SYV kan mycket mer än så

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Studie- och

yrkesvägledarprogrammet

Examensarbete

SYV kan mycket mer än så

Nio studie- och yrkesvägledares upplevelse av arbetsmarknaden utanför

utbildningsväsendet

Career counselors knows a lot more than that

Nine career councelors experience of the labour market outside the

educational system

Ulrika Lundvall

Lena Vendel

Förord

Innan ni läser och begrundar vill vi rikta ett stort tack till alla som varit delaktiga i vårt examensarbete. De personer som vi vill rikta speciellt tack till är våra respondenter som har ställt upp och gett oss all den värdefulla information som ligger till grund för vårt arbete. Genom att ni delat med er av era kunskaper har vi fått svar på många av de frågor vi haft under lång tid. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Frida som alltid funnits där när frågorna hopat sig. Men framförallt vill vi tacka våra familjer som har haft två mycket frånvarande sambos och mammor under dessa veckor. Till sist vill rikta ett tack till varandra för ett gott samarbete.

Sammanfattning

Detta arbete handlar om nio studie- och yrkesvägledare (SYV) som är verksamma utanför utbildningsväsendet. Förutom vårt eget engagemang som blivande SYV kan det ligga i studie-och yrkesvägledarutbildningens (SYV-utbildningens) intresse att få en bild av hur gångbar utbildningen är utanför utbildningsväsendet.

Mot bakgrund av syfte och frågeställning ska detta arbete ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet, hur dessa SYV startade sin karriär samt om och i så fall hur de har kompletterat sin utbildning. Avsikten är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningsväsendet och i samband med detta även undersöka om och i så fall på vilket sätt yrkesrollen påverkas.

Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod eftersom vi vill uppnå en djupare förståelse kring detta. Vårt tillvägagångssätt bygger på nio samtalsinterjuver med SYV verksamma inom såväl statlig som kommunal verksamhet samt privata organisationer och eget företagande.

Resultatet av vårt arbete visar att SYV- utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet och det finns idag en relativt bred arbetsmarknad för SYV. Det finns dock en bristande kunskap kring yrkesrollen på så sätt att många inte vet vad en SYV egentligen kan arbeta med. För att kunna åstadkomma en förändring måste yrkesgruppen och SYV-utbildningen därför arbeta på att marknadsföra sig bättre. Erfarenhet är också en viktig ingrediens i samtliga respondenters karriärvägar och de menar att den yrkesroll de har som SYV utanför utbildningsväsendet har förändrats under årens gång. Till följd av detta har även yrkestiteln diskuterats och enligt flera av respondenterna är det kanske dags att byta ut SYV-titeln mot någonting annat, till exempel karriärvägledare. Majoriteten av dem vi talat med titulerar sig dock SYV idag. Med detta i åtanke hoppas vi att du som läsare får en god insikt i vad några av de studie- och yrkesvägledare arbetar med som är verksamma utanför skolans värld.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING

6

2. BAKGRUND

7

2.1. Studie- och yrkesvägledning 7

2.2. Historik 7

2.3. De första arbetsförmedlingarna och yrkesvägledningen 8

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

9

3.1. Syfte 9 3.2. Frågeställning 9

4. METOD

9

5. TIDIGARE FORSKNING

13

5.1. SYV – en yrkesroll i förändring 14

5.2. Yrkesrollen idag 14

6. TEORI

15

6.1. Begreppet yrkesroll 15

6.2. Begreppet yrke 16

6.3. Karriärteorier ett samlingsnamn 16

6.4. Hollands Personality Theory of Vocational Choice 17

6.5. Sjöstrands teori om yrkesval 18

7. RESULTAT

20

7.1. Studie- och yrkesvägledarens karriär och yrkesroll 20

7.2. Respondenternas bakgrund 20

7.3. Karriärvägar 22

8. ANALYS

32

8.1. Tolkning av resultat 32

9. DISKUSSION

35

9.1. Avslutande reflektioner 38

9.2. Uppslag till fortsatt forskning 38

10. KÄLLFÖRTECKNING 39

1. Inledning

Då arbetsmarknaden idag ständigt förändras ställs det allt högre krav på oss som individer att följa med i denna samhällsutveckling Det är inte längre självklart att den arbetsplats du är på idag är densamma om ett år eller två. Arbetsuppgifter och procedurer förändras kontinuerligt och idag är livslångt lärande ett begrepp som blivit till verklighet för många (Isacson, Silvén, 2002). Det är viktigt, i synnerhet för SYV som ska vägleda människor igenom dessa förändringar, att följa med i vad som sker runt om. Människor växlar idag mellan olika karriärer, yrket är inte längre statiskt utan skiftande vilket resulterar i att yrkesrollen förändras inom många branscher (Isacsson, Silvén, 2002, s 267). Detta gäller även för SYV eftersom skolan inte längre är den enda arbetsplatsen utan idag har arbetsmarknaden breddats till att innefatta såväl privat som offentlig sektor. Vi menar därför att det kan vara av intresse att i detta sammanhang titta närmare på hur SYV:s yrkesroll påverkas och förändras i denna samhällsutveckling.

Vår förhoppning med detta arbete är att det ska ge en inblick i några av de alternativ som finns att tillgå på arbetsmarknaden för de SYV som strävar efter en karriär utanför utbildningsväsendet. Under utbildningens gång har vi frågat oss varför utbildningen upplevs så skolfokuserad och vad vi förstår så har det alltid varit så. Tidigare och fortfarande idag är det en självklarhet att SYV återfinns inom skolvärlden men genom åren har det öppnats andra möjligheter där yrkeskåren kan utnyttja sin utbildning och sina kunskaper, exempel är arbetsförmedlingen. På arbetsförmedlingen möter du som SYV människor som ska etablera sig på arbetsmarknaden, de som redan är etablerade men som vill ändra yrkesbana eller är de som är arbetslösa. Dessa människor kan vi möta med hjälp av vår expertis i samtalsteknik och vägledningsmetodik. På senare år har även försäkringskassan fått upp ögonen för vår utbildning eftersom de har fått en större skara av klienter som behöver omskolas eller vägledas efter en långtidssjukskrivning. Förutom den statliga arbetsmarknaden har även den kommunala och privata sektorn fått upp ögonen för SYV dessutom är egenföretagande en möjlighet för den som har rätt koncept idag.

2. Bakgrund

Våra tankar kring detta arbete föddes redan tidigt under utbildningen, vi och flera med oss tyckte att det var svårt att sätta fingret på vad vi kan arbeta med om vi är intresserade av en karriär som SYV utanför utbildningsväsendet. Dessa tankar har följt oss igenom hela utbildningen och eftersom vi nu är inne på vårt sista år och fortfarande saknar denna bit bestämde vi oss för att vi i vårt examensarbete skulle ta reda på var vi kan hitta några av dessa SYV. Arbetet riktar sig till den som är nyfiken på vad man som SYV kan arbeta med om man siktar på en karriär utanför utbildningsväsendet och därför har det legat i vårt interesse att titta närmare på vad några av de SYV arbetar med som är verksamma inom andra områden. I sökandet efter tidigare forskning har vi upptäck att det finns en brist när det gäller vårt forskningsområde. Vi har haft svårt att finna tidigare forskning kring var man kan hitta SYV utanför utbildningsväsendet och hur gångbar utbildningen skulle kunna vara. Vår förhoppning är att detta arbete ska ge en bild av hur gångbar utbildningen är sett i relation till hur dessa SYV beskriver sin yrkesroll och sina karriärvägar.

