”Du är en sån jävla fitta”
En studie om elevers perspektiv på svordomar och könsord mot
lärare
”You are such a fucking cunt”
A study on students´ perspective on profanity and gender expression
towards teachers
Moa Håkansson och Isabelle Karlsson
Akademin för utbildning, kultur Handledare: Håkan Landqvist och kommunikation
Svenska Examinator: Birgitta Norberg Brorsson Självständigt arbete i lärarutbildningen
Grundnivå
2
Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation Kurskod SVA013 15 hp Termin 6 År 2020 SAMMANDRAG
___________________________________________________________________________ Moa Håkansson och Isabelle Karlsson
”Du är en sån jävla fitta”
En studie om elevers perspektiv på svordomar och könsord mot lärare ”You are such a fucking cunt”
A study on students´ perspective on profanity and gender expression towards teachers 2020 Antal sidor: 47
___________________________________________________________________________ Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor uppger att de använder svordomar och könsord mot lärare, deras kunskap och medvetenhet om orden och om läraren tar upp orden till en klassrumsdiskussion. Dessutom eventuella konsekvenser av svordomars och könsords användande mot lärare samt om det finns några signifikanta skillnader mellan könen. En paradigmatisk metodkombination användes i studien. Kants kategoriska imperativ och
Rousseaus frihetsteori har använts som teoretiska perspektiv. Resultaten visar att vissa elever har kunskaper om svordomar och könsord medan andra saknar sådana kunskaper och att det finns ett spann på hur ofta orden förekommer. En del informanter uppger att vissa lärare diskuterar
svordomar och könsord medan andra lärare inte gör det. Resultaten visar emellertid inga signifikanta skillnader mellan könen. De konsekvenser som kan inträffa efter att elever har använt svordomar eller könsord riktade mot lärare uppges skilja beroende på informanternas kön. Slutsatsen är att elever behöver utveckla sin begreppsuppfattning om svordomar och könsord genom diskussion. Ytterligare slutsats är att utifrån informanterna behöver lärare ta avstånd från könsstereotypiska normer som medför att konsekvenser blir olika beroende på kön.
___________________________________________________________________________ Nyckelord: elever, grundlärare, könsord, respekt, svordomar
5
Innehåll
1 Inledning...7
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ...7
1.2 Begrepp och definitioner ...8
1.3 Uppsatsens disposition...8
2 Bakgrund ...9
2.1 Forskningsbakgrund ...9
2.2 Styrdokument ... 13
2.3 Teoretiskt perspektiv ... 13
3 Metod och material ... 14
3.1 Metod... 14 3.2 Urval ... 15 3.2.1 Bortfall ... 16 3.2.2 Bortfallsanalys... 16 3.3 Genomförande ... 17 3.3.1 Enkät... 17 3.3.2 Datainsamling ... 18
3.3.3 Databearbetning och analysmetod ... 19
3.4 Validitet och reliabilitet ... 23
3.5 Etiska överväganden... 24 4 Resultat... 25 4.1 Empiri ... 25 4.1.1 Elevens användning ... 25 4.1.2 Klasskamraters användning ... 26 4.1.3 Förekomst ... 27 4.1.4 Nämnt ... 28 4.1.5 Begreppsuppfattning ... 28 4.1.6 Konsekvenser ... 29 4.1.7 Konsekvensantaganden... 30 4.1.8 Medvetandegörande ... 31 4.2 Resultatsammanfattning ... 31 5 Analys ... 33 5.1 Elevanvändandet ... 33 5.2 Klasskamraters användande... 34
5.3 Kunskap och medvetenhet ... 35
5.4 Konsekvenser och konsekvensantaganden av användandet ... 36
5.5 Tolkning av Empiri ... 37 6 Diskussion... 37 6.1 Resultatdiskussion... 37 6.1.1 Slutsats ... 39 6.2 Metoddiskussion ... 40 7 Fortsatt forskning... 42 Referenser ... 43 Bilaga 1 ... 45 Bilaga 2 ... 46
6
T
ABELLTABELL 1 EXEMPEL PÅ KVANTITATIV DATA: ORDINALSKALENIVÅ ... 20
TABELL 2 EXEMPEL PÅ KVANTITATIV DATA: NOMINALSKALENIVÅ... 20
TABELL 3 EGEN SVORDOMSANVÄNDNING ... 25
TABELL 4 SVORDOMS- OCH KÖNSORDSANVÄNDNING MOT LÄRARE: FÖREKOMMER ... 27
TABELL 5 UPPGER SVORDOM ELLER KÖNSORD ... 28
TABELL 6 KAN NÅGRA SVORDOMAR ELLER KÖNSORD ... 29
TABELL 7 MEDVETEN OM INNEBÖRDEN AV SVORDOMAR ELLER KÖNSORD ... 29
7
1 Inledning
I början av vår skolgång under 2000-talet hade vi en stor respekt för läraren. Under de tidiga skolåren fanns det aldrig något utrymme för svordomar och könsord på det sätt som vi uppfattar att det finns idag utifrån från vår verksamhetsförlagda utbildning. Elever använder svordomar och könsord mot lärare samtidigt som de ges större ansvar och inflytande över sin utbildning. Till följd av att elever ges ett större ansvar och inflytande skapas möjligheter för dem att påverka sin utbildning och anpassa den utifrån förutsättningar och behov (Skolverket 2019:6).
I en artikel ur Dagens Samhälle redogör Utbildningsministern Anna Ekström (2019) för ett tillägg i Läroplanen för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillägget ska bidra till ett positivt arbetsklimat där elever ska visa respekt mot samtliga inom skolans verksamhet (Ekström 2019). Samtidigt som elever ska visa respekt för samtliga inom den pedagogiska verksamheten är skolans huvudman skyldig att se till att verksamheten i sin utformning, planering och undervisning följer Barnkonventionen (Unicef 2009). Eftersom
Barnkonventionen (Unicef 2009) har blivit lag från första januari i år, är skolans huvudman
skyldig att se till att samtliga inom den pedagogiska verksamheten följer Barnkonventionen (Unicef 2009) i enlighet med Skollagen (2010:800 8§), Läroplanen (Skolverket 2019) och andra styrdokument. Utifrån Barnkonventionen artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i och utanför samtal som rör barnet, dessutom ska barnets åsikter beaktas utifrån ålder och mognad (Unicef 2009:18). Men hur eleven eller barnet väljer att uttrycka sina åsikter gentemot samtliga inom den pedagogiska verksamheten ska vara respektfullt, icke diskriminerande eller kränkande (Skolverket 2019:6).
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Tidigare forskning (se Moa Håkansson & Isabelle Karlsson 2020) har visat att de tillfrågade lärarna har ansett att elever är omedvetna om svordomars och könsords innebörd och definition, samtidigt som elevers språkbruk mot lärare utifrån ett lärarperspektiv ansetts vara en tuff
jargong.
Syftet med det valda forskningsområdet är att studera en grupp tillfrågade elevers perspektiv, i årskurserna 1-3, på hur elever förhåller sig till svordomar och könsord riktade mot lärare och vilken förståelse de har av ordens innebörd och av konsekvenserna av att använda
8
dem. Finns det någon signifikant skillnad mellan pojkars och flickors eventuella användande, medvetenhet och konsekvenser beträffande svordomar och könsord riktande mot lärare? För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras.
1. Uppger de tillfrågade eleverna att de använder svordomar och könsord mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
2. Uppger de tillfrågade eleverna att deras klasskamrater använder svordomar och könsord mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
3. Vilka kunskaper har de tillfrågande eleverna om de svordomar och könsord som eventuellt används mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen? 4. Vilka konsekvenser tror de tillfrågade eleverna att det kan bli om eleven eller elevens
klasskamrater uttrycker svordomar och könsord mot lärare samt finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
1.2 Begrepp och definitioner
I detta avsnitt förklaras aktuella begrepp och definitioner som används i studien.
Svordomar och könsord används i denna studie utifrån elevers uppfattningar om fult
språk, hur elever förhåller sig och tror att lärare förhåller sig till svordomar och könsord. Enligt Lars-Gunnar Andersson (2001[1985]:17-18) är svordomar och könsord inte fula i sin betydelse, det handlar istället om människans erfarenheter och uppfattningar om begreppen. Utifrån samhällsnormer och språkliga tabun är svordomar och könsord antingen tabubelagda eller fula men accepterade i samhället (Andersson 2001:24).
Fula ord används i surveyundersökningen som en annan benämning för svordomar och
könsord i syfte att passa åldersgruppen (se 3.3.1 Enkät).
Maximen används i denna studie utifrån elevers intentioner i agerandet mot lärare, även
kallat individens viljeriktning (Immanuel Kant 2001[1788]:26).
Individens viljeriktning definieras i studien som maximen (Kant 2001:26-27).
