Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning
– en studie om svenska fondbolag
Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 HP | Finansiering | HT terminen 2012
Av: Andres Coca & Christian Zettechelme Handledare: Ogi Chun
Sammanfattning
Titel: Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning, en studie om svenska fondbolag.
Författare: Andres Coca och Christian Zettechelme Handledare: Ogi Chun
Ämne: Företagsekonomi, finansiering
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng.
Syfte
:
Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien.
Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag.
Nyckelord: Fondbolag, Fonder, Riskjusterad avkastning, Svenskmarknad, Tillväxtmarknader
Abstract
Title: Big and small fund companies risk adjusted returns, a study of Swedish mutual fund companies
Author: Andres Coca and Christian Zettechelme Supervisor: Ogi Chun
Subject: Business economics, financing
Level: Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration
Aim: The purpose of this thesis is to examine the risk-adjusted returns between large and small Swedish fund companies that invest in the Swedish market and emerging markets. The purpose is also to examine whether the difference between the fund companies risk-adjusted returns is due to the size of the different fund companies.
Method: For this study a quantitative method has been used. The data and information for this study is collected from Morningstar and each fund company’s annual report. The calculation and process of this data has been performed with Microsoft Excel, each funds risk- adjusted returns were calculated and thereafter each fund company’s risk-adjusted returns were measured. In the empirical part of the study the result is shown in figures and tables, the result has subsequently been analysed with the help of the theories that were applied to this study.
Conclusion: The study shows that there is a difference in the risk adjusted returns for large and small fund companies. The investigation also shows that small fund companies generate a higher risk adjusted return than the large fund companies, due to a more active behavior of their funds at high and low economic activity, this in order to avoid large capital losses that can be crucial for a small fund company.
Keywords: Fund companies, Funds, Risk-adjusted returns, Swedish market, Emerging markets
Populärvetenskaplig sammanfattning
Eftersom fondsparande blir allt vanligare i Sverige och allt fler börjar intressera sig för ämnet så kan denna studies resultat vara en sorts hjälp för privatpersoner när de ska investera i fonder.
Resultatet för denna studie är att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen, då små fondbolag agerar på ett aktivare sätt vid låg- och högkonjunktur. För privatpersoner som inte har köpt andelar i en fond tidigare och som inte har kunskap inom ämnesområdet så är alla studier väldigt lärorika. Desto mer kunskap desto säkrare blir en privat person vid investering av fonder. Denna studie behandlar inte bara fondsparandet, utan även risken som förekommer vid investeringen. Huvudfokusen är den riskjusterade avkastningen som fondbolagen har. Med andra ord är det hur risktagandet av fondbolagen och avkastningen går ihop, ett mått av avkastningen i relation till risken som finns vid investering av fonder. Utöver resultatet studien kommer fram till, finns även många grundläggande faktorer inom ämnet fondspara i denna uppsats. Vilket gör det enkelt för en privatperson att förstå hur allt fungerar vid fondsparande och hur relationen, med personer som investerar i fonder och fondbolag, fungerar. Denna studie kan vara hjälpsam för fondförvaltare och analytiker då undersökningen visar resultaten av den riskjusterade avkastning för svenska fondbolag. Undersökningen presenterar även en bra bild över den svenska fondmarknaden då det inte tidigare finns många studier om just den svenska fondmarknaden. Studien visar resultat från fondbolag som både investerar i svensk marknad och tillväxtmarknader, vilket också kan vara till nytta för en fondförvaltare och analytiker.
Begreppsförklarning
Avkastning: Innebär ökningen av värdet på ens placering. Vilket kan leda till kapitalvinst för fondspararen. Fonders avkastning tas fram då avgifter för fonden är bortdragna
Riskjusterad avkastning: Måttet på avkastningen sätts i relationen med risken som har tagits av fond förvaltaren.
Portfölj: Innehåller alla de värdepapper som förvaltas av fondbolagen.
Riskspridd portfölj: Portföljen ska ha många olika fonder eller aktier som ska spriddas och investerade på olika marknader för att få en maximal förväntad avkastning för varje risknivå.
Avdragsgill: Är avgifter och kostnader som kan vara nödvändiga för att driva bolag framåt.
Courteavgift: Är en avgift som fondförvaltare tar ut vid handel åt sina kunders fonder.
Statskuldväxlar: Då staten emitterar räntepapper som ger avkastning i form av ränta under en viss tidsperiod.
Riskaversion: Betyder att en investerare ska föredra en lägre risk. Om en investerare tar en högre risk förväntas en högre avkastning.
Systematisk risk: Kan benämnas som marknadsrisk, är den risk som sker utifrån marknadshändelser.
Specifik risk: Är den risk som sker utifrån bransch- och bolagsspecifika orsaker.
Diversifiera: Betyder i grund att all kapital inte skall läggas ned på en enstaka aktie, utan investeraren ska satsa kapitalet på flera aktier så att risken sprids
Beta: Är ett mått som mäter hur pass känslig fonden är gentemot marknadens rörelser. När betavärdet är lika med 1 så har den samma rörelse som marknaden
Innehåll
1. Inledning ... 10
1.1 Bakgrund ... 10
1.2 Problembakgrund ... 11
1.3 Problemformulering ... 13
1.4 Syfte ... 13
1.5 Avgränsning ... 14
2. Teori ... 15
2.1 Portföljvalsteori... 15
2.2 Sharpe kvoten... 16
2.2.1 Andra riskjusterade mått ... 17
2.3 Total Expense Ratio (TER) ... 17
2.4 Standardavvikelse ... 17
2.5 Tidigare studier ... 18
3. Metod ... 20
3.1 Tillvägagångssätt ... 20
3.2 Forskningsansats ... 21
3.3 Datainsamling ... 22
3.4 Urval av fondbolag ... 22
3.5 Bortfall ... 22
3.6 Validitet... 22
3.7 Reliabilitet ... 23
3.8 Metodkritik ... 23
3.9 Källkritik ... 23
4. Empiri ... 24
4.1 Fondernas utveckling ... 24
4.2 Riskfri ränta ... 24
4.3 Tillämpning av standardavvikelsen ... 25
4.4 Fondbolagens avkastning ... 26
4.5 Fondbolagens Sharpe-kvot... 31
4.6 Total Avkastning vs Sharp kvot ... 35
4.7 Total Expense Ratio (TER) för fondbolagen ... 38
5 Analys ... 40
5. 1 Avkastning analys ... 40
5.2 Sharpe kvoten analys ... 42
5.3 Analys av jämförelse mellan Sharp och Total avkastning ... 43
5.4 Analys av TER ... 43
6. Slutsats ... 44
6.1 Avslutande diskussion ... 44
6.2 Förslag till vidare forskning ... 45
7 Källförteckning ... 46
7.1 Böcker ... 46
7.2 Vetenskapliga artiklar ... 46
7.3 Elektroniska källor ... 47
8. Appendix ... 53
Tabellförteckning
Tabell 1 Riskfri ränta 3-månaders statsskuldsväxlar...24
Tabell 2 Total och medel avkastning av svenska fondbolag 2001-2011...26
Tabell 3 Toppfonder som förvaltats av små fondbolag...28
Tabell 4 Toppfonder som förvaltas av stora fondbolag...29
Tabell 5 Medelavkastning exklusive toppfonder...30
Tabell 6 Total och snitt Sharp - kvot för de stora och små svenska fondbolag...31
Tabell 7 Toppfonder för stora fondbolag vid beräkning av Sharp kvot...33
Tabell 8 Toppfonder för små fondbolag vid beräkning av Sharpe kvot...34
Table 9 Total avkastning vs Sharpe-kvot för stora och små fondbolag...35
Table 10 Total avkastning vs Sharp kvot för toppfonder som tillhör stora fondbolag...36
Tabell 11 Total avkastning vs Sharp kvot för toppfonder som tillhör små fondbolag...36
Tabell 12 TER för stora och små fondbolag...38
Figurförteckning
Figur 1 Jämförelse av den årliga avkastningen för de svenska små och stora fondbolag...27Figur 2 Total avkastning under 2001-2011 för fonder förvaltade av små fondbolag...29
Figur 3 Total avkastning under 2001-2011 för fonder förvaltade av stora fondbolag...30
Figur 4 Genomsnittlig Sharp-Kvot för stora fondbolag...32
Figur 5 Genomsnittlig Sharp-Kvot för små fondbolag...33
Figur 6Jämförelse av de stora och små fondbolags Sharp-Kvot...34
1. Inledning
I det inledande kapitlet presenteras studiens bakgrund med följd av problembakgrunden och problemformulering som är grunden till studiens syfte och avgränsning.