2.1 Studie- och yrkesvägledning

Nationalencyklopedin definierar syo, studie- och yrkesorientering enligt följande:

Verksamhet som syftar till att de studerande i grundskola, gymnasieskola och komvux skall kunna inhämta kunskaper och erfarenheter inför framtida val av sysselsättning. Skolornas syokonsulenter, vilka ersatte yrkesvalslärarna 1971, lämnar information, genom vägledningssamtal och organiserar praktikveckor, s.k. praktisk arbetslivsorientering, prao (tidigare praktisk yrkesorientering, pryo). I Sverige infördes regelbunden yrkesvägledning på 1940-talet, och en särskild yrkesexamen för studie- och yrkesvägledare inrättades 1993. (www.ne.se)

2.2 Historik

Professionell vägledning med inriktning på val av utbildning och yrke är en relativt ung företeelse. Rötterna finns i 1900-talets början, dessförinnan fanns det inget större behov av vägledning inför val av yrke eftersom människan ofta fick sin plats i samhället redan vid födseln. En son till adelsman blev merendels adelsman och en son till en livegen förblev som regel livegen och möjligheterna till rörlighet mellan samhällsklasserna var ytterligt begränsad. Samhällets ideologi var i stort sett att ”skomakaren skulle bli vid sin läst”. Att bryta mot detta normsystem ansågs i flera kulturer omoraliskt och var förkastligt (Lind, 1988,).

2.3 De första arbetsförmedlingarna och yrkesvägledningen

De första offentliga arbetsförmedlingarna startade 1902 i Helsingborg och Göteborg. Därefter skedde en utbyggnad av främst ungdomsförmedlingar (Mattsson, 1984). Huvuduppgiften var arbetskraftsrekrytering, inte minst av de stora skaror ungdomar som tidigt lämnade skolan (Lovén 2000). Studie- och yrkesvägledning uppstod som en självständig professionell verksamhet när Frank Parson öppnade det första yrkesvägledningskontoret i Boston 1908. Parson ville underlätta för ungdomar att komma ut i arbetslivet efter skolan och hans utgångspunkt var att ”Det är bättre att välja ett yrke än att jaga ett jobb”.

3. Syfte och problemformulering

3.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att det ska ge en bild av vilka alternativ som kan finnas på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet. Tanken är att vi ska undersöka hur dessa SYV startade sin karriär samt om, och i så fall hur, de har kompletterat sin utbildning. Vår avsikt är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningssystemet.

3.2 Frågeställning

Vad arbetar en del av de studie- och yrkesvägledare med som är verksamma utanför utbildningsväsendet och hur har de kommit dit de är idag?

Utifrån detta:

Vilken gångbarhet upplever dessa vägledare att studie- och yrkesvägledarutbildningen kan tillskrivas sett till den yrkesroll de har idag?

4. Metod

I detta avsnitt tar vi upp vilken metod vi använt oss av och varför, vidare följer en kort beskrivning av hur vi följt upp interjuverna och hur vi kopplat dessa til teori. Här efter presenterar vi hur vårt urval av respondenter gått till och sedan går vi över till att beskriva tillvägagångssätt samt hur vi har bearbetat det insamlade materialet.

Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod (Patel, Davidson, 2003, s 118). Detta eftersom vi strävar efter att få en djupare förståelse kring några av de alternativ som finns att tillgå för de studie-och yrkesvägledare som valt att inte arbeta inom utbildningsväsendet. Vår studie bygger på nio samtalsinterjuver varav samtliga informanter är utbildade studie- och yrkesvägledare, alla verksamma utanför utbildningsväsendet.

se om det var något vi inte upptäckt eller uppfattat annorlunda. Därefter gick vi igenom vårt syfte och frågeställning för att på så sätt kunna analysera de svar vi fått i relation till detta. Sedan började vi arbetet med koppla det empiriska materialet med det teoretiska. Den teoretiska litteratur vi valt behandlar hur olika personligheter och miljöer samspelar i samband med yrkesvalet. Detta eftersom vi under arbetet med att analysera materialet funnit att det är ett intresse för människor som styrt respondenternas val tillsammans med de personliga egenskaperna.

4.1 Urval

De nio respondenterna är alla behöriga studie- och yrkesvägledare, det vill säga de har alla genomgått en studie- och yrkesvägledarutbildning, sju av dem har examinerats i Malmö och två i Umeå. För att vi skulle få en bättre och mer heltäckande bild över vårt forskningsområde har vi medvetet valt ut respondenter på så olika arbetsplatser som möjligt, detta för att få en variation i arbetsuppgifter och arbetssituationer. Från början hade vi tre respondenter som vi kände till och vi visste därför att de gärna ville vara med i undersökningen. Genom en av dessa fick vi sedan namn på ytterligare personer som kunde vara relevant till vår undersökning. Därutöver har vi genom en studiekamrat och en lärare på utbildningen fått tips på namn och resterande respondenter har vi själva stött på under arbetets inledningsskede. Resultatet blev att vi fann SYV verksamma inom statlig, kommunal, privat verksamhet samt egenföretagare.

4.2 Etiska aspekter

Eftersom ett examensarbete är en offentlig handling kan en respondent aldrig förvänta sig att vara helt anonym, denne kan alltid riskera att genom sina uttalanden bli identifierad av dem som finns i dennes närhet. Vi vill ändå värna om respondenternas integritet eftersom flera av dem har bett om det och vi anser därför att det vore oetiskt att röja deras identitet. På grund av detta kommer vi att använda oss av fingerade namn i samband med presentationer och citat (Patel, Davidson, s 131). Följande tabell ger en kort översikt av respondenterna, detta i syfte att underlätta för läsaren som kan gå tillbaka och kontrollera vem som är vem i sammanhanget.

4.3 Sammanfattande tabell över de respondenter som deltagit i vår studie

När/var

Första arbetet efter examen Kompletteringar Nuvarande Arbetsplats Sara Kokerska Barnskötare Affärsbiträde 2003 Malmö Arbetsförmedlingen Arbetslivsinriktad Rehab* Internutbildningar Verksam inom kommunens Arbetsmarknads- enhet Martin Musiker Lastbilchafför Försäljare 1989 Malmö

Utbildningssekreterare Socialpsykologi med personaladministration Internutbildning AF* Catarina Barnskötare 2003 Malmö Försäkringskassan Arbetslivsinriktad Rehabilitering FK* Cilla Personalavdelning 1977 Umeå Grundskola Psykodramautbilning Handledarutbildning Internutbildning Kommunen Pia Vård Handel Turism 1988 Umeå Kombinerad tjänst Mellan gymnasium och vuxenutb Handledarutbildning Personal och ekonomi

Privat anställning och eget företag Bitte Vården Socialförvaltningen 2000 Malmö

Gymnasium Internutbildning AUC* Bosse Byggnadsarbetare

Tryckeri,affär trädgårdsanläggning

2001 Malmö

AUC Internutbildning AUC

Frida Restaurang 2001 Malmö AUC Sociologi Internutbildning AUC Lola Handel Laboratorie- assistent Coachat idrottare 1980 Malmö Grundskola AF internutbildning Fortbildar sig kontinuerligt Driver projekt inom kommunen fortbildning och kompetensutv. av SYV

* AUC = Arbets- och Utvecklingscentrum

*

4.4 Tillvägagångssätt

Vi valde att använda oss av E-mail när vi skulle kontakta potentiella respondenter och vi frågade helt enkelt om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju med anledning av vårt examensarbete. Av dem vi kontaktade fick vi bara ett nej och det var på grund av att vi var felinformerade om dennes bakgrund, personen ifråga var inte studie- och yrkesvägledare utan lärare i botten. Vi bokade tid och datum och till dem som så önskade skickade vi intervjufrågorna i förväg. Vi såg inte detta som någon nackdel utan snarare som en fördel eftersom vårt syfte med frågorna var att få reflekterande och utförliga svar.

Av de nio intervjuerna var vi båda två med på de fem av dem, övriga genomfördes en och en. Fördelen med att vara två ligger i att vi reflekterar olika och kan därför komplettera varandra under samtalets gång. Nackdelen är det blir ett mer utdraget samtal eftersom båda två kommer inlägg och kommentarer som inte alltid är relevanta utifrån arbetet. Nackdelen med att inte närvara vid en interjuv är att den personliga anknytningen blir bristfällig eftersom upplevelsen inte blir densamma genom att endast lyssna på band eller analysera den transkriberade texten. I de interjuver vi båda deltog delade vi upp arbetet på så sätt att det var en av oss som ställde frågor medan den andra observerade och eventuellt antecknade något. Vår tanke var att vi lättare skulle kunna observera kroppsspråk och ansiktsuttryck samt att det skulle underlätta för respondenten om denne hade en dialog med en av oss. Givetvis var det ändå fritt för den som observerade att komma med följdfrågor i samband med tveksamheter eller reflektioner.

