De SYV vi har varit i kontakt med beskriver vilken väg de har gått för att komma dit de är idag och detta har vi valt att kalla karriärvägar. Även om vägarna ser lite olika ut för respondenterna menar vi att de gemensamma dragen är att samtliga har sökt sig till en tjänst utanför utbildningsväsendet och samtliga har kompletterat SYV-utbildningen på något sätt. Vår tolkning av detta är att SYV-utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet men det är nödvändigt att bredda kompetensen för att kunna motsvara de krav och förväntningar som ställs på SYV idag, framförallt i samband med den samhällsutveckling som råder. Vi anser att de SYV vi talat med har påverkat sina karriärvägar genom att de kontinuerligt fortbildat sig, de har på så sätt, menar vi, anpassat sig till arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet. Detta tolkar vi således som att om en SYV strävar efter ett arbete utanför utbildningsväsendet ska denne räkna med att det är en konkurrensutsatt marknad där det hela tiden handlar om att ligga steget före och att skapa nya koncept, detta kan enligt vår åsikt endast åstadkommas genom kontinuerlig fortbildning. I samband med dessa ord menar vi att det är viktigt att vara realistisk och inte ha för höga förväntningar som nyutexaminerad SYV. Med detta menar vi att bland de studenter som strävar efter att arbeta på de typer av arbetsplatser som vi undersökt bör det finnas en medvetenhet. Förutom kvalifikationer och kompetens krävs det även en stor erfarenhet, i synnerhet i den privata sektorn där det gäller att sätta ihop olika koncept som sedan ska drivas igenom med hjälp av budgeterade projekt.
Arbetsplatser kan vara mer eller mindre styrda av ramar och regler och vi menar att här är arbetstillfredsställelsen beroende av hur olikas personligheter passar in i olika miljöer. Ramar och regler i arbetet kan, enligt vår mening, upplevas som en trygghet eftersom individen då har något att luta sig mot men de kan även innebära en begränsning för de individer som vill arbeta mer självständigt. I samband med detta har vi undersökt olika teorier som kan förklara vad det är som gör att människor söker sig vissa yrken och miljöer. Vi använder oss av Holland’s och Sjöstrands yrkesvalsteorier eftersom dessa två beskriver den process en individ genomgår i samband med olika yrkesval. Holland talar om personlighetstyper i kombination med sociala och företagsamma miljöer och han menar att människor i första hand söker sig till de miljöer som passar samman med den egna personligheten (Sjöstrand, 1980, s 35). Sett till respondenternas bakgrund menar vi att detta visar på att det i botten finns ett intresse för människor eftersom samtliga har arbetat med någon form av serviceyrke innan de blev SYV. Vår tolkning är att det är ett intresse tillsammans med ett driv och en nyfikenhet som gjort att de sökt sig till arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet. Med detta menar vi att dessa SYV sökte sig till en arbetsmarknad som för många uppfattas som otraditionell eftersom SYV fortfarande starkt förknippas med arbete inom skolan. Sett till de speciella färdigheter och attityder som de genom detta yrke kan ge uttryck för så kan detta enligt Sjöstrand ses som ett så kallat attraktivitetsval. Detta innebär att individen tar det beslut som denne attraheras av i samband med framtida karriärmål (Sjöstrand, 1980, s 54). I förbindelse med detta kan nämnas att flera av respondenterna valt bort andra utbildningar till fördel för SYV-utbildningen. Ett exempel är Cilla som valde SYV-utbildningen istället för socionomutbildningen på grund av att hon läste en artikel i tidningen som beskrev vad en SYV arbetar med. Det Cilla ger uttryck för är att hon följer sitt intresse i samband med att hon gör sitt yrkesval och detta avspeglar även hur majoriteten av respondenterna resonerat när de valde att gå SYV-utbildningen, det verkade intressant. Detta kopplar vi således till Hollands teori som beskriver hur vissa personligheter dras till en viss miljö. Människan söker sig följaktligen till den miljö som motsvarar den egna personligheten. Vi menar således att om en individ har möjlighet arbeta i en miljö denne kan få utlopp för såväl de personliga egenskaperna som sitt intresse i sin yrkesroll så borde det ge en högre arbetstillfredsställelse än om en individ enbart väljer yrke efter lön eller status.
började studera. Valet föll på SYV-utbildningen och vi ser detta val som ett attraktivitetsval eftersom vi menar att detta var ett gynnsamt val sett till deras framtida karriärmål. De har haft möjlighet att kunna forma en karriär som hela tiden fört dem framåt.
