Figur 8: Diagrammet visar alla företags totala andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje kategori 2003 och 2013. Se bilaga 2 för tillhörande tabell.
Undersökningen visade att företag redovisade fler aspekter av hållbarhetsarbete 2013 än 2003. Utöver det redovisades aspekterna mer fullständigt 2013 än 2003 (se figur 7). Förändringen har skett inom samtliga branscher, vilket tyder på att den skulle kunna förklaras av Legitimitetsteorin. Alla företag verkar i Sverige och måste därför anpassa sig efter utvecklingen som sker i det svenska samhället. Legitimitetsteorin handlar just om huruvida ett företag möter de förväntningar som finns i samhället (Hoque, 2006, s. 91) och enligt Suchman (1995, s. 574) är teorin beroende av tid och rum. Det innebär att de förväntningar som funnits på företag 2003 kan
Ekonomi Miljö AF&AV MR Samhälle PA
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Pr ocentandel
Total hållbarhetsredovisning 2003/2013
År 2003 -‐ Redovisats fullständigt År 2003 -‐ Redovisats måttligt År 2013 -‐ Redovisats fullständigt År 2013 -‐ Redovisats måttligt26
ha varit andra än de som fanns 2013. Händelser och krafter som påverkat samhället mellan 2003 och 2013, som den finansiella krisen och den ökade medvetenheten om miljöförstöring och växthuseffekten, kan alltså ligga till grund för förändringen i hur företagen redovisat hållbarhetsarbete. År 2003 var ekonomi, miljö och arbetsförhållanden och arbetsvillkor de kategorierna som redovisades i högst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och
produktansvar. De tre senaste har ökat något mer än de tre första vilket resulterat i att
skillnaderna mellan de olika kategorierna inte var lika påtaglig 2013 som 2003. Det visar också att företag redovisade hållbarhet på ett bredare sätt 2013, det vill säga de valde att ta upp fler kategorier och till större utsträckning än tidigare. Färre än hälften av aspekterna redovisades 2013 vilket innebär att fler än hälften av aspekterna fortfarande inte uppmärksammas. Viktigt att tänka på är dock att alla aspekter inte är relevanta för alla branscher. Mer om det nämns under branschernas resultat och analys.
Generellt sett har inte bara antalet redovisade aspekter ökat utan även kvalitén på redovisningen, det vill säga antalet fullständigt redovisade aspekter. Det skulle, precis som att antalet redovisade aspekter ökat, kunna bero på att det ställs högre krav från samhället på en mer noggrann form av redovisning. Det kan också bero på att allt fler företag börjat ta hjälp av ramverk vid uppförandet av hållbarhetsredovisning. Bland annat GRI:s och FN:s ramverk användes av många av de undersökta företagen 2013. Eftersom dessa ramverk uppmuntrar till detaljerad redovisning och ger instruktioner på vad företagen bör skriva om i redovisningarna kan det ha lett till att fler börjat redovisa hållbarhetsarbete mer utförligt. Trots att kvalitén ökat så är det fortfarande förhållandevis få fullständigt redovisade aspekter bland företagen. Eftersom GRI har detaljerade kriterier för en fullständigt uppfylld aspekt så är det ett stort steg mellan att nämna en aspekt till att redovisa den till fullo. Det kan tänkas att det krävs mer tid och resurser för att öka antalet fullständigt redovisade aspekter, vilket då kan vara en förklaring till resultatet.
Kategorin samhälle var, tillsammans med produktansvar, den kategori där störst förändring i antal redovisade aspekter skedde från 2003 till 2013. Förklaringen till det kan vara att när många företag börjat använda GRI uppmärksammades dessa kategorier mer.
27
4.2 Resultat och analys baserat på kategorier
Nedan följer resultat och analys av företagens och branschernas redovisning av kategorierna, vilka som fokuserar på vad och vilka förklaringar som kan ligga till grund för dessa val. Alla kategorier har en tillhörande tabell och graf i bilaga 5 där mer detaljerad information och siffror kan utläsas. Grafer som visar de resultat som avvikit extra mycket återfinns även i det här avsnittet.
