• No results found

4.4  Styrkor  

Det  är  ett  utprovat  svarsinstrument  (Dahlin  et  al.  2005,  Dahlin,  Fjell  och  Runeson  2010).  

Den  goda  svarsfrekvensen  om  87.7%  ger  resultat  som  är  adekvata.  Enkäten  delades  ut   en  gång  till  varje  subgrupp  och  samtliga  studenter  fick  lika  verbal  information.  

Studenterna  hade  möjlighet  att  fråga  för  förtydligande  av  frågorna.    

 

4.5  Svagheter  

Svagheter  i  studien  är  att  det  är  förhållandevis  liten  population  som  studerats.  

Resultaten  har  inte  jämförts  med  andra  läkarprogram  i  detalj.  Den  studerade  

populationen  kunde  uppfatta  frågor  och  ord  i  enkäten  felaktigt  då  den  var  på  engelska   och  risken  är  att  det  skapat  systematiska  fel.  Studien  är  inte  upplagd  som  longitudinell,   vilket  är  önskvärt  då  vi  mäter  skillnad  mellan  terminer.  

 

4.6  Tolkning  av  resultat  

De  skillnader  i  stress  som  har  studerats  och  redogjorts  för  har  varit  höggradigt  

signifikanta  (p<0.05).  Resultaten  bekräftar  i  många  fall  tidigare  studier  men  inom  några   områden  bryter  de  ny  mark  och  öppnar  diskussion  för  nya  eventuella  studier  på  

området.  Ett  flertal  resultat  är  särskilt  viktiga,  såsom  höggradig  upplevd  stress  inför   oetiska  situationer  på  termin  sex  och  avsaknaden  av  feedback  från  lärare  generellt  över   alla  de  tre  studerade  terminerna.  Anmärkningsvärt  är  även  graden  av  kvinnornas  

upplevda  generella  stress  jämfört  med  sina  manliga  kursare  och  tendenserna  till  att   könsdiskriminering  finns.    

 

4.7  Konklusion  

Läkarstudenter  upplever  i  hög  grad  stress.  Studien  visar  att  det  finns  en  signifikant   skillnad  mellan  terminer,  kön  och  ålder  hos  studenterna  vid  Uppsala  universitet.  De   områden  som  utmärker  sig  tydligt  är  etiska  dilemman  på  termin  sex,  frånvaron  av   adekvat  ”feedback”  för  läkarstudenterna  på  alla  tre  terminerna  och  de  kvinnliga   studenternas  upplevda  könsdiskriminering.    

De  allra  flesta  (n=216  av  220)  läkarstudenterna  är  dock  stolta  över  sitt   yrkesval.  Huruvida  det  stämmer  att  läkarstudenter  på  högre  terminer  är  mer  stressade   än  lägre  terminer  går  inte  att  svara  på.  Varje  fråga  är  olika  relevant  i  de  tre  kurserna  och   på  så  sätt  så  upplevs  frågan  som  mer  eller  mindre  stressande.    

Det  vi  kan  se  med  säkerhet  är  att  det  finns  specifika  terminer  som  utmärker   sig  på  några  frågor  och  vi  kan  se  tendenser  mellan  terminerna.  Resultaten  i  studien  visar   att  läkarstudenter  i  Uppsala  är  stressade.  Vår  hypotes  om  att  stressen  avtar  med  åren  på   utbildningen  blir  falsifierad  då  data  visar  att  stressen  inte  tydligt,  och  genomgående,  går   ner  alltjämt  studierna  fortskrider.  Ett  par  områden  är  särskilt  viktiga  för  Uppsalas  del.  

Ett  är  att  hälften  av  studenterna  på  termin  tio  upplever  att  det  är  en  tävlingsinriktad   stämning  mellan  dem.  En  viktig  del  i  PBL  är  att  studenter  skall  jobba  i  grupp  och   tillsammans  nå  målen,  vilket  kan  vara  svårare  i  närvaro  av  tävlingsinriktad  attityd.  Ett   annat  område  som  bör  diskuteras  är  den  otydlighet  över  vilken  studentens  roll  är  i   kliniska  situationer.  Nära  9  av  10  studenter  på  termin  tio  har  svårt  att  veta  vilken  deras   roll  är  på  sjukhuset.  

Det  kan  därför  vara  angeläget  att  vidare  diskutera  och  undersöka   frågeställningarna  mer  djupgående  av  ansvariga  vid  läkarprogrammet  vid  Uppsala   universitet.  

   

5.  Tack    

Jag  vill  tacka  Marie  Dahlin  för  att  hon  låtit  mig  använda  HESI-­‐enkäten.  Jag  vill  också   tacka  min  handledare  professor  Ragnar  Westerling  för  klok  handledning  och  stöd   genom  hela  processen.  Ett  särskilt  tack  till  doktor  Johan  Virhammar  för  hjälp  med   statistisk  analys  och  stort  tålamod  gällande  mina  rudimentära  statistikkunskaper.  Ett   särdeles  tack  till  studenterna  vid  termin  ett,  sex  och  tio  för  er  tid  samt  ert  generösa   bidrag  till  studien.  Utan  er  hade  den  aldrig  blivit  av.  

