Hållbarhetsredovisning - vad, hur
& varför?
- En studie av svenska företags
hållbarhetsredovisningar
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet
HT 2014
Datum för ventilering: 2015-01-12
Cecilia von Beetzen
Amanda Smith
Sammandrag
Idag finns det inga regler i Sverige för hur hållbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av hållbarhetsarbete ser olika ut för olika företag. Den här studien har undersökt vilka delar av hållbarhet svenska företag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har förändrats över tiden. Vidare har den undersökt vilka förklaringar som kan ligga till grund för resultatet. Kvantitativa data samlades in genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från 2003 och 2013, publicerade av 27 svenska företag listade på OMX Stockholm inom segmentet Large Cap. De data analyserades med hjälp av Global Reporting Initiative (GRI) ramverk för hållbarhetsredovising. Resultatet visade att hållbarhetsarbete redovisades mer och med högre kvalité 2013 än 2003, men att det fortfarande finns mer att göra. Aspekter inom ekonomi, miljö och anställningsförhållanden och arbetsvillkor förekom i störst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Både vad och hur mycket som redovisades skiljde sig åt mellan de undersökta branscherna. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Legitimitetsteorin, Intressentteorin och imitationsteorierna.
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Cecilia Pahlberg och alla deltagare i vår seminariegrupp för råd, stöd och inspiration under arbetets gång. Det har varit en lärorik och
rolig resa som inte hade varit densamma utan dessa härliga individer.
Tack!
Uppsala, 15 januari 2015
________________ ________________
Cecilia von Beetzen Amanda Smith
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 FORSKNINGSFRÅGA ... 4
1.2 SYFTE ... 4
2 TEORETISK REFERENSRAM OCH GRI ... 5
2.1 LEGITIMITETSTEORIN ... 5 2.2 INTRESSENTTEORIN ... 6 2.3 IMITATIONSTEORIER ... 7 2.3.1 INFORMATIONSBASERADE TEORIER ... 7 2.3.2 RIVALITETSBASERADE TEORIER ... 7 2.4 GRI ... 8 2.4.1 EKONOMI ... 9 2.4.2 MILJÖ ... 9 2.4.3 SOCIALT ... 10
2.5 SAMMANFATTNING AV TEORETISK REFERENSRAM ... 12
3 METOD ... 14
3.1 HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR SOM ANALYSMATERIAL ... 14
3.2 VAL AV FÖRETAG OCH BRANSCHER ... 14
3.3 VAL AV TIDSPERIODER ... 16
3.4 UNDERSÖKNINGSMODELL ... 16
3.4.1 POÄNGSYSTEM OCH GRI ... 16
3.4.2 TABELLER OCH DIAGRAM ... 17
3.4.3 STANDARDAVVIKELSER ... 19
3.5 KRITISK GRANSKNING AV METOD ... 20
3.6 ETISKT ÖVERVÄGANDE ... 22
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 24
4.1 ÖVERGRIPANDE RESULTAT OCH ANALYS ... 24
4.2 RESULTAT OCH ANALYS BASERAT PÅ KATEGORIER ... 27
4.2.1 EKONOMI ... 27
4.2.2 MILJÖ ... 28
4.2.3 ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSVILLKOR (SOCIALT) ... 28
4.2.4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (SOCIALT) ... 29
4.2.5 SAMHÄLLE (SOCIALT) ... 31
4.2.6 PRODUKTANSVAR (SOCIALT) ... 31
4.3 BRANSCHERNAS TOTALA HÅLLBARHETSREDOVISNING ... 31
4.3.1 ENERGI ... 33
5 SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 35
6 REFERENSER ... 38
7 BILAGOR ... 46
7.1 BILAGA 1 – VAL AV FÖRETAG ... 46
7.2 BILAGA 2 – TABELL FÖR TOTALA POÄNG (FÖRETAG & BRANSCH) ... 49
7.3 BILAGA 3 – GRAFISK ÅTERGIVNING AV TOTALA POÄNG ... 51
7.4 BILAGA 4 – EXEMPEL PÅ POÄNGSÄTTNING ... 53
7.5 BILAGA 5 – TABELLER MED POÄNG FÖR RESPEKTIVE KATEGORI ... 56
7.6 BILAGA 6 – GRAFISK ÅTERGIVNING AV BRANSCHRESULTAT ... 68
7.7 BILAGA 7 -‐ GRAFISK ÅTERGIVNING AV KATEGORIRESULTAT ... 71
1
1 Inledning
Tusentals upprörda demonstranter strömmar fram över gatorna. Trottoarerna är fyllda med krossat glas från butiker som attackerats. Näst på tur är Nike, ett av alla globala företag som har sina butiker i området. (Grankvist, 2012, ss. 37-40.)Året är 1999 och Seattle kokar av missnöje och ilska. Politiker anländer för intensiva förhandlingar och stadens hotell är fullbokade av representanter från icke-statliga organisationer från världen alla hörn. (Bunting, 2009.) Få hade väntat sig de massiva protester som skulle bryta ut i samband med World Trade Organizations toppmöte. De våldsamma protesterna var en reaktion mot globala företags handlande; att beslut som påverkar miljontals människor kan fattas inom stängda rum och ofta tas utan hänsyn till något förutom vinst (Grankvist, 2012, ss. 37-40).