En fond kan förklaras som en samling värdepapper i form av obligationer eller aktier. Genom att köpa andelar i en fond blir man delägare i fonden tillsammans med de andra fondspararna (Begreppslista, Konsumenternas vägledning om bank och försäkring, 2011). Värdet på sin andel i en fond avgörs utifrån det totala värdet som ingår i fonden. Ökar värdet på fondens tillgångar ökar även värdet successivt på andelen i fonden. Huvudtanken för varje individ som köper fonder är att få en riskspridd portfölj då allt inte investeras i enbart en aktie, utan i olika värdepapper(Michael Wahlgren, sparekonomen.se, 2012). Varje fond förvaltas av ett fondbolag och fondbolagen försöker skapa så bra avkastning som möjligt för fonden. Detta sker genom en fondförvaltare inom fondbolagen, som utvärderar marknaden utifrån fondens placering samt inriktning och köper eller säljer värdepapper (Michael Wahlgren, sparekonomen.se, 2012).
1.1 Bakgrund
Idag har fondsparandet ökat i förhållande till banksparandet och är den mest populära sparformen i Sverige. Den vanligaste typen av fondsparande är premiepensionssparande (Helgesson och Pettersson, 2009). Fonder delas oftast in i tre huvudgrupper: aktiefonder, räntefonder och blandfonder. För en aktiefond krävs 75 procents investering av eget kapital i aktiemarknaden. Blandfonder omfattar en kombination av aktier och räntepapper. Räntefonder är ofta en lågrisk fond då räntefonder handlas i statsskuldväxlar. Under 1980- talet var det, mer eller mindre, enbart aktiefonder på den svenska marknaden. En stor anledning till det var den tuffa valutaregleringen som gjorde det svårt för investerare att placera kapital utanför Sveriges gränser. Ungefär hälften av alla fondsparare i Sverige har idag aktiefonder, en femtedel har blandfonder och under åren 2000 och 2008 har framför allt räntefonder ökat från 14 procent till 32 procent bland svenskarna. Detta mycket på grund av den svaga utvecklingen på aktiemarknaden samt en betydligt starkare utveckling av obligationsmarknaden under 2000-talet (Helgesson och Pettersson, 2009).
I Sverige finns det idag omkring 130 fondbolag varav hälften av bolagen är svenska. Omkring 65 procent av den svenska fondmarknaden tillhör de fyra storbankerna Swedbank, Handelsbanken,
Nordea och SEB. Dock, låg denna siffra på omkring 85 procent i slutet av 1990-talet. En anledning till varför bankerna har tappat på marknaden är att konkurrensen bland fondbolagen har ökat. Många försäkringsbolag har även börjat inrikta sig på fondsparande och tagit en del av marknaden. Detta beror på att den framtida pensionen har ökat bland svenska folket. Samtidigt har den tekniska utvecklingen haft en stor inverkan på bankernas alltstörre konkurrens. Det finns så kallade ”fondtorg” på Internet idag, där mindre aktörer lättare kan nå ut till kunder (Helgesson och Pettersson, 2009).
Varje fondbolag arbetar med olika typer av fonder. Det finns stora, medelstora och små fonder med många olika risknivåer. Fondbolagen som förvaltar dessa fonder har som riktlinje att försöka bidra till en långsiktig utveckling av de finansiella marknaderna utifrån andelsägarnas gemensamma intresse. (Ansvarsfulla investeringar, Fondbolagen.se, 2012). Detta innebär bästa möjliga avkastning med avseende till fondens placeringsinriktning och risk
I början av 2000 talet genomfördes en studie (Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds) om den svenska fondmarknadens riskjusterade avkastning av Dahlquist m.fl.
Studien hade två motiv som Dahlquist utgick ifrån och de var att först titta på en annan marknad, men att marknaden skulle ha en liknande institutionell uppbyggnad som den svenska. Det andra motivet var att svensk data skulle vara omfattande, vilket innebar att Dahlqvist hade ett mångfaldigt databasset, där han bland annat hade med fondens storlek, olika avgifter och åtgärder för handelsaktivitet för fonden. Resultatet visade att överlevnaden av svenska fonder varierade mellan den kategori som fonden tillhörde.
1.2 Problembakgrund
En hel del studier har gjorts om fonder, studier som försöker se sambandet mellan fondstorleken och fondprestationen. Tidigare forskningar har bland annat påvisat att det inte finns något samband mellan fondens storlek och deras respektive prestationsförmåga (Droms och Walker, 1994). Annan forskning har däremot visat att stora fonder, både har lägre avkastning och lägre risk än små fonder på grund av sina storlekar (Chen, Joseph m.fl, 2004).
Till skillnad från små fonder har större fonder ett högre förmögenhetskrav som gör att allt fler förvaltare arbetar konstant med uppföljning av börsen. Detta leder till mindre courtagareavgift, samtidigt som stora fonder har ett mindre risktagande som gör att deras avkastning blir lägre och
även relativt stabil enligt den tidigare studien av Chen, Joseph; Hong, Harrison (2004). Avgifter är en faktor som förekommer inom handel, av aktiefonder, och detta anses vara en av de stora faktorerna till att många fonder och fondbolag har förmögenhetskrav, eftersom det förekommer administrativa kostnader samt courtagareavgiften för att driva en fond. Kostnader som uppkommer vid förvaltningen gör etableringen av en liten fond eller små fondbolag allt svårare, även om småfonder har periodvis en relativt hög avkastning (Beckers, 2001). De stora avgifterna och förvaltningskostnaderna ses som de vanligaste orsakerna till att fler fondbolag säljer sina småfonder till större fondbolag för minimala priser (dn.se, 2012).
Utvecklingen på en fonds avkastning och investeringsvalet av en förvaltare påverkas av den ekonomiska situationen som finns i marknaden. Investeringar på fonderna minskar under lågkonjunkturen eftersom det är svårt för en fondförvaltare att nå en hög avkastning med den osäkerheten som finns i börsen (Das, 2010). Exempel på detta under det senaste decenniet är IT krisen år 2000 och finanskrisen år 2008. Under dessa lågkonjunkturer upplevde fonderna svårigheter och ovisshet vid sina investeringar vilket ledde till att allt fler fondbolag fick hitta nya marknader att investera. Detta i sin tur innebar ett större risktagande för fondbolagen än den risk som tas under andra högkonjunkturer (Das, 2010).