                         

Referenser  

 

Brazeau,  C.  M.,  R.  Schroeder,  S.  Rovi  &  L.  Boyd  (2010)  Relationships  between  medical   student  burnout,  empathy,  and  professionalism  climate.  Acad  Med,  85,  S33-­‐6.  

 

Bíró,  E.,  I.  Balajti,  R.  Adány  &  K.  Kósa  (2010)  Determinants  of  mental  well-­‐being  in   medical  students.  Soc  Psychiatry  Psychiatr  Epidemiol,  45,  253-­‐8.  

 

Cedfeldt,  A.  S.,  E.  A.  Bower,  C.  English,  T.  A.  Grady-­‐Weliky,  D.  E.  Girard  &  D.  Choi  (2010)   Personal  time  off  and  residents'  career  satisfaction,  attitudes  and  emotions.  Med   Educ,  44,  977-­‐84.  

 

Compton,  M.  T.,  J.  Carrera  &  E.  Frank  (2008)  Stress  and  depressive  symptoms/dysphoria   among  US  medical  students:  results  from  a  large,  nationally  representative  

survey.  J  Nerv  Ment  Dis,  196,  891-­‐7.  

 

Dahlin,  M.,  J.  Fjell  &  B.  Runeson  (2010)  Factors  at  medical  school  and  work  related  to   exhaustion  among  physicians  in  their  first  postgraduate  year.  Nord  J  Psychiatry,   64,  402-­‐8.  

 

Dahlin,  M.,  N.  Joneborg  &  B.  Runeson  (2005)  Stress  and  depression  among  medical   students:  a  cross-­‐sectional  study.  Med  Educ,  39,  594-­‐604.  

 

Dyrbye,  L.  N.,  D.  V.  Power,  F.  S.  Massie,  A.  Eacker,  W.  Harper,  M.  R.  Thomas,  D.  W.  Szydlo,  J.  

A.  Sloan  &  T.  D.  Shanafelt  (2010)  Factors  associated  with  resilience  to  and  

recovery  from  burnout:  a  prospective,  multi-­‐institutional  study  of  US  medical   students.  Med  Educ,  44,  1016-­‐26.  

 

El-­‐Gilany,  A.  H.,  M.  Amr  &  S.  Hammad  (2008)  Perceived  stress  among  male  medical   students  in  Egypt  and  Saudi  Arabia:  effect  of  sociodemographic  factors.  Ann  Saudi   Med,  28,  442-­‐8.  

 

Finset,  K.  B.,  T.  Gude,  E.  Hem,  R.  Tyssen,  O.  Ekeberg  &  P.  Vaglum  (2005)  Which  young   physicians  are  satisfied  with  their  work?  A  prospective  nationwide  study  in   Norway.  BMC  Med  Educ,  5,  19.  

 

Firth-­‐Cozens,  J.  (2001)  Medical  student  stress.  Med  Educ,  35,  6-­‐7.  

 

Frankenhaeuser,  M  &  Ödman,  M  (1983)  Stress  –  en  del  av  livet    

Hagman,  E.,  S.  O.  Hau  &  L.  S.  Järvholm  (2010)  [Level  of  stress  among  American  and   Swedish  students-­‐-­‐some  lessons  learned].  Lakartidningen,  107,  3151.  

 

Jennings,  M.  L.  (2009)  Medical  student  burnout:  interdisciplinary  exploration  and   analysis.  J  Med  Humanit,  30,  253-­‐69.  

 

Jones,  F.,  &  Bright,  J.  (2001).  Stress:  Myth,  theory  and  research.  London:  Prentice  Hall.  

 

Jönsson,  M.  &  A.  Öjehagen  (2006)  Läkarstudenter  upplever  mer  stress  än     andra  studenter.  Läkartidningen,  103,  4.  

 

 

Kiessling,  C.,  B.  Schubert,  D.  Scheffner  &  W.  Burger  (2004)  First  year  medical  students'   perceptions  of  stress  and  support:  a  comparison  between  reformed  and  

traditional  track  curricula.  Med  Educ,  38,  504-­‐9.  

 

Kjeldstadli,  K.,  R.  Tyssen,  A.  Finset,  E.  Hem,  T.  Gude,  N.  T.  Gronvold,  O.  Ekeberg  &  P.  

Vaglum  (2006)  Life  satisfaction  and  resilience  in  medical  school-­‐-­‐a  six-­‐year   longitudinal,  nationwide  and  comparative  study.  BMC  Med  Educ,  6,  48.  

 

Lewis,  A.  D.,  D.  A.  Menezes,  H.  E.  McDermott,  L.  J.  Hibbert,  S.  L.  Brennan,  E.  E.  Ross  &  L.  A.  

Jones  (2009)  A  comparison  of  course-­‐related  stressors  in  undergraduate   problem-­‐based  learning  (PBL)  versus  non-­‐PBL  medical  programmes.  BMC  Med   Educ,  9,  60.  