Protesterna i Seattle är ett exempel på att det ställs krav på att företag tar ansvar för sina handlingar. Världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar, som den finansiella krisen, humanitära problem i utvecklingsländer och det ökade intresset för växthuseffekten, har bekräftat att företag inte längre kan driva verksamheter på samma sätt som tidigare. Istället måste de ta ett aktivt ansvar och medverka för att lösa de rådande problemen. (Governance & Accountability Institute Inc., United Nations Environment Programme, The Global Reporting Initiative, KPMG & The Centre for Corporate Governance in Africa, 2013, s. 10.) Enligt FN:s globala hållbarhetsstudie 2014 framgick det till exempel att konsumenter håller företag lika ansvariga som staten att förbättra deras livskvalité och verka för ett hållbart samhälle (United Nations & Havas Media, 2014, s. 7).
Hållbarhet definieras som “En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov"1 (FN, 2014). Redan på 1800-talet fanns det åsikter om att rika borde ta samhällsansvar men det dröjde länge innan hållbarhetsarbete blev en integrerad del av företags dagliga arbeten. Under 1960-talet formades de första formella uppförandekoderna för hållbarhetsarbete bland företag. De skilde sig dock
1
2
mycket från dagens rapporter eftersom de främst markerade vilka beteenden företagen tog avstånd från istället för att visa hur de ville bidra till samhället. (Grankvist, 2012, ss. 37-40.) Startpunkten för det moderna hållbarhetsarbetet kom vid millennieskiftet i samband med att journalisten Naomi Kleins och ekonomen Noreena Hertzs gav ut böckerna No logo och The
silent takeover. Böckerna handlade om hur beslut av globala företag påverkar samhället i allt
högre grad medan samhällets möjlighet att påverka företag minskar. (Grankvist, 2012, ss. 37-40.) Vid samma tidpunkt ökade antalet hållbarhetsredovisningar (Deegan, 2002, s. 288). Företagen kom nu att redovisa hållbarhetsresultat i en separat rapport istället för att som tidigare redovisa hållbarhetsresultaten tillsammans med de finansiella resultaten i årsredovisningen. Förutom att hållbarhetsredovisningar innehåller just icke-monetära data så är en skillnad från traditionell affärsredovisning att målgruppen är större, den innefattar inte bara företagets ägare utan även andra intressenter. (Wåhlstedt, 2001, ss. 41-42.)
I och med samhällsutvecklingen har hållbarhetsarbete blivit en integrerad del av många företags dagliga arbete och något man arbetar mer strategiskt med (McKinsey, 2014). Porter & Kramer (2011) förklarar att arbetet kan innebära fördelar så som lägre kostnader, innovation och konkurrensfördelar. Peloza, Loock, Cerruti & Muyot (2012, ss. 24 & 74-95) förklarar vidare att mindre elförbrukning sänker kostnader, återvinning skapar billigt material och en mer innovativ kultur kan skapas på företaget. Det främsta sättet som hållbarhet bidrar till ekonomisk vinst är genom företagets positionering i intressenters ögon. En framtida anställd kan föredra ett företag som jobbar med hållbarhet framför ett som inte gör det och kunder kan betala mer eller bli lojalare till företag som jobbar mer med hållbarhet än sina konkurrenter.
En kraftig ökning av antalet hållbarhetsredovisningar har skett de senaste åren. KPMG:s (2013, s. 22) rapport visar att 45 procent av världens största företag hade någon form av hållbarhetsredovisning år 2002 jämfört med 93 procent år 2013. Allt fler länder har även börjat införa regleringar för hur hållbarhetsarbete ska redovisas och många börser har infört krav på hållbarhetsredovisningar för listade företag (G&A Institute, UNEP, GRI, KPMG, The Centre for Corporate Governance in Africa, 2013, s. 10).
3
Mycket har hänt inom hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning sedan millenniumskiftet och ur ett teoretiskt perspektiv kan det därför vara intressant att studera om det är någon skillnad på vad företag valde att lyfta fram i sina hållbarhetsredovisningar i början av år 2000-talet jämfört med idag. Det skulle kunna leda till en ökad förståelse av hur förändringar inom hållbarhetsredovisning sker över det senaste decenniet.