Enligt Morningstar fondindex (2011), har det varit en väldigt stor skillnad i den genomsnittliga avkastningen på aktiefonder mellan olika fondmarknader under 2000 talet. Sveriges fonder har i genomsnittlig avkastning sjunkit med 19 procent enlig Morgningstar fondindexdatabas, i jämförelse med exempelvis övriga tillväxtmarknadsfonder som har stigit med 41 procent (Morgningstar fondindex databas, 2011). Tillväxtländer har fått en stor fördel av globalisering eftersom det har påvisats att internationella fonder är en av källorna till kapitalflöde under tillväxtekonomin genom att det appliceras olika strategier vid investeringar i fondmarknaden.
Dessa strategier beskriver att storleken på fonder reagerar under finansiella kriser och vid tillväxt (L. Kaminsky, Richard K, 2001).
Kaminskys m.fl.(2001) studie handlar om tillväxtfondmarknaden, studien förklarar att tillväxtmarknader är länder vars ekonomi har en fortare utveckling än övriga länder. En snabb växande ekonomi lockar fler investerare till landet, vid fler investeringar förekommer ett
betydelsefullt kapitalflöde i landet. Det förklaras även i studien att tillväxtmarknader kan vara instabila.
Kaminskys m.fl. ville studera om det uppstod skillnader mellan en fungerande stabil/ normal fondmarknad och en tillväxtmarknad. Enligt Kaminsky m.fl. är de stora aktörerna mer informerade om aktier och tar ofta mer hänsyn till risken i en tillväxtfondmarknad. Detta påverkar de små aktörerna som ofta har tendens att reagera långsammare än stora fonder mycket på grund av den skillnad som finns i förvaltat kapital.
Fondbolag med ett större förvaltat kapital har visat sig generera bättre avkastning än dem fondbolagen med mindre förvaltat kapital (Lee, Lin och Liu, 1999). Kan man då ta för givet att dem fondbolagen med större förvaltat kapital dessutom genererar bättre riskjusterad avkastning?
Utöver den studien om riskjusterade avkastning av Dahlqvist m.fl. så har en annan studie gjorts av Blake m.fl. (1996). Denna studie kom fram till att genom användning av olika riskjusterade mått kunde man förutse framtida avkastningar. Det framkom att tidigare utveckling av den riskjusterade avkastningen kan spela stor roll när det ska förutsägas framtida avkastningar, ur ett kort- och långsiktigt perspektiv.
Dahlqvist m.fl studie undersöker den riskjusterade avkastningen för fonder som endast investeras i svensk marknad och Kaminsky m.fl studie undersöker fonder som investeras i tillväxtmarknader. Sett till dessa två tidigare studier kommer vår undersökning att behandla fonder som både investerar i svensk marknad och tillväxtmarknader.
1.3 Problemformulering
Utifrån problembakgrunden så har vi tagit fram följande frågeställningar som vi skall undersöka:
Hur ser sambandet ut mellan fondbolagens storlek och deras riskjusterade avkastning?
Har fondbolagens storlek betydelse vid investeringsval på svenska marknaden eller tillväxtmarknaden för att kunna nå högsta möjliga riskjusterade avkastning?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst
riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek.
1.5 Avgränsning
För vår studie har vi valt att avgränsa oss till svenska fondbolag, där vi kommer att studera små och stora svenska fondbolag som investerar i tillväxtmarknader och svensk marknad. Valet av marknader baseras utifrån tidigare nämnda studier (Dahlqvist m.fl & Kaminsky m.fl). Vi kommer att undersöka fondbolagens fonder utifrån en 11 års period, från 2001 till och med 2011.
2. Teori
I detta kapitel presenteras de teorier som studien ämnar behandla samt anknytning till tidigare forskning.
Då syftet med uppsatsen är att undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag behöver man få en förståelse för risktagandet vid fondsparande samt vilka olika metoder en investerare kan grunda sina beslut på.
Under flera decennier har aktiefonders placering och utvecklingsförmåga varit det största intresset hos investerare, analytiker och fondbolagen. Framför allt läggs fokus kring placeringars totala avkastning under tidsperioder. Genom att öka sin risk i placeringen, kan man nå en högre avkastning, men risken för en större förlust ökar dock (Modigliani & Modigliani, 1997). En investerare bör jämföra en fond med en annan vid en jämförelse av den riskjusterade avkastningen och inte bara se över en enskild fonds prestation(Elton m.fl. 2007).
2.1 Portföljvalsteori
Portföljvalsteorin är kopplingen mellan avkastning och risk. Inom finansvärlden innebär ordet risk hur stor möjlighet en investerare har för att kunna få en förväntad avkastning. Risk kan definieras i två termer. Den ena är fara och den andra är möjlighet. Vid ett högre risktagande så är faran större men samtidigt är möjligheten större. Alltså går de två termerna (fara och möjlighet) ihop (Damodaran, 2002). Sannolikheten att få en bättre avkastning är kopplad till större risktagande. Portföljsvalsteorin tar upp olika risktyper: marknadsrisk och specifik risk.
Portföljsvalsteorin omfattar även faktorer så som riskaversion, beta och diversifiera. Inom portföljvalsteorin talas det om att acceptera en högre risk när man strävar efter en högre avkastning (Damodaran, 2002). Den största skillnaden mellan avkastning och riskjusterad avkastning är att vid riskjusterade avkastning tar man hänsyn till den risk som fondbolagen väljer, därför är sambandet mellan avkastning och risk väldigt relevant (Damodaran, 2002)
2.2 Sharpe kvoten
Det mest använda måttet för att räkna ut en fonds riskjusterade avkastning är Sharpe-kvoten.
Sharpe-kvoten utvecklades av nobelpristagaren William Sharpe när han analyserade hur en del fonder utvecklades under en viss tidsperiod. Sharpe-kvoten räknar fram ett kvotvärde som är premien per varje riskenhet. Detta sker genom att först subtrahera den totala avkastningen från avkastningen på det riskfria placeringsalternativet. Resultatet där, divideras sedan med standardavvikelsen, som är risken i portföljen. Kvotvärdet fastställer hur mycket avkastning som förvaltaren har presterat, bortsett från den riskfria räntan per enhet risk (Sharpe 1966). När en fond har ett högt kvotvärde, innebär det en positiv riskjusterad avkastning för fonden. När kvotvärdet är högt innebär det även att förvaltaren har presterat bra, relaterat till risktagandet som medföljde riskportföljen (Berk, DeMarzo, 2007).
När en person ska investera i fonder är det viktigt att tänka både på själva investeringen i fonden samt den riskfria placeringen. En investerare måste även tänka på att det kan krävas lånefinansiering för att kunna investera i en fond. Dessa faktorer är viktiga för en investerare som använder sig av Sharpe-kvoten vid val av fond. Vid val av fonder för diversifiering av sitt tidigare portfölje så är Sharpe-kvoten inte bra att tillämpa. Vad som är viktigt vid dessa fonder är att veta vad korrelationen är mellan de olika fonderna i sin ursprungliga portfölj. Sharpe-kvoten tar inte i åtanke till korrelationen för avkastningen mellan fonderna. En annan negativ aspekt för Sharpe-kvoten är att den inte kan tillämpas när en jämförelse av fonder med negativa värden görs, eftersom den kan vara missvisande (Simons, K 1998).