Verbalt våld används i studien utifrån elevers användande av svordomar och könsord mot
lärare och definieras som att elever är medvetna om de tabubelagda orden (Jan Einarsson 2004:81-82).
9
I kapitel 2 Bakgrund beskrivs aktuella begrepp och definitioner som används i studien och i vidare avsnitt beskrivs vald forskningsbakgrund för området samt teoretiskt perspektiv. Metod och material beskrivs i kapitel 3 vilket inkluderar val av metod, studiens urval, studiens
genomförande, de etiska principerna, metoddiskussion, metodanalys och validiteten och reliabilitet. Studiens resultat beskrivs i kapitel 4 med följande avsnitt: 4.1 Empiri, 4.2 Tolkning av empiri och 4.3 Resultatsammanfattning. I kapitel 5 Analys beskrivs analysen av resultatet. Diskussionskapitlet, kapitel 6, består av resultatdiskussion och metoddiskussion. Uppsatsen avslutning namnges som kapitel 7 och består av fortsatt forskning.
2 Bakgrund
I detta kapitel beskrivs 2.1 Begrepp och definitioner, 2.2 Forskningsbakgrund och 2.3
Styrdokument och 2.4 Teoretiskt perspektiv.
I artikeln Hot, slag och sparkar hur länge får ”skolstöket” i Vallbyskolan pågå
egentligen? som publicerades den 18 april 2020 inleder Gustav Ericsson (2020) med att skriva
om skolans lågstadieelever som hotar och använder svordomar samt könsord mot lärare dagligen i tidskriften Västmanlands Läns Tidning. Detta är grunden till vårt valda fenomen. Enligt en anonym vårdnadshavare beskrivs ordningen på Vallby skolan som: ”Fruktansvärt. Mer måste göras för att upprätthålla ordningen på denna skola och respekten för lärarna.” - Anonym vårdnadshavare (Ericsson 2020).
En lärare har blivit utsatt för våld och kränkande behandling av elev, vilket Ericsson (2020) menar inte är första gången. Detta har lett vidare till att skolan har larmat om situationen till Lärarförbundet, vilka har anmält händelsen till skyddsombudsmannen i slutet av oktober 2019 och anmält skolan till Arbetsmiljöverket för dålig arbetsmiljö. Enligt skribenten får
vårdnadshavarna ingen information om den rådande situationen på Vallbyskolan, vilket kan vara en anledning till att vårdnadshavarna inte får möjlighet att samtala med sina barn om situationen (Ericsson 2020).
2.1 Forskningsbakgrund
Den svenska vetenskapliga forskningen om elevens användning av svordomar och könsord mot lärare i årskurserna 1-3 är minimal därav valet att lyfta kanadensisk och amerikansk forskning i forskningsbakgrunden.
10
I en artikel av Albert K. Liau, Daniel J. Flannery och Kathleen Quinn-Leering (2004:231) studerar författarna hur 3201 elever i årskurserna 3 till 6 i USA identifierar sig själva och andra elever utifrån deras egen uppfattning om hur de och andra utför våld i olika former, även kallat våldperspektivet.
Studien genomfördes under åren 1996 och 1997 genom kvantitativa enkäter för att samla in data (Liau, Flannery & Quinn-Leering 2004:236). Eleverna fick besvara enkäten som innehöll frågor kring hur ofta de utövar våld mot andra vilket genererade tre kategorier. Kategorin Child
self-reported prosocial behavior beskrivs som att elever identifierar sig själva som hjälpsamma,
stödjer och har empati för samtliga i den pedagogiska verksamheten. Kategorin Child
self-reported aggressive behavior utgörs av en skala från lätt fysisk beröring till grovt våld där eleven
identifierar sig själv med våldperspektivet. Kategorin Child self-reported delinquent behavior visas i en skala utifrån en elevs förmåga att utföra ett brott. Dessutom blev lärarna ombedda att besvara enkäten utifrån hur de identifierade eleverna inom våldperspektivet. Detta genererade tre kategorier. Kategorin Teacher-reported social competence beskrivs som hur lärare identifierar elevers sociala kunskaper. Kategorin Teacher-reported aggressive behavior visar på lärares perspektiv på elevers aggressiva beteende. Kategorin Teacher-reported delinquent behavior är lärares identifiering av elevers förmåga att kunna begå brott (Liau, Flannery & Quinn-Leering 2004:236-237). Studiens resultat visar att lärares identifikation av elever som hotar är elever som själva uppfattar sig som hotfulla människor. Elevers självkategorisering och lärares
kategorisering av eleverna visar att 44,3 procent av deras identifikationer korresponderar med varandra. Därmed finns det ett samband mellan elevers och lärares identifierande (Liau, Flannery & Quinn-Leering 2004:238-239). Enligt författarna (2004:242) har det funnits en oro för om eleverna skulle besvara frågorna utifrån samhällsnormer till följd av osäkerhet kring
anonymiteten. Studiens resultat visar att eleverna har en förståelse beträffande innehållet av de använda begreppen och sitt beteende mot andra elever och personal (Liau, Flannery & Quinn-Leering 2004:242-243).
I en artikel av Catherine M. Wilson, Kevin S. Douglas och David R. Lyon (2011:2353) studerar författarna de konsekvenser som uppstått genom fysiskt och verbalt våld från elever till lärare. Urvalet bestod av 731 lärare från Kanada och Sverige med mestadels kvinnliga
11
Olika former av våld presenterades i en tabell från 1 till 15, där 1 representerar den vanligaste formen av våld, enligt följande: 1. Personal insults or name-calling. 2. Rude or
obscene gestures intended to offend/insult/intimidate you. 3. Remarks/statements made to harm your reputation or relationships. 4. Chronic activities tolerable on own but in total intended to intimidate. 5. Behavior or conduct intended to make you fearful or intimidated. 6. Personal property damage. 7. Threatened physical violence without a weapon. 8. Threatened physical violence with a weapon. 9. Attempted physical violence without a weapon. 10. Attempted physical violence with a weapon. 11. Actual physical violence without a weapon. 12. Actual physical violence with a weapon. 13. Threatened/attempted/actual violence against a family member. 14. Stalking. 15. Sexual harassment. Tabellen visar att allvarliga former av våld var mer
ovanligt men tillräckligt vanligt för att få författarna att reagera (Wilson, Douglas & Lyon
2011:2359). Studiens resultat visar att 80 procent av studiens informanter blivit utsatta för fysiskt eller verbalt våld inom den pedagogiska verksamheten. De kvinnliga informanterna hade
rapporterat in mer psykiska konsekvenser och symtom till följd av fysiskt och verbalt våld i skolverksamheten i jämförelse med män. De generella konsekvenser och symtom som nämns av artikelförfattarna är PTSD, även kallat posttraumatiskt stressyndrom samt oro och stress (Wilson, Douglas & Lyon 2011:2353). Dessa konsekvenser har resulterat i att lärare har funderat på att lämna den aktuella arbetsplatsen alternativt byta karriär (Wilson, Douglas & Lyon 2011:2355). Våld, rädsla och relationerna i den pedagogiska verksamheten har en koppling till varandra vilket synliggörs i studiens resultat (Wilson, Douglas & Lyon 2011:2365-2366).
Christina Bounds och Lyndsay N. Jenkins (2016) genomförde en studie i USA där urvalet bestod av undervisande lärare från förskoleklass till årskurs 3 på gymnasiet (Bounds & Jenkins 2016:336). Författarna skriver att studiens område och fenomen är relativt obeprövat. Enligt Bounds och Jenkins (2016:336) är det viktigt att lyfta fram och medvetandegöra vilka former av våld som används mot lärare i den pedagogiska verksamheten. I denna studie definieras våld som oanständiga gester, trakasserier, verbala hot och stölder av personligt gods (Bounds & Jenkins 2016:337).
Bounds och Jenkins (2016:337) skriver att fenomenet om våld och trakasserier från elev till lärare inte har forskats om i samma utsträckning därav deras val av problemområde. Syftet med studien var att se hur lärare agerar och hanterar våld med hjälp av sina kontaktnät. En surveyundersökning genomfördes i syfte att inhämta data för att kunna besvara
12
forskningsfrågorna och urvalet bestod av 934 informanter där 114 valde att delta i
undersökningen (Bounds & Jenkins 2016:339). Informanterna var lärare mellan 23 och 86 år gamla, 85 informanter var kvinnor medan 49 var män. Dessa lärare hade varierade erfarenheter av läraryrket (Bounds & Jenkins 2016:339).