Global Reporting Initiative (GRI) är idag det mest använda ramverket för hållbarhetsredovisning (GRI, 2014a). Trots att GRI och liknande ramverk existerar, så finns det i Sverige inga tydliga regler eller lagar gällande redovisning av hållbarhetsarbete för icke-statliga företag. Det har resulterat i att vissa företag använder ramverk och andra inte. Enligt Chvatalová, Kocmanová & Dočekalová (2011, s. 246) tenderar företag även tolka ramverken på olika sätt vilket kan vara problematiskt. För att kunna jämföra företag med varandra är det därför viktigt att uppgifter presenteras på ett konsekvent sätt.
Att hållbarhetsarbete redovisas på olika sätt kan leda till svårigheter att göra jämförelser mellan redovisningar, vilket kan skapa problem för intressenter som söker information om hållbarhetsarbete och det kan vara svårt för företag att veta vilken information intressenterna efterfrågar. Utöver problematiken med att det inte finns något gemensamt ramverk för hållbarhetsredovisning finns det inte så mycket forskning på hur olika svenska branscher redovisar hållbarhet vilket gör det svårt för företag att få en uppfattning om hur konkurrenter presterar. Det i sin tur gör det svårt för företag att jämföra sitt hållbarhetsarbete med andra företags i samma bransch och möjligheterna att bli konkurrenskraftiga minskar.
4
1.1 Forskningsfråga
Vilka delar av hållbarhet väljer svenska företag att framhäva i sina hållbarhetsredovisningar? Till vilken grad redovisas innehållet? Hur har det förändrats över tiden och varför?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur svenska börsnoterade företags hållbarhetsarbeten redovisades vid två olika tidpunkter. Vidare är syftet att skapa förståelse för de likheter, skillnader och förändringar som observeras både genom tid och mellan branscher.
5
2 Teoretisk referensram och GRI
För att förstå varför hållbarhetsredovisningar ser ut som de gör och varför innehållet förändras över tiden underlättar en förståelse för vad som påverkar företag. I avsnittet följer därför en beskrivning av Legitimitetsteorin, Intressentteorin och de två imitationsteorierna som baseras på informationsflöden och rivalitet. Organisationen GRI och dess ramverk med samtliga kategorier och aspekter presenteras. Slutligen sammanfattas avsnittet och en figur beskriver hur teorierna kan kopplas samman.
2.1 Legitimitetsteorin
Det finns ingen vetenskapligt accepterad teori som specifikt används för hållbarhetsredovisning. Legitimitetsteorin är dock den teori som flest forskare inom området har använt sig av. (Deegan, 2002, s. 288.) Hoque (2006, s. 91) beskriver hur teorin handlar om huruvida ett företag möter förväntningar samhället har. Deegan (2002, ss. 291-292) förklarar att teorin bygger på att företaget är en del av ett större socialt system och därmed inte har någon inneboende rätt till resurser eller att ens existera. Företag fortsätter att existera till den grad samhället anser att det är legitimt. Vidare menar Deegan att företagets resultat kommer att minska om samhället inte tycker att företaget är legitimt. Det kan till exempel ske genom att konsumenter slutar handla en viss vara eller att lagar om skattehöjningar införs.
Enligt Suchman (1995, s. 574) är Legitimitetsteorin beroende av tid och rum. I och med att samhällets förväntningar förändras över tiden måste organisationer anpassa sig till dessa förändringar, vilket Hoque (2006, s. 163) poängterar. De organisationer som inte anpassar sig får svårt att fortsätta vara verksamma i och med att samhället kommer att ifrågasätta deras legitimitet, vilket försvårar möjligheten att attrahera kapital, anställda och kunder.
6
Det finns forskare som menar att Legitimitetsteorin kan ses som en outvecklad teori eftersom att inte finns några bevis på att handlingar som har för syfte att göra ett företag legitimt faktiskt fungerar (Deegan, 2002, s. 291). Trots det är Legitimitetsteorin, som nämnt, den teori som flest forskare inom området har använt sig av och anses därför kunna bidra till uppsatsens syfte.
2.2 Intressentteorin
Intressentteorin liknar Legitimitetsteorin och tenderar i vissa fall att överlappa den. Teorin används, precis som Legitimitetsteorin, ofta bland forskare för att förklara varför företag väljer att redovisa hållbarhetsarbete. (Deegan, 2002, ss. 294 & 300.) Intressentteorin beskriver ett företags relationer till sina intressenter, som till exempel medarbetare, kunder, investerare och samhället (Borglund et al., 2008, ss. 64-67). Enligt Freeman (2010, s. 53) måste en organisation förstå relationen till sina intressenter; vilka de är, vad deras insats är, vilka processer i företaget som används för att hantera relationen till dem, samt förhandlingsprocessen mellan parterna. Ljungdahl (1999, ss. 42-43) menar att företag prioriterar de krav viktiga intressenter ställer och kan anpassa sina hållbarhetsredovisningar till dessa på olika sätt beroende på vad som är aktuellt vid en viss tidpunkt. Vidare förklarar Sweeney & Coughlan (2008, ss. 120-121) att olika branscher har olika primära intressenter, det vill säga intressenter som är nödvändiga för företagets existens (Clarkson, 1995, ss. 106-107).