Vi valde att dokumentera våra samtal med hjälp av diktafon och videokamera med endast ljud, detta för att kunna koncentrera oss helt på respondenterna utan att behöva föra anteckningar. Eftersom vi båda två hade tillgång till inspelningsutrustning effektiviserades även arbetet med att transkribera interjuverna.

Alla interjuver utom en genomfördes på respondenternas arbetsplatser, antingen på deras kontor eller i ett samtalsrum. Den sista interjuvn genomfördes på en neutral plats utanför dennes arbetsmiljö. Varje intervju tog cirka en timme att genomföra utom den sista, den gick något fortare på grund av att denne respondent var försenad och hade ett annat möte inbokat efter vår interjuv. På grund av detta har vi vid transkriberingen av denna interjuv upptäckt att denne respondent inte svarat relevant på alla frågor. Svaren är betydelsefulla för vårt arbete men de kringgår själva kärnan i vissa frågor. Interjuvguide finns med som bilaga.

4.5 Bearbetning

Efterhand som vi genomförde interjuverna transkriberade vi dem så snart vi kunde för att få tankar och reflektioner med oss till nästa interjuv. På så sätt kunde vi analysera materialet och reflektera mer konkret över samband och olikheter. Vi valde det tidskrävande arbetet att ordagrant skriva ned allt vad som sagts i interjuverna inklusive pauser och olika uttryck som suckar och så vidare. I vår studie har vi dock på grund av antalet citat valt att sätta in kommatecken och punkter, detta i syfte att underlätta för läsaren. I de fall där vi eller respondenterna går ifrån ämnet på ett sätt som inte har någon relevans för resultatet av vårt arbete har vi inte återgett ordagrant vad som sägs utan istället sammanfattat vad vi talat om, detta uppger vi även i våra transkriberingar.

5. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att presentera den tidigare forskning som vi anser har betydelse för vårt arbete. Inledningsvis presenterar vi kort den självvärdering som SYV-utbildningen gjort. Vidare tar vi upp hur SYV definieras i olika sammanhang och avslutningsvis redogör vi för hur yrkesrollen har förändrats för SYV

I sökandet efter tidigare forskning har vi upptäckt att det finns en brist när det gäller vårt forskningsområde. Vi har haft svårt att finna tidigare forskning kring var man kan hitta SYV utanför utbildningsväsendet och hur gångbar utbildningen skulle kunna vara. Det material som vi hittat är de självvärderingar som SYV-programmen genomfört och dokumenterat. I dessa rapporter uppges att de uppföljningar som gjorts efter avslutade studier pekar på att de studerande generellt är nöjda eller mycket nöjda med utbildningens innehåll, uppläggning och de möjligheter som utbildningen bidragit till. Det som var noterbart med denna undersökning var att 75 % av de campus studerande och 25 % av de distans studerande arbetade som studie- och yrkesvägledare vid tidpunkten för undersökningen. Det står däremot ingenting om vilka arbetsplatser de har (Självvärderingen, 2006, SYV-programmet, Malmö, Stockholm, Umeå).

5.1 SYV - en yrkesroll i förändring

Studie- och yrkesvägledningen har under senare år genomgått stora förändringar och flera är att vänta (Tidstecken, Hallin, 1998, s 10). Idag går förändringarna allt snabbare eftersom behovet av arbetskraft varierar och växlar mellan olika branscher. Att välja väg och karriär har därför blivit mer komplext än någonsin och samtidigt förutsätts varje individ kunna göra väl underbyggda val inom skola, utbildning och arbete. SYV fyller härmed en viktig samhällsfunktion eftersom arbetsmarknadens ständiga förändringar kräver att individen under sin livstid flera gånger omprövar sina beslut om studier och yrkesval. Mycket tyder på att människor i framtiden kommer att växla mellan perioder av arbete och studier. Det handlar om livslångt lärande och livslångt väljande och varje förändring kommer att kräva att individen kan hantera valsituationer. I arbetslivet ökar dessutom kraven på att varje individ skall kunna fatta självständiga beslut. Denna samhällsutveckling innebär att yrken försvinner och ersätts av nya, utbildningsmöjligheterna ökar och globaliseringen ger arbetsmarknaden en allt mer internationell karaktär. Detta gäller även för SYV som idag för många är ett svårdefinierat yrke. SYV har idag inte endast skolan som arbetsplats utan finns de finns även utanför utbildningsväsendet. (www.vagledarforeningen.org)

5.2 Yrkesrollen idag

I och med att arbetsmarknaden har breddats för SYV idag betyder det även att yrkesrollen har förändrats. Resultatet av vår studie visar att den yrkesroll en SYV verksam utanför utbildningsväsendet har skiljer sig markant från den beskrivning AMS inleder med på sin hemsida:

Studie- och yrkesvägledare har mycket kontakt med elever, men även med lärare och föräldrar. Ibland informerar vägledaren grupper av elever eller föräldrar och ibland har de individuella samtal. De ger stöd också åt lärare och annan skolpersonal i deras studie- och yrkesorienterande insatser. (www.ams.se)

Vi ansåg oss inte kunna koppla AMS yrkesbeskrivning till de respondenter vi interjuvat och vi undersökte därför hur yrket beskrivs under SSYK (Standard för Svensk

Yrkesklassificering), oavsett om sökordet är SYV eller den äldre benämningen syokonsulent är resultatet detsamma.

Personaltjänstemän och yrkesvägledare, kod 2412

Planerar och organiserar rekrytering, omplacering, utveckling och avveckling av personal; deltar i förhandlingar om löner och anställningsvillkor; tolkar och informerar om arbetsrättsliga lagar och avtal; informerar och ger råd till studerande om yrken och utbildningar. (www.scb.se)

Ovanstående yrkesbeskrivningar vittnar om hur olika SYV kan beskrivas i samband med vilka arbetsuppgifter de förväntas utföra.

6. Teori

Vår teoretiska ansats vilar på olika karriärteorier vilka för ett resonemang kring varför människor väljer som de gör i samband med yrkesval. Vi har valt att speciellt fokusera på Hollands personlighetsteori och Sjöstrands teori om yrkesval eftersom vi i dessa teorier finner ett samband med vårt empiriska material. Då vi använt oss av benämningen karriärvägar genom arbetets gång anser vi det vara av vikt att det framgår hur vi ser på begreppet i detta sammanhang. I detta avsnitt ger vi inledningsvis en kort beskrivning av begreppen yrkesroll och yrke. Därefter ger vi läsaren en bild av vidden i begreppet karriärteorier, slutligen presenterar vi de teorier vi anser vara relevanta i förhållande till det resultat vi i vår studie nått fram till.

6.1 Begreppet yrkesroll

En roll definieras enligt Lennéer-Axelsson & Thylefors som

En roll är en standardiserad uppsättning attityder och beteenden som man är bunden av i situationen. Rollen är en anpassning till en viss situation eller miljö (Lennéer-Axelsson & Thylefors, 1980).

Hector menar att rollen är ett sätt att svara upp till de förväntningar och krav som omvärlden ställer så som varje enskild individ uppfattar dessa krav och förväntningar. Var och en använder sig av sina speciella handlingar, känslor och attityder för att hantera dessa yttre faktorer. Han menar att yrkesrollen formar individen och samtidigt strävar individen efter att forma sin egen yrkesroll som passar denne. (Hector, 1985, s 18)

Hector menar vidare att det är viktigt att rollen passar den egna personligheten och att den väl motsvarar det uppdrag individen har i sitt yrke. Varje yrkeskår har sina specifika kunskaper som behövs för att utföra det arbete som krävs (Hector, 1985, s 37).

