Med stöd från de teoretiska perspektiven Kants kategoriska imperativ (2001) och Rousseaus frihetsteori (1992) har empirin tolkats och givits mening.
Svaren på forskningsfrågorna utgörs av empirins tolkning och hur den har blivit förstådd. Tivenius (2015:25) nämner fyra principer för att kategorierna ska uppfylla sanningskriterierna. Kategorierna ska korrespondera, vara koherenta, rimliga och allmänt formulerade, vilket har uppfyllts i och med att de åtta kategorierna är delar av en helhet. Studiens fyra forskningsfrågor besvaras i resultatkapitlet under avsnittet 4.1 Empiri där respektive kategori presenteras i varsitt underavsnitt.
6 Diskussion
I detta kapitel beskrivs 6.1 Resultatdiskussion och 6.2 Metoddiskussion.
6.1 Resultatdiskussion
Svordomar och könsord är en tolkningsfråga i och med att människan uppfattar dessa olika men också för att det är mottagaren av svordomen eller av könsordet som avgör om ordet är i sig en svordom eller ett könsord. Samtidigt som det finns ett flertal svordomar och könsord som är tabubelagda utifrån samhällets normer (Andersson 2001:17-18). I studien visas elevers egen uppfattning om hur ofta svordomar och könsord används mot lärare. En del menar att det aldrig förekommer medan andra påstår att de förekommer ofta. Det finns en osäkerhet i vår data beträffande hur eleverna har tolkat surveyundersökningens frågor. Är det så att eleven menar att
ofta är en gång i veckan eller varannan dag samtidigt som de som svarat sällan menar att det
händer en gång i månaden eller en gång per år. Bounds och Jenkins (2016:342) synliggjorde hur ofta lärarna uppfattade att verbalt våld mot lärare förekommer utifrån ett tidsomfång vilket skiljer sig ifrån den aktuella studien vilket skapar en tolkningsmöjlighet. Skillnaden mellan Bounds och Jenkins (2016:341) studie och den aktuella studien är att utifrån Bounds och Jenkins resultat har ett visst antal procent av lärare blivit utsatta av verbalt våld under de senaste 3-6
38
månaderna då studien var aktuell medan i den aktuella studien uppgav elever att svordomar och könsord förekommer mer sällan mot lärare. I den aktuella studien visades inget vecko-, månads- eller årsomfång kring hur ofta lärare blir utsatta för verbalt våld. Elevers begreppsuppfattning utifrån Liau, Flannery och Quinn-Leerings (2004:242-243) studie har visat att elever har en medvetenhet om ordens innebörd medan i den aktuella studien visar en del elever att de inte är medvetna om det. I artikeln av Liau, Flannery och Quinn-Leering (2004:242-243) används svordomar och könsord mot lärare av elever likväl som andra former av våld. Författarna menar att eleverna är medvetna om ordens innebörd och deras användande av orden mot lärare vilket motsäger den aktuella studiens resultat. Enligt Håkansson och Karlsson (2020:8) behövde elever enligt lärare utveckla sin Begreppsuppfattning för att få en förståelse om ordens innebörd och för att utveckla kunskaper om vilka konsekvenser användandet av svordomar och könsord mot lärare medför.