Studiens resultat visade bland annat att oanständiga anmärkningar var den vanligaste form av våld som rapporterades, vilket motsvarade 37 procent av informanternas svar. Under de senaste tre till sex månaderna uppgav 52 procent av deltagande informanter att de hade blivit utsatta för någon form av våld (Bounds & Jenkins 2016:341). Författarna var inte överraskade över det faktum att en del lärare utvecklar stress på grund av våldet som de får utstå i och med den bristande kunskapen om hur de ska hantera våld från elever. Den negativa stressen kan däremot omvandlas till en motivation för läraren, att fortsätta sitt arbete inom den pedagogiska verksamheten, till följd av de olika former av hjälp som kontaktnätet kan erbjuda (Bounds & Jenkins 2016:342). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de lärare som blivit utsatta och de som inte blivit utsatta för någon form av våld. Lärare som har blivit såväl som lärare som inte har blivit utsatta för våld har enligt Bounds och Jenkins (2016:342) samma psykiska välmående oavsett stöd från sina kontaktnät.
Resultatet visade även att det inte finns signifikant skillnad i stressnivån för lärare som blivit utsatta och för lärare som inte blivit utsatta (Bounds & Jenkins 2016:341). Slutsatserna som presenteras i studien visar att det verbala våldet medför stress för en del av de lärare som blivit utsatta för våld, vilket inte stämmer överens med Wilson, Douglas och Lyons (2011) studie. Enligt Bounds och Jenkins (2016:341) är det mer vanligt att kvinnliga lärare blir utsatta för verbalt hot och påhopp medan manliga lärare inte har samma upplevelse, dock anmäler manliga lärare hoten oftare än kvinnliga lärare (Bounds & Jenkins 2016:337).
Håkansson och Karlsson (2020) genomförde en pilotstudie, där syftet med studien ”Jävla
fitta” var att undersöka hur två lärare i årskurs 3, i två olika medelstora kommuner i Sverige,
uppgav att elever använder svordomar och könsord mot dem. Resultatet i studien visade att elever behöver utveckla sin begreppsförståelse om svordomar och könsord för att bli medvetna om ordens innebörd och vad konsekvensen av användandet medför. De konsekvenser som uppstod om eleverna hade uttryckt svordomar eller könsord mot lärare var att skolan ringde vårdnadshavare, tog kontakt med rektor och skrev en kränkningsanmälan. Resultatet visar även
13
att lärare agerar olika beroende på elev och beroende på situation (Håkansson & Karlsson 2020:8).
2.2 Styrdokument
I Läroplanen (Skolverket 2019:5) anges det att alla individer inom den pedagogiska verksamheten ska beakta de faktorer som rör människans lika värde, som exempelvis människans frihet. De grundläggande värdena som byggt vårt samhälle är de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingarna (Skolverket 2019:5).
Skolan ska klargöra vilka rättigheter och skyldigheter elever, vårdnadshavare och personal har att iaktta och förhålla sig till. Undervisningen ska bygga på en demokratisk fostran där varje individ har ett personligt ansvar (Skolverket 2019:6). Skolan har som mål att varje elev ”tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,” (Skolverket 2019:10) därför har eleverna en skyldighet att visa respekt för samtliga inom den pedagogiska verksamheten (Skolverket 2019:6).
2.3 Teoretiskt perspektiv
I detta avsnitt beskrivs Kants kategoriska imperativ (2001) och Jean-Jacques Rousseaus frihetsteori ([1754] 1992). Syftet med de valda teoretiska perspektiven är att studera det valda fenomenet utifrån icke beprövade teorier inom pedagogik och didaktik för att på så sätt bidra med nya perspektiv till forskningen. Vi som ansvariga för studien vill bidra till forskningen genom nytänkande teorier med koppling till elevers avsikter och synsätt i sina uttryck. Elevers användande av svordomar och könsord mot lärare i den pedagogiska verksamheten kan kopplas till Skolverkets (2019:13) syn på elevers ansvar och inflytande med fokus på individers frihet och handlingar utifrån de teoretiska perspektiv som Kant och Rousseau tillhandahåller.
Kant (2001:40-41) beskriver maximen som att människas handling, det vill säga individens viljeriktning, har ett gott eller ont syfte. I och med en individs fria vilja ställs människan inför olika val. En individ som handlar utifrån sin viljeriktning med en ond avsikt utan att individen är medveten om att avsikten i handlandet är ond kan orsaka en problematik. Individens fria vilja påverkas till följd av att ovissheten om en individs avsikt är på gott och ont (Kant 2001:39). Individen ställs inför dilemman som kan påverka individens viljeriktning.
14
Principen för att maximen ska kunna bli en allmän lag, innebär att alla individer ska kunna handla utifrån samma viljeriktning. Handlar inte alla individer utifrån samma viljeriktning, förblir maximen en princip och inte en allmän lag ”det är inte ett empiriskt faktum utan det enda faktumet är det rena förnuftet, som därigenom ger sig till känna som primärt laggivande” (Kant 2001:43).
Utifrån levnadsregeln att människan ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad ställs människor inför olika beslut som kan påverka den privata friheten (Rousseau 1992:104).
”men i förmågan att vilja, eller snarare att välja, och i medvetenhet om denna förmåga, finner vi ingenting annat än att handlingar som är rent andliga och som man inte på något sätt kan förklara utifrån mekanikens lagar” (Rousseau 1992:90).
Att födas som människa innebär att naturen gett friheten som en gåva, vilket inte ska missbrukas (Rousseau 1992:130-131). Där en person besitter en högre maktposition än en annan inskränks den privata friheten, oavsett vem som är i respektive position (Rousseau 1992:117). Friheten som gåva kan inte fråntas den enskilda individen men olika beslut kan orsaka konflikter om friheten utifrån samhällets olika maktpositioner (Rousseau 1992:131).
3 Metod och material
I detta kapitel beskrivs 3.1 Metod, 3.2 Urval, 3.3 Genomförande, 3.4 Validitet och reliabilitet och 3.5 Etiska överväganden.
3.1 Metod
Studien syftar till att studera elevers perspektiv på hur elever uppgett att de använt svordomar och könsord mot lärare om det förekommit, deras medvetenhet om ordens innebörd och om lärare tagit upp orden till diskussion. Om en elev uttryckt en svordom eller ett könsord mot lärare vilka konsekvenser kan ske och finns det någon signifikant skillnad mellan de två könens svar? I och med studiens syfte har vi använt en paradigmatisk metodkombination (Denscombe 2018:219) (se en mer detaljerad beskrivning av paradigmatisk metodkombination i Bilaga 2), i form av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder (Tivenius 2015:15). En
surveyundersökning genomfördes via en internetbaserad enkät och har använts i syfte att insamla kvalitativa och kvantitativa data (Denscombe 2018:57-58). En surveyundersökning var
15
den mest passande metoden för att samla in data till följd av den pågående samhällskrisen som uppstått på grund av COVID-19 (se en mer detaljerad beskrivning av surveyundersökning i Bilaga 2). I och med de följder som viruset medfört i vårt samhälle har kommunala skolor och direktiv från högskolan avrått oss studenter att genomföra undersökningar som behövt
genomföras på plats i syfte att minska smittspridningen, därav valet att genomföra en
internetbaserad surveyundersökning. Lagerholm (2010:38) nämner att vid omöjliga situationer är denna metod passande. För att kunna genomföra studien adekvat användes Denscombe (2018:221) som förklarar att en paradigmatisk metodkombination ger ett bredare perspektiv kring helheten av studien vilket kan kopplas till koherenskriteriet (Tivenius 2015:25).
Koherenskriteriet kan kort beskrivas som att uppsatsen delar är sammanhängande, att det finns en röd tråd och att alla delar i studien är delar av en helhet (Tivenius 2015:25). En problematik som kan uppstå i användandet av internetbaserade surveyundersökningar är att data som produceras inte ger informanterna möjlighet att uppge en mer detaljerad uppfattning av fenomenet i jämförelse med strukturerade intervjuer (Denscombe 2018:55), eftersom möjligheten till att ställa följdfrågor inte finns. I och med att svarsfrekvensen kan bli låg exempelvis på grund av att förfrågan om deltagande i studien ignorerats när den skickats via mejl har vi noga anpassat mejlet till de potentiella skolorna i syfte att göra studien mer intresseväckande (Denscombe 2018:55). Enligt Denscombe (2018:55) är kommunikationen med urvalet begränsat, vilket även stämmer in i detta fall på grund av att informanterna är under 15 år. Detta innebär att information om studien först behövt gå till rektorer och sedan vidare till vårdnadshavare som för sitt barns talan.