6.2 Begreppet yrke

Enligt nationalencyklopedin kan ordet yrke ursprungligen definieras som ”arbete som man kan försörja sig på och som kräver vissa särskilda kunskaper”. Ordet yrke kommer från yrka som betyder arbeta (Isacsson, Silvén, 2002, s 268). Även Hector menar att varje yrke växer fram för att ett arbete behöver utföras (Hector, 1985, s 20).

6.3 Karriärteorier – ett samlingsnamn

Lovén menar att karriärteorier kan sammanfattas på så sätt att de förklarar orsaken till varför människor tar olika vägar under sitt yrkesverksamma liv. Det finns dock ingen samlad teori eftersom forskare använder sig av olika variabler i sina teoretiska ansatser. Det finns de som har en psykologisk ansats och sätter individen i centrum och det finns de som har en sociologisk eller kulturell ansats och så vidare (Loven, 2000).

Enligt Killeen är det ett krävande arbete att sätta sig in i och reda ut olika karriärteorier men det är samtidigt belönande eftersom det är spännande. Han talar om tre komponenter som behöver klargöras i samband med hur karriärteorier är uppbyggda: individ, miljö och handlande eller som han också uttrycker det: vem, vad och var. Det är sambandet mellan hur vi som individer har formats tillsammans den omgivande miljön som påverkar hur vi senare handlar, samspelet mellan dessa faktorer leder fram till den väg vi väljer att gå. Han menar vidare att det är möjligt att vi generellt skulle kunna kalla karriärvägar för yrkeslivshistorier i den bemärkelsen att de kan ge oss en större förståelse kring de förändringar som en individ genomgår under ett helt arbetsliv. (J. Killeen, 1996, s 33)

6.4 Hollands Personality Theory of Vocational Choice

Denna teori bygger på antagandet att individen strävar efter att finna miljöer där denne får användning av sitt personliga intresse, sin kompetens och sina värderingar (Sjöstrand, 1980, s 35). Teorin behandlar personligheter i arbetsmiljöer, den beskriver olika yrkesval som en matchning mellan individens olika egenskaper och motsvarande krav i ett yrke eller i en yrkesmiljö. Holland antar i sin teori att majoriteten av samhällets individer kan delas in i sex olika personlighetstyper och han har också delat in sex yrkesmiljöer i motsvarande kategorier. Varje yrkesmiljö domineras av en särskild personlighetstyp och består av specifika fysiska miljöer. Om dessa personligheter och miljöer kombineras på rätt sätt så uppnår individen en hög arbetstillfredsställelse. Motsatt resultat uppkommer om individen väljer fel miljö i förhållande till personligheten. Nedan följer en kort presentation av de sex personlighetstyper och yrkesmiljöer Holland tagit fram.

Personlighetstyper: Yrkesmiljöer:

A. Den konkrete A. konkreta B. Intellektuelle B.intellektuella C. Den sociale C.sociala

D. Den konventionelle D.konventionella E. Den företagsamme E.företagsamma F. Den konstnärlige F.konstnärliga

Holland menar dock att ingen individ renodlat kan karaktäriseras som tillhörande enbart en av ovanstående kategorier utan varje individ har en liten del av varje personlighetstyp om än i varierande grad (Sjöstrand, 1980, s 35). De personlighetstyper vi kommer att använda oss av är den sociale och företagsamme eftersom det är denna kombination vi anser vara relevant i samband med den karaktär som framträder hos de SYV vi interjuvat. Holland menar att den sociale som väljer sådana livsmål, värden och sysselsättningar där han får utnyttja sin förmåga att umgås med människor. Den företagsamme anpassar sig till samhället genom att

I boken Career Choice and Development (Brown, Brooks and Associates, 1996, s 35) finns följande citat hämtat från Holland där han beskriver kärnan i sin teori:

The choice of an occupation is an expressive act which reflects the person’s motivation, knowledge, personality and ability. Occupations represent a way of life, an environment rather than a set of isolated work functions or skills. To work as a carpenter means not only to have a certain status, community role, and a special pattern of living. In this sense, the choice of an occupation title represents several kinds of information: the S’s motivation, his knowledge of the occupation in question, his insight and understanding of himself, and his abilities. In short, item responses may be thought of as limited but useful expressive or projective protocols (Holland, 1958, p. 336, italics added)

Enligt ovanstående citat representerar yrket således en livsstil verksam inom en viss miljö. Detta, menar Holland, ger en hel del information i samband med en individs personlighet och dennes yrkesval.

6.5 Sjöstrands teori om yrkesval

Denna teori fokuserar på brytpunkter vilket innebär att den nuvarande sysselsättningen upphör av någon orsak. Sett till de SYV som vi har interjuvat är denna teori enligt vår mening relevant på så sätt att när en individ ändrar yrkesbana är det en form av brytpunkt och vi kan i vår undersökning se ett mönster liknande det Per Sjöstrand beskriver i sin artikel. Sjöstrand beskriver hur människor handlar i samband med olika yrkesval. Han menar att människor befinner sig i olika valsituationer livet igenom och dessa brytpunkter leder till att individer fattar nya val och nya beslut och genom dessa val och beslut sker en karriärutveckling (Sjöstrand, 1980). Denna karriärutveckling är en pågående process mellan olika sysselsättningar och mellan dessa når individen en brytpunkt där denne får göra ett val mellan studier och arbete och dessa sysselsättningar kan vara påtvingade, frivilliga, institutionaliserade och tillfälliga. För att det ska bli en valsituation måste individen vara medveten om att det finns ett val. Sjöstrand skiljer mellan fyra olika typer val, attraktivitetsval, repulsionsval, interimsval och alienationsval. Nedan följer en kort beskrivning av de olika valen.

A. Attraktivitetsval innebär att individen fattar det beslut som denne ser som mest gynnsamt. B. Repulsionsval innebär att individen i fattar ett beslut som bortser från framtida karriärmål C. Interimsval innebär att valet skjuts upp i syfte att hålla olika karriärmål öppna.

D. Alienationsval innebär att karriärmål saknas helt.

I vår studie kommer vi att relatera till attraktivitetsvalet eftersom det är detta val som är relevant för samtliga respondenter i vår studie.

7. Resultat

7.1 Studie- och yrkesvägledarens karriär och yrkesroll

I detta avsnitt redogör vi för hur respondenterna ser på sin karriär och sin yrkesroll. Avsnittet inleds med en kort presentation av varje respondent. Denna presentation skall ses som ett komplement till den tabell som finns i avsnittet om urval. Detta eftersom tabellen inte redovisar vad som sagts av respondenterna i samband med utbildningen samt att det finns de läsare som föredrar att läsa löpande text framför tabeller.

7.2 Respondenternas bakgrund

Gemensamt för samtliga SYV i vår studie är att alla har arbetat i någon form av service- eller vårdyrke innan de beslutade sig för att bli SYV. Vad det var som gjorde att de valde att utbilda sig till SYV varierar men majoriteten uppger att det var slumpen som spelade in. Någon fick ögonen på en annons i tidningen, en annan skulle egentligen ha blivit lärare medan de andra träffade på en vägledare och blev intresserade därigenom. Historierna varierar men i grund och botten har samtliga ett inneboende intresse för människor. Nedan följer en kort presentation i syfte att underlätta för läsaren att följa de olika karriärvägarna. Sara har tidigare arbetat som barnskötare, kokerska och affärsbiträde. Hon tog studie- och yrkesvägledarexamen (SYV-examen) år 2003 i Malmö. Första arbetet var på AF men idag arbetar hon inom kommunen med ungdomar och vuxna som är arbetslösa och långtidssjukskrivna. Sara tycker att utbildningen är mycket vid och gångbar i andra yrken. Det viktigaste hon har med sig från utbildningen är vägledningsmetodiken och individen kontra samhällsperspektivet det har hon nytta av i sin yrkesroll idag.

Martin har arbetat som musiker, lastbilschaufför och försäljare. Han tog SYV-examen år 1989 i Malmö. Första arbetet var som utbildningssekreterare på studentkåren men idag arbetar han på AF. Martin tycker att SYV-utbildningen är oerhörd gångbar ute på arbetsmarknaden. Det viktigaste han har med sig från utbildningen är vägledningsmetodiken, vägledningsteorier och långpraktiken.