 

Moffat,  K.  J.,  A.  McConnachie,  S.  Ross  &  J.  M.  Morrison  (2004)  First  year  medical  student   stress  and  coping  in  a  problem-­‐based  learning  medical  curriculum.  Med  Educ,  38,   482-­‐91.  

 

Morra,  D.  J.,  G.  Regehr  &  S.  Ginsburg  (2008)  Anticipated  debt  and  financial  stress  in   medical  students.  Med  Teach,  30,  313-­‐5.  

 

Reed,  D.,  L.  Dyrbye,  D.  Szydlo  &  T.  Shanafelt.  2009.  Pass-­‐fail  grading  is  associated  with   enhanced  well-­‐being  among  medical  students:  a  multi-­‐institutional  study.  132.  

Journal  General  Internal  Medicine.  

Rohe,  D.  E.,  P.  A.  Barrier,  M.  M.  Clark,  D.  A.  Cook,  K.  S.  Vickers  &  P.  A.  Decker  (2006)  The   benefits  of  pass-­‐fail  grading  on  stress,  mood,  and  group  cohesion  in  medical   students.  Mayo  Clin  Proc,  81,  1443-­‐8.  

 

Ross,  S.,  J.  Cleland  &  M.  J.  Macleod  (2006)  Stress,  debt  and  undergraduate  medical   student  performance.  Med  Educ,  40,  584-­‐9.  

 

Socialstyrelsen  (2009)  Psykosociala  påfrestningar  och  stressrelaterade  besvär.  

Folkhälsorapport,  kapitel  6.  

 

Santen,  S.  A.,  D.  B.  Holt,  J.  D.  Kemp  &  R.  R.  Hemphill  (2010)  Burnout  in  medical  students:  

examining  the  prevalence  and  associated  factors.  South  Med  J,  103,  758-­‐63.  

 

Tyssen,  R.,  E.  Hem,  T.  Gude,  N.  T.  Grønvold,  O.  Ekeberg  &  P.  Vaglum  (2009)  Lower  life   satisfaction  in  physicians  compared  with  a  general  population  sample  :  a  10-­‐year   longitudinal,  nationwide  study  of  course  and  predictors.  Soc  Psychiatry  Psychiatr   Epidemiol,  44,  47-­‐54.  

 

Vitaliano,  P.  P.,  J.  Russo,  J.  E.  Carr  &  J.  H.  Heerwagen  (1984)  Medical  school  pressures  and   their  relationship  to  anxiety.  J  Nerv  Ment  Dis,  172,  730-­‐6.  

 

Voltmer,  E.,  J.  Rosta,  O.  G.  Aasland  &  C.  Spahn  (2010)  Study-­‐related  health  and  behavior   patterns  of  medical  students:  A  longitudinal  study.  Med  Teach,  32,  e422-­‐8.  

 

Wallin,  U.  &  B.  Runeson  (2003)  Attitudes  towards  suicide  and  suicidal  patients  among   medical  students.  Eur  Psychiatry,  18,  329-­‐33.  

 

Åhsberg,  H.,  C.  Nilsson  &  B.  Skude  (2004)  Läkarstudenter  bör  bli  bättre  på  att  hantera   stress  Läkartidningen,  101,  1.  

   

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell  1.  Andelen  studenter  med  hög  stressnivå  i  de  olika  terminerna    

!"#$%&!'()*+%",'-./'01%#/+*22%$13*1/0+45%6+7(0+

!"#$ !"#% !"&&

8'()*+,-./(01!*213(45(3-6.(7!,(8(97:.(3-**3.(*-4.(612(1*9.2(70*-:-*-./

;%'&< =>&? &@'>< =;&? %A'>< =>;?

9:(8(6..3(*97*(45(*.709.2/(*2.7*(4.(B-*9(2./C.0*

D'D< =D?;! @;'$< =@@?; #'&< =%?!

<:(8(74(B122-.,(*97*(8(B-33(!1*(70E+-2.(733(*9.(F!1B3.,G.(!..,.,(612(

45(6+*+2.(C216.//-1! ;&'H< =>#? %&'D< =;A? &;'&< =;A?

=:(I9.(/*+,-./(97:.(02.7*.,(7!1!54-*5(7!,(-/137*-1!(741!G(/*+,.!*/ #'&< =&? @#'&< =@>? @H'A< =@A?

>:(I9.(*.709.2/(16*.!(67-3(*1(0372-65(*9.(7-4/(16(*9.(/*+,-./

A$'@< =A>?C >A'D< =A;?! %D'D< =>>?C!

8D:(8(74(/7*-/6-.,(B-*9(45(091-0.(16(072..2

>'H< =>? ;'D< =>? @'%< =@?

88:(8(6..3(*97*(*9.(/*+,-./(97:.(C375.,(7(213.(-!(02.7*-!G(7(013,(7!,(

-4C.2/1!73(7**-*+,.(741!G(/*+,.!*/ >'H< =>?E! @#'>< =@>?E @>'&< =$?!