3.2 Urval
Urvalet baseras på elevers frivilliga deltagande årskurserna 1-3. Valet av årkurser grundar sig i att vi som ansvariga för studien förväntas arbeta i dessa årskurser efter högskoleexamen, därav studiens urval. Vi valde att inrikta oss på dessa årskurser utifrån tidigare erfarenheter av svordomar och könsord riktade mot lärare. Ett flerstegsurval har använts utifrån Denscombe (2018:63). Flerstegsurvalet beskrivs som att urvalet för studien görs på ett flertal nivåer där varje urval gjorts från tidigare urval (Denscombe 2018:63). Informationsbreven mejlades till 59 rektorer på kommunala skolor i två medelstora kommuner i Sverige. Kommunerna som valdes finns i anknytning till Mälardalens Högskola och valdes av oss med tanke på eventuell möjlighet
16
till fysiska möten. Rektorerna tillfrågades om skolans deltagande i studien genom ett
informationsbrev och om rektorerna valde att skolan skulle få delta i studien vidarebefordras studiens andra informationsbrev till elevers vårdnadshavare i årskurserna 1-3. Detta
flerstegsurval användes i syfte att nå elever under 15 år genom rektorer och vårdnadshavare. De 59 skolor som tillfrågades att delta i studien omfattade 10 000-14 000 informanter i årskurserna 1-3. Detta urval är adekvat för den aktuella studien eftersom urvalet inte kan inkludera hela Sveriges population. Urvalet begränsades istället till två medelstora kommuner i Sverige. Dessutom räckte inte studiens resurser till för att inkludera samtliga elever i årskurserna 1-3 i Sverige. Sammanlagt har 67 informanter deltagit i surveyundersökningen och utgör urvalet för studien.
3.2.1 Bortfall
Av 59 skolor i årskurserna 1-3 fanns det en möjlighet att 10 000-14 000 elever skulle ha blivit tillfrågade att delta i studien, där sju skolor har tackat nej till att delta i studien. Resterande 52 skolor har valt att inte meddela om de har eller inte har deltagit. Till följd av att skolorna inte har meddelat oss om deras deltagande finns ingen kunskap om vilka skolor som deltagit eftersom eleverna inte har fått ange respektive skola de går på i enkäten. Av 10 000-14 000 tillfrågade elever uppskattas en svarsfrekvens på cirka 2 procent av de tillfrågade deltagarna vilket motsvarar cirka 290 informanter. Vi har uppskattat den sannolika svarsfrekvensen utifrån Denscombe (2018:40).
3.2.2 Bortfallsanalys
Det finns ingen valid svarsfrekvens i studier utan det är omständigheterna som styr (Denscombe 2018:40). Bryman och Bell (2013:251) skriver att ett flertal forskare hävdar att svarsfrekvenser som är under 25 procent är oacceptabelt, vilket i detta fall borde inkludera denna studie, men trots bortfallet kan en studies resultat vara korrekt och behöver inte ses som missvisande eller felaktig. Istället är det viktigt att vi ansvariga för studien är medvetna om bortfallet och de begränsningar som de medför, därför genomförs ett flertal Chi-två-test (se Bilaga 2) för att se sannolikheten av slumpens inverkan på studiens resultat.
Orsaker till att surveyundersökningen har fått en låg svarsfrekvens kan ha berott på COVID-19 som i sin tur kan ha orsakat ett bortfall. Skolor har fått i uppgift av regeringen att förbereda undervisning på distans ifall att grundskolorna skulle behöva stänga för att minska
17
smittspridningen av COVID-19 (Helena Bohm Nilsson 2020). Till följd av det pågående viruset ska elever stanna hemma vid minsta förkylningssymtom. Detta har gjort att antalet elever minskat på många skolor. Till följd av bortfallet av elever på skolor har dessa elever getts möjlighet till digital undervisning vilket har orsakat en överbelastning av arbetsuppgifter för lärare inom den pedagogiska verksamheten menar Eva Andersson (muntl.). Därmed en
anledning till att skolor valt att tacka nej till deltagande i studien. Ett fåtal rektorer har dessutom beslutat att skolans elever i årskurserna 1-3 inte har fått möjlighet till att delta i studien, på grund av att vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska vilket kan leda till missförstånd angående studiens syfte och deltagande.
Som ansvariga för studien har vi räknat med att det funnits en risk att rektorer eller vårdnadshavare inte sett något större värde i vår enkät och inte skickat den vidare respektive inte uppmuntrat sitt barn att genomföra den (Lagerholm 2010:39).
En orsak till ett bortfall av antalet svar från surveyundersökningen kan vara att de
obligatoriska frågorna har visat sig inte fungera enligt instruktioner på webbenkater.se. Detta har resulterat i att en del av de obligatoriska frågorna ej blivit besvarade av samtliga 67 informanter som besvarat enkäten.
3.3 Genomförande
I avsnittet 3.3 Genomförande beskrivs 3.3.1 Enkät som presenterar enkätens konstruktion och genomförande, 3.3.2 Datainsamling, vilket beskriver datainsamlingen, 3.3.3 Databearbetning
och analysmetod som visar analysprocessen för hur data har genererat kategorier.
3.3.1 Enkät
I inledande del av enkäten välkomnades informanterna till deltagande i undersökningen. Information om undersökningens syfte, informanternas anonymitet, vikten av ärliga svar samt forskarnas namn framgick på startsidan för att förmedla en positiv känsla angående enkäten.
Surveyundersökningen bestod av tio enkätfrågor som innehöll öppna, slutna och flervalsfrågor (se Bilaga 1 Enkätfrågor). Informanterna var under hela studien anonyma. Det fanns inga skäl till att införskaffa mer information om informanterna, än kön, i och med att övrig information inte var relevant för studien och studiens syfte (Lagerholm 2010:41). Frågorna i enkäten har anpassats för åldersgruppen, bland annat genom att svordomar och könsord har bytts
18
ut till fula ord på grund av att detta är troligtvis mer igenkänt av informanterna (Lagerholm 2010:39). De två första frågorna i enkäten bestod av slutna frågor då vi bedömde att det vore till lämpligt att inleda enkäten med sådana slutna frågor eftersom dessa kan förväntas göra
informanter mer benägna att besvara enkäten än om den skulle ha inletts med mer öppna frågor (se Bryman & Bell 2013:250 och Lagerholm 2010:40). De slutna frågorna som innehåller två eller flera svarsalternativ har utformats vertikalt i surveyundersökningen. Valet av att de slutna frågorna grundas i Bryman och Bell (2013:253) som menar att vertikal utformning av slutna frågor är lättare att koda för forskaren och för att svarsalternativen blir tydligt åtskilda. Enkätfrågorna bestod av varierande öppna, slutna och flervalsfrågor. Vid endast slutna frågor förloras nyanseringen på svaren medan vid endast öppna frågor kan enkäten vara svår att sammanfatta (Lagerholm 2010:40). Det är på grund av detta som beslut har tagits att variera frågorna. Den övergripande principen gällande enkäter är att se till att enkätfrågorna inte är fler än nödvändiga för att uppnå studiens generella syfte (Lagerholm 2010:41). Fråga 1, 2, 7, 8 och 10 är utformade med en obligatorisk markering, vilket innebär att dessa frågor är obligatoriska att svara på. Detta på grund av att ovanstående frågor utgör en stor del av vårt syfte. Den analysmetod som har använts på de kvalitativa öppna frågorna är grundad teori (Denscombe 2018:404-405). Vid kvantitativa slutna frågor och flervalsfrågor har analysmetoden Chi-två-test använts i syfte att mäta data på nominalskalenivå (Denscombe 2018:347) och ordinalskalenivå (Denscombe 2018:248) (se en mer detaljerad beskrivning av nominalskalenivå och
ordinalskalenivå i Bilaga 2).
3.3.2 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod används en paradigmatisk metodkombination (se Bilaga 2) i form av en surveyundersökning (se Bilaga 2) som bestod av 10 enkätfrågor (se Bilaga 1 Enkätfrågor). De kvalitativa data samlades in genom de enkätfrågor som gav eleverna möjlighet till att formulera egna svar medan de kvantitativa data samlades in utifrån de enkätfrågor där eleverna endast kunde ge ett svarsalternativ. Ett fåtal frågor i enkäten var obligatoriska, för att vi som ansvariga för studien skulle få åtminstone en minimal mängd data för att kunna generera ett resultat. Tisdag den 14 april mejlades informationsbreven till rektorer på 59 skolor i två medelstora kommuner i Sverige. Surveyundersökningens varaktighet var öppen mellan den 14 och 30 april 2020. De skolor som valde att delta i studien vidarebefordrade informationsbrevet som var riktat till vårdnadshavare och mejlades eller skickades via skolornas plattform till elevernas målsmän.
19
Elevernas vårdnadshavare behövde ge samtycke till informanternas deltagande i studien till följd av att informanterna inte är 15 år. Via ett elektroniskt hjälpmedel besvarade 67 informanter surveyundersökningen där respektive informants svar har registrerats i forumet webbenkater.se. I informationsbrevet till informanternas vårdnadshavare framgick studiens syfte och hur vi som ansvariga för studien förhåller oss till informanternas anonymitet samt känslig information.