Formel: Sharpe-kvot
=
avkastning på portföljen=
avkastning på det riskfria placeringsalternativet=
standardavvikelse i portföljens avkastning(Gavelin & Sjöberg, 2007)
2.2.1 Andra riskjusterade mått
Beräkning av riskjusterad avkastning kan ske genom flera metoder, två av de mest kända och använda är Jensen Alfa och Treynorkvot. Den mest relevanta skillnaden mellan dessa metoder och Sharpe-kvot är att, i Jensen Alfa och Treynorkvot använder man sig av marknadsrisken
”beta” istället för totala risker och detta gör man eftersom man fokuserar på portföljens marknadsrisk (Gavelin, mfl 2007). Jensen alfa och Treynorkvot användes ofta under studier på portföljer som innehåller fler olika typer av placeringar. Med fler placeringar blir marknadsrisken den mest relevanta faktorn vid beräkning av riskjusterad avkastning av en portfölj med flera olika typer av placeringar, bortsett från den unika risken i portföljen.
2.3 Total Expense Ratio (TER)
För att komma fram till en relevant jämförelse mellan olika fonder från olika länder eller regioner, har man tagit fram något som kallas Total Expense Ratio (TER) (Morningstar, 2012) . TER metoden är baserad på att ta fram ett totalmåttvärde som visar fondernas kostnader och avgifter under ett års tid. Den enda kostnaden som inte ingår i TER beräkning är courtageavgiften. För att få ut fondens total Expense Ratio divideras fondens totala kostnader med fondens totala tillgångar. Total Expense Ratio anses vara en explicit metod för att visa investerare en tydligare bild av fondernas totala kostnader och genom detta sätt kunna jämföra fonder från olika länder (Lindmark, 2010).
2.4 Standardavvikelse
Risk förklaras som avvikelser från den förväntande avkastningen. Standardavvikelsen är ett mått på avvikelser från medelvärdet, alltså hur pass mycket populationens värden avviker sig från medelvärdet. Standardavvikelsen tillämpas då man ska få fram antalet observationer som ligger inom ett intervall (Gavelin & Sjöberg 2007). Standardavvikelsen behövs för att kunna räkna ut en fonds riskjusterade avkastning, då standardavvikelsen tillämpas i Sharpe-kvot modellen.
Formel: Standardavvikelse
= observationerna
= medelvärdet av observationerna.
= antal observationer
(Douglas A. Lind, 2009)
2.5 Tidigare studier
Under tidigare studier som har tillämpats och utförts inom fondmarknader har förvaltning och den riskjusterade avkastningsmått varit intressanta diskussionsämnen. Framför allt har tidigare studier gett oss en bättre bild över utvecklingen på fondmarknaden samt en bättre inblick över hur fondmarknaden fungerar och reagerar. Även om det har genomförts flera studier om Sveriges fonder och den svenska marknaden, har den svenska fondmarknaden inte varit så attraktiv som andra marknader trots att svenskfondmarknad har växt och blivit stabil under det senaste decenniet.
Som tidigare nämnt i uppsatsen, genomfördes en studie om den svenska fondmarknadens riskjusterade avkastning i början på 2000-talet, av Dahlquist, Engström & Söderlind. Metoden som genomfördes för denna studie var en kvantitativ sådan. Det genomfördes statistiska hypotes prövningar för att undersöka sambandet mellan storleken, avgifter och omsättningen på fonder.
Vid genomförande av studien valdes slumpmässig 200 svenska fonder som studerades under 6 år, mellan 1992 till 1997. Dessa 200 studerade fonder var aktiefonder, räntefonder, indexfonder och alla undersökta fonder var registrerade i Sverige under den undersökta perioden samt att dessa fonder investerades i den svenska marknaden. Dahlquist m.fl. baserade sin undersökning på att studera faktorer som fondstorlek, fondavgifter, och omsättning påverkar fondernas avkastning och på detta sätt försöka hitta ett samband mellan fondernas storlek och deras prestation under en långtidsperiod. Studien tillämpade Jensen Alfa som riskjusterad mått och
resultatet visade att överlevnaden av svenska fonder varierade mellan den kategori som fonden tillhörde.
Resultaten av denna studie visade att det finns ett negativ samband mellan fondernas storlek och deras prestationer. Resultaten liknar de tidigare amerikanska forskningarna "Survivorship Bias and Mutual Fund Performance” Gruber (1996) och "Is Money Smart” Zheng (1999), som också framvisade ett negativt samband. Dahlqvists m.fl. studie visade även att fondernas prestationsförmåga var väldigt beroende av företags- och fondstorleken. Ett mönster kunde märkas av vid investeringsstrategier i svenskmarknad, små fondbolag och små fonder har en tendens att följa den strategi som de stora fonder eller fondbolag har.
Författarna kom fram till att de svenska stora fonderna har svårare att prestera lika bra som de mindre fonder. Detta beror på att de stora fonderna har svårare att genomföra aggressiva strategier i sina investeringar, dvs. en investeringsstrategi som får en fond att växa ovanför genomsnittet för dess bransch eller marknad. Detta innebär även ett större risktagande för fondbolagen, därför väljer fondernas förvaltare en mer passiv investering i vissa fall. Vid slutsatsen förklaras även att det finns ett negativ samband mellan fondavgift och prestationen.
Två andra tidigare studier som har som även nämnts tidigare var Blake m.fl. (1996). Denna studie kom sagt fram till att genom användning av olika riskjusterade mått kunde man förutse framtida avkastningar. I denna studie, kom man fram till att tidigare utveckling av den riskjusterade avkastningen, kan spela stor roll när det ska förutsägas framtida avkastningar, ur ett kort- och långsiktigt perspektiv.
Kaminsky m.fl.(2001) var den andra studien som handlade om tillväxtfondmarknaden, där de ville undersöka om det uppstod skillnader mellan en fungerande stabil/ normal fondmarknad och en tillväxtmarknad. Enligt Kaminsky är de stora aktörerna mer informerade om aktier och tar ofta mer hänsyn till risken i en tillväxtfondmarknad. Detta påverkar de små aktörerna som ofta har tendens att reagera långsammare än stora fonder, mycket på grund av den skillnad som finns i förvaltat kapital.
3. Metod
I detta kapitel beskrivs metodvalen som studien ämnar behandla för att sedan presentera hur studien har genomförts.
3.1 Tillvägagångssätt
Studien har genomförts i respektive ordning;
1. Insamling av data om svenska fondernas avkastning, under tidsperioden 2001-01-01 till 2011- 12-31. Data samlas in från Morningstar.
2. Insamling av årsredovisningar från varje fondbolag . Hämtas från respektive bolags hemsida.
3. Beräkning av den totala årliga avkastningen, medel avkastningen, standaravvikelse och riskjusterad avkastning med hjälp av Microsoft Excel .
4. Placering av fonder till respektive fondbolag.
5. Indelning av fondbolag (stora och små).
6. Beräkning av fondbolagens totala avkastning och riskjusterad avkastning med hjälp av Microsoft Excel.
7. Valet av toppfonderna för varje grupp.
8. Jämförelse och analys av fondbolagen.
Fondernas riskjusterade avkastning räknades ut med hjälp av Sharp-kvot, för att sedan kunna bedöma resultatet av förvaltares placeringar och deras mått. Andra beräkningsmetoder såsom Jensen Alpha eller Treynors kvot har förkommit vid tidigare studier, men under senare år har Sharp-kvot blivit den vanligaste metoden för att räkna fonders riskjusterade avkastning och även den mest tillförlitliga för denna studie. För att kunna räkna ut den riskjusterade avkastningen med Sharp-kvot metoden behövs fondens avkastning, riskfria ränta och risken, dvs. portföljets standardavvikelse.