Catarina arbetade tidigare som barnskötare. Hon tog SYV-examen år 2003 i Malmö. Första arbetet var på FK och där finns hon fortfarande idag. Det viktigaste hon har med sig från utbildningen är samtalsmetodiken och viss mån psykologin. Framtiden för SYV tror Catarina är god, det finns arbetsuppgifter i olika branscher men hon tror också det är beroende på konjunkturen.

Cilla arbetade tidigare på personalavdelningen inom vården. Hon tog SYV-examen år 1977 i Umeå. Första arbetet var på grundskolan men idag arbetar hon på uppdrag av kommunen. Cilla menar att SYV har blivit mer gångbara på arbetsmarknaden. Det viktigaste hon har med sig från utbildningen är att inte enbart arbeta med dem som söker upp dig utan jobba mer med uppsökande verksamhet.

Pia har tidigare arbetat inom vård, handel och turism. Hon tog SYV-examen år 1988 i Umeå. Första arbetet var en kombinerad tjänst mellan IV-programmet och vuxenutbildningen. Idag arbetar hon på ett privat företag samtidigt som hon driver eget företag. Det viktigaste Pia har med sig från utbildningen har hon svårt att svara på eftersom det var så länge sen hon blev färdig. Hon menar att SYV måste bli mer synliga på arbetsmarknaden.

Bitte har arbetat inom vården och socialförvaltningen. Hon tog SYV-examen år 2000 i Malmö. Första arbetet var på IV-programmet, idag är hon på AUC. Det viktigaste Bitte har med sig från utbildningen är samtalet och nationalekonomin. Hon tror att yrkeskårens framtid är god men de specifika egenskaperna SYV har måste lyftas fram på arbetsmarknaden.

Bosse är utbildad byggnadsarbetare men har även arbetat inom trädgårdsanläggning, tryckeri, affär och räddningstjänsten. Han tog SYV-examen 2001 i Malmö och första arbetet var på AUC där han fortfarande finns idag. Bosse tycker att gångbarheten är god och det han har med sig från utbildningen är hur olika faktorer påverkar människor. Vägledare kan jobba precis var som helst tror Bosse för det finns stort intresse för vägledning.

viktigaste hon har med sig från utbildningen är vägledningsprocessen, praktiken och examensarbetet. Hon tror att det blir öppningar för SYV utanför utbildningsväsendet men det gäller att marknadsföra yrkeskåren bättre.

Lola har tidigare arbetat inom handel, som laboratorieassistent och hon har utbildat människor inom idrotten. Lola tog SYV-examen 1980 i Malmö och första arbetet var på grundskolan. Idag arbetar hon med fortbildning och kompetensutveckling av SYV. Utbildningen menar hon är gångbar på många områden men det beror mycket på individen och hur denne marknadsför sig. Det viktigaste Lola har med sig från sin utbildning är den grundläggande tvärvetenskapliga bakgrunden.

7.3 Karriärvägar

De som varit hos en och samma arbetsgivare har det gemensamt att de avslutade sina studier i början av tjugohundratalet det vill säga för mindre än sju år sedan. Av dem som varit hos olika arbetsgivare men som inlett sin karriär i skolan menar flera att det är en bra start med tanke på de erfarenheter en nyutexaminerad behöver samla på sig. Det går alltid söka sig vidare men i början bör en SYV ta de jobb som finns att tillgå menar flera av vägledarna.

Om man har någon möjlighet att välja så gäller det ju att prova då att både jobba på grund- gymnasieskola, komvux och högskolan om man kan va eller någon kombination och sedan försöka få in en fot på den privata sidan va alltså så mycket som möjligt så utifrån den bakgrunden dina nätverk så… och arbetsförmedlingen glöm inte den heller.

(Lola)

Detta menar Lola som inledde sin karriär i skolan men som nu har varit med många år i branschen och det framgår i samtalet att som nyutexaminerad SYV är det inte vanligt att denne kastar sig ut i något helt okänt. Samtidigt menar hon är det inte fel att testa och prova, det måste en SYV våga för att komma vidare i detta yrke och slå sig in på den privata arbetsmarknaden, men det viktiga är att få en bra start och komma igång.

Bosse som inte inlett sin karriär i skolan menar att det tar tid innan en SYV hittar sin egen roll och sitt eget sätt att arbeta. I början kan det kännas svårt att få struktur i samtalen men det

växer till slut fram en modell som blir stommen i arbetet. Därför är det viktigt att få ett arbete så snart som möjligt för att inte kunskaperna ska falla i glömska.

Det viktiga är att få in en fot någonstans och börja jobba för tyvärr är det så alltså att utbildningen är en färskvara och jag har ju sett på dem som gått utbildningen och inte fått jobb direkt att då är det lätt att falla alltså den sista tiden med praktiken och det att lägga in en jättekanon där försöka få in en fot i arbetslivet. /…/ Att man tar det där första jobbet som man blir erbjuden som man egentligen inte riktigt hade tänkt sig. (Bosse)

Ovanstående citat speglar det sammanlagda resultatet av respondenterna menar nämligen att som nyutexaminerad SYV är det bästa att ta det arbete som erbjuds. Att få erfarenhet är viktigt eftersom yrkesrollen växer fram allt eftersom tiden går. De kunskaper som tillägnas i ett sammanhang följer med till nästa, första arbetet är viktigt. Det är bättre att söka sig vidare från ett arbete till ett annat, det tar tid att bygga upp sin egen modell och kunskaperna faller lätt i glömska om de inte används under lång tid.

Lola arbetar med fortutbildning av SYV och hon menar att det finns ett stort behov av att öka kunskaperna kring vad en SYV gör.

… och då kan man väl säga att vi är inte tillräckligt bra på att marknadsföra vad vi gör va… så politikerna fattar inte vad vi sysslar med va de tror att vi håller enbart på med information. (Lola)

Lola talar om en okunskap bland samhällets makthavare medan Martin talar om en bristande kunskap bland arbetsgivare i samband med att de söker ny personal.

… pratar man med rekryteringsföretagen tycke de att den här utbildningen är väldigt intressant men de vet för lite om den egentligen. För många som dem och de större personalföretagen de vet om vad PA-linjen är men de har väldigt dåligt koll på SYV-programmet. Det är inte så konstigt för de gånger de har haft kontakt med vägledare det

När det gäller yrkesrollen visar resultatet att den gemensamma nämnaren för de SYV vi talat med som är verksamma inom privat eller kommunal verksamhet är att de är drivande och nyfikna personer med stora nätverk. Det handlar hela tiden om att ligga steget före, att följa med i de förändringar som sker och att skapa nya idéer. I samband med detta är det viktigt att ha dessa nätverk med sakkunniga inom olika områden. En av respondenterna som själv driver projekt menar att utan nätverk kan hon inte arbeta. Utan nätverket uppkommer inte de olika infallsvinklar som behövs för att hon ska kunna tillvarata en ny idé och driva ett nytt projekt. Respondenterna menar att det är oerhört viktigt att stå upp och prata för sin roll och visa vad man kan när det gäller att driva igenom olika projekt, att kunna argumentera. Som projektanställd måste en SYV vara kreativ och hela tiden tillvarata de möjligheter som finns men enligt Pia innebär detta sätt att arbeta även en otrygghet i samband med tidsbegränsade anställningar eller minimala budgetar.

Det är också en balansgång att våga hantera trygghet kontra ovisshet också, jag har ett par gånger hamnat mitt i mellan och ingen säker försörjning. Det är inte alla som vågar ta det steget försätta sig i en sån situation att det ens kan hända det är jätte tufft det är inget att säga om. Jag har också kunnat säga i mitt jobb som jag har nu ”grabbar jag är studie- och yrkesvägledare” det är där jag har min kärna förvänta er inte något annat att det är det ni kommer att få. (Pia)

Pia är villig att ta risker och argumentera för sin sak. Det är något som går igen hos flera av våra respondenter. Det går inte att vara passiv i sin yrkesroll utan det måste finnas ett inre driv och en nyfikenhet som sätter igång nya idéer som blir till projekt. Samtidigt måste det finnas goda argument för att projektet ska genomföras och då är det som Bitte säger viktigt att vara insatt i sin sak.