4.2.1 Ekonomi
Kategorin ekonomi var en av de kategorier som företagen redovisade flest aspekter inom både 2003 och 2013. Den enda aspekten som redovisades inom kategorin ekonomi 2003 var ekonomiskt resultat. Samtliga aspekter, det vill säga ekonomiskt resultat, marknadsnärvaro,
indirekt ekonomisk påverkan och upphandlingshantering, hade ökat och redovisades ungefär lika
mycket 2013 (se bilaga 5). Anledningen till att aspekten ekonomiskt resultat redovisades av alla företag 2003 är att ett av underkriterierna till just ekonomiskt resultat är redovisning av finansiella mått, vilket är något som normalt sett ska ingå i alla företags årsredovisningar och även ofta i hållbarhetsredovisningar. År 2003 användes i många fall årsredovisningar i brist på hållbarhetsredovisningar och i dem redovisades ekonomiskt resultat. En förklaring till att kategorin ekonomi var en av de mest populära kategorierna kan vara att den innehåller få aspekter (fyra) och eftersom alla företag redovisade aspekten ekonomiskt resultat så blir en fjärdedel av alla aspekter direkt redovisade.
En bransch som utmärker sig är industri som redovisade mer än övriga branscher och dessutom hade störst förbättring från 2003 till 2013. Anledningen skulle kunna vara att företagen inom branschen eventuellt sett till varandras hållbarhetsstrategier gällande ekonomi mer än de andra branscherna. Imitationsteorin kan då förklara hur det räckt med att ett företag inom industri skapat en detaljerad och noggrann redovisning för ekonomisk hållbarhet och genom imitation har de andra företagen gjort detsamma.
28
4.2.2 Miljö
Miljö var den kategori som näst flest aspekter redovisades inom. Företagen inom branscherna material, dagligvaror och industri redovisade flest aspekter inom miljö både 2003 och 2013. De
tre branscherna är även de med flest antal fullständigt redovisade aspekter inom miljö 2013. Samtliga branscher förutom energi förbättrade kvalitén på redovisningen. Eftersom miljö ofta är det som förknippas med hållbarhet kan det ses naturligt att företag fokuserar mycket på just den kategorin. En annan anledning till resultatet kan vara att företag länge anpassat redovisningen till den stora medvetenheten om miljö och växthuseffekten som finns i samhället.Legitimitetsteorin, som förklarar att företag anpassar sig för att möta de förväntningar som finns från samhället (Hoque, 2006, s. 91), kan därför användas för att ge en möjlig förklaring till att samtliga branscher förbättrat kvalitén på redovisningen inom kategorin miljö. En anledning till att branschen energi inte förbättrat kvalitén på redovisningarna inom miljö kan bero på att intressenterna till företagen inom branschen energi inte har visat intresse för redovisning av resultat relaterade till miljö. Detta går i linje med Sweeney & Coughlans (2008, ss. 120-121) resonemang om att olika branscher har olika intressenter och tenderar att anpassa sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt utifrån dessa.
Företagen som valts ut för att representera branschen energi i den här undersökningen är samtliga oljeföretag och deras primära intressenter är inte privatpersoner, vilket är fallet för företag i många andra branscher. En möjlig anledning till den blygsamma redovisningen skulle därför kunna vara att privatkunder är mer måna om hållbarhetsarbete relaterat till miljö än andra intressenter och att företagen därmed anpassat sina redovisningar därefter.