Morningstar skickade den månatliga avkastningen, för alla fonder, för åren 2001- 2011 via en kontaktperson. Med hjälp av dessa data räknade vi fram den totala årliga och genomsnittliga avkastningen för varje fond. Vi adderade de månatliga avkastningarna för att få fram den totala årliga avkastningen och fick den genomsnittliga genom att dividera resultatet med 12. TER kostnaden för varje fondbolag hämtades från Morningstars hemsida.
Vi använde oss av samma metod som Morningstar använder sig av, vid uträkningar av Sharpe kvot, där Morningstar använder sig av 3 månaders statskuldsväxlar som riskfri ränta. De 3 månatliga statskuldväxlar hämtades ifrån riskbankens databas från 2001 till och med 2011. Vi använde oss av den genomsnittliga riskfria årsräntan istället för månatliga riskfria ränta, detta på grund av att det är årsavkastningen som tillämpas vid beräkningen av riskjusterad avkastning.
Standardavvikelsen räknades ut för varje enskild fond utifrån den givna formeln. Vi använde oss av månatliga avkastningar, det betyder att utöver den normala uträkningen som görs för standardavvikelsen så har vi dessutom multiplicerat resultatet vi fick fram med roten ur tolv.
Vid själva beräkningen av Sharpe kvoten subtraherades varje fonds årsavkastning med den riskfria räntan, resultatet av dessa dividerades därefter med standardavvikelsens portfölje.
Jämförelsen mellan stora och små fondbolags riskjusterade avkastning under en 11 års period gjordes utifrån detta resultat. Resultatet presenteras i diagram och figurer i empirin och är kopplade till teorier kring riskjusterade mått.
3.2 Forskningsansats
Denna uppsats är genomförd som en kvantitativ studie med deduktiv ansats och är baserad på sekundärdata som har samlats in från flera databaser. En kvantitativ studie grundar sig på siffermässig data samt att förhållandet mellan teorierna och data ska vara deduktiv. Detta innebär att man utgår och litar på den insamlade statistiken (Bryman och Bell 2010). Datainsamlingen grundar sig på analytisk respektive beskrivande statistik och därmed ansågs den kvantitativa ansatsen vara mest lämplig för att bygga upp empirin till denna studie. Med en deduktiv ansats menas att hypoteser och teorier läggs upp för att sedan med hjälp av en empirisk undersökning kunna verifiera eller falsifiera dem (Lundahl & Skärvad 1999). Sekundärdata är data i form av rapporter, statistiker och olika utredningar som tidigare forskare har fört fram (Bryman & Bell 2010).
3.3 Datainsamling
I undersökningen för vi fram de svenska fondbolag som är tillgängliga och är registrerade i Morningstar eller Fondmarken.se: s databas. Både Morningstar och fondmarken.se är oberoende internetdatabaser som levererar information på ett enkelt sätt och rådgivning till allmänheten om alla typer av fonder som finns på marknaden. I dagsläget finns det omkring 70 fondbolag och över 1700 fonder som är placerade vid en mängd av olika marknader enligt Fondmarken.se (2011). Eftersom det är en stor mängd information som finns i dessa databaser har vi valt att avgränsa oss till det som är relevant för studien, och det är information från de fondbolag som investerar i svensk marknad och tillväxtmarknader.
3.4 Urval av fondbolag
Kategorisering av fondbolag som har genomförts i denna studie utgår från företagens storlek på förvaltade kapital. I normala fall uppstår det skillnader vid förvaltning av kapital för de små och stora fondbolag, detta ger alltså en uppdelning i två grupper: stora respektive små fondbolag.
Småfondbolag är de som förvaltar mellan 0-60 miljarder SEK, och de fondbolag som förvaltar mer än 400 miljarder betraktas som storfondbolag. Grunden till sorteringen är att Morningstar kategoriserar små till medel fondbolag för de som förvaltar mellan 0-200 miljarder SEK och stora fondbolag de med minst 400 miljarder SEK. De medelstora fondbolagen har vi valt bort och anses därmed vara bortfall i vår studie då de inte är relevanta i undersökningens syfte.
3.5 Bortfall
Utöver de fondbolag som hamnar i kategorin som medelstora fondbolag så har även fonder som varit etablerade under ett års tid på den svenska marknaden valts bort. Dessa fonder har ingen årlig avkastning och skulle påverka resultatets giltighet. Under undersökningen har vi dessutom valt bort fonder som har en negativ Sharpe–kvot eftersom dessa ansågs ha en negativ påverkan av fondjämförelser.
3.6 Validitet
Valididet kan förklaras som mätinstrument som tas fram i studier. Mätinstrument som ska hjälpa till att behandla varje studies syfte (Bryman och Bell, 2005). För vår studie ska vi undersöka den riskjusterade avkastningen för stora och små fondbolag, detta genom beräkning av Sharpe-kvot, därför att det finns en hel del tidigare forskning och studier om riskjusterade avkastning som har använt liknande måttinstrument. Dessutom så är Sharpe-kvot den mest använda och vanligaste
typen av mått vid beräkning av riskjusterade avkastning idag och av den anledningen anser vi att studiens mål kan uppfyllas med hjälp av det valda måttinstrumentet.
3.7 Reliabilitet
Reliabilitet kan förklaras som ett mått som visar studiens pålitlighet (Bryman och Bell 2005).
Eftersom vi har fått månadsavkastningar för varje fond skickade till oss, genom en kontaktperson på Morningstar, anser vi att reliabiliteten är väldigt god. Morningstar är ett väl känt och etablerat företag som har hand uppgifter om fonder och fondbolag och därför kan vi med all säkerhet lita på att siffrorna som har skickats till oss går att förlita sig på. Vid placering av fondbolag till respektive storleks kategori så har siffror hämtats från fondbolagens årsredovisningar och den svenska lagen kräver att företags årsredovisningar ska vara korrekta och ha en god redovisningssed. Av den anledningen anser vi att siffrorna som har hämtats från årsredovisningarna har en god reliabilitet.
3.8 Metodkritik
Metoden som har använts för denna studie har varit linjär formad. Med en linjär formad metod menas det att en bestämd struktur ska följas över hur data ska samlas in och sedan beräknas (Bryman och Bell 2005). För att kunna beräkna den riskjusterade avkastningen för fondbolagen fick vi, till en början, gå igenom 255 fonder och därefter fick vi se vilka fondbolag fonderna tillhörde. Vi kunde inte förutsäga antalen fondbolag då vi inte visste hur många fonder som skulle bearbetas utifrån vår 11 åriga tidsperiod. Vi visste alltså inte i förväg vilka fonder som tillhörde vilka fondbolag. I slutändan vart det 35 fondbolagen som har undersökts, varav 28 har varit små fondbolag och endast 7 har varit stora. Det ultimata hade självklart varit om det kunnat vara lika många fondbolag vid kategoriseringen, detta för att kunna få ett mer rättvist och
tydligare resultat.