7
2.3 Imitationsteorier
Företag påverkas inte bara av samhället och intressenter utan även av varandra. Den sortens imitation kan uppstå inom olika verksamheter och är en viktig faktor vid ledningsbeslut. (Palley, 1995, s. 443.) Det finns två kategorier av imitationsteorier; informationsbaserade teorier, när företag härmar andra företag som de anser har mycket information, och rivalitetsbaserade teorier, när företag imiterar varandra för att behålla konkurrenskraft eller begränsa rivalitet (Lieberman & Asaba, 2006, ss. 3-6).
2.3.1 Informationsbaserade teorier
De informationsbaserade teorierna används inom ekonomi och tillämpas i miljöer där ledare har svårt att bedöma sambanden mellan insats och resultat. I osäkra miljöer som dessa tenderar ledare att vara mottagliga för information som berör hur andra företag handlar. (Lieberman et al., 2006, s. 3-6.)
Vidare tenderar företag som har samma information, som ställs inför liknande problem, har samma alternativa lösningar och har samma möjlighet till vinst, härma varandra. Att de observerar varandras beteenden beror på att det både kan vara kostsamt och tidskrävande att själva analysera olika alternativ. (Bikhchandani, Hirshleifer & Welch, 1998, ss. 151-154.)
Ledare kan också ignorera egen information och imiterar andras handlingar för att undvika dåligt rykte (Palley, 1995, s. 443). Vidare beskriver Lieberman et al. (2006, s. 7) hur imitation i det fallet kan vara ett sätt att höja ledarens status. Finansiella aktörer utvärderas till exempel ofta genom en jämförelse med andra och de som avviker från konsensus, och slutligen visar sig ha fel, tappar mycket i anseende.
2.3.2 Rivalitetsbaserade teorier
8
positioner gentemot andra företag eller för att undvika drastiska handlingar från konkurrenter. För företag är det ofta svårt och riskabelt att differentiera sig från konkurrenter. Därför väljer många företag att istället använda en homogen strategi och sneglar på konkurrenter för att lätta på konkurrensen eller minimera risken. (Lieberman et al., 2006, s. 16.)
Viktigt att notera är att de två sorterna av imitationsteorier, Informationsbaserade teorier och Rivalitetsbaserade teorier, kan verka samtidigt och att båda typerna kan vara svåra att urskilja från fall där företag inte imiterar varandra utan handlar självständigt men identiskt med andra företag i samma bransch. (Lieberman et al., 2006, s. 16.)
2.4 GRI
Global Reporting Initiative (GRI) är en ideell organisation som arbetar för främjande av hållbarhetsarbete i organisationer genom hållbarhetsredovisning (GRI, 2014a). Definitionen av hållbarhetsredovisning som används i uppsatsen är framtagen av GRI och har citerats många gånger: “Hållbarhetsredovisning innebär att mäta, upplysa om och ta ansvar för organisationens resultat, medan organisationen arbetar mot målet för en hållbar utveckling. En hållbarhetsredovisning ger en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens hållbarhetsresultat, både vad gäller positiv och negativ påverkan.”. (GRI, 2000, s. 40.)
Organisationen har skapat ett ramverk för hållbarhetsredovisning som hjälper företag att förstå, mäta och förmedla hållbarhetsarbete. Det består av riktlinjer och kriterier för vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla. (GRI G4, 2014, s. 11.) Ramverket är utvecklat med hjälp av tusentals professionella individer, organisationer och institutioner och har dessutom baserats på kunskap om bland annat rättssäkerhet, för att säkerställa pålitligheten (GRI, 2014b). Den senaste uppdaterade versionen av ramverket är GRI G4 och presenterades i maj 2013 (GRI, 2014c).
GRI förklarar hur företag bör presentera värderingar och etisk styrning samt länken mellan strategi och hållbarhetsarbete. Ramverket består av de tre kategorierna ekonomi, miljö och
9
arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Kategorierna består i sin tur av
ett antal aspekter som beskriver vilken typ av hållbarhetsarbeten företag kan arbeta med inom respektive område. Dessa aspekter är uppbyggda av underkriterier som förklarar vad som bör uppfyllas inom varje aspekt för att de ska vara fullständigt redovisade (GRI G4, 2014). Aspekterna, som presenteras nedan, är de som kommer att användas som analysmodell i uppsatsen. En närmre förklaring av hur de används beskrivs i undersökningsmodellen i metodavsnittet.
2.4.1 Ekonomi
Kategorin ekonomi innefattar företags påverkan på intressenters ekonomiska förhållanden samt hur företag påverkar lokala, nationella och globala ekonomiska system. Kategorin illustrerar kapitalflödet bland olika intressenter och redovisar vilka ekonomiska konsekvenser företaget har på samhället. (GRI G4, 2014, s. 48.)
