TOLKNING AV FRIHET UNDER ANSVAR

Majoriteten av informanterna upplever att deras arbetsgivare har haft en positiv och hjälpsam inställning vid distansarbetet. Ett fåtal informanter har berättat att deras arbetsgivare haft en negativ inställning till distansarbetet där brist på tillit och stöttning varit utmärkande. Enligt Yukl (2013) kan arbetsgivare ha svårare att utveckla tillit och förtroende till sina anställda när de inte fysiskt befinner sig på samma plats. Harpaz (2002) menar att arbetsgivare kan uppleva minskad kontroll över sina anställda vid distansarbete vilket kan bli en utmaning i de fall arbetsgivaren upplever att de anställda inte presterar som förväntat. En förutsättning för ett fungerande distansarbete är att arbetsgivaren tillämpar ett mer stöttande ledarskap med

fokus på utfall snarare än utförande (Gerards et al., 2018). Vi upplever att arbetsgivarnas olika inställningar till distansarbetet har påverkat informanternas upplevelser av arbetssättet. Vi ser ett samband mellan att de informanter som har haft stöttande arbetsgivare har haft en mer positiv upplevelse av distansarbetet än de informanter vars arbetsgivare brustit i både stöttning och tillit.

Något vi uppmärksammat under intervjutillfällena har varit att de flesta av informanterna har uttryckt sig ha bra självdisciplin när de arbetar på distans.

Bjursell et al., (2021) poängterar att distansarbete ställer krav på anställdas självdisciplin då det är en arbetssituation som kräver mer ansvar från den anställda när det gäller att utföra sitt arbete. Eftersom många av informanterna har god självdisciplin kan det förklara varför de uttryckt att distansarbete är ett arbetssätt som fungerar bra för dem. Vi har uppmärksammat att informanternas goda självdisciplin har lett till att de lättare känner dåligt samvete över att ta pauser i arbetet när de arbetar på distans vilket bidragit till att många arbetar mer än de borde. Enligt Harpaz (2002) kan distansarbete bidra till att anställda har större fokus på sina arbetsuppgifter, vilket har en positiv inverkan på anställdas produktivitet och effektivitet. Trots att informanternas goda självdisciplin gör dem mer effektiva och produktiva ur ett organisatoriskt perspektiv påverkas informanternas mående i form av att de överpresterar och kan bli utbrända. Ett fåtal av informanterna berättade att de har sämre självdisciplin vid distansarbete och att de tenderar att undvika att utföra vissa arbetsuppgifter. Informanternas minskade självdisciplin kan kopplas till Nordengren och Olsen (2006) som menar att anställda vid distansarbete i viss utsträckning blir passiva och undviker att utföra sina arbetsuppgifter. Vi ser ett samband mellan informanternas minskade självdisciplin och vilka arbetsuppgifter informanterna undviker att utföra. När informanterna arbetar hemifrån upplever vi att de är mindre benägna att utföra vissa arbetsuppgifter än vad de hade varit på arbetsplatsen.

Majoriteten av informanterna upplevde att deras respektive arbetsgivare ger dem frihet under ansvar under distansarbetet. Informanterna har uttryckt att distansarbetet har möjliggjort större flexibilitet i arbetet vilket har bidragit till att flera av informanterna fått mer inflytande över när de ska utföra det egna arbetet. Enligt Nakrosiene et al., (2019) kan distansarbete skapa en känsla av flexibilitet och självständighet eftersom anställda i högre utsträckning kan styra sin egen arbetstid. Informanterna har berättat att de blir mer motiverade av att i större utsträckning kunna välja när de ska utföra sina arbetsuppgifter.

Informanternas ökade arbetsmotivation kan kopplas till Self Determination Theory där autonomi ses som ett av människans grundläggande behov. Enligt Self Determination Theory påverkas en individs motivation av möjligheten att själv kunna påverka sina upplevelser och handlingar (Ryan & Deci, 2017).

Flexibiliteten har även bidragit till att flera av våra informanter upplever att det är lättare att kombinera arbetsliv med hemmaliv vilket har varit uppskattat.