3.9 Källkritik
Tillförlitligheten för Morningstar kan bedömas vara väldigt god då Morningstar är ett samarbete med amerikanska Morningstar INC och Citygate, just Morningstar INC anses vara världsledande när det gäller oberoende fondinformation. Morningstar säger själva dock på sin hemsida att fondbolag eller andra källor kan ibland rapportera felaktiga siffror och då Morningstar får sin data från fondbolagens årsredvisningar och rapporter bör man ibland dubbelkolla siffrorna via
4. Empiri
Detta kapitel presenterar studiens insamlade data, beräknat resultat och statistiska utfall i figurer samt tabeller.
4.1 Fondernas utveckling
Utvecklingskurvan för varje fond framställs i avkastning per månad samt att den delas upp i avkastningen som fonden skapat sedan januari 2001, dvs. från första året som vi har tagit fram resultaten för fonderna. Genom att ta fram månadsavkastningen för varje fond får man en mer tillförlitlig bild över utvecklingen. Utifrån sammanställningen av datainsamlingen får man en övergripande syn på fonderna för att sedan kunna räkna ut den årliga, genomsnittliga avkastningen för varje fond. För att sammanställa jämförelsen i den riskjusterade avkastningen tillämpades de valda teorierna.
4.2 Riskfri ränta
Tabell 1 Riskfri ränta 3-månaders statsskuldsväxlar
Statsskuldväxlar SSVX 3M
Period Medel
2001 3,9995
2002 4,0704
2003 3,0274
2004 2,109
2005 1,7118
2006 2,3337
2007 3,5482
2008 3,9239
2009 0,39
2010 0,5122
2011 1,6484
(Källa: Thomson Reuters)
Den riskfria räntan är en av de nödvändiga parametrarna som ska finnas för att kunna räkna fram riskjusterad avkastning genom Sharpe-kvot. Tabell 1 visar utvecklingen under de senaste 10 åren av en period om tre månaders statsskuldväxel. Här kan åskådas de förändringar som sker i räntan beroende på landets ekonomiska situation. Under 2001-2002 låg räntan på en stabil fyra
procents nivå som kom i en svacka i slutet av 2002fram till 2005 på grund av att riksbanken blev tvungen att stimulera landets ekonomi efter den tidigare ekonomikrisen.
I början av 2005 var Sverige på väg in i en högkonjunktur och detta ledde till en stigande ökning av statsskuldsränta så de nästan återupptog fyra procents nivå. År 2008 till 2011 var nivån så låg som en procent.
4.3 Tillämpning av standardavvikelsen
Standardavvikelsen för varje fond har tagits fram efter beräkningen av variansen (appendix 5).
Det som har använts här är den årliga standardavvikelsen för varje enskild fond. Vid detta skede kan man utläsa fondernas tendens genom att se vilka som har en större avvikelse från medelavkastningen. Detta resultat kan dock inte ge styrka för en analys över hur det har gått för fonderna, men det visar på om ett rimligt risktagande har skett av fondbolagen vid placeringsvalen. Vid en säker jämförelse av den riskjusterade avkastningen för fondbolagen, tillämpas Sharpe-kvoten för varje enskild fond.
4.4 Fondbolagens avkastning
Tabell 2 Total och medel avkastning av svenska fondbolag 2001-2011
Avkastning 2001- 2011
Stora fondbolag Total avkastning Små fondbolag Total avkastning
Danske Capital AB 289,08 Aktie-Ansvar AB 200,82
Carlson Fonder AB 351,28 Aktieinvest FK AB 69,18
Handelsbanken 2 691,22 Ålandsbanken AB 249,49
DnB Asset 89,97 Avanza Fonder 24,08
Swedbank Robur 2317,1 Västra Hamnen Fonder 27,88
SEB 2 483,63 Carnegie Fonder AB 892,96
Nordea Fonder AB 1 355,33 Catella Fondförvaltning 322,62
Cicero Fonder AB 123,52
Amrego Kapitalförvaltning 355,47
Coeli AB -5,76
Didner & Gerge 252,53
GodFond AB 1,51
HealthInvest Partners 85,61 Humle Kapitalförvaltning 86,29
Lancelot 94,75
Lannebo Fonder 300,33
Länsförsäkringar 580,17
Max Matthiessen AB 73,8
Nordic Equities 76,59
Nordisk Fondservice -45,24
Öhman Fonder 242,3
PSG Capital AB 24,65
Quesada AB -0,44
Scientia Fund -12,8
Söderberg & Partners 44,42
Spiltan Fonder 412,25
Solidar Fonder AB 1,99
Tanglin 98
9 577,51 4 576,67
Antal fonder 170 85
Medelavkastning 56,33 53,84
(Egen källa)
Vid beräkning av total avkastning av de svenska fondbolagen har de samtliga omkostnaderna för fonden räknats ut och dessa omkostnader är avgifter och courtage för fonden.
Tabell 2 visar den 11 åriga totala avkastningen för de 35 fondbolag som studien behandlar. Varje bolags avkastning är en summa av den avkastning som deras respektive fonder genererade under perioden 2001-2011. Bolagets prestation varierar en viss del på grund av antalet fonder som fondbolaget har, eftersom vissa fondbolag bara har en fond och andra kan ha över 20 fonder och beror på bolagsstorlek och förmögenhet. (appendix 1)
Resultatet som tabell 2 visar är att medelavkastning inom de stora fondbolagen ligger på 56,33 procent och inom de små fondbolagen på 53,84 procent, dvs. en skillnad på 2,49 mellan grupperna. Medelavkastning inom både segmenten visar att det har uppstått en positivutveckling inom den svenska fondmarknaden under det senaste decenniet eftersom de flesta fondbolag har en positiv total avkastning, samt att det finns en positiv medelavkastning inom de undersökta fondbolagen. Detta trots att fyra fondbolag har en negativ total avkastning (Coeli Ab, nordiska service Ab, Quesada AB och Scienta Fund AB ).
Genom en djupare analys av den totala avkastningen för varje fondbolag kan det sammanfattas att de fyra fondbolagen som förvaltar mest kapital inom svensk marknad, (Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB) är de som har högst total avkastning. Dessa fyra bolag har dessutom flest antal fonder inom marknaden och med sina fonder genererar bolaget en total avkastning på över 1000 procent under en 11 års tidsperiod, under samma tidsperiod har de andra undersökta bolagen haft en total avkastning på under 1000 procent.
Figur 1 Jämförelse av den årliga avkastningen för de svenska små och stora fondbolag
(Egen Källa)
För att få en fördjupning av den totala medelavkastningen som uppstår för de svenska fondbolagen, jämförs den årliga totala avkastningen som genereras av de stora och små fondbolagen under år 2001-2011(figur 1). I jämförelsen av den årliga totala avkastningen för de svenska fondbolagen inträffar ekonomiska kriser världen över och inte minst i Sverige där de
perioder har stora och små fondbolag nästintill lika låg total avkastning. Endast under året 2001, då IT-krisen ägde rum, genererade de små fondbolagen mer medelavkastning trots att dessa fondbolag har svårare att klara sig än de stora fondbolagen under en ekonomisk kris.
Under de övriga studerande åren finns det tecken på att året efter en finanskris (2003, 2009) generar de stora fondbolagen en högre medelavkastning än de små fondbolagen. Det startas även fler fonder inom stora och små fondbolag under högkonjunkturer. (appendix 2&3).
Under den period som denna studie behandlar, 2001-2011 förekommer stora skillnader mellan den medelavkastning som genereras av varje segment mellan varje år, detta beror delvis på att det finns fonder som har en konstant positiv avkastning år efter år. Medelavkastning varierar också på grund av att det finns flera fonder som inte har varit etablerade särskilt länge på den svenska fondmarknaden och som inte har hunnit generera ett positivt eller tydligt resultat. Av dessa fonder som har presterat märkbart bra under denna period görs en granskning för att se hur dessa presterat under det senaste decenniet.