Figur 2. Aspekter under kategorin ekonomi, GRI G4, 2014, s. 44, egen översättning
2.4.2 Miljö
Kategorin miljö beskriver ett företags påverkan på levande och icke-levande natursystem, så som land, luft, vatten och ekosystem. Kategorin innefattar de effekter som kan relateras till produktion som bland annat utsläpp och avfall. Kategorin tar även upp transport, biologisk mångfald och servicerelaterade effekter. (GRI G4, 2014, s. 52.)
Ekonomi
10
Figur 3. Aspekter under kategorin miljö, GRI G4, 2014, s. 44 egen översättning
2.4.3 Socialt
Den tredje kategorin, socialt, bygger på hur företag påverkar de sociala system som de verkar i. Kategorin innehåller de fyra underkategorierna: anställningsförhållanden och arbetsvillkor,
mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. (GRI G4, 2014, s. 64.)
Arbetsförhållanden och arbetsvillkor tar upp aspekter som är baserade på internationella
standarder gällande anställdas rättigheter på arbetsplatsen. Aspekter inom kategorin berör ämnen som jämställdhet, mångfald och utbildning. (GRI G4, 2014, s. 64.)
Mänskliga rättigheter innefattar ett företags arbetsprocesser gällande mänskliga rättigheter och
om de brutit mot dessa, samt ändringar som förändrat intressenters möjligheter att ta del av information om rättigheterna. Aspekter som ingår i kategorin är bland annat icke-diskriminering, föreningsfrihet, barnarbete, tvångsarbete och ursprungsbefolkningens rättigheter. (GRI G4, 2014, s. 70.) Miljö Material Energi Vatten Biologisk mångfald Utsläpp Avlopp och avfall Produkter och tjänster
11
Samhälle visar vilken inverkan företag har på lokala samhällen. I samhälle ingår bland annat
aspekterna anti-korruption och politik. (GRI G4, 2014, s. 76.)
Produktansvar rör produkter och tjänster som direkt påverkar intressenter, speciellt kunder.
Exempel på aspekter är kundernas hälsa och säkerhet samt kundernas integritet. (GRI G4, 2014, s. 80.)
Figur 4. Underkategorier och aspekter till kategorin socialt, GRI G4, 2014, s. 44 egen översättning
Detaljerad information om vad GRI:s kategorier och aspekter finns tillgänglig i dokumentet om dess ramverk GRI G4.2
2
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRIG4-Part1-Reporting-Principles-and-Standard-Disclosures.pdf.
Anställningsförhållanden &
arbetsvillkor Mänskliga rättigheter Samhälle Produktansvar
Anställning upphandlingsrutinerInvesterings- och Lokala samhällen Kundernas hälsa och säkerhet Relationer mellan anställda och
ledning Icke-diskriminering Anti-korruption
Märkning av produkter och tjänster Hälsa och säkerhet i arbetet Föreningsfrihet och rätt till
kollektivavtal Politik Marknadskommunikation Träning och utbildning Förbud mot barnarbete Konkurrenshämmande aktiviteter Kundernas integritet
Mångfald
Förhindrande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete
Efterlevnad Efterlevnad Jämställdhet Klagomålshantering Bedömning av leverantörer
Bedömning av leverantörer ur ett
arbetsperspektiv Säkerhetsåtgärder Missnöjeshantering Missnöjeshantering Ursprungsbefolkningars rättigheter
Bedömning av leverantörers arbete med
mänskliga rättigheter Missnöjeshantering
12
2.5 Sammanfattning av teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen har relevanta teorier för studien förklarats; Legitimitetsteorin, Intressentteorin och imitationsteorierna om informationsflöden och rivalitet. Legitimitetsteorin handlar om huruvida ett företag möter de förväntningar som finns från samhället och att de måste anpassa sig för att passa in i det större sociala system som de verkar i. Intressentteorin, som till viss del liknar Legitimitetsteorin, menar att företag måste förstå vilka deras intressenter är samt relationen till dem för att på så vis kunna anpassa sig efter dem.
Både Legitimitetsteorin och Intressentteorin skulle kunna ge möjliga förklaringar till varför företag redovisar hållbarhetsarbete som de gör, varför det skett en eventuell förändring i vad företag väljer att lyfta fram i sina hållbarhetsredovisningar samt eventuella skillnader mellan olika branscher. De informationsbaserade teorierna förklarar att företag tenderar att vara mottagliga till andra företags information vid osäkra tillfällen, något som beror på att det både kan vara kostsamt och tidskrävande att själva analysera olika alternativ. De rivalitetsbaserade teorierna bygger på att imitation uppstår för att minska konkurrens, risk eller rivalitet. Imitationsteorier kan komma att vara viktiga för att analysera resultatet om det visar sig att företag redovisat liknande resultat.