Resultatet i studien har visat att en högre andel elever har svarat att lärare inte diskuterar svordomar och könsord med eleverna när det förekommit. Något som kan uppstå utifrån att läraren väljer att inte diskutera ordens innebörd men ber en elev att exempelvis lämna klassrummet när eleven sagt en svordom är att eleverna ser att det får konsekvenser när
svordomar och könsord används mot lärare. Detta kan antingen markera för resterande elever att dessa konsekvenser kan hända om man utrycker en svordom eller ett könsord mot lärare. Elever som uttrycker svordomar och könsord mot lärare kan tro att läraren ger eleven möjlighet till att inte delta under lektionen och istället göra något som passar eleven bättre, detta kan ses som en problematik. Samtidigt kan det finnas elever som säger en svordom eller ett könsord till läraren i syfte att se vilka konsekvenser användandet medför eftersom de inte har en uppfattning om ordens innebörd. Elever som vill testa läraren för att få en uppfattning om lärarens makt och agerande vid olika situationer skulle enligt en tolkningsram baserad på Kant (2001) och Rousseau (1992) kunna använda svordomar och könsord mot läraren eftersom det enligt Rousseaus (1992:117) hänvisning till Locke ”inte kan finnas kränkningar där det inte finns ägande” (Rousseau 1992:117). Ägande i detta avseende ses utifrån att läraren har en högre makt än eleven. Om läraren väljer att ta upp svordomar eller könsord till diskussion när det
förekommit kan elever ges möjlighet till en förbättrad begreppsuppfattning. Ansvaret ligger inte bara hos läraren att medvetandegöra ordens innebörd även om Skolverket (2019:5) menar att samtliga lärare har som ansvar och skyldighet att fostra elever utifrån de demokratiska
39
värderingarna. Vårdnadshavare har ansvaret att uppfostra medan skolan ska fostra eleverna. Men är svordomar och könsord ett uppfostransansvar eller ett fostransansvar?
I studien av Håkansson och Karlsson (2020:6) uppgav lärare att vid användandet av svordomar och könsord från elev till lärare upprättas en kränkningsanmälan och kontakt med vårdnadshavare och rektor tas. I jämförelse med denna studie har ingen data visat på att elever har en medvetenhet kring att kontakt med rektor tas och att en kränkningsanmälan upprättas. Vid terminsstart får samtliga elever med sig skolans trivselregler som inkluderar vad man får och inte får göra, som ska gås igenom tillsammans med vårdnadshavare. Detta i syfte att bibehålla en god arbetsmiljö för elever och personal på skolan (Håkansson & Karlsson 2020:6). Samtidigt som skolan är skyldig är upprätta en kränkningsanmälan vid användandet av svordomar och könsord mot lärare, annan personal och elever kvarstår frågan om alla skolor upprätthåller detta och hur medvetna elever och vårdnadshavare är om detta trots att trivselregler skickas hem kontinuerligt. Utifrån Skolverket (2019:13) har elever som skyldighet att visa respekt mot lärare, elever samt annan personal på skolan lika så som Skollagen (2010:800) anger att samtliga inom den pedagogiska verksamheten skall aktivt arbeta för att förebygga diskriminering och kränkande behandling vilket i sin tur ligger i linje med de mänskliga rättigheterna. Till följd av att Andersson (2001:17-18) menar att svordomar och könsord är en tolkning i sig påverkas den individuella viljeriktningen och maximen (Kant 2001:26-2). I och med att varken Skollagen (2010:800) eller andra rådande styrdokument beskriver ord och fraser som inkluderas i diskriminering och kränkande behandling finns det ett utrymme för tolkning av både skola, lärare, elever och vårdnadshavare om vilka ord som anses vara diskriminerande och kränkande. Även om diskriminering grundas på de sju diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling handlar om mottagarens uppfattning av orden kan tolkningsutrymmet bli en problematik i verksamheten på grund av människors olika syn på världen samt utifrån olika kulturer och bakgrunder. För att maximen ska kunna bli en allmän lag behöver alla kunna handla utifrån samma avsikt i handlandet men om människor har olika tolkningar samt uppfattningar om olika ord kan maximen aldrig bli accepterad och bli upplyft till en allmän lag (Kant 2001:43).
6.1.1 Slutsats
En del elever och en del av deras klasskamrater uttrycker alternativt inte uttrycker svordomar och könsord mot lärare. Vissa elever har kunskap och medvenhet om ordens innebörd medan andra inte har det. Elever bör utveckla medvetenheten via exempelvis diskussion i klassrummet med
40
läraren oavsett kunskapsnivå. Utifrån våra data har en slutsats dragits som syftar på att deltagande informanters lärare behöver ta avstånd från könsstereotypiska normer eftersom konsekvenserna av elevernas användande av svordomar och könsord i enkätundersökningen har visat sig vara olika beroende på om man är en flicka eller pojke.