89:(J/(7(/*+,.!*K(45(6-!7!0-73(/-*+7*-1!(-/(7(B1225 %;';< =;>? %#'>< =;>? ;#'D< =>@?

8<:(L5(6.331B(/*+,.!*/(/+CC12*(4.

>'H< =>? &'#< =%? &'@< =;?

8=:(8(B1225(7M1+*(31!G(B12F-!G(91+2/(7!,(2./C1!/-M-3-*-./(-!(45(

6+*+2.(072..2 #%'$< =&D? #;'#< =%&? &&'#< =;;?

8>:(I9.(*27-!-!G(-/(097270*.2-/.,(M5(7!(7*41/C9.2.(B9.2.(B.7F!.//(

7!,(C.2/1!73(/912*014-!G/(72.(!1*(700.C*., A;'@< =@$?E ;;'D< =>>?E >>'>< =AA?

8?:(J/(7(/*+,.!*(51+(72.(16*.!(.NC.0*.,(*1(C72*-0-C7*.(-!(/-*+7*-1!/(

B9.2.(51+2(213.(7!,(6+!0*-1!(-/(+!03.72 ;D'%< =>A?; HA';< =&@?; H#'$< =%H?

8@:(8(74(C21+,(16(45(6+*+2.(C216.//-1!

@'>< =@? ;'D< =>? D'D< =D?

8A:(8(6..3(*97*(8(74(3.//(B.33(*2.7*.,(M.07+/.(16(45(/.N A'%< =A?EF @H'#< =@;?E @>'&< =$?F

8B:%8(74(7M3.(*1(-!63+.!0.(*9.(/*+,-./ ;>'D< =>;? ;$'>< =>#? ;D'D< =A&?

9D:(I9.(-!/-G9*(8(97:.(97,(-!*1(45(6+*+2.(C216.//-1!(97/(47,.(4.(

B122-.,(7M1+*(*9.(/*2.//6+3(B12F317, &>'>< =%D? &H'D< =%@? %>'D< =>%?

98:%I9.2.(-/(*11(4+09(610+/(1!(C7//-:.(3.72!-!G(16(670*/(7!,(*11(3-**3.(

1!(70*-:.(/..F-!G(16(F!1B3.,G.(7!,(*-4.(612(2.63.0*-1! A%'&< =AD? A;'D< =@H? A@'A< =@;?

99:%ONC.0*7*-1!/(6214(45(674-35(97:.(-!63+.!0.,(45(091-0.(16(072..2(

-!(*9.-2(C216.//-1! &'>< =%?EF A@'>< =@&?E >;'H< =A>?F

9?:%8(6..3(*97*(*9.(*27-!-!G(-/(C2.C72-!G(4.(B.33(612(45(6+*+2.(

C216.//-1! >'H< =>?C H'D< =&?! AA'#< =@%?C!

9@:%)*+,.!*(+!-1!(70*-:-*-./(C2141*.(7(/.!/.(16(0144+!-*5(7!,(

01!*2-M+*.(*1(7(M.**.2(B12F-!G(.!:-21!4.!*(612(/*+,.!*/ #'H< =&?"! A@'&< =@&?" A#'D< =@#?C 9A:(8(74(B122-.,(7M1+*(45(6+*+2.(.01!145(7!,(45(7M-3-*5(*1(2.C75(

/*+,.!*(317!/ AA'H< =@H?C @>'>< =@D? &'@< =;?C

9B:%I9.(.,+07*-1!(-/(9-G935(097270*.2-/.,(M5(G21+C(70*-:-*-./(B-*9(

+!03.72(G173/(7!,(B-*9(*11(4+09(2./C1!/-M-3-*5(C370.,(1!(*9.(/*+,.!* AD'>< =@&?E ;A'#< =>A?E! A;'A< =@&?!

<D:%I9.(3-*.27*+2.(-/(*11(,-66-0+3*(7!,(.N*.!/-:.

;>'D< =>;?;F @&'D< =@A?; @D'&< =#?F

<8:(I9.(C70.(16(/*+,-./(-/(*11(9-G9

>&'#< =A$?C >&'D< =A#?G @>'&< =$?CG

<9:(I9.(*27-!-!G(,.47!,/(*97*(8(P1-!(-!(/-*+7*-1!/(*97*(8(6-!,(+!.*9-073

@D'@< =H?; H@'>< =&@?;H &'@< =;?H

<<:(I9.(*.709.2/(16*.!(G-:.(6..,M70F(1!(*9.(/*+,.!*/Q(F!1B3.,G.(

7!,(/F-33/ HA'>< =&%?; A&'#< =AD?;H #@'A< =;#?H

;(R(SD'DD@(*.24-!(@(:/'(*.24-!(&(

Tabell  2.  Andelen  studenter  med  hög  stressnivå  för  män  respektive  kvinnor    

!"#$%&!'()*+%",'-./'01%#/+*22%$13*1/0+45%6+7(0+

!"#$% !"##&

8'()*+,-./(01!*213(45(3-6.(7!,(8(97:.(3-**3.(*-4.(612(1*9.2(70*-:-*-./ &;'<= >&<?9 %;'@= >A#?9

:;(8(6..3(*97*(45(*.709.2/(*2.7*(4.(B-*9(2./C.0* <'A= >%? @'@= >#$?