Den ökade flexibiliteten har för många informanter däremot gjort att de arbetar mer än tidigare eftersom arbetet alltid finns tillgängligt hemma. Det är vanligt förekommande att de kollar mailen sent på kvällen eller att de utför arbetsuppgifter som de under dagen inte hunnit färdigställa. Vi kopplar informanternas upplevelser om att de arbetar mer än tidigare till Harpaz (2002) som lyfter fram att anställda riskerar att överskrida sina normala arbetstider vid distansarbete eftersom flexibiliteten kan göra att anställda arbetar mer än de borde. Van Yperen et al., (2016) påpekar att så länge anställda har möjlighet att påverka när och var arbetsuppgifterna ska utföras kommer ökad arbetsbelastning inte leda till minskad arbetsmotivation. I likhet med Van Yperen har vi funnit att informanternas arbetsmotivation inte har minskat när de upplever hög arbetsbelastning. Däremot kan vi utläsa att informanternas möjlighet till återhämtning kan påverkas av att de överskrider sina normala arbetstider.

Flera av informanterna har berättat att de under distansarbete inte upplever ett lika tydligt slut på arbetsdagen som de tidigare gjort när de arbetade arbetsplatsförlagt. Informanternas upplevelser av att arbetsdagen inte får ett tydligt slut när de arbetar på distans kan kopplas till Harpaz (2002) som menar att gränsen mellan vad som är arbetstid och vad som är fritid lätt kan suddas ut eftersom arbetet inte får ett naturligt avslut när det utförs från hemmet. En förklaring till varför vissa av våra informanter finner ett tydligt slut på arbetsdagen medan andra inte gör det kan grunda sig i att vissa informanter har en större medvetenhet kring att det finns en risk att de arbetar mer än de borde och att de därför sett till att hålla sig inom ramen för en normal arbetsdag.

4.5 Distansarbete - Ett allt vanligare arbetssätt

Informanterna fick i slutet av intervjuerna reflektera över deras övergripande upplevelser av distansarbetet och om det har stämt överens med den känsla dem inledningsvis hade. Majoriteten av informanterna upplevde vid omställningen till distansarbete en oro men förtydligade att det är något som har ändrats med tiden. De uttryckte att de numera känner sig bekväma med arbetssättet eftersom de arbetat på distans i över ett år. Informanterna berättade att den erfarenhet och kunskap som de skaffat sig sedan övergången till distansarbete har gjort att de nu har en positiv syn på distansarbete. Många av informanterna var positivt överraskade över hur väl arbetssättet har fungerat för dem vilket många inte trodde att de skulle göra inledningsvis. Samordnaren är en av de informanter som blivit positivt överraskad av övergången till distansarbetet, hon lyfter fram att “jag hade mer panik i början än hur det faktiskt blev. Det blev mycket bättre än vad jag tänkte att det skulle bli i början”. Även Försäkringsutredaren har ändrat uppfattning och berättade att

“jag var lite negativ till en början men nu när jag fått allting på plats så är det mycket positivare än vad jag hade kunnat tänka mig i början”.

Företagsledaren anser att distansarbetet har fungerat över förväntan och att hon numera känner sig bekväm i att arbeta hemifrån.

Trots att många informanter numera är positiva till distansarbete, fanns det även några informanter som har en sämre upplevelse av distansarbete som arbetssätt. HR-ansvarige är en av de informanter som ogillar arbetssättet, hon berättade att “jag var inte så taggad för ett år sedan och det är jag inte nu heller. Jag föredrar den fysiska arbetsplatsen alla gånger”. Vidare nämnde hon att hennes arbetsmotivation inte har påverkats av att övergå till distansarbete utan menar att arbetsmotivationen inte påverkas av vart hon utför sitt arbete. Även Professorn uttryckte att han arbetsmotivation inte direkt påverkas vare sig han är på arbetsplatsen eller arbetar på distans.

Bouppteckningshandläggaren poängterade att “jag hade nog trott att det skulle kännas bättre att sitta hemma än vad det faktiskt gjorde, när det väl kom till kritan så kände jag att det var inte så bra som jag hade hoppats och trott”.

Huruvida informanterna vill fortsätta arbeta på distans efter pandemin avtagit råder det delade meningar om. Majoriteten kan tänka sig att arbeta hemifrån större delen av arbetsveckan, men förtydligar att de även kan tänka sig att vara på arbetsplatsen någon dag i veckan. För Kundtjänstmedarbetaren var det tydligt vart han ville fortsätta med arbetssättet, “jag vill helt klart fortsätta med distansarbete. Hade man kunnat välja vilka dagar man vill arbeta från kontoret och vilka dagar man arbetar hemifrån hade det varit motiverande”.