6.2 Metoddiskussion
Samtliga källor i uppsatsen är refererade, forskningsfrågorna är i största möjliga mån transparant besvarade och de forskningsetiska kraven har följts och kan anses vara uppfyllda.
I och med att avsnitt 3.1 Metod, har följts vilket även finns beskrivet i avsnitt 3.3.3
Databearbetning och analysmetod så kan inte resultatet, analysen och slutsatsen kritiseras och
därmed är rimlighetskriteriet uppfyllt. Uppsatsen följer en röd tråd och utgör en helhet till följd av att samtliga delar finns med och korresponderar med varandra samt är framskrivna på samma abstraktionsnivå, därmed uppfylls koherenskriteriet och korrespondenskriteriet. Processen hänvisas till Tivenius (2015:25) sanningskriterier. De teoretiska perspektiven Kants (2001) kategoriska imperativ och Rousseaus (1992) frihetsteori kan ifrågasätta studiens tolkning i och med att de inte är beprövade inom den pedagogiska verksamheten eller i liknande studier. Surveyundersökningens obligatoriska frågor har visat sig inte fungera enligt instruktioner på webbenkater.se, vilket resulterat i att de obligatoriska frågorna ej blivit besvarade av samtliga 67 informanter. Valet av att inte ange skolans namn eller informanternas namn är till följd av att ge deltagande informanter möjlighet att delta i studien anonymt eftersom en del skolor kan känna sig motvilliga till att delta i studien om informanternas namn och skolans uppgifter lämnas ut. Genom att informanterna och skolans namn inte har angetts utan är anonyma kan detta ha bidragit till att flera skolor valt att delta i studien. En problematik som anonymiteten kan ha medfört är att informanterna i studien besvarat surveyundersökningen utifrån samma incidenter. Resultatet i studien kan ha visat liknande svar från olika klasser, årskurser och skolor men det kan även ha visat liknande svar från en och samma klass som syftar på samma incidenter eftersom surveyundersökningen varit anonym och där klass och skolas information aktivt har valts bort. Vi har inga kunskaper om att informanterna kommer från samma skola eller inte utan vi har fått tolka studiens data och resultat utifrån en individs upplevda incident. Informanterna kan ha hänvisat till samma incident eller incidenter men detta är ingen information som tagits reda på i undersökningen och kan därför inte spekuleras eller analyseras om utan endast
41
användas som en diskussion om resultatet. Det framkommer inte heller från en del informanter att svordomar och könsord var riktade mot lärare utan ett fåtal av svaren framställs istället som en allmän användning av svordomar och könsord utan någon mottagare. Eftersom vi ej har observerat eller kunnat vara närvarande i dessa tider när eller om incidenterna har utspelat sig har vi istället tolkat data utifrån svordomar och könsord som riktade mot lärare och ej allmänna. Den vetenskapliga noggrannheten, även kallat akribi (Tivenius 2015:15) har varit studiens
utgångspunkt och därmed beskrivs metoden i detalj. En negativ inverkan som kan ha påverkat resultatet är valet av surveyundersökning som metod för att inhämta data. Den mängd data som samlats in kan ha utgjort en minimimängd data som kan ses vara för liten för Chi-två-testens möjlighet att synliggöra det statistiska signifikanta, med andra ord slumpens inverkan på
resultatet. Empirin kan ha orsakat matematiska felberäkningar i Chi-två-testen eftersom
Denscombe (2018:372) menar att empirin och antalet deltagare behöver vara tillräckligt stor för att minimera sannolikheten av slumpens inverkan i studien. Valet av att använda Chi-två-test till de statistiska beräkningarna grundas i att testet kan stärka studiens trovärdighet genom att slumpens inverkan på resultatet blir synligt men även genom att man beräknar skillnaden mellan rådata och förväntad data kan stärka studiens kvalité. Studiens resultat kan ej generaliserats på grund av slumpens inverkan, vilket synliggjorts i Chi-två-testen och i avsnitten 3.2.1 Bortfall och
3.2.2 Bortfallsanalys där orsaker och förklaringar till att ett bortfall av informanter har skett.
Genom användandet av oetablerad teori så som Kant (2001) och Rousseau (1992) kan det aletiska sanningskriteriet, det vill säga det fördolda, synliggjorts genom att studien har bidragit till nya kunskaper och nya aspekter inom fenomenet. Exempelvis att elevers användande av svordomar och könsord mot lärare kan bero på olika avsikter i handlandet även om denna slutsats behöver ytterligare fördjupning.