4.2.3 Arbetsförhållanden och arbetsvillkor (socialt)
Arbetsförhållanden och arbetsvillkor var den kategori som redovisades i störst utsträckning både
2003 och 2013. Kategorin skulle kunna vara en förhållandevis enkel kategori att redovisa just på grund av att de flesta företag har information om sina anställda, något som flera av aspekterna under kategorin är kopplade till. En förklaring till att kategorin redovisades i stor uträckning vid båda tidspunkterna kan vara att företagen vill locka potentiella medarbetare, vilka möjligen kan ses som primära intressenter. Intressentteorin förklarar att företagen tar stor hänsyn dessa
29
intressenters åsikter. Vidare kan imitationsteorierna om informationsflöden förklara hur företag kan ignorera egen information och imitera andras handlingar för att undvika dåligt rykte och få högre status (Palley, 1995, s. 443). Att konkurrerande företag redovisar mycket inom kategorin kan leda till att företagen triggar varandra att redovisa kategorin utförligt för att undvika dåligt rykte och framför allt för att höja sin status, bland de som söker jobb.
Branschen hälsovård redovisade mer utförligt 2013 än 2003 men redovisade däremot färre aspekter till antalet. Anledningen till det kan vara att information om alla företagen inom branschens hållbarhetsarbeten hämtades från deras respektive hemsidor 2014 och årsredovisningar 2003. Det är möjligt att företagen redovisat kategorin på hemsidan även 2003 och tagit upp fler aspekter där än i årsredovisningen. Det är information som idag inte går att tillgå.
4.2.4 Mänskliga rättigheter (socialt)
Mänskliga rättigheter är en av de kategorier där minst antal aspekter redovisats både 2003 och
2013. Det kan bero på att en del företag och branscher inte direkt berörs av de aspekter kategorin tar upp. Många av företagen är endast verksamma i Sverige, där aspekterna barnarbete,
tvångsarbete och ursprungsbefolkningens rättigheter inte är lika aktuella som i andra länder.
Många företag skriver om mänskliga rättigheter i policyer eller nämner aspekter i meningar utan att skriva hur de faktiskt jobbar med frågan. Dessa policyer kan till exempel innefatta att företaget är emot brott mot mänskliga rättigheter. Det kan anses relativt enkelt för företag att redovisa aspekter, åtminstone måttligt, under kategorin eftersom att det i Sverige finns tydliga åsikter om brott mot mänskliga rättigheter som till exempel barnarbete och tvångsarbete. Det kan också vara enkelt för företag som “outsourcat” delar av verksamheten till fabriker utomlands att skriva att de stödjer mänskliga rättigheter utan att ha full kontroll över vad som sker i deras verksamheter i andra länder. Leverantörer skulle även kunna bryta mot de mänskliga rättigheterna men eftersom bedömning av leverantörer endast är en aspekt av tio så förlorar ett företag inte många poäng även om de inte redovisar något under aspekten.
30
Trots att det kan vara enkelt att redovisa aspekter inom kategorin mänskliga rättigheter var det få branscher som gjorde det 2003 vilket kan tyda på att deras intressenter inte hade ett så stort intresse för frågor relaterade till mänskliga rättigheter då. En kraftig ökning har skett från 2003 till 2013 bland nästan alla branscher, möjligen till följd av intressenters ökade intresse i ämnet. Branscherna material, dagligvaror och sällanköp redovisade flest aspekter både 2003 och 2013 och branschen dagligvaror redovisade kategorin mest utförligt av alla företag 2013. Många företag inom de tre branscherna importerar produkter från andra länder eller har en del av verksamheten utomlands och berörs därför i högre grad av aspekter som barnarbete,
tvångsarbete och ursprungsbefolkningens rättigheter, än företag i andra branscher. Det kan ha
bidragit till att företagens intressenter är måna om att företaget inte bryter mot mänskliga rättigheter och därmed påverkat företagen att aktivt jobba med relaterade frågor.
Figur 9: Diagrammet visar andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje bransch år 2003 och år 2013 inom kategorin mänskliga rättigheter. Se bilaga 5 för tillhörande tabell.
Material Daglivaror Sällanköp Finans Hälsovård Industri Energi IT Telekom
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Pr ocentandel