<;(8(74(B122-.,(*97*(8(B-33(!1*(70D+-2.(733(*9.(E!1B3.,F.(!..,.,(612(

45(6+*+2.(C216.//-1! &&'G= >&A?9 %<'<= >A&?9

=;(H9.(/*+,-./(97:.(02.7*.,(7!1!54-*5(7!,(-/137*-1!(741!F(

/*+,.!*/ #A'$= >#@? ##'<= >#G?

>;(H9.(*.709.2/(16*.!(67-3(*1(0372-65(*9.(7-4/(16(*9.(/*+,-./

&@'%= ><#? &A'&= ><&?

?;(H9.(/*+,-./(/*-4+37*.(45(C.2/1!73(,.:.31C4.!* <'A= >%?@ #G';= >#<?@

A;(H9.(C216.//-1!73(213.(C2./.!*.,(-!(*9.(*27-!-!F(01!63-0*/(B-*9(45(

C.2/1!73(:-.B/ ##'<= >#;? A'#= >@?

B;(H9.(*.709.2/(F-:.(.!01+27F.4.!*(7!,(C.2/1!73(7**.!*-1! <$'I= ><&? &<'%= ><;?

C;(H9.2.(-/(7(014C.*-*-:.(7**-*+,.(741!F(/*+,.!*/ &#'<= >&&? G#'%= >G%?

8D;(8(74(/7*-/6-.,(B-*9(45(091-0.(16(072..2 &'A= ><? #'@= >;?

88;(8(6..3(*97*(*9.(/*+,-./(97:.(C375.,(7(213.(-!(02.7*-!F(7(013,(7!,(

-4C.2/1!73(7**-*+,.(741!F(/*+,.!*/ #<'#= >#%? A'I= >I?

8:;(J/(7(/*+,.!*K(45(6-!7!0-73(/-*+7*-1!(-/(7(B1225 &&'G= >&A?9 %#'&= >A$?9

8<;(L5(6.331B(/*+,.!*/(/+CC12*(4. &'A= ><? %';= >A?

8=;(8(B1225(7M1+*(31!F(B12E-!F(91+2/(7!,(2./C1!/-M-3-*-./(-!(45(

6+*+2.(072..2 %A'I= >A;? AA';= >@@?

8>;(H9.(*27-!-!F(-/(097270*.2-/.,(M5(7!(7*41/C9.2.(B9.2.(

B.7E!.//(7!,(C.2/1!73(/912*014-!F/(72.(!1*(700.C*., ;I';= >G#? GA'A= >&G?

8?;(J/(7(/*+,.!*(51+(72.(16*.!(.NC.0*.,(*1(C72*-0-C7*.(-!(/-*+7*-1!/(

B9.2.(51+2(213.(7!,(6+!0*-1!(-/(+!03.72 A<'$= >A@? %<';= >AG?

8A;(8(74(C21+,(16(45(6+*+2.(C216.//-1! G'@= >&? $'$= >$?

8B;(8(6..3(*97*(8(74(3.//(B.33(*2.7*.,(M.07+/.(16(45(/.N <'A= >%?9 #%'A= >#I?9

8C;%8(74(7M3.(*1(-!63+.!0.(*9.(/*+,-./ &#'I= >&&? &%'<= ><G?

:D;(H9.(-!/-F9*(8(97:.(97,(-!*1(45(6+*+2.(C216.//-1!(97/(47,.(4.(

B122-.,(7M1+*(*9.(/*2.//6+3(B12E317, <I'&= >%G? %&'$= >AG?

:8;%H9.2.(-/(*11(4+09(610+/(1!(C7//-:.(3.72!-!F(16(670*/(7!,(*11(

3-**3.(1!(70*-:.(/..E-!F(16(E!1B3.,F.(7!,(*-4.(612(2.63.0*-1! ;I';= >G#?@ #@'%= >;#?@

::;%ONC.0*7*-1!/(6214(45(674-35(97:.(-!63+.!0.,(45(091-0.(16(

072..2(*11(4+09 #%';= >#A? #$'<= >#;?

:<;(8(74(B122-.,(7M1+*(7001441,7*-1! #<'#= >#%? #G'&= >#<?

:=;(8(6..3(*97*(8(74(3.//(B.33(*2.7*.,(M.07+/.(16(45(.*9!-0(

M70EF21+!, G'@= >&? $'I= >#?

:>;(8(4..*(47!5(6+*+2.(0133.7F+./(*97*(/..4(,.P.0*.,(12(

,-//7*-/6-.,(-!(*9.-2(C216.//-1! #%';= >#A? ;G'A= >;A?

:?;%8(6..3(*97*(*9.(*27-!-!F(-/(C2.C72-!F(4.(B.33(612(45(6+*+2.(

C216.//-1! #;'G= >#G? I'A= >##?