Trots studiens brister har vi försökt i största mån genomföra studien korrekt med vetenskaplig exakthet och noggrannhet, till följd av att vi har i största möjliga mån försökt operationalisera metoden och orden i studien. Oavsett vad studiens data hade genererat för resultat har vi som ansvariga för studien haft en öppen syn. Vi har inte haft ett intresse av att få ett visst resultat utan har behållit en objektiv syn i syfte att inte påverka resultatet i en viss riktning, det vill säga vi har inte lyft fram endast de svar som genererar ett visst resultat och undanhållit något annat.
42
7 Fortsatt forskning
Under studiens gång har det varit intressant att se ett elevperspektiv på fenomenet. Som fortsatt forskning hade det varit intressant att se om Kant kategoriska imperativ (2001) och Rousseaus frihetsteori (1992) kan etableras inom forskningen i den pedagogiska verksamheten i syfte att se hur elever, vårdnadshavare, lärare och personal agerar och hanterar diskriminering och
43
Referenser
Andersson, Lars-Gunnar (2001[1985]). Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. 15. tr. Stockholm: Carlsson.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF
Sverige. Tillgänglig på: http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-
i-sin-helhet.pdf Nedladdad 2020-03-31
Bohm Nilsson, Helena (2020, 23 mars). Grundskolor förbereder hemundervisning. Svt
NYHETER lokalt Skåne. Tillgänglig på: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/grundskolor- forbereder-hemundervisning Nedladdad 2020-03-30
Bounds, Christina & Jenkins, Lyndsay N (2016). Teacher-Directed Violence in Relation to Social Supportand Work Stress. California Association of School Psychologists 2016. Eastern Illinois University, Charleston, IL 61920, USA, 336-344. DOI 10.1007/s40688-016-0091-0 Bryman, Alan & Bell, Emma (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Anna (2019, 27 mars). Nu är det slut på hoten mot lärare! Dagens Samhälle.
Tillgänglig på: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/anna-ekstrom-nu-ar-det-slut-pa-hoten-
mot-larare-26837 Nedladdad 2020-01-21
Ericsson, Gustav (2020,18 april). Hot, slag och sparkar- hur länge får ”skolstöket” i Vallbyskolan pågå egentligen? Västmanlands Läns Tidning. Tillgänglig på:
https://www.vlt.se/artikel/ericsson-hot-slag-och-sparkar-hur-lange-far-skolstoket-i-vallbyskolan- paga-egentligen Nedladdad 2020-04-29
44
Håkansson, Moa & Karlsson, Isabelle (2020). ”Jävla fittlärare”. Mälardalens högskola. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (Pilotstudie 2020).
Kant, Immanuel (2001) [1788]. Kritik av praktiska förnuftet. Lund: Argos.
Lagerholm, Per (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Liau, Albert K, Flannery, Daniel J & Quinn-Leering, Kathleen (2004). A Comparison of Teacher-Rated and Self-Reported Threats of Interpersonal Violence. Journal of Early
Adolescence, Nanyang Techonological Univerity, Kent State University & Case Western
Reserve Univerity. 24(3), 231-249. Doi:10.1177/0272431604265669
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Sjätte
upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket. Tillgänglig på:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 Nedladdad 2020-03-31
Rousseau, Jean-Jaques (1992) [1754]. Avhandling om ojämlikheter mellan människor. I
Rousseau, Jean-Jacques (1992). Kulturen och människan: två avhandlingar. Göteborg: Daidalos, 79-171.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2012). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2019). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Tionde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik.
