anledningen till att dessa gick vidare var nyhetsvärdet hos respektive idé. Samtliga av dessa kändes realistiska och gruppen ansåg att det var dessa som antagligen skulle kunna bli mest attraktiva på marknaden. Gruppen känner dock att det var Fotgitarren av dessa fyra idéer som var den starkaste, dels med tanke på nyhetsvärdet och dels som den mest troliga att kunna realisera. Därför blev fotgitarren den idé som gruppen valde att koncentrera sig mest på under den kommande konceptgenereringen, dock förkastades inte de övriga idéerna.

Valet av fotgitarren har även påverkats av vad gruppen känner för konceptet. Detta kommer från avslutandet av tidigare kurs, Industridesign 2, då nyfikenheten av ett fortsatt arbete med fotgitarren blev väldigt lockande. Gruppen har dock haft ett väldigt öppet tänkande i beslutet av

(31)

7.6 Research

När gruppen väl hade bestämt sig för att arbeta vidare med fotgitarren, så fattades beslutet att göra en grundlig research. Det gruppen valde att studera under researchen kom att innefatta allt från olika gitarrkonstruktioner/tekniker, hjälpmedel till ackordteknik.

7.6.1 Introduktion av klassisk gitarr

Från början av projektet fanns endast en liten kunskap om gitarrer hos gruppens medlemmar och därför var det en självklarhet att studera ämnet närmare. För att även du som läsare av denna rapport skall få en lite större insyn på ämnet har gruppen valt att sammanställa en kort introduktion kring akustiska gitarrer, detta för att du skall kunna få en större förståelse kring de begrepp som kan komma att nämnas i denna rapport.

En akustisk gitarr har vanligtvis 6 stycken strängar, men kan även ha 7 eller 12 stycken. Dessa strängar är oftast gjorda av nylon men även av stål. Detta ger gitarren en unik, omfångsrik och mångsidig ljudbild. Stämskruvarna som möjliggör stämmandet av strängarna är oftast tillverkade av mässing och stål. Den modell av akustisk gitarr som är vanligast i Sverige kallas även klassisk gitarr.

En akustisk gitarr är en gitarr som inte har någon mikrofon eller något annat elektriskt inbyggt som hjälper till att få ljud. Gitarren utnyttjar helt och hållet akustiken som finns i resonanslådan och med hjälp av träet som akustiska gitarren oftast är tillverkade av. Här nedan är en illustration av en akustisk gitarr med de olika delarna utsatta.

_1. Huvud 2. Sadel 3. Stämskruvar 4. Band (greppband som är placerade över hela halsen) 5. Hals 6. Halsinfästning 7. Kropp 8. Stall 9. Bakstycke (botten) på resonanslådan 10. Lock på resonanslåda 11. Sidor (sarg) 12. Ljudhål, med omliggande dekoration 13. Strängar 14. Greppbräda 9 10 1 5 1 14 11 4 2 3 6 7 8 12 Figur 4. Gitarrens olika delar.

(32)

7.6.2 Ackordtagning

Då samtliga gruppmedlemmar saknar någon större erfarenhet av musicerande med hjälp av stränginstrument2, fattades beslutet att göra en snabb research om ackordtagning. Det gruppen var intresserade av att veta var hur man på enklaste vis tar olika ackord på ett stränginstrument, för att sedan kunna dra nytta av detta i den kommande konceptgenereringen. Gruppen fördelade upp arbetet på så vis att den ene medlemmen fick i uppdrag att ta kontakt med någon kunnig person inom ämnet, medan den andre gruppmedlemmen började söka bland litteraturen. Genom diskussioner tillsammans med gitarrtillverkaren Heikki Rousu kunde gruppen bilda sig en uppfattning om hur man skulle gå tillväga för att lösa ackordtagningsproblemet. Den information som tillgavs gruppen kunde även styrkas i den litteratur gruppen valt att arbeta med, Ergonomisk Gitarrteknik (Joakim Zelmerlööw, 2005). Heikki Rousu kom med förslaget att stämma instrumentet i ett öppet ackord. Detta innebär att man genom att placera fingrar rakt över greppbrädan (alltså hålla ned samtliga strängar på samma band) kan få fram ett nytt ackord. Vilket ackord man får, beror helt på vilket band man väljer att hålla ner strängarna på. Genom att använda den teknik som gruppen fått kunskap om konstruerades nedanstående figur tillsammans med Heikki Rousu. Figuren visar hur man, på en vanlig greppbräda på en gitarr, tar de olika tonerna i en dur‐skala. Band 2 ger tonen E, band 3 ger tonen F och så vidare. Genom att använda sig av denna teknik kan man väldigt enkelt ackompanjera till tusentalslåtar, detta utan att använda sig av ”avancerade fingersättningar”. Figur 5. Tonernas placering på greppbrädan. Figuren visar var på greppbrädan man tar de olika tonerna i durskalan då instrumentet är stämt i D‐dur.

7.6.3 MING‐Instrument (special instrument)

Något gruppen fick upp ögonen för vid denna researchfas var de så kallade MING‐instrumenten och detta tack vare mailkontakt tillsammans med Sara Hjalmarsson från Reumatikerförbundet. Sara tipsade gruppen om en tidningsartikel (Huldt, 2006, s.12‐14) som handlade om vilka möjligheter det finns för musicerande när man har ett funktionshinder.

MING står för Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp, och målet med dessa instrument är att möjliggöra musicering i de längre åldrarna med hänsyn till särskilda behov. Det finns ett antal olika MING‐Instrument såsom: mini‐bas, entonsflöjt, bygelgitarr, klangplattor m.fl. Dessa

2