:A;%)*+,.!*(+!-1!(70*-:-*-./(C2141*.(7(/.!/.(16(0144+!-*5(7!,(

01!*2-M+*.(*1(7(M.**.2(B12E-!F(.!:-21!4.!*(612(/*+,.!*/ #A'#= >#@? #I'G= >;#?

:B;(8(74(B122-.,(7M1+*(45(6+*+2.(.01!145(7!,(45(7M-3-*5(*1(2.C75(

/*+,.!*(317!/ @'<= >I?@ ;$';= >;G?@

:C;%H9.(.,+07*-1!(-/(9-F935(097270*.2-/.,(M5(F21+C(70*-:-*-./(B-*9(

+!03.72(F173/(7!,(B-*9(*11(4+09(2./C1!/-M-3-*5(C370.,(1!(*9.( ;&'<= >;%? GG'%= >G@?

<D;%H9.(3-*.27*+2.(-/(*11(,-66-0+3*(7!,(.N*.!/-:. ;#'A= >;G? ;%'G= >G$?

<8;(H9.(C70.(16(/*+,-./(-/(*11(9-F9 ;$'@= >;;?@ GA'A= >&G?@

<:;(H9.(*27-!-!F(,.47!,/(*97*(8(P1-!(-!(/-*+7*-1!/(*97*(8(6-!,(

+!.*9-073 G&'$= >G%? G;'<= >GA?

<<;(H9.(*.709.2/(16*.!(F-:.(6..,M70E(1!(*9.(/*+,.!*/Q(E!1B3.,F.(

7!,(/E-33/ %#'G= >%<? <@'@= >%A?

9(R(S$'$#(TU!//E-33!7,

@(R(S$'$<(TU!//E-33!7,

EF1%&/0/.G/5 H3'110+%&/0/.G/5

Tabell  3.  Andelen  studenter  med  hög  stressnivå  i  olika  åldersgrupper    

!"#$%&!'()*+%",'-./'01%#/+*22%$13*1/0+45%6+7(0+

!"#$% !"&' !"$$

8()*+,-./0)12!+324)56)4.7/)8!-)9):8;/)4.++4/)+.5/)723)2+:/3)

81+.;.+./0 &<('= >%<? &'('= >@&? &$(#= >#%?

9:)9)7//4)+:8+)56)+/81:/30)+3/8+)5/)A.+:)3/0B/1+ &(C= >C? #'('= >&? D(<= >$?

;:)9)85)A233./-)+:8+)9)A.44)!2+)81E,.3/)844)+:/)F!2A4/-G/)

!//-/-)723)56)7,+,3/)B327/00.2! &#(#= >%'? &H('= >@C? %#(D= >@$?

<:)I:/)0+,-./0):8;/)13/8+/-)8!2!65.+6)8!-).0248+.2!)852!G)

0+,-/!+0 #@(<= >#%? #<('= >%? @#(D= >%?

=:)I:/)+/81:/30)27+/!)78.4)+2)1483.76)+:/)8.50)27)+:/)0+,-./0

<D($= >H%? <H('= >@$? <&(&= >#&?

>:)I:/)0+,-./0)0+.5,48+/)56)B/302!84)-/;/42B5/!+

%($= >#'? #<('= >%? #@(&= ><?

?:)I:/)B327/00.2!84)324/)B3/0/!+/-).!)+:/)+38.!.!G)12!74.1+0)

A.+:)56)B/302!84);./A0 D('= >#@? H('= >$? #&(@= >&?

@:)I:/)+/81:/30)G.;/)/!12,38G/5/!+)8!-)B/302!84)

8++/!+.2! &'(<= >HD? <@('= >@#? <C(&= >#H?

A:)I:/3/).0)8)125B/+.+.;/)8++.+,-/)852!G)0+,-/!+0

$$(H= ><H? <C('= >@<? $'($= >#'?

8B:)9)85)08+.07./-)A.+:)56)1:2.1/)27)183//3

$(H= >&? '('= >'? H(#= >@?

88:)9)7//4)+:8+)+:/)0+,-./0):8;/)B486/-)8)324/).!)13/8+.!G)8)

124-)8!-).5B/302!84)8++.+,-/)852!G)0+,-/!+0 H(H= >D?C #<('= >%? @%($= >D?C

89:)J0)8)0+,-/!+K)56)7.!8!1.84)0.+,8+.2!).0)8)A2336 <'(#= >&&?DE HH('= >$$?D! C%(D= >@D?E!

8;:)L6)7/442A)0+,-/!+0)0,BB23+)5/ <(<= >H? H(#= >$? D(#= >$?

8<:)9)A2336)8M2,+)42!G)A23F.!G):2,30)8!-)3/0B2!0.M.4.+./0).!)

56)7,+,3/)183//3 %&(D= >#'<?! %H('= >$C? &<(&= >#C?!