… Ja alltså någonstans behöver det ju vara en nyfikenhet i vad det egentligen står för va, att jag vet vad jag ger mig in i. Sedan känner jag också att idag är organisationerna rätt så tajta så att man behöver nästan ha ett eget driv i det, att veta vad jag vill ha ut av det, att veta vilket håll jag vill gå och att jag själv kan vara med att påverka. Det går inte att sitta idag och bli matad med uppgifter eller någonting i den stilen för jag måste driva själv. (Bitte)

Sammanlagt speglar ovanstående citat den engagerade och drivande yrkesroll som framträder hos de respondenter vi interjuvat inom kommunal och privat verksamhet samt egenföretagande. Bland dem som arbetar inom statliga verksamheter framgår det däremot tydligt att här finns ett stramare regelverk och vi har fått olika synpunkter kring detta. En av respondenterna ansåg det tryggt att kunna luta sig mot regelverket i samband med svåra och tunga beslut och så här säger Catarina:

Det jag jobbar med är mycket riktlinjer och mycket regler och lagar det är inte så mycket utrymme, det är inrutat vad man får och inte får. Det kan vara en trygghet också men det är så här på detta viset, man ska kunna inordna sig i de här reglerna för att kunna trivas tror jag annars känns det bara jobbigt. Om de kommer med nya idéer hela tiden ”kan vi inte göra så här istället”. Det kan man ju göra i viss utsträckning metodmässigt men när det gäller hur själva försäkringen är utformad och förvaltningslagen så är den som den är. (Catarina)

Catarina ser en trygghet i att det finns ramar om den anställde kan inordna sig i detta system. Martin menar istället att den som vill arbeta med människor ska inte söka sig till denna arbetsgivare.

Jobbet är jätte roligt men jag måste säga att det är inte roligt att jobba på Af därför vill jag inte råda folk till att söka till Af /---/. Det ska ni göra bättre och det ska ni göra si och så och så kommer det direktiv. De har ingen aning om vad vi sysslar med det är en sak, men en medveten okunskap uppifrån att man är inte intresserad av vad man sysslar med det är frustrerande. Därför skulle jag inte vilja att de folk som kommer ut från en sådan här utbildning och ska jobba med människor hamnar i sådan här skit för man jobbar inte med människor. (Martin)

Ovanstående citat visar hur olika respondenterna ser på de ramar och regler som styr deras arbete. Medan Catarina talar om trygghet talar Martin om begränsningar. Ingen av dem talar om det driv och den nyfikenhet som så klart framgår hos övriga respondenter verksamma inom privat och kommunal verksamhet. De är mer styrda och kan inte påverka sin

beskriva skillnaden mellan två arbetssätt och relatera detta till yrkesrollen eftersom hon har arbetat inom utbildningsväsendet innan hon tog steget vidare.

… inte vara rädd man måste vara fri och självständig att jobba så här men på en skola är det mer strukturerat man är med i ett sammanhang på ett annat sätt här får man utgå från sig själv hela tiden vad tycker jag är viktigt vad ska vi sätta igång och vad ska vi göra nu ska vi hjälpa dom här så man får vara ganska flexibel och självständig… (Cilla)

7.4 SYV-titeln

Resultaten som presenterats så långt visar att det finns en arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare utanför utbildningsväsendet. I samband med detta har det visat sig att det även finns en mängd titlar att välja mellan för denna yrkesgrupp. Samtliga respondenter anser att den yrkesroll de har idag innefattar mycket mer än vad titeln SYV ger uttryck för och att yrkeskåren därför måste synliggöra sig bättre på arbetsmarknaden.

Lola anser att titeln är förlegad med tanke på den arbetsmarknad som etablerats för yrkeskåren idag och även om det innebär en risk i att byta namn ligger titeln karriärvägledare mer i tiden. Detta får även stöd av Pia som är egenföretagare och titulerar sig karriärvägledare med SYV inom parentes.

P: Jag hade en kort diskussion med en SYV kollega på gymnasiet som sa så här: vad är det för fel på vår yrkestitel studie- yrkesvägledare varför säger vi karriärvägledare? Jo tycker jag vi väljer inte till ett yrke längre vi väljer på något sätt, sätt att leva och en massa saker vi säger inte att vi väljer ett yrke längre.

U: Vad titulerar du dig i ditt eget företag?

P: Karriärvägledare med SYV inom parantes så att det inte ska bli något missförstånd om min bakgrund, där har vi att många karriärvägledare som inte är studie-och

yrkesvägledare i bakgrunden de har en annan teoretisk förankring än vi har /…/ när vi nu heter studie- och yrkesvägledare så ger det också signaler att vi ska kunna rabbla

informationer om studier och utbildningsvägar

Någon menar att det kanske är bättre att enbart titulera sig vägledare eftersom vi kan vägleda i så många olika sammanhang. Bitte har drabbats rent ekonomiskt genom att behålla sin titel som studie- och yrkesvägledare.

B: Nu är jag anställd som studie- och yrkesvägledare för jag har hållit på min yrkesroll om man får säga så och det får också konsekvenser det är inte alltid man vet det men tittar man på… om jag får lov att göra ett utstick här?

U: Jaa

B: Om man tittar på den senaste lönerevederingen som ska igång nu så kommer kommunen i år ge rakt av sjuhundra kronor till dem som jobbar som

arbetsmarknadssekreterare medan jag får ju ingenting eftersom jag heter studie- och yrkesvägledare

U: Nej men…

B: Ja så fast att du måste vara studie- och yrkesvägledare för att få en tjänst så får inte jag de sjuhundra kronorna för jag heter studie- och yrkesvägledare det är min benämning U: Då får man lön efter titel kan man säga

B: Ja precis

U: Man får inte lön efter utbildning

B: Nej du får lön efter titeln eftersom de då lägger ett basutbud till dessa så det kan vara intressant och ha med sig att det är en stor konsekvens

Som vi nämnde i bakgrunden är den allmänna uppfattningen bland respondenterna att titeln studie- och yrkesvägledare måste marknadsföras bättre, det är en yrkesroll i ständig förändring tack vare att den är så starkt knuten till arbetsmarknaden. Samtliga har också genomgått flera fortutbildningar för att kunna följa med i utvecklingen. Detta menar de är nödvändigt för att inte stagnera i sin yrkesroll som annars riskerar att bli starkt konkurrensutsatt av andra grupper som ser en marknad inom detta område. Flera vägledare talar även om yrket som konjunkturrelaterat och det är viktigt att bredda och marknadsföra sin kompetens för att kunna konkurrera i sin yrkesroll idag. Lola menar att yrkeskåren måste ta tillvara de möjligheter som finns idag för att för att i större grad kunna utestänga andra yrkesgrupper från denna marknad.

Tar inte studie- och yrkesvägledarna möjligheten så tar ju ekonomerna dem det därför att de har ju sett pengar i det… titta på vem som är karriärcoach idag och deras

Lola har arbetat som SYV i många år och idag håller hon kurser och konferenser i kompetensutveckling för SYV. Genom sitt arbete har hon samlat ett register på vem som är intresserad av vägledning idag, detta eftersom hennes utbud inte endast vänder sig till rena SYV utan till alla som har ett intresse av yrket. Totalt finns cirka tretusen titlar representerade i deltagarregistret och som bilaga i detta arbete ligger ett utdrag av detta register innehållande cirka femhundra titlar. Detta tyder på att det finns ett stort och växande intresse för vägledning inom många branscher idag.