Teorierna täcker tillsammans upp möjliga anledningar till varför företag redovisar hållbarhet och används därför i kombination för att uppfylla en stor del av uppsatsens syfte. Kopplingen mellan teorierna och dess inverkan på företag har används som grund för vidare analys. De sex kategorierna i GRI:s ramverk för hållbarhetsredovisning, ekonomi, miljö, arbetsförhållanden och
arbetsvillkor (socialt), mänskliga rättigheter (socialt), samhälle (socialt) och produktansvar
(socialt), har utgjort mallen för den empiriska studien. Utifrån hur företaget påverkas av faktorer som teorierna beskriver kan de tänkas välja att ta med olika delar av hållbarhet, det vill säga olika delar av GRI:s ramverk.
13
Figur 5. Grafisk återgivning av sammankopplingen mellan teorier och ramverk. När företag väljer hur de kommunicerar hållbarhet kan deras val förklaras på olika sätt, bland annat av de nämnda teorierna. Företaget kommunicerar sedan hållbarhet genom de tre kategorierna ekonomi, socialt och miljö.
14
3 Metod
Följande avsnitt beskriver den metod som använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Först motiveras varför hållbarhetsredovisningar använts som analysmaterial i undersökningen, följt av hur urvalsprocessen av branscher och företag sett ut samt val av de två tidpunkterna som jämfördes i uppsatsen. Därefter beskrivs verktyg till innehållsanalys och slutligen följer en kritisk granskning av metoden samt etiskt övervägande.
3.1 Hållbarhetsredovisningar som analysmaterial
Hållbarhetsredovisningar användes som grund till den empiriska undersökningen eftersom de innehåller information om vilka hållbarhetsområden företagen jobbar med samt ger en tydlig bild av hur företagen väljer att kommunicera arbetet till sina intressenter. I undersökningen framgick det att många företag saknade hållbarhetsredovisningar år 2003. I dessa fall, samt när företag valt att integrera sin hållbarhetsredovisning med årsredovisningen, användes företagets årsredovisning. Ett fåtal företag redovisade hållbarhetsarbetet varken i en hållbarhetsredovisning eller i en årsredovisning. I de fallen användes information från företagens hemsidor.
I studien användes en deduktiv forskningsanalys där den teoretiska referensramen blev utgångspunkten för datainsamlingen till empirin som sedan jämfördes med befintlig teori. Undersökningen syftade till att producera kvantitativa data, vilket anses lämpligt för att få ett generaliserbart resultat (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009, s. 156). Dessutom ger en kvantitativ undersökning av uppsatsen ett strukturerat resultat som tillåter grafer och tydliga jämförelser.
3.2 Val av företag och branscher
15
än att ett företag är börsnoterat eller inte. Avgränsningen till svenska företag med säte i Sverige gör att jämförelser blir enklare eftersom företagen påverkas av samma externa krafter, som politik och samhällstrender. Genom att endast undersöka företag i ett land behövs ingen hänsyn tas till variabler som skiljer sig åt mellan olika länder. De få statliga företag som är listade på Stockholmsbörsen är inte med i undersökningen. Anledningen är att svenska statliga företag enligt lag sedan år 2007 ska använda GRI:s riktlinjer i sina hållbarhetsredovisningar (Regeringen, 2007, s. 7). Det innebär att de inte har ett fritt val gällande redovisningen utan att Regeringen har valt vilka riktlinjer som ska användas vilket kan påverka vad man väljer att lyfta fram. Att undersöka anledningar till varför statliga bolag redovisar hållbarhet som de gör tillför därför inget till undersökningen, eftersom den undersöker just vad företag väljer att redovisa.
I uppsatsen undersöktes totalt 27 företag, tre från vardera av de nio branscherna material,
dagligvaruhandel, sällanköp, finans, hälsovård, industri, energi, informationsteknik (IT) och telekom. Branschindelningen följer Nasdaq OMX indelning (Nasdaq OMX, 2014). Valet av
företag baserades på de företag inom respektive bransch som hade högst global omsättning under räkenskapsåret 2013 och inte uteslöts på grund av de tidigare nämnda avgränsningarna (säte i Sverige, inte statligt ägda, och noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap)3. För att effektivt hitta de företag inom respektive bransch med högst omsättning användes Veckans Affärers (VA) lista över de 500 största företagen i Sverige, baserat på omsättning (Veckans Affärer, 2014). Företagen inom varje bransch på den listan skrevs upp och undersöktes sedan utifrån urvalsmetoden. För två branscher (IT och telekom) saknades de tre företag som söktes per bransch, efter att avgränsning gjorts. Därför undersöktes alla företag inom dessa branscher på Nasdaq OMX och deras omsättning jämfördes. På så sätt valdes de tre företag med störst omsättning ut i branschen IT respektive telekom. (Se tabellen med företag och urval i bilaga 1.) Anledningen till valet av de största företagen inom varje bransch är att dessa företag kan tänkas ligga i framkant med hållbarhetsredovisning då de har mer resurser och större kapital än mindre företag. Eftersom att uppsatsen undersöker valet av vilka delar av hållbarhet företag väljer att lyfta fram i sina hållbarhetsredovisningar är det fördelaktigt att se till företag som har tillräckligt med resurser för att just välja.