8=:)I:/)+38.!.!G).0)1:8381+/3.0/-)M6)8!)8+520B:/3/)A:/3/)

A/8F!/00)8!-)B/302!84)0:23+125.!G0)83/)!2+)811/B+/- $%(@= >&#? @C('= >#<? @%($= >D?

8>:)J0)8)0+,-/!+)62,)83/)27+/!)/NB/1+/-)+2)B83+.1.B8+/).!)

0.+,8+.2!0)A:/3/)62,3)324/)8!-)7,!1+.2!).0),!14/83 H<(%= >CH?D CH('= ><$?D HH(%= >@@?

8?:)9)85)B32,-)27)56)7,+,3/)B327/00.2! @(@= >$? '('= >'? $('= >#?

8@:)9)7//4)+:8+)9)85)4/00)A/44)+3/8+/-)M/18,0/)27)56)0/N #'(@= >#<? #H('= >C? D(#= >$?

8A:%9)85)8M4/)+2).!74,/!1/)+:/)0+,-./0

<'(D= >&H? <<(D= >@@? &%(H= >#D?

9B:)I:/).!0.G:+)9):8;/):8-).!+2)56)7,+,3/)B327/00.2!):80)

58-/)5/)A233./-)8M2,+)+:/)0+3/007,4)A23F428- HH(<= >D#? &H('= >@C? &#(&= >#%?

98:%I:/3/).0)+22)5,1:)721,0)2!)B800.;/)4/83!.!G)27)781+0)8!-)

+22)4.++4/)2!)81+.;/)0//F.!G)27)F!2A4/-G/)8!-)+.5/)723) @&(%= >$&? #C('= >D? @<(@= >C?

99:%ONB/1+8+.2!0)7325)56)785.46):8;/).!74,/!1/-)56)1:2.1/)

27)183//3)+22)5,1: #H(D= >@$? <('= >@? #@(#= ><?

9;:)9)85)A233./-)8M2,+)8112552-8+.2! #C(&= >@&?C #@('= >H? '('= >'?C

9<:)9)7//4)+:8+)9)85)4/00)A/44)+3/8+/-)M/18,0/)27)56)/+:!.1)

M81FG32,!- '(%= >#? H('= >$? $('= >#?

9=:)9)5//+)58!6)7,+,3/)1244/8G,/0)+:8+)0//5)-/P/1+/-)23)

-.008+.07./-).!)+:/.3)B327/00.2! #&(<= >@$? @H('= >#$? $'($= >#'?

9>:%9)7//4)+:8+)+:/)+38.!.!G).0)B3/B83.!G)5/)A/44)723)56)

7,+,3/)B327/00.2! C(#= >##? @'('= >#'? D(#= >$?

9?:%*+,-/!+),!.2!)81+.;.+./0)B3252+/)8)0/!0/)27)1255,!.+6)

8!-)12!+3.M,+/)+2)8)M/++/3)A23F.!G)/!;.32!5/!+)723) #&(C= >@#? @D(@= >#<? #@(#= ><?

9@:)9)85)A233./-)8M2,+)56)7,+,3/)/12!256)8!-)56)8M.4.+6)

+2)3/B86)0+,-/!+)428!0 #$(#= >#C? #<('= >%? @#(@= >%?

9A:%I:/)/-,18+.2!).0):.G:46)1:8381+/3.0/-)M6)G32,B)81+.;.+./0)

A.+:),!14/83)G2840)8!-)A.+:)+22)5,1:)3/0B2!0.M.4.+6)B481/-) @H(&= >$H? $H('= >#C? $'($= >#'?

;B:%I:/)4.+/38+,3/).0)+22)-.77.1,4+)8!-)/N+/!0.;/

F!2A4/-G/)8!-)0F.440 H@(C= >CH? H'('= >$'? <C(&= >#H?

E)R)S'(''#)#CT@&);0()$#U

Bilaga  1                                  

             

   

Higher Education Stress Inventory (HESI) MALE FEMALETotally disagreeSomewhat disagreeSomewhat agreeTotally agreeTotally disagreeSomewhat disagreeSomewhat agreeTotally agree 1. Studies control my life and I have little time for other activities18. I feel that I am less well treated because of my sex 2. I feel that my teachers treat me with respect19. I am able to influence the studies 3. I am worried that I will not acquire all the knowledge needed for my future profession 20. The insight I have had into my future profession has made me worried about the stressful workload 4. The studies have created anonymity and isolation among students21. There is too much focus on passive learning of facts and too little on active seeking of knowledge and time for reflection 5. The teachers often fail to clarify the aims of the studies22. Expectations from my family have influenced my choice of career too much 6. The studies stimulate my personal development23. I am worried about accommodation 7. The professional role presented in the training conflicts with my personal views24. I feel that I am less well treated because of my ethnic background 8. The teachers give encouragement and personal attention25. I meet many future colleagues that seem dejected or dissatisfied in their profession 9. There is a competitive attitude among students26. I feel that the training is preparing me well for my future profession 10. I am satisfied with my choice of career27. Student union activities promote a sense of community and contribute to a better working environment for students 11. I feel that the studies have played a role in creating a cold and impersonal attitude among students28. I am worried about my future economy and my ability to repay student loans 12. As a student, my financial situation is a worry29. The education is highly characterised by group activities with unclear goals and with too much responsibility placed on the student 13. My fellow students support me30. The literature is too difficult and extensive 14. I worry about long working hours and responsibilities in my future career 31. The pace of studies is too high 15. The training is characterised by an atmosphere where weakness and personal shortcomings are not accepted32. The training demands that I join in situations that I find unethical 16. As a student you are often expected to participate in situations where your role and function is unclear 33. The teachers often give feedback on the students’ knowledge and skills 17. I am proud of my future professionComments:

SEMESTER: _____ AGE: ______ years

Bilaga  2  

Nyakarprogrammet i Uppsala. Översiktsschema 2009-04 Terminv 1 v 2 v 3 v 4 v 5 v 6 v 7 v 8 v 9 v 10v 11v 12v 13v 14v 15v 16v 17v 18v 19v 20 CIRKULATION OCH RESPIRATION MEDICINSK CELLBIOLOGI KOMMUNIKATION NERVER O. PSYKE NEUROVETENSKAP ENERGI- OCH NÄRINGSBALANS MED. BIOKEMI OCH MIKROBIOLOGI IMBIM

T1 INTROD. FOLKHÄLSO O. VÅRDVET PROFESSIONELL UTVECKLING FOLKHÄLSO- O. VÅRDVET Slv- stud Exam PROF. UTV. FOLKHÄLSO- OCH VÅRDVET.

Slvstudier Exam TILLVÄXT OCH DEGENERATION MEDICINSK CELLBIOLOGI HOMEOSTAS OCH ENDOKRIN REGLERING IMBIMT2 PROFESSIONELL UTVECKLING FOLKHÄLSO- O. VÅRDVETENSKAP

Slvstudier Exam PROF.UTV. FOLKH.- O. VÅRDVET Slvstudier Exam KLINISK ANATOMI OCH RÖRELSELÄRA MEDICINSK CELLBIOLOGI

NEUROBIOLOGI, HOMEOSTAS OCH INTERVENTION NEUROVETENSKAPT3 PROF.UTV. FOLKH.- O. VÅRDVET

Slv- stud Exam PROFESSIONELL UTVECKLING FOLKHÄLSO- O. VÅRDVETENSKAP Slvstudier Exam ATTACK OCH FÖRSVAR GENETIK OCH PATOLOGI T4 PROFESSIONELL UTVECKLING FOLKHÄLSO- O. VÅRDVETENSKAP

Slvstudier ExamVALBAR PERIOD T5 INTEGR. I MED. CELLB. Prop IMVINTEGR. I MED. CELLB. AKUTSJUKVÅRD MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

HRTA/KÄRL I MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

LUNGMED/GERIATRIK MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

Slvstudier ExamPU FHV T6 INTEGRERING II MEDICINSK CELLBIOLOGI HRTA/KÄRL II MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

MAG/TARM KIRURGISKA VETENSKAPER 1/3 stud.

ANESTESI O DIAGNOSTIK KIRURGISKA VETENSKAPER 1/3 stud.

INT. III MCB Slvstudier Exam T7 INTEGRERING IV GEN PATRÖRELSE/ORTOPEDI KIRURGISKA VETENSKAPER 1/3 stud

HUD OCH LEDSJUKDOMAR MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

ENDOKRINOLOGI/METAB. MEDICINSKA VETENSKAPER 1/3 stud.

Slvstudier ExamINT V ORKI T8 URINVÄGAR KIRURGISKA VET. 1/4 stud.

BIOKEM ANALYS O TUMÖRER ORKI 1/4 stud.

INFEKTIONER MEDICINSKA VET. 1/4 stud.

MIKROB. INTEG. VI IMBIM 1/4 stud.

Slv- stud Exam INTEGR. VII NEURONEURO NEUROVETENSKAP 1/3 stud. T9 PSYKIATRI NEUROVETENSKAP 1/3 stud.

ÖGONNH NEUROVETENSKAP 1/3 stud.

Slvstudier ExamINTEGR. VIII PREKLINBARNETS OCH KVINNANS HÄLSA KBH 1/2 stud.

Slv- stud Exam T10PU FOLKH. O VÅRDVET.

BARNETS OCH KVINNANS HÄLSA KBH 1/2 stud.

Slv- stud Exam SLVSTÄNDIGT ARBETE T11SLVSTÄNDIGT ARBETEAKUTSJUKVÅRDSFALL KIRURGISKA VETENSKAPER 1/2 stud.

PU FHVALLMÄNMEDICIN FALL FOLKHÄLSO- O VÅRDVET. 1/2 stud Slv- stud Exam Följande vecka schemaläggs ej: T1: v 19, T2: v 19, T3: v 19, T4: v 14, T5: v 19, T6: v 19, T7: v 19, T8: v 14, T9: v 10, T10: v 20, T11: v 10

!"#$%$&'

 

Related documents