Det sammanlagda resultatet av interjuverna visar att det idag finns en relativt bred arbetsmarknad för SYV utanför utbildningsväsendet. För de SYV som strävar efter en karriär utanför utbildningsväsendet är vägen dock kantad av en bristande kunskap kring yrkesrollen. Sett till respondenternas karriärvägar så ser det lite olika ut men det finns även stora likheter i fråga om de personliga egenskaperna och kring synen på yrkesrollen. Det finns även ett växande intresse inom andra branscher för vägledning vilket respondenterna anser tyder på att SYV tar mer och mer mark. Yrkesgruppen måste dock arbeta på att marknadsföra sig bättre dels i syfte att öka kunskapen kring vad en SYV kan och dels för att stänga ute andra yrkesgrupper som ser möjligheter till att tjäna pengar inom denna bransch.

I samband med att vi undersökt olika karriärvägar och yrkesroller har vi också valt att ge respondenterna möjlighet att kommentera hur gångbar de anser studie- och yrkesvägledarutbildningen vara utanför utbildningsväsendet. I detta avsnitt redovisas några av de synpunkter som framkommit i samband med detta. Läsaren ska också vara medveten om att perioden då respondenterna tagit sin examen sträcker sig från slutet av sjuttiotalet fram till 2003. Nedan beskriver några av respondenterna hur de ser på utbildningen och sina kunskaper idag. Frida menar att det handlar om ett personligt engagemang när det gäller hur väl studenterna tar till sig de olika delarna.

För samtidigt så är det ju du själv som är kapten på skutan, som gör din egen utbildning, du kan inte ta till dig allting… även om du skulle vilja. All litteratur sätter inte sig, man är mer eller mindre intresserad av nationalekonomi, alltså det är ju också hur man är som person va, vilken läggning man har. (Frida)

Det finns flera synpunkter på hur utbildningen skulle kunna utvecklas med tanke på dem som strävar efter en karriär utanför utbildningsväsendet. Att utbildningen idag ger en bra grund att stå på det är samtliga respondenter eniga i, men för att bättre kunna matcha studenterna mot en arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet menar flera att en lösning skulle kunna vara att det i de stora blocken finns en större valfrihet.

L: Däremot skulle jag kunna tänka mig att man förändrade utbildningen så att man hade olika nischar, att man säger att man får en nisch kanske mot arbetsförmedling och åt det hållet en mer åt det nya hållet med karriärcoach och så vidare och sedan studie- och yrkesvägledare. Alltså att man har det inom olika fält så att man kan säga att man både har en utbildning som vänder sig inom skolområdet, arbetsmarknadsområdet och det sociala området. /.../ Att komplettera med de bitarna efter hand va, om du tar en del så ska du då kunna ta den då när du går därinne precis som ni går nu. Och sedan se att jamen jag skulle vilja ha den biten också med jamen då går ni in och tar den som en extra bit

LE: Du menar att vi skulle kunna ta alla bitarna? L: Ja det tycker jag

Även Bosse menar att studenter är olika och det måste finnas valmöjligheter när det gäller de olika delarna.

Sedan är det ju liksom av alla studenter så är man olika som individer somliga kanske tycker att Egan ja det kör jag det tycker jag är jättebra andra vill kanske ha någonting annat det måste finnas någonting att välja på. (Bosse)

Bitte menar i sin tur att undervisningspraktiken bör diskuteras och vill hellre få in pedagogiken på ett annat sätt än att undervisa i skolan.

Det var någon utbildningspraktik vi hade, där fick jag väl aldrig in i huvudet varför jag skulle undervisa i historia om jag säger det krasst. Men jag kan också se att vi sätts i vissa sammanhang där vi behöver vara pedagogiska för att vi ska få andra med oss, sedan kan det vara gruppvägledning eller jag kan stå inför mina kollegor i olika sammanhang. Då kan jag ändå få nytta utav det utifrån att jag har provat att lägga upp det rent pedagogiskt

inte att jag hade nytta av den så rakt av. Jag hade nog velat ha den pedagogiska biten på ett annat sätt och inte undervisa i skolan. (Bitte)

Även om tankarna som sagt varierar kring hur SYV-utbildningen skulle kunna förändras så menar samtliga respondenter att de verktyg och de metoder en SYV lärt sig använda under utbildningen är gångbara oavsett om denne arbetar inom eller utanför utbildningsväsendet. Det handlar om att använda relevanta metoder och verktyg i förhållande till den arbetsplats som den enskilde SYV för tillfället befinner sig. Som Catarina säger:

När man går på utbildningen tänker man hur i jösse namn ska klara av med någonting med detta sen när man kommer ut. Så är det med alla jobb, man kommer ut så lär man sig det jobbets krav och då plockar man till sig det sakerna från utbildningen som man behöver just till det jobbet. Det är så mycket som ingår i utbildningen som passar in på så många olika ställen men sen att det inte passar perfekt in om du vill jobba som personalansvarig eller om man vill jobba med rehabilitering eller i skola eller arbetsmarknadssekreterare eller vad som helst. Det är mycket som passar in men det är en hel del som man saknar som man får plocka till sig när man väl är på plats. Jag tycket att jag har haft mycket glädje av min utbildning speciellt samtalsmetodiken och det samhällsvetenskapliga. (Catarina)

Martin menar att det är viktigt att sätta in kunskaperna i ett sammanhang och att alltid ha ett syfte, framförallt i samband med ett samtal

Det är det här med vägledningsmodellen det gäller att tänka igenom på något sätt hur man arbetar vad man arbetar med och vad man har för syfte. Framförallt måste man alltid ställa sig den frågan inför varje samtal, vad har jag för syfte med detta samtal man måste på något sätt kunna formulera svar för sig för att hålla sig aktuell, det är oerhört viktigt och det är det här att bygga sig en egen vägledningsmodell. (Martin)

I detta avsnitt har respondenterna kommenterat hur de ser på utbildningen och sina kunskaper i relation till arbetslivet. Det sammanlagda svaret sett till samtliga interjuver är att

utbildningen är mycket gångbar inom många områden men majoriteten av respondenterna menar också att är det upp till var och en att ta till sig de olika delarna och därför blir utbildningen helt enkelt vad den enskilde gör den till. Med tanke på detta menar flera av

respondenterna att möjligheten till att kunna välja kurser eller att nischa sig skulle vara större för studenterna.

Samtliga respondenter har senare kompletterat sin SYV-utbildning på något sätt. Samtliga genomgått de internutbildningar som krävs för att arbetet ska kunna fungera tillfredsställande på arbetsplatsen. Majoriteten av respondenterna har även på eget initiativ fortbildat sig på olika sätt. Det rör sig då bland annat om arbetslivsinriktad rehabilitering, sociologi, psykodrama, handledarutbildning, coaching samt personal och ekonomi.

8. Analys

Nedan följer en sammanfattande analys där vi kopplar vårt empiriska material till de olika teorier vi valt. Mot bakgrund av vad vi tidigare har presenterat är syftet med detta arbete att det ska ge en bild av vilka alternativ som finns på arbetsmarknaden för de SYV som väljer att arbeta utanför utbildningsväsendet. För att få en större förståelse för detta vill vi undersöka hur dessa SYV startade sin karriär samt om, och i så fall hur, de har kompletterat sin utbildning. Vår avsikt är att lyfta fram en del av de karriärvägar som kan finnas för de SYV som är intresserade av att få ett arbete utanför utbildningssystemet. Utifrån ovanstående försöker vi i detta kapitel förstå och förklara resultatet av det insamlade materialet.

8.1 Tolkning av resultat

De SYV vi har varit i kontakt med beskriver vilken väg de har gått för att komma dit de är idag och detta har vi valt att kalla karriärvägar. Även om vägarna ser lite olika ut för respondenterna menar vi att de gemensamma dragen är att samtliga har sökt sig till en tjänst utanför utbildningsväsendet och samtliga har kompletterat SYV-utbildningen på något sätt. Vår tolkning av detta är att SYV-utbildningen är gångbar utanför utbildningsväsendet men det är nödvändigt att bredda kompetensen för att kunna motsvara de krav och förväntningar som ställs på SYV idag, framförallt i samband med den samhällsutveckling som råder. Vi anser att de SYV vi talat med har påverkat sina karriärvägar genom att de kontinuerligt fortbildat sig, de har på så sätt, menar vi, anpassat sig till arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet. Detta tolkar vi således som att om en SYV strävar efter ett arbete utanför utbildningsväsendet ska denne räkna med att det är en konkurrensutsatt marknad där det hela tiden handlar om att ligga steget före och att skapa nya koncept, detta kan enligt vår åsikt endast åstadkommas genom kontinuerlig fortbildning. I samband med dessa ord menar vi att det är viktigt att vara realistisk och inte ha för höga förväntningar som nyutexaminerad SYV. Med detta menar vi att bland de studenter som strävar efter att arbeta på de typer av arbetsplatser som vi undersökt bör det finnas en medvetenhet. Förutom kvalifikationer och kompetens krävs det även en stor erfarenhet, i synnerhet i den privata sektorn där det gäller att sätta ihop olika koncept som sedan ska drivas igenom med hjälp av budgeterade projekt.