3
16
3.3 Val av tidsperioder
Företagens hållbarhetsredovisningar från 2003 respektive 2013 undersöktes för att se utvecklingen av hållbarhetsredovisning skett över tiden. I de fall hållbarhetsredovisningar inte fanns att tillgå användes årsredovisningar för 2003 och hemsidor eller årsredovisningar för 2013. Totalt granskades 54 hållbarhetsredovisningar (eller årsredovisningar/information från hemsidor); 27 från 2003 och 27 från 2013.
År 2013 valdes för att få så aktuella resultat som möjligt. År 2003 valdes för att möjliggöra en observation av den utvecklingen som skett under det senaste decenniet. År 2003 var även året då EU:s så kallade “Moderniserande direktiv” ändrade redovisningsdirektiven (G&A Institute, UNEP, GRI, KPMG, The Centre for Corporate Governance in Africa, 2013, s. 51). Direktivet innebar att företag i alla EU:s medlemsländer skulle börja inkludera icke-finansiell information i sina redovisningar, om det är nödvändigt för att förstå ett företags utveckling. Enligt direktivet bör informationen innehålla miljö- och anställningsrelaterade frågor samt resultatindikatorer. År 2009 hade alla medlemsländer införlivat det nya direktivet och flera företag börjat följa det. (ibid.) Det tyder på att det bör ha skett förändringar i företagens hållbarhetsredovisningar mellan de två observerade tidpunkterna och det kan därför vara intressant att se hur hållbarhetsredovisning såg ut innan medlemsländerna börjat redovisa enligt det nya direktivet.
3.4 Undersökningsmodell
Nedan beskrivs tillvägagångsätt och undersökningsmodell.
3.4.1 Poängsystem och GRI
Hållbarhetsredovisningarna har granskats med hjälp av en innehållsanalys baserad på tidigare nämnda aspekter under kategorierna ekonomi, miljö, arbetsförhållanden och arbetsvillkor,
mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar från GRI:s G4-ramverk (GRI G4, 2014). Det
17
vars värde inte kan mätas numeriskt men som kan kategoriseras utefter olika karaktärsdrag (Saunders et al., 2009, s. 417). Ordnade kategoriska variabler användes, då dessa kan möjliggöra jämförelser mellan de olika branscherna (Körner & Wahlgren, 2002, ss. 25-27).
Variablerna bygger på ett system som uppsatsförfattarna sammanställt och som visar till vilken grad företagen redovisar GRI:s aspekter. Systemet består av tre olika nivåer av redovisning: ej
redovisat (0), måttligt redovisat (1), fullständigt redovisat (2). Ej redovisat användes om det var
en fullständig avsaknad av aspekten. Måttligt redovisat användes om aspekten redovisades men inte fullständigt överensstämde med GRI:s kriterier. Fullständigt redovisat användes om aspekten redovisades fullständigt enligt GRIs kriterier.
För att skapa en transparent datainsamling och för att möjliggöra för andra att genomföra liknande undersökningar sammanställdes en bilaga (se bilaga 4) med exempel på vad företag redovisat för att få ett eller två poäng. Att på ett transparent sätt använda data ökar undersökningens reliabilitet (Saunders et al., 2009, s. 156) och är därför en viktig del i undersökningsprocessen. I den här undersökningen är det relevant eftersom olika observatörer eventuellt skulle bedöma materialet på olika sätt.
För att skapa reliabilitet är det även viktigt att datainsamlingsmetoden genererar samma resultat i liknande undersökningar (Saunders et. al., 2009, s. 156). I uppsatsen är det svårt att avgöra om reliabiliteten är hög eftersom grunden till datainsamlingen är kvalitativa data i form av text. Det som stärker reliabiliteten är dock poängsystemet som skapar en kvalitativgrund och möjliggör för liknande undersökningar i framtiden.
3.4.2 Tabeller och diagram
18
möjlighet för läsaren att göra egna ytterligare jämförelser med hjälp av det material som finns i bilagorna.
Tabeller användes för att få ett mer överskådligt resultat. En formel i Excel användes för att räkna antal redovisade 1:or respektive 2:or hos varje företag, bransch och totalt för alla företag. Antal 1:or respektive 2:or beräknades även för varje bransch inom respektive kategori och för varje kategori inom respektive bransch. Antalet poäng räknades om till andel av totalt antal möjliga poäng för att kunna göra jämförelser mellan kategorier. Det gjordes eftersom alla kategorier har olika många aspekter. Andelen 1:or respektive 2:or beräknades för varje bransch av totalt antal möjliga poäng. Cirkeldiagrammen skapades genom att summan av antal 0:or, 1:or och 2:or för alla företag i alla kategorier räknades ut, för att visa andelen av respektive poäng i diagrammet. I stapeldiagrammen visar y-axeln den andel en viss stapels 1:or och 2:or utgör. Andel 0:or är då den kvarvarande andelen upp till 100 procent. Att endast redovisa 1:or och 2:or visade sig vara det mest pedagogiska valet och även det val som tillät de tydligaste jämförelserna.