Som vi tidigare nämnt kan SYV-utbildningen anses vara gångbar utanför utbildningsväsendet men det är beroende på varje enskild individ hur denne tar till sig de olika delarna. Även om en SYV lär sig att använda olika verktyg under utbildningen så måste denne själv kunna avgöra när och på vilket sätt dessa verktyg är gångbara. Här menar vi att vi kan se ett samband med Hectors teori där han menar att yrkesrollen formar individen och samtidigt strävar individen efter att forma sin egen yrkesroll som passar denne. Han menar vidare att det är viktigt att rollen passar den egna personligheten och att den väl motsvarar det uppdrag individen har i sitt yrke. Vi menar att här kommer personligheten återigen in i sammanhanget eftersom vi är olika som individer så tar vi till oss olika. Detta kopplar vi till det som respondenterna menar i samband med utbildningens gångbarhet nämligen att SYV- utbildningen blir vad den enskilde själv gör den till. En annan åsikt som respondenterna lyft fram är att en större valfrihet inom de olika delarna skulle vara till fördel för dem som tydligare vill nischa sig mot arbetsmarknaden. Detta skulle innebära att SYV-programmet blev tvungna att erbjuda fler valfria kurser för studenterna och vi menar att denna förändring ytterligare skulle kunna bredda gångbarheten.
Vad som också framgår i resultatet är att majoriteten av respondenterna menar att det handlar om att marknadsföra hela yrkeskåren bättre. Det har framkommit under samtliga interjuver att titeln inte riktigt speglar bredden hos en SYV, det vill säga var de kan arbeta och vilka kvalifikationer de har. Det är viktigt att lyfta fram kvalifikationerna och inte enbart titulera sig SYV därför att många har idag ingen aning om vad en SYV arbetar med. Sett till vad vi har tagit upp under tidigare forskning så skiljer sig yrkesbeskrivningarna åt beroende på vart informationen hämtas. Vi ser detta som mycket problematiskt eftersom det innebär att både utbildningen och yrkeskåren bevisligen har halkat efter när det gäller marknadsföringen.
9. Diskussion
I detta kapitel kommer vi inledningsvis att reflektera över hur vi upplevt undersökningen. Därefter går vi vidare med att diskutera resultatet och avslutningsvis kommer vi att ta upp de aspekter som vi anser kan vara relevanta i samband med fortsatt forskning.
Med hänsyn till syftet med detta arbete samt de frågeställningar vi arbetat efter anser vi att vi har fyllt de kunskapsluckor som funnits. Sett till de förberedelser vi gjort för att kunna genomföra denna undersökning har arbetet förflutit på ett sätt som vi anser tillfredställande. De incidenter som inträffat har varit på grund av att tekniken inte fungerat enligt planerna i samband med två interjuver. Orsaken var i det ena fallet tidsbrist eftersom respondenten var försenad. I det andra fallet fungerade inte bandspelaren trots nya batterier och upprepade försök att hitta felet. Vi vill inte på något sätt kalla detta för bortfall eftersom anteckningar fördes, detta gjorde att vi trots allt fick svar på våra frågor. Vi anser därför inte att detta har påverkat resultatet i någon större utsträckning eftersom vi ändå fick svar på våra frågor. Det som utelämnats i sammanhanget är de reflektioner som övriga respondenter haft vilket gav mer djup i svaren.
När vi ser till de karriärvägar som presenterats i resultatet så är vår reflektion att det är erfarenhet och fortbildning som kan bidra till att det öppnas en bredare arbetsmarknad för SYV. Att samla på sig erfarenheter är nödvändigt för att man så småningom ska kunna hitta sitt eget sätt att arbeta, utifrån detta skapas de ramar som formar hela yrkesrollen. Det är inte säkert att en ny SYV får det arbete denne drömmer om men för att få en bra start så gäller det nog att ta det arbete som erbjuds i starten och därifrån söka sig vidare till en arbetsplats som ger utrymme för den yrkesroll som passar denne bäst. För att kunna åstadkomma detta menar vi att varje SYV bör se till sig själv som person och tänka igenom vilka intressen och styrkor denne har. Det är viktigt att fundera över vad det är som ligger närmast hjärtat i samband med inträdet på arbetsmarknaden. Detta resonemang grundar vi på att samtliga respondenter i vår undersökning har fortbildat sig och de har genom sin drivande och nyfikna personlighet vågat prova nya möjligheter.
Sett till ovanstående resonemang är det viktigt att ha i åtanke att SYV alltid har varit en yrkesgrupp som förknippats med utbildningsväsendet men som tidigare nämnts har yrkesrollen för SYV förändrats under senare år. För att en SYV ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden och om de ska klara av att bedriva ett tillfredsställande arbete så får yrkesrollen inte stagnera i samhällsutvecklingen. Sett till hur vi tidigare tagit upp hur yrkeskåren och utbildningen halkat efter i marknadsföringen så menar vi att det är extra viktigt för de SYV som kommer ut och arbetar att de verkligen kan lyfta fram sina kvalifikationer och specifikt visa vad de kan genom att punkta upp de speciella egenskaper och kvalifikationer som finns. Detta tror vi är något som kan bidra till att hela yrkeskåren på lång sikt får en mer tydlig och framträdande roll på arbetsmarknaden. Detta tror vi även kan höja statusen kring yrket vilket i sin tur kan bidra till en positiv löneutveckling vilket är viktigt eftersom det i resultatet framgår att det kan få konsekvenser om det är så att löneutvecklingen är bunden till titeln SYV.