Arbetsplatser kan vara mer eller mindre styrda av ramar och regler och vi menar att här är arbetstillfredsställelsen beroende av hur olikas personligheter passar in i olika miljöer. Ramar och regler i arbetet kan, enligt vår mening, upplevas som en trygghet eftersom individen då har något att luta sig mot men de kan även innebära en begränsning för de individer som vill arbeta mer självständigt. I samband med detta har vi undersökt olika teorier som kan förklara vad det är som gör att människor söker sig vissa yrken och miljöer. Vi använder oss av Holland’s och Sjöstrands yrkesvalsteorier eftersom dessa två beskriver den process en individ genomgår i samband med olika yrkesval. Holland talar om personlighetstyper i kombination med sociala och företagsamma miljöer och han menar att människor i första hand söker sig till de miljöer som passar samman med den egna personligheten (Sjöstrand, 1980, s 35). Sett till respondenternas bakgrund menar vi att detta visar på att det i botten finns ett intresse för människor eftersom samtliga har arbetat med någon form av serviceyrke innan de blev SYV. Vår tolkning är att det är ett intresse tillsammans med ett driv och en nyfikenhet som gjort att de sökt sig till arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet. Med detta menar vi att dessa SYV sökte sig till en arbetsmarknad som för många uppfattas som otraditionell eftersom SYV fortfarande starkt förknippas med arbete inom skolan. Sett till de speciella färdigheter och attityder som de genom detta yrke kan ge uttryck för så kan detta enligt Sjöstrand ses som ett så kallat attraktivitetsval. Detta innebär att individen tar det beslut som denne attraheras av i samband med framtida karriärmål (Sjöstrand, 1980, s 54). I förbindelse med detta kan nämnas att flera av respondenterna valt bort andra utbildningar till fördel för SYV-utbildningen. Ett exempel är Cilla som valde SYV-utbildningen istället för socionomutbildningen på grund av att hon läste en artikel i tidningen som beskrev vad en SYV arbetar med. Det Cilla ger uttryck för är att hon följer sitt intresse i samband med att hon gör sitt yrkesval och detta avspeglar även hur majoriteten av respondenterna resonerat när de valde att gå SYV-utbildningen, det verkade intressant. Detta kopplar vi således till Hollands teori som beskriver hur vissa personligheter dras till en viss miljö. Människan söker sig följaktligen till den miljö som motsvarar den egna personligheten. Vi menar således att om en individ har möjlighet arbeta i en miljö denne kan få utlopp för såväl de personliga egenskaperna som sitt intresse i sin yrkesroll så borde det ge en högre arbetstillfredsställelse än om en individ enbart väljer yrke efter lön eller status.

började studera. Valet föll på SYV-utbildningen och vi ser detta val som ett attraktivitetsval eftersom vi menar att detta var ett gynnsamt val sett till deras framtida karriärmål. De har haft möjlighet att kunna forma en karriär som hela tiden fört dem framåt.

Som vi tidigare nämnt kan SYV-utbildningen anses vara gångbar utanför utbildningsväsendet men det är beroende på varje enskild individ hur denne tar till sig de olika delarna. Även om en SYV lär sig att använda olika verktyg under utbildningen så måste denne själv kunna avgöra när och på vilket sätt dessa verktyg är gångbara. Här menar vi att vi kan se ett samband med Hectors teori där han menar att yrkesrollen formar individen och samtidigt strävar individen efter att forma sin egen yrkesroll som passar denne. Han menar vidare att det är viktigt att rollen passar den egna personligheten och att den väl motsvarar det uppdrag individen har i sitt yrke. Vi menar att här kommer personligheten återigen in i sammanhanget eftersom vi är olika som individer så tar vi till oss olika. Detta kopplar vi till det som respondenterna menar i samband med utbildningens gångbarhet nämligen att SYV-utbildningen blir vad den enskilde själv gör den till. En annan åsikt som respondenterna lyft fram är att en större valfrihet inom de olika delarna skulle vara till fördel för dem som tydligare vill nischa sig mot arbetsmarknaden. Detta skulle innebära att SYV-programmet blev tvungna att erbjuda fler valfria kurser för studenterna och vi menar att denna förändring ytterligare skulle kunna bredda gångbarheten.

Vad som också framgår i resultatet är att majoriteten av respondenterna menar att det handlar om att marknadsföra hela yrkeskåren bättre. Det har framkommit under samtliga interjuver att titeln inte riktigt speglar bredden hos en SYV, det vill säga var de kan arbeta och vilka kvalifikationer de har. Det är viktigt att lyfta fram kvalifikationerna och inte enbart titulera sig SYV därför att många har idag ingen aning om vad en SYV arbetar med. Sett till vad vi har tagit upp under tidigare forskning så skiljer sig yrkesbeskrivningarna åt beroende på vart informationen hämtas. Vi ser detta som mycket problematiskt eftersom det innebär att både utbildningen och yrkeskåren bevisligen har halkat efter när det gäller marknadsföringen.

9. Diskussion

I detta kapitel kommer vi inledningsvis att reflektera över hur vi upplevt undersökningen. Därefter går vi vidare med att diskutera resultatet och avslutningsvis kommer vi att ta upp de aspekter som vi anser kan vara relevanta i samband med fortsatt forskning.

Med hänsyn till syftet med detta arbete samt de frågeställningar vi arbetat efter anser vi att vi har fyllt de kunskapsluckor som funnits. Sett till de förberedelser vi gjort för att kunna genomföra denna undersökning har arbetet förflutit på ett sätt som vi anser tillfredställande. De incidenter som inträffat har varit på grund av att tekniken inte fungerat enligt planerna i samband med två interjuver. Orsaken var i det ena fallet tidsbrist eftersom respondenten var försenad. I det andra fallet fungerade inte bandspelaren trots nya batterier och upprepade försök att hitta felet. Vi vill inte på något sätt kalla detta för bortfall eftersom anteckningar fördes, detta gjorde att vi trots allt fick svar på våra frågor. Vi anser därför inte att detta har påverkat resultatet i någon större utsträckning eftersom vi ändå fick svar på våra frågor. Det som utelämnats i sammanhanget är de reflektioner som övriga respondenter haft vilket gav mer djup i svaren.

När vi ser till de karriärvägar som presenterats i resultatet så är vår reflektion att det är erfarenhet och fortbildning som kan bidra till att det öppnas en bredare arbetsmarknad för SYV. Att samla på sig erfarenheter är nödvändigt för att man så småningom ska kunna hitta sitt eget sätt att arbeta, utifrån detta skapas de ramar som formar hela yrkesrollen. Det är inte säkert att en ny SYV får det arbete denne drömmer om men för att få en bra start så gäller det nog att ta det arbete som erbjuds i starten och därifrån söka sig vidare till en arbetsplats som ger utrymme för den yrkesroll som passar denne bäst. För att kunna åstadkomma detta menar vi att varje SYV bör se till sig själv som person och tänka igenom vilka intressen och styrkor denne har. Det är viktigt att fundera över vad det är som ligger närmast hjärtat i samband med inträdet på arbetsmarknaden. Detta resonemang grundar vi på att samtliga respondenter i vår undersökning har fortbildat sig och de har genom sin drivande och nyfikna personlighet vågat prova nya möjligheter.