Efter registrering på webbenkater.se skapades surveyundersökningen. En välkomstsida beskrev studiens syfte, vilka som är ansvariga för studien och informantens anonymitet. Sedan skapades de 10 enkätfrågorna som bestod av öppna, slutna och flervalsfrågor. Dessutom fanns det andra alternativ till hur man kunde gå tillväga för att skapa enkätfrågorna, exempelvis möjlighet till att bifoga bilder och förklarande texter till varje fråga. Som ansvariga för enkäten fanns det möjlighet att förhandsvisa enskilda samt samtliga frågor i enkäten, dessutom testades enkäten på förhand genom att vidarebefordra den till enskilda testpersoner. Testet av
undersökningen genomfördes 12 april 2020 och svaren på enkätfrågorna registrerades inte som ett deltagande i studien. Under tidsperioden där enkäten var aktiv kunde vi ansvariga avbryta enkäten i syfte att göra eventuella ändringar. Under surveyundersökningens aktiva tidsperiod kunde vi ansvariga för studien se både individuella svar och få en generell bild av samtliga informanters svar på respektive fråga. Antalet deltagare, antalet svar per fråga samt informantens tidsstämpel har varit synlig för oss ansvariga för studien. Dessutom har det funnits en möjlighet att redigera informanternas svar, vilket inte har varit nödvändigt.
Valet av en internetbaserad surveyundersökning krävde att informanten kunde genomföra surveyundersökningen utan ett registrerat konto. Webbenkater.se är en gratis, enkel och
professionell sida för att skapa optimala surveyundersökningar där vår registrering skedde via Facebook.
3.3.3 Databearbetning och analysmetod
De kvantitativa frågorna från surveyundersökningen laddades ner till en Excelfil och fördes därefter in i programvaran SPSS i syfte att genomföra ett flertal Chi-två-test (Bryman & Bell 2013:362). Våra kvantitativa data analyserades genom 6 Chi-två-test som mätte kvalitén på nominalskalenivå och ordinalskalenivå (Denscombe 2013:347-348).
Exemplet i Tabell 1 visar kategorin Förekomst och hur informanternas svar procentuellt har fördelats på de två könen i programvaran SPSS. Ordinalskalenivån har mätt datakvalitén.
20
Tabell 1 Exempel på kvantitativ data: ordinalskalenivå
Exemplet i Tabell 2 visar kategorin Begreppsuppfattning och hur informanternas svar har procentuellt fördelats på de två könen. Nominalskalenivån har mätt datakvalitén.
Tabell 2 Exempel på kvantitativ data: nominalskalenivå
Kvalitativa data samlades in via enkätfrågorna i surveyundersökning och resulterade i 113 utsagor, bestående av 113 svar från informanterna. Kvalitativa data analyserades genom analysmetoden grundad teori (Denscombe 2018:405). Se en mer ingående beskrivning av hur kategoriseringen genomförts och beskrivning om grundad teori i avsnitt 3.3 Genomförande och
3.3.3 Databearbetning och analysmetod.
I exemplet, Utsaga 23, synliggörs kategorin Klasskamraters användning och hur informanternas svar har kategoriserats.
21
Utsaga 23 ”Många säger fan och jävla. Jag har hört två i min klass säga fuck you till fröken.” (P35 [Pojke35]) Initial kod: muntliga påhopp utifrån den privata friheten;
Klasskamraters användning.
Resterande 112 utsagor exklusive utsaga 23 som visas i ovanstående exempel är fördelade på åtta kategorier Elevens användning, Klasskamraters användning, Förekomst, Nämnt,
Begreppsuppfattning, Konsekvenser, Konsekvensantaganden och Medvetandegörande.
Valet av metod för analys av det kvantitativa materialet är grundat i Denscombe
(2018:347-348) och Denscombe (2016:350-351). Som analysmetod valdes ett Chi-två-test för att göra statistiska beräkningar utifrån vår insamlade rådata. Våra data har analyserats utifrån
ordinalskalenivå beträffande vissa frågor och nominalskalenivå beträffande andra. De data som var på ordinalskalenivå möjliggjorde en analys som kunde mäta
rangordningen mellan händelserna i förhållande till andra. Det handlar om ordningen som saker kommer, exempelvis så som aldrig till alltid (Denscombe 2018:348). Se Tabell 1.
Nominalskalenivån möjliggjorde användning av en analys för att mäta numeriska data men genom benämning av kategorier som exempelvis utefter kön och därmed är det
kategoriernas benämningar som utgör siffrorna (Denscombe 2016:350-351). Se Tabell 2. Denscombe (2018:347) skriver att nominalskalenivån återspeglar frekvensen inom en eller flera kategorier. Nominaldata har gjort det möjligt att beräkna kvantiteter och frekvenser inom
studiens kategorier (Denscombe 2016:350). Nominalskalenivå och ordinalskalenivån återspeglar båda frekvenser av händelser. Skillnaden ligger i att ordinalskalenivån har gett en detaljerad syn på ordningen mellan alternativ inom de frågor som i innefattat flervalsalternativ (Denscombe 2018:348).
Chi-två-testen användes för att avgöra om de så kallade beroende variablerna (informanternas svar) och de oberoende variablerna (kategoriseringen av informanterna i
respektive kön) hade ett samband med varandra och användes för data på nominalskalenivån och ordinalskalenivån. Testet beräknade skillnaden mellan rådata och förväntade data. Detta för att redovisa slumpens inverkan, det vill säga vilka skillnader i materialet var statistiskt signifikanta, eller med andra ord om studiens resultat kan ha berott på slumpen eller inte (se Denscombe 2018:370-371). Nedanför visas hur analysmetoden genomfördes via programvaran SPSS.
22
Efter att rådata hade överförts till programvaran SPSS, fortsatte processen genom att vi använde oss av Analyze och Descriptive Statistics samt därefter Crosstabs. Sedan valdes de variabler som skulle jämföras genom Chi-två-testen. Därefter använde vi Cell Display och Cells för att kunna genomföra Chi-två-testen. Vi använde Statistics, Chi-square samt Phi and
Cramer’s V vid genomförandet av Chi-två-testen.
Valet av metod för analys av kvalitativa rådata grundas i Denscombe (2018:160) som menar att grundad teori brukar användas där metoden exempelvis använts vid öppna frågor i någon form av frågeformulär. Därmed är inte grundad teori begränsad till någon särskild metod samtidigt som det finns för- och nackdelar med samtliga metoder (Denscombe 2018:160). Till en början fördes det insamlade materialet från surveyundersökningen över till en Excelfil och därefter kodades och kategoriserades rådata utifrån utsagorna (Denscombe 2018:160). Vid liknande fraser och ord som framgick i utsagorna kunde initiala koder tillämpas på materialet (Denscombe 2018:160), vilket ligger i linje med den öppna kodningen (Denscombe 2018:161). Därmed gjordes en indelning, vidare nämnt typologi (Denscombe 2018:406). Se exemplet nedan på den initiala koden som tillhör kategorin Konsekvenser.
Initial kod: Kontakta vårdnadshavare
(P2 [Pojke2]) ”anna ringer mamma och pappa eller mejlar.” (F7 [Flicka7]) ”Dom ringer hem till föräldrar flera gånger”
(F12 [Flicka12]) ”Jag tror att om ordet är jättefult kanske fröken ringer hem till föräldrarna.”
En öppen kodning gjorde det möjligt att föra över rådata till koder som i sin tur genererat kategorier (Denscombe 2018:161). Efter att den öppna kodningen genomförts blev sambanden tydligare mellan utsagorna och nyckelord även kallade nyckelkomponenter trädde fram. Denscombe (2018:161) kallar denna process för axiell kodning. Den uppmärksamhet som blev riktad mot kärnkoderna kallas för selektiv kodning och används i syfte att förklara fenomenet med koppling till det teoretiska perspektivet (Denscombe 2018:162). En klassifikation utfördes, även kallad taxonomi (Denscombe 2018:406). Se exemplet nedan.
Utsaga 50: ”Dom ringer hem till föräldrar flera gånger” (I7 [Informant 7]) Initial kod: Kontakta vårdnadshavare utifrån maximen: Konsekvenser.
23
Exemplet visar hur kärnkoderna har förklarat fenomenet med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv. Kärnkoden: Kontakta vårdnadshavare utifrån maximen faller in under kategorin
Konsekvenser eftersom utsagan innebär att om en klasskamrat skulle uttrycka en svordom eller
ett könsord mot lärare skulle lärare kontakta vårdnadshavare, vilket kan ses som en konsekvens av en individs handlande.