Tabell 3 Total avkastning från toppfonder som förvaltats av små fondbolag.
Toppfonder 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 total avkastning Spiltan Aktiefond Sverige 75,00 12,91 34,94 29,45 0,00 -47,55 51,16 32,84 -15,46 173,29 Lannebo Småbolag 12,55 -17,29 43,69 19,41 42,17 38,88 -6,36 -36,88 63,89 31,37 -16,11 175,31 Länsförsäkringar Fastighetsfond4,55 6,93 34,04 48,68 45,59 43,25 -10,86 -37,89 54,45 48,14 -14,94 221,93 Carnegie Rysslandsfond 106,97 5,04 51,30 5,35 107,61 40,22 16,54 -66,16 126,57 11,78 -19,54 385,67
(Egen källa)
Tabellen 3 presenterar toppfonder som förvaltats av små fondbolag och som investerar i svensk marknad eller tillväxtmarknad. Bland dessa fonder kan det uttolkas att tre av fyra toppfonder investerar i den svenska marknaden men den fond som har presterat bättre inom de små fondbolagen är Carnegie Ryssland. Denna fond investeras i en tillväxtmarknad och under vissa år har den genererat en avkastning högre än 100 procent och på detta sätt har kunnat hantera den ekonomiska svackan, till och med att ha en positiv avkastning under tiden de flesta fonder har en negativ avkastning som året 2002.
Figur 2 Total avkastning under 2001-2011 för de fonder förvaltade av små fondbolag
(Egen Källa)
En ytterligare detalj som framkommer inom de fonder som förvaltas av små fondbolag är att utifrån de toppfonder som finns för dessa bolag genererar deras andra fonder en relativ liknande medelavkastning som visas i figur 2. Denna figur bekräftar att det uppstår en relativ jämn medelavkastning för de små fondbolagen oavsett om de investerar i den svenska marknaden eller tillväxtmarknaden. Den kompletta listan av den totala avkastningen för fonder som förvaltas av små bolag redogörs i appendix(3)
Tabell 4 Total avkastning från toppfonder som förvaltas av stora fondbolag
Toppfonder 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
total avkastnin g
Handelsbanken Latinamerikafond10,37 -36,16 37,39 25,71 77,05 21,97 37,05 -43,19 92,19 16,74 -20,42 218,70
Swedbank Robur Rysslandsfond62,85 -4,84 54,35 0,74 96,20 48,44 26,45 -73,75 138,96 20,34 -24,40 345,34
SEB Latinamerikafond 7,49 -35,80 39,29 27,77 82,40 27,11 32,98 -45,46 85,48 9,92 -19,53 211,65
Swedbank Robur Östeuropafond5,32 -4,32 35,01 25,27 77,15 30,46 22,20 -62,94 79,35 14,97 -22,12 200,34
(Egen Källa)
Vid en fördjupning i de fonder som förvaltats av stora fondbolag, framkommer likheter och skillnader med de fonder som förvaltas av små fondbolag.
En av de märkbara skillnaderna är att de 4 toppfonderna inom de stora fondbolagen investerar i tillväxtmarknaden till skillnad mot de små fondbolagens toppfonder, där det enbart var ett fondbolag som investerade på tillväxtmarknaden.
Figur 3 Total avkastning under 2001-2011 för fonder förvaltade av stora fondbolag
(Egen Källa)
Som visas på appendix3 har 170 fonder som förvaltas av stora fondbolag bearbetats under studien och bland dessa fonder är det enbart 30 fonder som investerar på svensk marknad. De övriga 140 fonderna investerar på tillväxtmarknaden. Av alla 170 fonder så hade 25 fonder en avkastning på minst 100 procent. Dessa 25 fonder kan ses på figuren 4.3 ovan. Av de 25 fonderna är det enbart 6 som investerar på den svenska marknaden. Av de fonder som förvaltas av större fondbolag kan det utläsas att de prioriterar att investera på tillväxtmarknaden under en längre tidsperiod då de genererar en högre avkastning där.
Tabell 5 Medelavkastning exklusive toppfonder
Medelavkastning exklusive toppfonder 2001-2011
STORA FONDBOLAG 51,98
SMÅ FONDBOLAG 45,83
(Egen källa)
Medelavkastningen på tabell 5 är beräknad exklusive toppfonderna för båda grupperna. Här ser man skillnaden gentemot beräkningen inklusive toppfonderna där det nästan skiljer sig med 10 procent för de små fondbolagen och 5 procent för dem stora fondbolagen. Detta tyder på att toppfondernas genererade avkastning påverkar resultatet till en märkbar nivå, framför allt för de små fondbolagen.
4.5 Fondbolagens Sharpe-kvot
Tabell 6 Total och snitt Sharp kvot för de stora och små svenska fondbolag
Fondbolag
Total Sharp kvot
Ge nomsnitt
sharpkvot Fondbolag
Total Sharp kvot
ge nomsnitt sharpkvot
Danske Capital AB 8,34 1,19 Aktie-Ansvar AB 6,71 2,24
Carlson Fonder AB 7,70 1,93 Aktieinvest FK AB 2,06 2,06
DnB Asset Management AB 2,37 2,37 Ålandsbanken Fonder AB 3,49 1,75
Handelsbanken Fonder AB 58,47 2,02 Avanza Fonder 0,74 0,74
Nordea Fonder AB 42,58 1,77 Västra Hamnen Fonder AB 2,46 1,23
Swedbank Robur Fonder AB 67,28 2,32 Carnegie Fonder AB 17,90 2,56
SEB Investment Management AB 67,10 1,64 Catella Fondförvaltning AB 7,24 2,41
Cicero Fonder AB 4,07 1,36
Amrego Kapitalförvaltning AB 12,61 4,20
Coeli AB 1,64 1,64
Didner & Gerge Fonder AB 6,84 3,42
GodFond i Sverige AB 0,12 0,12
HealthInvest Partners AB 5,11 5,11
Humle Kapitalförvaltning AB 4,07 4,07
Lancelot Asset Management AB 2,84 2,84
Lannebo Fonder 9,31 3,10
Länsförsäkringar Fondförvaltning AB 18,91 1,89 Max Matthiessen Värdepapper AB 6,37 3,18 Nordic Equities Kapitalförvaltning AB 2,55 1,27 Nordisk Fondservice AB
PSG Capital AB 2,42 2,42
Quesada Kapitalförvaltning AB 0,34 0,34
Scientia Fund Management 0,00 0,00
Öhman Fonder 11,97 1,50
Söderberg & Partners Asset Management AB 1,25 1,25
Spiltan Fonder AB 13,86 3,47
Tanglin Investment Management AB 2,27 2,27
Catella Fondförvaltning AB 1,13 1,13
Solidar Fonder AB 1,24 1,24
Antal fonde r 144 Antal fonder 67
snitt sharp -kvot 1,76 1,89snitt sharp-kvot 3,23 2,10
(Egen Källa)
Beräkningen av Sharp-kvoten som genomförs i denna studie ger en tydligare bild av det risktagandet som svenska fondbolag tar för att nå en hög avkastning. Vid uträkningen av Sharp-
kvoten valdes de fonder med negativ total Sharp – kvot bort så det inte framkommer tal som kan genererar ett missvisande resultat.