Sett till ovanstående diskussion finns det goda grunder till att diskutera hur yrkestiteln speglar vad en SYV egentligen arbetar med. Vi menar att för den som arbetar utanför utbildningsväsendet har titeln blivit något snedvriden eftersom det i dennes arbetsuppgifter ingår mer än vad titeln ger uttryck för. Flera av respondenterna menar därför att det kanske är tid att tänka över om titeln SYV skall ersättas med något annat eftersom det finns en risk att andra yrkesgrupper ser möjligheter att tjäna pengar inom vägledningsområdet. Som det ser ut idag menar vi att det är upp till den enskilde SYV att avgöra vad som är viktigast, lönen eller titeln. Det är återigen dags att se till sig själv och vad som känns viktigt, känns det viktigt att kalla sig SYV när man arbetar utanför utbildningsväsendet eller känns det viktigare att ge efter för kommunen och kalla sig arbetsmarknadssekreterare för att få högre lön? Det är frågor som varje enskild SYV som sagt får ta ställning till men vi menar dock att det känns viktigt att diskussionen lyfts fram eftersom det handlar om vår yrkesexamen och vår yrkestitel. Än viktigare menar vi att det blir i samband med hur yrkesbeskrivningarna framförs i olika sammanhang. Detta får konsekvenser för hur människor ser på SYV idag och här tänker vi på hur olika yrkesbeskrivningarna kan se ut1.
1
Vi är medvetna om att i samband med SSYK:s yrkesbeskrivning tas ingen hänsyn till vilken utbildning den person har som arbetar i yrket under tiden för undersökningen (Oscarsson, Grannas, 2002, s 66). Detta innebär att det inte behöver vara en examinerad SYV som deltar i undersökningen.
Sett till ovanstående diskussion menar vi att det är viktigt som nyutexaminerad SYV att noga granska vad som står i platsannonserna idag och relatera detta till de kunskaper utbildningen ger. Genom de SYV vi varit i kontakt med har vi funnit att det finns idag en mängd titlar som de SYV som arbetar utanför utbildningsväsendet kan använda sig av beroende på var de arbetar och vilka arbetsuppgifter de har.
Det är viktigt som läsare att hela tiden ha i åtanke att samtliga av de SYV vi varit i kontakt med har kompletterat sin SYV-utbildning för att bli mer konkurrenskraftiga och för att kunna bredda sig på arbetsmarknaden. Detta innebär att de idag har en bredare kompetens än vad de hade som nyutexaminerade. Trots detta menar de att utbildningen ändå är gångbar utanför utbildningsväsendet på så vis att den sammantaget ger en bred tvärvetenskaplig grund att stå på. Om vi ser till de kompletteringar som respondenterna gjort så menar vi att de själva bidrar till en ömsesidig påverkan mellan individ och arbetsmarknad på så sätt att dessa SYV har anpassat sin yrkesroll efter de krav som ställts i samband med att de valt arbetsplats. Vår mening är att de SYV vi samtalat med har själv medverkat till att yrkesrollen har förändrats eftersom de genom sin fortbildning har anpassat sig till mer otraditionella arbetsuppgifter som till exempel projektledare och handläggare.
Om vi då ser till vad vi tidigare diskuterat kring hur yrkesrollen förändras och sätter det i samband med att samtliga respondenter menar att det är nödvändigt att ytterligare bredda sig frågar vi oss om det beror på att utbildningen saknar vissa delar eller om det är arbetsmarknadens ständiga förändring som styr detta. Skulle det hjälpa om man nischade utbildningen som en av respondenterna föreslår? Vi menar att det skulle ge en större valfrihet för studenterna men risken finns att det kan bli en snedfördelning av SYV vilket kan få till följd att utbildningens gångbarhet påverkas eftersom det i högre grad blir upp till individen att forma sin utbildning. Risken finns enligt vår mening att detta kan generera till att det blir en sned fördelning av SYV vilket skulle kunna leda till att vissa delar av arbetsmarknaden drabbas av ett överskott samtidigt som andra drabbas av ett underskott av SYV. I samband med detta menar vi att det är relevant att reflektera över samspelet mellan utbildning och arbetsmarknad och som Bo Helgeson frågar sig: Om arbetslivet förändras måste utbildningen