3.4 Validitet och reliabilitet
Validitet i en studie beskriver om undersökningen har mätt det den är avsedd att mäta och om vi ansvariga för studien har undersökt det som utgjort studiens syfte (Denscombe 2018:466). Reliabilitet innebär om studiens mätningar är korrekt utförda (Bryman & Bell 2013:171-172).
Vi har i största möjliga mån i studien operationaliserat begreppen svordomar och könsord genom att ha definierat och använt begreppen utifrån studiens syfte. Genom att ha besvarat två frågor om begreppen som finns i Lagerholm (2010:29) har begreppen troligtvis blivit
operationaliserade vilket kan ha genererat en hög validitet (Lagerholm 2010:28-29). Som ansvariga för studien har vi haft en neutral syn på informanternas svar och deras deltagande har
varit frivilligt, vilket kan påverka den interna samt externa validiteten (Bryman & Bell 2013:64). Stabiliteten, internreliabiliteten och internbedömarreliabiliteten är tre faktorer som
indikerar att studiens mått har en hög reliabilitet (Bryman & Bell 2013:171), vilket i studien har följts detaljerat. Stabiliteten syftar på att studiens mått över en tid ska kunna vara densamma och att resultatet blir oförändrat om studien genomförs ytterligare en gång med ett liknande urval. Om undersökningen skulle ha genomförts ytterligare en gång med samma principer men med ett nytt urval skulle resultatet troligtvis inte bli detsamma. Studiens resultat kan inte ses som
generaliserbart på grund av att stabiliteten inte kan indikera på en hög reliabilitet trots att vi ansvariga för studien följd faktorn detaljerat. Intern reliabilitet och internbedömarreliabiliteten påvisar olika delar av ett mått som ska vara i enlighet med varandra lika väl som vi har haft en neutral syn vid överföringen av data från enkäternas öppna frågor till att rådata genererat kategorier (Bryman & Bell 2013:171-172). Det har funnits ett samband mellan
enkätundersökningens frågor och informanternas svar vilket kan indikera att interreliabiliteten är hög samtidigt som vi ansvariga för studien har varit medvetna om att vi kunde ha haft olika tolkningar på data vilket är viktigt att man medveten om. Vi har haft samma syn när vi tolkat data vilket kan indikera på en hög internbedömarreliabilitet.
24
Om Chi-två-testen visar att p < 0,05 (α) är resultatet signifikant och om resultatet visar att p > 0,05 (α) är resultatet ej signifikant. I den aktuella studien har Chi-två-testen visat att p > 0,05 (α), vilket innebär att resultatet inte är signifikant och att slumpens inverkan på studien är över 5 procent.
Bryman och Bell (2013:247) förklarar att surveyundersökningar ger informanter förutsättningar att besvara enkätfrågorna utefter möjlighet och tid, medan strukturerade intervjuer inte erbjuder samma anpassning för informanter. Att använda sig av strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod kan även ge en skevhetsbild av informanten svar.
Intervjuarens etniska, sociala bakgrund och kön kan påverka informanters svar till följd av att hen vill besvara frågorna utifrån vad informanten tror att intervjuaren anser som socialt önskvärt. Intervjuareffekten som finns i strukturerade intervjuer elimineras till följd av att det inte finns någon intervjuare närvarande i enkätundersökningen (Bryman & Bell 2013:246). Till följd av att intervjueffekten elimineras ges informanterna möjlighet att besvara de öppna frågorna med egna ord vilket ses som en fördel i och med att sannolikheten för att svaret ska återspegla
informantens syn ses som stor enligt Denscombe (2018:257). De öppna frågorna genererar kvalitativa data medan de slutna frågorna genererar kvantitativa data vilket förser forskarna med data som automatiserat kvantifieras och kan jämföras (Denscombe 2018:54).
3.5 Etiska överväganden
I studien har de etiska principerna tillämpats, beaktats som finns beskrivna av Vetenskapsrådet (2017:40). De estiska principerna: konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, informationskravet och nyttjandekravet, har informanterna fått ta del av innan påbörjad medverkan i studien.
Informanterna har informerats om hur deras medverkan i studien varit frivillig och de har kunnat närsomhelst avbryta sin medverkan utan vidare konsekvenser. Informanternas vårdnadshavare har gett samtycke vid påbörjat deltagande eftersom informanterna är under 15 år. Informanternas namn samt skolans verksamhet har inte nämnts i studien även om samtycke från medverkande givits. Vi som ansvariga för studien gjorde ett aktivt val att inte efterfråga om skolans namn eller skolklasser till följd av att behålla anonymiteten hos informanterna samt endast efterfråga det nödvändigaste för studien det vill säga kön. Uppgifter om informanten eller annan känslig information har beaktats med försiktighet och inte använts i studien.
25
4 Resultat
I detta kapitel beskrivs 4.1 Empiri och 4.2 Resultatsammanfattning.
4.1 Empiri
I detta avsnitt beskrivs empirin som utgörs 113 utsagor från 67 informanter, vilket genererat åtta kategorier Elevens användning, Klasskamraters användning, Förekomst, Nämnt,
Begreppsuppfattning, Konsekvenser, Konsekvensantaganden och Medvetandegörande i
respektive underavsnitt.
I respektive underavsnitt presenteras utsagor utifrån kvalitativa data alternativt tabeller utifrån kvantitativa data.
4.1.1 Elevens användning
Kategorin Elevens användning visar ett resultat om en svordom eller ett könsord sagts till en lärare någon gång.
Resultatet visar att 26,3 procent av pojkar och 11,5 procent av flickorna har uppgett att de sagt en svordom eller ett könsord till lärare. Resultatet visar att 73,7 procent av pojkarna och 88,5
procent av flickorna uppgav att de inte har sagt någon svordom eller något könsord till lärare. Se
Tabell 3.
Chi-två-testet visar att p > 0,05 (α), vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
26
4.1.2 Klasskamraters användning
Klasskamraters användning syftar huvudsakligen på hur den enskilda eleven uppfattar
klasskamraters användning av svordomar och könsord mot lärare.
Pojkars och flickors svar på surveyundersökningen har genererat kategorin Klasskamraters
användning som har lika svar eller svar som liknar varandra. Pojkar och flickor menar att
klasskamrater använder frasen ”Fuck you” och orden ”jävla, jäkla och jävel” mot lärare.
Fuck you, bög, idiot
Typ fuck you jag ska slå ner dig elr [sic!] och så vidare Jävel
Fan, jälva [sic!], jäklar
Fuck, jävlar, idiot, pucko, hatar dig, du är dum i huvudet Jävla fröken
Fan; jäklar; jävlar Jävla idiot
En skillnad mellan flickors och pojkars klasskamraters påstådda användande av svordomar och könsord mot lärare är att flickor har uppgett att ordet ”fitta” används mot lärare medan pojkar inte har nämnt ordet.
Ja fitta och fan
Fitta får fröken ibland höra
Ett fåtal pojkar menar att deras klasskamrater använder ordet ”Hora” mot lärare, vilket inte flickor uppgett.
Hora
Likheter mellan pojkar och flickor är att båda könen uppger att svordomar och könsord inte förekommer från deras klasskamrater mot lärare, samtidigt som ett fåtal av de båda könen uppgav att det förekommer så pass ofta att de inte kommit ihåg vilka svordomar och könsord som använts av klasskamraterna mot lärare.
27
Kommer inte ihåg
Ja men jag vet inte vilket ord
Vet inte vilka fula ord som sägs. Det är så många gånger att jag glömmer bort Ingen har sagt något
Nej
4.1.3 Förekomst
Kategorin Förekomst anger resultatet angående hur ofta den enskilda individen uppfattar klasskamraters användande av svordomar eller könsord mot lärare.
Resultatet visar att 22,2 procent av pojkarna och 22,2 procent av flickorna har uppgett att
svordomar och könsord aldrig förekommer mot lärare medan 33,3 procent av pojkarna och 11,1 procent av flickorna har uppgett att det sällan förekommer. Resultatet visar att 27,8 procent av pojkarna och 33,3 procent av flickorna har uppgett att det förekommer ibland mot lärare. Den procentuella andelen som har uppgett att svordomar och könsord förekommer ofta mot lärare är 16,7 procent av pojkarna och 25,9 procent av flickorna medan 0 procent av pojkarna och 7,4 procent av flickorna har uppgett att svordomar och könsord alltid förekommer. Se Tabell 4. Chi-två-testet visar att p > 0,05 (α), vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
28
4.1.4 Nämnt
Kategorin Nämnt visar resultatet i vilken mån pojkar och flickor har skrivit alternativt inte har skrivit några svordomar eller könsord i surveyundersökningen.