Siffrorna i tabellen 6 visar att de stora fondbolagen har en total Sharp-kvot snitt på 1,89, därav utmärkte sig Swedbank med en total Sharp-kvot snitt på 2,32, DnB Assets 2,47 och Handelsbanken 2,04. Till skillnad från de stora fondbolagen har de små fondbolagen en total Sharp-kvot snitt på 2,10 och inom dessa bolag visas ett totalt snitt på Healthinvest 5,1, Humle 4,07 och Spiltan med 3,47. En beräkning av Sharp-kvoten med alla utvalda fondbolag gav ett snitt på1,76för de stora fondbolagen och ett snitt på 3,08 för de små fondbolagen.
Figur 4 snitt Sharp kvot för stora fondbolag
(Egen källa)
Figuren 4 visar att de stora svenska fondbolagen har ungefär relativ jämn Sharp-kvot och att Swedbank och Handelsbanken är de bolag som har de största totala genomsnittliga Sharp- kvot.
Även DnB Assets har en relativ hög genomsnittlig Sharp-kvot trots att bolaget enbart har en fond med positiv Sharp-kvot vid undersökningsperioden. Genom att utföra en jämförelse mellan den genererade riskjusterade avkastningen av de stora fondbolagen framkommer det att det finns en relativ jämnhet mellan dessa fondbolag där Danske Capital är den som har mindre riskjusterad avkastning och de andra stora bolagen har en riskjusterad avkastning över 1,5.
Figur 5 Genomsnitt Sharp-kvot för de små fondbolag
(Egen källa)
Den genomsnittliga Sharp-kvoten för de små fondbolagen presenteras i figuren 4.5 och som tidigare har nämnts är de Healthinvestment, Humlen Ab, Spiltan, Carnegie de som har de högsta Sharp-kvot snitten men två av dessa fyra bolag har bara en fond med positiv Sharp- kvot.
Figuren 5 visar även att det uppstår en skillnad mellan de små fondbolagen där det finns fondbolag med en riskjusterad avkastning under 1 och andra som har runt 5.
Tabell 7 Toppfonder för stora fondbolag vid beräkning av Sharp kvot
Topp fonder stora fondbolag2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total Handelsbanken Latinamerikafond0,74 -4,76 5,49 5,22 9,03 3,04 5,82 -4,49 18,30 4,61 -4,40 3,51 Handelsbanken Latinamerikafond0,74 -4,76 5,49 5,22 9,03 3,04 5,82 -4,49 18,30 4,61 -4,40 3,51
Swedbank Indexfond Asien 9,72 3,40 -3,16 3,32
Swedbank Robur Småbolagsfond Norden-3,39 -3,80 6,96 7,70 15,39 6,62 -1,61 -5,88 13,06 3,62 -3,84 3,17
(Egen Källa)
I tabell 7 står de 4 toppfonderna som förvaltas av ett stort fondbolag och bland dessa är Handelsbanken och Latinamerikafonden de fonder som genererar högst riskjusterad avkastning med ett värde på 3,51. Andra toppfonder som har en relativ hög riskjusterad avkastning är Swedbank Index Asien Fond med ett värde på 3,32 och Swedbank Småbolag med 3,17.
Tabell 8 Toppfonder för små fondbolag vid beräkning av Sharpe kvot
Topp fonder små fondbolag 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total Spiltan Aktiefond Stabil 9,73 9,53 8,02 7,77 -1,90 -6,97 9,43 5,51 -3,04 4,23
HealthInvest Value 10,74 4,06 0,53 5,11
Carnegie Rysslandsfond 10,00 0,11 7,84 0,38 15,17 5,21 4,50 -6,49 12,03 1,90 -2,98 4,33
Didner & Gerge Småbolag 12,16 4,91 -2,46 4,87
(Egen Källa)
I tabell 8 redovisas den riskjusterade avkastningen genererad av de små fondbolagen. Inom dessa toppfonder är det Healtinvest value som har högst riskjusterad avkastning med 5,11 därefter kommer Didner & Gerge med 4,87, Carnegie Ryssland fond 4,33 och Spiltan aktiefond stabil med 4,23.
Figur 6 jämförelsen av de stora och små fondbolags Sharp kvot
(Egen Källa)
Figur 6 visar en jämförelse av den årliga riskjusterade avkastningen för stora och små fondbolag där man ser att det uppstår en skillnad mellan de stora och små fondbolagen vid olika tidpunkter.
I figuren går det att utläsa att under åren 2001, 2003, 2006 och 2010 skiljer sig den riskjusterade avkastningen hos mindre fondbolag jämfört med de stora fondbolagen. Under dessa år genererar de små fondbolagen en bättre riskjusterad avkastning än de stora bolagen. Att de små fondbolagen genererar bättre riskjusterad avkastning under år 2006 och 2010 har en koppling till det faktum att det startades flera fonder under denna period som visas i appendix 2 ,3& 4
4.6 Total Avkastning vs Sharp kvot
Table 9 Total avkastning vs Sharpe kvot och små fondbolag
Avkastning 2001- 2011
Total Sharp kvot
Avkastning 2001- 2011
Total Sharp kvot
Danske Capital AB 289,08 8,34Aktie-Ansvar AB 200,82 6,71
Carlson Fonder AB 351,28 7,70Aktieinvest FK AB 69,18 2,06
Handelsbanken 2 691,22 2,37Ålandsbanken AB 249,49 3,49
DnB Asset 89,97 58,47Avanza Fonder 24,08 0,74
Swedbank Robur 2317,1 42,58Västra Hamnen Fonder 27,88 2,46
SEB 2 483,63 67,28Carnegie Fonder AB 892,96 17,90
Nordea Fonder AB 1 355,33 67,10Catella Fondförvaltning 322,62 7,24
Cicero Fonder AB 123,52 4,07
Amrego Kapitalförvaltning 355,47 12,61
Coeli AB -5,76 1,64
Didner & Gerge 252,53 6,84
GodFond AB 1,51 0,12
HealthInvest Partners 85,61 5,11
Humle Kapitalförvaltning 86,29 4,07
Lancelot 94,75 2,84
Lannebo Fonder 300,33 9,31
Länsförsäkringar 580,17 18,91
Max Matthiessen AB 73,8 6,37
Nordic Equities 76,59 2,55
Nordisk Fondservice -45,24
Öhman Fonder 242,3 11,97
PSG Capital AB 24,65
2,42
Quesada AB -0,44 0,34
Scientia Fund -12,8
Söderberg & Partners 44,42 1,25
Spiltan Fonder 412,25 13,86
Solidar Fonder AB 1,99 1,24
Tanglin 98 2,27
9 577,51 4 576,67
Antal fonder 170 144 85 67
Medelavkastning 56,33 1,76 53,84 3,22
(Egen Källa)
Tabellen 9 presenterar på ena sidan den totala avkastningen som varje bolag har fått under en 11 års period, och på den andra sidan, den totala riskjusterade avkastningen som varje bolag har fått för sina fonder. Vid uträkningen av de stora fondbolagens totala avkastning användes studiens 170 stora fonder, men antalet fonder förändrades under beräkningen av riskjusterad avkastning till 144 fonder. Bland de små fondbolagen uppstår det även här en förändring av antalet fonder vid uträkningen. För att räkna ut den totala avkastningen används 85 fonder och för den
riskjusterade avkastningen används enbart 67 fonder. De fonderna med negativt Sharpe-Kvot har
