Total Expense Ratio (TER) för fondbolagen

Tabell 12 TER för stora och små fondbolag

TER per fondbolag

Stora fondbolag TER Små fondbolag TER

Danske Capital AB 1,52 Aktie-Ansvar AB 1,22

Carlson Fonder AB 1,25 Aktieinvest FK AB 0,31

Handelsbanken 1,27 Ålandsbanken AB 1,37

DnB Asset 1,73 Avanza Fonder 0

Swedbank Robur 1,23 Västra Hamnen Fonder AB 1,07

SEB 1,38 Carnegie Fonder AB 1,74

Nordea Fonder AB 1,44 Catella Fondförvaltning AB 1,25

Cicero Fonder AB 1,48

TER är, som tidigare nämnt, kostnader och avgifter som fondbolagen har beräknat under en 1 års period. TER är en metod som tillämpas för att kunna jämföra fondbolags kostnader sinsemellan.

Utifrån uträkningarna från tabell 12 kan man se att det inte är en markant skillnad på fondbolagens TER kostnad. Då det finns några enstaka bolag som sticker ut ur mängden så ligger

ändå de flesta Fondbolags TER mellan 1-2. De fyra små fondbolagen som sticker ut ur mängden är Amrego Kapitalforvaltning AB, Heathinvest Partners och Max Matthiessen AB. Dessa fondbolag har högre TER avgifter än de resterande små och stora fondbolagen, dvs. de tar en högre avgift för sina fonder.

Aktieinvest FK AB är det enda fondbolaget vars TER kostnad låg under 1. Sett till fondbolagens storlek ser vi att TER kostnaden för stora och små fondbolag verkar ligga på samma nivå.

Utifrån dessa uträkningar kan man påpeka att storleken på fondbolagen inte verkar ha en större betydelse vid TER kostnad. När medel TER- avgiften för fondbolagen togs fram låg dem små fondbolagen på 1.55, medan de stora fondbolagen låg på 1,40. Detta tyder på att det inte skiljer allt för mycket mellan de större och mindre fondbolagen.

5 Analys

I detta kapitel presenteras analys av tidigare presenterad empiri. Analysen är i enlighet med den teori som studien har ämnat behandla.

Enligt Damodaran (2002) uppstår ett samband mellan det risktagande som fonderna tar i sina investeringar med den avkastning som utvecklas. För att nå en högre avkastning bör risktagandet öka i portföljens investeringar. I denna studie har det undersökts det risktagande som fondbolagen tar med sina fonder vid investeringar för att undersöka skillnaden mellan de stora och små fondbolagen. Genom att beräkna fondbolagens riskjusterade avkastning via Sharp-kvoten har denna studie kunnat dra slutsatser för de små och stora fondbolagens skillnader.

5. 1 Avkastning analys

I den här studien framgår det att det finns skillnader mellan den avkastning som uppstår hos de stora och små fondbolagen. De bolag som presterar en bättre riskjusterad avkastning de senaste 11 år är de stora fondbolagen som har en positiv medelavvikelse med hela 2,49 jämfört med de små fondbolagen. Under den undersökta perioden har dock flera små fondbolag startat upp flera nya fonder som investerar i både svensk marknad och tillväxtmarknad. Framförallt har de mindre fondbolagen satsat mer i den svenska marknaden vilket har visat sig vara en relativ stabil marknad som fungerar väldigt bra för fondbolag som är väldigt aktiva i sin förvaltning av fonder.

De små svenska fondbolagen som utmärker sig med sin höga avkastning är Carnegie AB Spilta Ab och Lannebo AB. Dessa fondbolag har lyckats generera hög avkastning genom att de har ett fåtal fonder där de har förmågan att ha en aggressivare investeringsstrategi för att nå den höga avkastningen och samtidigt de har lyckats få bra respons från sina investeringar på svensk marknad med sina toppfonder.

Trots att skillnaden i medelavkastningen mellan de stora och små fondbolag inte är så avsevärt stor som det skulle antas har de stora fondbolagen en mer långsiktig strategi med fler investeringar på tillväxtmarknad än de små fondbolagen. Även om de små fondbolagen har mindre kapital för att förvalta, så har dem under den 11 års period som studien berört, lyckats nå en högavkastning för sina fonder genom att investera allt mer på den svenska marknaden. På så vis når de små fondbolagen den eftertraktade avkastningen för sina fonder till skillnad gentemot

de stora fondbolagen som investerar i tillväxtmarknader, tanken med den strategin är att nå en långsiktig vinst och undvika fler risker.

Ökningen av investeringar på den svenska marknaden från de små fonder ses tydligare igenom de olika topp fonder på båda grupper, där fler av dessa fonder investera i den svenska marknaden och även allt fler mindre fondbolag som Länsförsäkring, Carnegie, Amrego och Didner&Gerge har den svenska marknaden som huvudmål i sina investeringar

Medelavkastningen för fondbolagen under den undersökta tidsperioden har varierat beroende på konjunkturen i landet. Detta visas vid undersökning av olika perioder under studiens 11 års tid Under lågkonjunkturstid (2001,2002,2008) har de små fondbolagen och de stora fondbolagen en liknande medelavkastning, men under högkonjunktur(2005) har de stora bolagen en betydligare högre medelavkastning och detta stämmer med det som Kawinsky m.fl. studerat. Den studien kom fram till att de större aktörerna får information om marknaden tidigare än de mindre fondbolagen, vilket kan vara väldigt avgörande vid investering av fonder.

Vid undersökningen av fondbolagens utveckling de senaste 11 åren har det visat sig att de små fondbolagen har en stor inverkan på sina toppfonder och detta visar sig ännu tydligare när beräkning gjordes utan de 4 toppfonder från både de stora och de små fondbolagen. En uträkning på fondbolags medelavkastning utan deras respektive toppfonder visar skillnaden mellan de stora och små fondbolagen där de större bolagen har en bättre medelavkastning med hela 6,06 procent högre än de mindre fondbolagen. Detta tyder på att småbolag är mer beroende av sina toppfonder än de större fondbolagen för att kunna prestera en hög avkastning under längre tidsperiod. Då de små fondbolagen blir mer påverkade av innehållet i sina fonder blir resultatet sämre när bolagen har en fond med negativ avkastning. Ett exempel på detta är Scienta fund. Detta bolag blir mer påverkat än Swedbank och Nordea som förvaltar mer kapital, men som har ett flertal negativa fonder i sina bolag.