Resultatet visar att 54,8 procent av pojkarna och 66,7 procent av flickorna har uppgett en eller flera svordomar och könsord medan 45,2 procent av pojkarna och 33,3 procent av flickorna inte har uppgett någon svordom eller något könsord i surveyundersökningen. Se Tabell 5.
Chi-två-testet visar att p > 0.05 (α), vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
Tabell 5 Uppger svordom eller könsord
4.1.5 Begreppsuppfattning
Kategorin Begreppsuppfattning innefattar pojkars och flickors kunskap kring en eller flera
svordomar och könsord. Om de kan några svordomar och könsord och om de har en medvetenhet om ordens betydelse.
Resultatet visar att 93,5 procent av pojkarna och 91,7 procent av flickorna uppger att de kan en eller flera svordomar och könsord medan 6,5 procent av pojkarna och 8,3 procent flickorna uppger att de inte kan några svordomar och könsord. Se Tabell 6.
Chi-två-testet visar att p > 0.05 (α), vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
29
Tabell 6 Kan några svordomar eller könsord
Resultatet visar att 47,4 procent av pojkarna och 32 procent av flickorna anser sig själva ha en medvetenhet kring några svordomars och könsords betydelse. Resultatet visar att 52,6 procent av pojkarna och 68 procent av flickorna anser sig själva inte ha en medvetenhet om ordens
betydelse. Se Tabell 7.
Chi- två testet visar att p > 0.05 (α) vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
Tabell 7 Medveten om innebörden av svordomar eller könsord
4.1.6 Konsekvenser
Användandet av svordomar och könsord mot lärare uppges ha lett fram till olika konsekvenser. En konsekvens som kontinuerligt blir upprepad i svaren är att...
...En klasskompis har fått gå ut ur klassrummet
30
...Ibland får den eleven gå ut och ta luft och ”komma tillbaka när man är snäll igen”. Kan få gå in i ett litet rum och prata med fröken.
Konsekvenserna uppges se olika ut beroende på om det är en flicka eller en pojke som har sagt
en svordom eller ett könsord till lärare.
Fick gå ut i kapprummet sen hade fröken samtal med honom
En kille i klassen och säger dumma saker ibland till fröken. Då pratar fröken själv med honom. Inte jag men en klasskompis, han skrek fitta efter fröken för hon bad honom sitta på sin plats En pojke sa att lärarinnan var dum, han fick gå ut
Om hon gör det en gång till får hon vara inne på rasten
En tydlig skillnad utifrån kvalitativa data är pojkars och flickors konsekvenser av användandet av svordomar och könsord mot lärare. Flickor får i allmänhet fler möjligheter att förbättra sig innan läraren utför någon form av konsekvens medan konsekvenserna för pojkar sker direkt.
Jag har inte behövt gå ut någon gång och inte blivit tillsagd men min klasskompis Oskar har det. Han brukar få gå ut ur klassrummet då.
En i klassen har sagt jättemycket fula ord till läraren och då har han fått gå ut ur klassrummet.
4.1.7 Konsekvensantaganden
Kärnan i kategorin Konsekvensantaganden visar de vanligaste konsekvenserna som tros hända om svordomar och könsord används mot lärare. Den vanligaste konsekvensen som tros hända av pojkar är att eleven...
...får gå ut ur klassrummet
Den vanligaste konsekvensen som tros hända av fickor är att...
...läraren blir ledsen och arg. Ringer mamma och jag får skäll.
En konsekvens som tros hända och nämns av både pojkar och flickor är att vårdnadshavare kontaktas.
Den skulle få hemringning och skäll tror jag
Jag tror att om ordet är jättefult kanske fröken ringer hem till föräldrarna. Fröken blir arg, ringer föräldrar som får komma till skolan på samtal
31
En annan konsekvens som tros kan hända utifrån ett perspektiv av klassen är...
...att klassen undrar vad fan jag håller på med.
4.1.8 Medvetandegörande
I kategorin Medvetandegörande visas resultatet om lärare diskuterat svordomar och könsord i klassrummet tillsammans med elever när det förekommit.
Resultatet visar att 17,6 procent av pojkarna och 41,7 procent av flickorna har uppgett att läraren diskuterar svordomar och könsord i klassrummet om någon använt svordomar eller könsord mot dem. Resultatet visar att 82,4 procent av pojkarna och 58,3 procent av flickorna uppgav att läraren inte tar upp svordomar och könsord till diskussion om de hört någon använt svordomar eller könsord. Se Tabell 8.
Chi-två-testet visar att p > 0.05 (α), vilket innebär att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat inte är signifikant.
Tabell 8 Lärare diskuterar svordomar och könsord i klassrummet
4.2 Resultatsammanfattning
I detta avsnitt presenteras de tydligaste likheterna och skillnaderna som sammanfattar studiens resultat.
32
Resultatet visade i kategorin Elevens användning att 26,3 procent av pojkarna och 11,5 procent av flickorna har uttryckt en svordom eller ett könsord mot lärare medan 73,7 procent av pojkarna och 88,5 procent av flickorna inte har uttryckt en svordom eller ett könsord mot lärare. I kategorin Klasskamraters användning var svaren var likadana eller liknande vilket visar en likhet mellan de två könens svar. Ytterligare en likhet mellan de två könen var att en del informanter uttryckt att svordomar och könsord inte förekommer samtidigt som en annan del informanter uttryckt att svordomar och könsord förekommer så pass ofta att de inte kommer ihåg vad som sagts. En tydlig skillnad mellan pojkars och flickors svar var att pojkar uppgav att klasskamrater uttrycker ordet hora mot lärare medan flickor uppgav att klasskamrater uttrycker ordet fitta. I kategorin Förekomst fanns det en skillnad mellan pojkars och flickors procentuella svar i flervalsfrågan. Resultatet visar att 0 procent av pojkarna medan 7,4 procent av flickorna uppgav att svordomar och könsord alltid förekommer mot lärare. Resultatet visade att i kategorin Nämnt hade 55,8 procent av pojkarna och 66,7 procent av flickorna uppgett en eller flera svordomar och könsord. Utifrån kategorin Begreppsuppfattning har 93,5 procent av pojkarna och 91,7 procent av flickorna uppgett att de kan svordomar eller könsord, medan 47,4 procent av pojkarna och 32 procent av flickorna uppgett ha en medvetenhet om ordens innebörd. Utifrån kategorin
Konsekvenser är den vanligaste konsekvensen som uppgetts av båda könen att om en elev
uttryckt svordomar eller könsord har eleven fått gå ut ur klassrummet. Resultatet har visat att det finns visas skillnader i konsekvenserna beroende på om det är en flicka eller pojke som uttryckt svordomar eller könsord mot lärare. Pojkarna får gå ut ur klassrummet medan flickorna får en möjlighet till förbättring. Enligt resultaten utifrån kategorin Konsekvensantaganden tror bägge könen att lärare tar kontakt med vårdnadshavare. Den vanligaste konsekvensen som flickor angivit i surveyundersökningen är att lärare agerar utifrån känslor och tar kontakt med
vårdnadshavare medan pojkar angivit att den vanligaste trodda konsekvensen är att eleven får gå ut klassrummet. Det finns även en del informanter som angivit trodda konsekvenser utifrån klassens perspektiv, informanterna trodde att klasskamraterna skulle undra vad eleven höll på med. Den sista kategorin, Medvetandegörande, har visat att 17,6 procent av pojkarna och 41,7 procent av flickorna har uppgett att lärare diskuterar svordomar och könsord i klassrummet.
33
5 Analys
Empirin som utgörs av de åtta kategorierna Elevens användning, Klasskamraters användning,
Förekomst, Nämnt, Begreppsuppfattning, Konsekvenser, Konsekvensantaganden och Medvetandegörande används för att besvara de fyra forskningsfrågorna. De teoretiska
perspektiven Kants kategoriska imperativ (2001) och Rousseaus frihetsteori (1992) används som tolkning av empirin och med stöd utifrån tidigare forskning.