Tivenius, Olle (2015). Uppsatsens inre liv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Nedladdad: 2020-03-30
Wilson, Catherine M, Douglas, Kevin S & Lyon, David R (2011). Violence Against Teachers: Prevalence and Consequences. Journal of Interpersonal Violence, Mental Health, Law, and Policy Institute, Burnaby, British Columbia, Canada. 26(12), 2353-2371.
45
Bilaga 1
Enkätfrågor1. Är du en …. (pojke/flicka/annat/ vill inte säga) 2. Kan du några fula ord?
3. Om du svarat JA på andra frågan, kan du skriva ner de fula ord du kan här nedanför? 4. Om du skrivit några fula ord på fråga 3, vad tror du att orden betyder?
5. Hur ofta hör du att någon i din klass säger ett fult ord till din lärare och/eller annan personal på skolan?
6. Har du sagt ett fult ord till din lärare och/eller annan personal på skolan någon gång? 7. Vet du om någon i din klass sagt ett fult ord till er lärare och/eller annan personal på
skolan någon gång?
8. Vad tror du kan hända om du eller en kompis skulle säga ett fult ord till en lärare? Till exempel att personen blir tillsagd, får gå ut ur klassrummet eller något liknande?
9. Har du eller någon annan klasskompis fått gå ut ur klassrummet, blivit tillsagd eller något liknande när du/han/hon sagt ett fult ord till läraren och/eller annan personal på skolan? Förklara gärna vad som har hänt.
46
Bilaga 2
Övriga begreppsdefinitioner
Chi-två-test definieras och används i denna studie i syfte att göra statistiska beräkningar
på kvantitativa data. Chi-två-test används för att jämföra rådata med förväntade data genom att man analyserar två eller fler variabler. Chi-två-testen används för att få fram slumpens inverkan på resultatet och om Chi-två testet visar att p < 0.05 (α) det vill säga resultatet visar att slumpens inverkan är mindre än 5 procent vilket i sin tur indikerar att resultatet är signifikant. Om
resultatet på Chi-två-testet visar att p > 0.05 (α) det vill säga att slumpens inverkan på resultatet är större än 5 procent indikerar detta att resultatet inte är signifikant (Bryman & Bell 2013:362- 363). Chi-två-testen har analyserat data på nominalskalenivå och ordinalskalenivå.
Nominalskalenivå definieras och används i studien i syfte att inhämta numeriska data,
med andra ord siffror, utifrån olika kategorier som exempelvis kön. Nominalskalenivå innefattar endast två variabler och jämför dessa i syfte att jämföra svaren dem emellan. Nominalskalenivå används för att få fram informanternas svar där frågorna har varit slutna i förhållande till informanternas kön, det vill säga vad har respektive informant svarat utifrån kön och fråga i surveyundersökningen (Denscombe 2016:350-351).
Ordinalskalenivå definieras och används i studien i syfte att inhämta numeriska data,
med andra ord siffror, för att placera data i olika kategorier. Ordinalskalenivå är data som förhåller sig till varandra i en viss ordning där tre eller fler variabler som analyseras och sammanställs. Ordinalskalenivå används för att få fram informanternas svar från de frågor som innehållit flera val i förhållande till informantens kön (Denscombe 2016:351).
I denna studie används en kvalitativ och en kvantitativ metod, vilket även kallas för en
paradigmatisk metodkombination. I studien används en kombination av kvalitativa och
kvantitativa metoder, data och forskning omväxlande i studien. En paradigmatisk
metodkombination har gett studien en möjlighet till utveckling av analysen, vilket har bidragit till en mer fullständig bild av studien.
I den aktuella studien används en surveyundersökning för att inhämta data från informanter, detta gör vi genom en internetbaserad enkätundersökning. Runa Patel och Bo
47
Davidsson (2012:56) definierar surveyundersökningar som en undersökning som genomförs på en större avgränsad grupp. Surveyundersökningar kan genomföras via telefon, internet,
postenkäter eller intervjuer och används i vanliga fall i småskalig forskning enligt Denscombe (2018:29-30). I denna studie hade informanterna en möjlighet till att delta i studien genom att svara på vår surveyundersökning på internet.