Kravledaren beskrev sin preferens gällande vart han vill arbeta som följande

“jag kommer vilja variera min tid hemma och min tid på kontoret men majoriteten av tiden skulle jag vilja arbeta hemma. Jag känner att jag blir mer motiverad till att utföra mitt arbete när jag själv får bestämma när och var”.

Försäkringsutredaren vill fortsätta arbeta hemifrån majoriteten av tiden men lyfter fram att han gärna en till två dagar i veckan vill arbeta på den fysiska arbetsplatsen om möjligt. Handläggaren menade att det kan vara skönt att själv

få bestämma hur ofta hon arbetar hemifrån, “jag hade tyckt det var skönt att kunna bestämma varje vecka hur jag känner, dvs om jag vill arbeta hemifrån någon dag eller två. Men jag vill absolut inte arbeta heltid på distans, känner att det har påverkat min arbetsmotivation negativt. Variation hade varit skönt”. Forskaren berättar att hon föredrar den fysiska arbetsplatsen men vill ha möjlighet att arbeta hemifrån om hon skulle vilja, “variationen att kunna välja mellan att jobba hemma och på kontoret gör mig mest motiverad till att utföra mitt jobb”.

HR-ansvarige är en av de informanter som inte ser distansarbete som ett arbetssätt att fortsätta med på heltid ur ett framtidsperspektiv. Däremot menar hon att det då och då kan vara skönt att arbeta hemifrån med administrativa arbetsuppgifter, förutsatt att hon inte har några möten inbokade.

Bouppteckningshandläggaren anser att “det är för bökigt att arbeta hemifrån, jag längtar verkligen tillbaka till min arbetsplats”. Forskaren berättade att hon måste befinna sig på arbetet för att utföra vissa arbetsuppgifter

”laboratorieproverna kan jag inte sitta hemma i vardagsrummet och göra, då behöver jag ju vara på jobbet”. Professorn berättade att han vill kunna välja vart han ska arbeta beroende på vilka arbetsuppgifter han ska utföra en viss dag. Han poängterade att “undervisningen måste ske på plats. Jag föredrar att föreläsa i sal där jag kan se mina studenter. Jag gillar inte att föreläsa via Zoom, det är som att man föreläser för sig själv eftersom eleverna inte har kamerorna på”. Samordnaren uttryckte att det finns en stor skillnad i vilka arbetsuppgifter hon vill utföra i hennes hem. Hon förklarade att hon inte vill fortsätta ha möten eller utbildningar när hon arbetar hemifrån eftersom “jag tycker det är jobbigt ibland att jag på sätt och vis bjuder in kollegor och studenter in i mitt hem. Plötsligt ser människor en del av mitt hem, tavlor i bakgrunden, de skymtar min sambo i bakgrunden eller hör min hund skälla.

Jag känner inte att jag har samma integritet hemma”.

Under intervjutillfällena samtalade vi avslutningsvis med våra informanter om vilka möjligheter de kommer ha att fortsätta arbeta på distans när pandemin avtagit. Bouppteckningshandläggaren berättade att hennes arbetsgivare i större utsträckning kommer övergå till distansarbete efter pandemin. Vidare berättade hon att “vi ska byta lokal om ett år, gå från en jättestor lokal till en liten lokal, det kommer bli aktivitetsbaserat kontorslandskap, vi kommer inte ha fasta rum längre. Det är för att i framtiden så kommer de allra flesta sitta hemma”. Försäkringsutredarens arbetsgivare uppmuntrar sina anställda till att de efter pandemin ska fortsätta arbeta hemifrån om de känner sig bekväma med det. I likhet med Försäkringsutredaren har Kravledarens arbetsgivare uttryckt att de anställda själva får välja vart de vill fortsätta arbeta och att de får utföra sina arbetsuppgifter från den plats som fungerar bäst för dem. HR-ansvarige poängterade att organisationen hon arbetar för inte kommer fortsätta med distansarbete när pandemin avtagit. Hon förklarade att “den digitala biten har varit en utmaning för oss och det har inte riktigt fungerat som det ska”.

Forskaren, Professorn och Samordnaren har stor variation i arbetsuppgifter vilket möjliggör att de till viss del kommer kunna fortsätta arbeta hemifrån efter pandemin. Resterande informanter är osäkra kring vilket framtida arbetssätt deras arbetsgivare kommer tillåta, men förhoppningen är att de själva ska få möjlighet att välja.