5.1 Elevanvändandet
Den första forskningsfrågan lyder: Uppger de tillfrågade eleverna att de använder svordomar
och könsord mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
Elevens användning visar att pojkars och flickors användande av svordomar och könsord
inte skiljer sig signifikant åt, men har en skillnad som är värd att nämna. Skillnaden mellan pojkars och flickors enkätsvar om deras användande av svordomar och könsord mot lärare visade att fler flickor svarat ja än pojkar (se Tabell 3). Resultatet tyder på att det finns elever som har sagt en svordom eller ett könsord till läraren någon gång men att det även finns elever som aldrig sagt en svordom eller ett könsord till en lärare. Liau, Flannery och Quinn-Leering (2004:238-239) har i sin studie synliggjort elevers självidentifikation utifrån våldsperspektivet. Resultatet i den aktuella studien visade att det fanns elever som uppgav att de sagt en svordom eller ett könsord till lärare någon gång vilket kan kopplas till Liau, Flannery och Quinn-Leerings
(2004:238-239) studie. Sambandet mellan derasstudie samt den aktuella studien är att elever har
en självinsikt kring sitt agerande och beteende. Det kan ha funnits vissa fall då elever inte velat besvara frågan ärligt av olika skäl, exempelvis vårdnadshavares närvaro. Nämnt är förknippat med att pojkar och flickor har i surveyundersökningen skrivit en eller flera svordomar eller könsord men inkluderar inte att de är medvetna om ordens innebörd. I den aktuella studien har ingen signifikant skillnad visats mellan pojkar och flickor men det finns en högre andel flickor som uppgett en svordom eller ett könsord än pojkar. Även om inga signifikanta skillnader mellan pojkars och flickors svar visades i samtliga resultat och att studien ej kan generaliseras tyder skillnaden på att flickor kan fler svordomar eller könsord än pojkar i den aktuella studien. Utifrån Liau, Flannery och Quinn-Lerrings (2004:238-239) självidentifikation och lärares identifikation av elever har lärare en medvetenhet om vilka elever som har uttryckt och använt verbalt våld mot
34
lärare. En orsak till detta kan vara att eleven vill konkurrera om makten i klassrummet. Eftersom läraren är äldre och är oftast legitimerad, innehar läraren per automatik en högre maktposition än eleven som är där för att lära. Enligt Rousseau (1992:131) innebär makten som läraren har en inskränkning på elevens privata frihet vilket i sin tur kan leda till att eleven vill konkurrera om makten. Genom maktpositionen kan eleven välja att använda svordomar och könsord mot lärare för att orsaka en konflikt i klassrummet.
5.2 Klasskamraters användande
Den andra forskningsfrågan lyder: Uppger de tillfrågade eleverna att deras klasskamrater
använder svordomar och könsord mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
I Klasskamraters användning av svordomar och könsord mot lärare synliggörs det att det finns en likhet mellan pojkars och flickors svar utifrån vad de har hört sina klasskamrater
använda för svordomar och könsord mot lärare, till följd av liknande fras som ”Fuck you” och orden ”jävla”, ”jäkla” och ”jävel”. Samtidigt som det finns en likhet finns det även en skillnad mellan de två könens frasanvändning utifrån vad de påstått sig ha hört från sina klasskamrater. Flickorna har uttryckt ordet ”fitta” medan pojkarna uttryckt ordet ”Hora” i sina svar. Ytterligare en likhet mellan pojkars och flickors svar var att svordomar och könsord antingen används dagligen eller inte alls mot läraren. Utifrån maximen som grundas i avsikten på gott och ont kan det finnas olika förklaringar till elevens användande av svordomar och könsord mot lärare (Kant 2001:39-40). Eleven kan ha en avsikt att få uppmärksamhet av lärare, känna sig åsidosatt, ha en dålig dag, vill testa läraren eller känner att läraren har för mycket makt i klassrummet kan vara olika förklaringar till elevens användande av svordomar eller könsord mot lärare. Beroende på elevens avsikt i handlandet har data i den aktuella studien visat att lärare tros bli ledsna och arga om eleven uttrycker en svordom eller ett könsord till läraren. Individens intentioner i handlandet upphöjas till en allmän lag eftersom maximen inte ses som en ond intention eller en handling om individen haft en avsikt att exempelvis få uppmärksamhet av lärare (Kant 2001:41). Är det så att lärarens makt ifrågasätts till följd av att elevers privata frihet (Rousseau 1992:131) motsägs då kan maximen ses som en acceptabel intention och handling (Kant 2001:39). Dessa slutsatser kan inte dras i denna studie utan behöver fördjupas i en separat uppsats. Skolverket (2019:6) anger att
35
elever ska visa respekt mot samtliga elever, lärare och personal inom den pedagogiska
verksamheten, vilket motsäger Kants (2001:39) syn på individens viljeriktning och handlande. Svordomar och könsord har visat sig vara förekommande mot lärare men att det fanns en viss skillnad i hur ofta det sker, vilket visas i kategorin Förekomst. Det finns även en skillnad mellan pojkars och flickors svar utifrån hur ofta det förekommer men dock ej några signifikanta skillnader.
5.3 Kunskap och medvetenhet
Den tredje forskningsfrågan lyder: Vilka kunskaper har de tillfrågade eleverna om de svordomar
och könsord som eventuellt används mot lärare och finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
Begreppsuppfattning innefattar elevers medvetenhet om ordens innebörd och resultatet
visar ingen signifikant skillnad mellan pojkars och flickors förståelse alternativt oförståelse för svordomars och könsords innebörd och definition. I den aktuella studiens resultat framkommer det att det finns ett antal elever som enligt dem själva kan identifiera ett flertal svordomar och könsord men som inte har kunskaper om ordens innebörd. Elever som inte har kunskap om ordens innebörd behöver inte ha haft en ond avsikt med sitt handlande trots tidigare påstående om att läraren kan bli arg eller ledsen. Eleven kan säga en svordom eller ett könsord med en annan avsikt och om så är fallet är maximen inte oacceptabel (Kant 2001:43). Utifrån rådande styrdokument (Skolverket 2019:6) har elever lika stort ansvar som personal att motverka diskriminering, kränkande behandling och ta det personliga ansvaret oavsett förståelse eller oförståelse om orden. En del elever som har besvarat surveyundersökningen är i behov av att utveckla sin medvetenhet och kunskap om ordens innebörd. I och med att svordomar och könsord är en tolkningsfråga för avsändare och mottagare (Andersson 2001:17-18) har vi som ansvariga för studien kunnat tolka att elever kan ha olika uppfattningar kring vad som är en svordom eller ett könsord enligt dem. En elev uppfattar kanske inte ordet ”fan” som en svordom om ordet är vanligt förekommande i elevens språkbruk och är accepterat i elevers vardagliga sammanhang medan en annan elev kan uppfatta samma ord som en svordom som kränker och diskriminerar mottagaren. Ordet ”dum” kan ha olika betydelse för olika elever beroende på hur de förstår ordets innebörd eller om eleven har en annan uppfattning om ordet.
36
5.4 Konsekvenser och konsekvensantaganden av
användandet
Den fjärde forskningsfrågan lyder: Vilka konsekvenser tror de tillfrågade eleverna att det kan bli
om eleven eller elevens klasskamrat uttrycker svordomar och könsord mot lärare samt finns det någon signifikant skillnad mellan könen?
De Konsekvenser som synliggjordes i resultatet har visat sig vara olika beroende på om det är en pojke eller flicka som uttryckt en svordom eller könsord mot lärare. Data har visat att pojkar får en direkt tillsägelse eller blir utskickad ur klassrummet medan flickor får ytterligare en chans att förbättra sig innan det blir en konsekvens. Data har visat att lärare kategoriserar elever utifrån kön vilket skapar ett dilemma utifrån Rousseaus (1992) frihetsteori. Enligt rådata
kategoriserar lärare eleverna utifrån kön vilket inskränker den privata friheten hos eleven samtidigt som lärarens maktposition inskränker elevens privata frihet (Rousseau 1992:104). vilket strider mot Skolverket (2019:6) som menar att samtliga inom den pedagogiska
verksamheten ska ta avstånd från diskriminering, förtryck och kränkande behandling. Eventuella konsekvenser som elever angett som Konsekvensantaganden om en elev uttrycker en svordom eller ett könsord mot lärare har visat att en del av svaren varit likadana eller liknande. Skillnaden ligger i att pojkar angett antagande att de tros få gå ut ur klassrummet medan flickor angett antagande att läraren skulle reagera och agera utifrån känslor. Gemensamt för både pojkar och flickor har varit att de tror att lärare på något sätt kontaktar vårdnadshavare. Dessutom har ett fåtal av informanternas antaganden uppstått kring hur klassen kan reagera vid en enskild individs användande av svordomar och könsord mot lärare. I den aktuella studien har elever uppgett konsekvensantaganden utifrån elevers användande av svordomar och könsord mot lärare där data visat att elever tror att lärare blir arga och ledsna i situationen vilket inte motsäger att det är ett symtom av stress, oro och PTSD men det framkommer ej i den aktuella studien. Utifrån resultatet har en del av eleverna svarat att lärare inte diskuterat svordomar och könsord med eleverna när de förkommit. Genom att läraren medvetandegör svordomars och könsords innebörd genom diskussion i klassrummet kan elevers medvetenhet om orden utvecklas. Studiens resultat visade att lärare inte diskuterat orden i klassrummet enligt en del av eleverna. Det finns ingen signifikant skillnad mellan pojkars och flickors svar. En annan del av eleverna menar att lärare diskuterar orden i klassrummet om det har förekommit, vilket kan ge elever