Här följer en förevisning av hur stapeldiagrammen skapades utifrån poäng-resultatet från undersökningen: Branschen ekonomi har fyra aspekter varpå företagen bedöms. Det är tre företag i varje bransch vilket gör att en bransch totalt har tolv aspekter att få poäng på. Om alla företag skulle ha redovisat fullständigt på alla aspekter skulle alltså branschen ha tolv 2:or. Om inget av företagen skulle ha redovisat något skulle branschen ha tolv 0:or. Hos branschen material under kategorin ekonomi år 2013 var resultatet som följer: sex 0:or, tre 1:or och tre 2:or, alltså har poäng på tolv olika aspekter delats ut. Andelen 1:or är tre av totalt tolv möjliga (3/12 = 0,25 = 25 %). Andelen 2:or är tre av totalt tolv möjliga (3/12 = 0,25 = 25 %). Andelen redovisade aspekter, antingen måttligt eller fullständigt redovisade är tre 1:or plus tre 2:or (0,25 + 0,25 = 0,50 = 50 %). I stapeldiagrammen är det dessa procentuella siffror som kan avläsas. Stapeln för branschen
material år 2013 i stapeldiagrammet för kategorin ekonomi visar att 50 procent av aspekterna är
19
Figur 6: Diagrammet visar alla branschers andel redovisade aspekter inom kategorin ekonomi. Stapeln som visar andelen redovisade aspekter för branschen material år 2013 är inramad.
3.4.3 Standardavvikelser
Standardavvikelsen för varje företag har beräknats för andelen 1:or respektive 2:or. Den visar hur mycket ett företags andel 1:or respektive 2:or i genomsnitt avviker från medelandelen. Exempelvis har branschen material inom kategorin anställningsförhållanden och arbetsvillkor år 2013 en standardavvikelse för 1:or på 6 procent. Det innebär att ett utvalt företag av de tre inom branschen kan ha en andel 1:or som skiljer sig i genomsnitt 6 procent från medelandelen i branschen på 54 procent. Standardavvikelsen visar alltså att det finns en spridning i resultat för varje bransch och inom hela urvalet av företag. Om en bransch visar en viss andel poäng innebär det inte att företagen i branschen har exakt samma andel poäng, utan branschens andel är ett genomsnitt som företagen kan skilja sig från, hur mycket ger standardavvikelsen en idé om. Vid höga standardavvikelser är det viktigt att komma ihåg att företagens redovisning inom branschen i fråga skiljer sig mycket från varandra.
Material Daglivaror Sällanköp Finans Hälsovård Industri Energi IT Telekom
20
3.5 Kritisk granskning av metod
Den valda metoden innebär insamling av en stor mängd detaljerade data, vilket medfört risken att relevanta data omedvetet kan ha förbisetts. Risken minimerades genom att båda författarna arbetade med samtliga hållbarhetsredovisningar samtidigt och diskuterade eventuella otydligheter.
Det finns ett antal faktorer som kan ha påverkat företags hållbarhetsredovisningar från 2003 som är viktiga att uppmärksamma. En del av företagen i urvalet var till exempel nystartade år 2003 och kan då ha haft begränsande resurser som påverkat redovisningarna. De företag som valdes ut i studien var de som hade störst omsättning 2013 och alltså togs ingen hänsyn till företagens finansiella resurser 2003. Den innebär att företag, utöver de som var nystartade 2003, kan ha haft begränsade resurser 2003. Frågeställningen om vad företag väljer att lyfta fram i sina hållbarhetsredovisningar kan i dessa fall inte besvaras rättvist eftersom det är möjligt att de inte alltid haft ett val utan varit begränsade på grund av brist på kapital. Eftersom det är svårt att ta hänsyn till alla faktorer som kan ha påverkat resultaten har inte vidare avgränsningar gjorts och årtalet 2003 valdes ut trots att vissa företag då var relativt nystartade. Hänsyn till det har tagits i analysen och hur det kan ha påverkat resultatet diskuteras.
Att bara använda årsredovisningar när information finns att tillgå på hemsidor bedömdes ge ett orättvist och mer negativt resultat eftersom ett företag kan ha valt att endast redovisa hållbarhet genom hemsidan och därmed inte använda årsredovisningen som ett kommunikationsmedel för hållbarhet. Dock kan det ha bidragit till ett något missvisande resultat eftersom informationen som inhämtades från hemsidor 2014 (när undersökningen genomfördes) är mer aktuell än information i hållbarhetsredovisningar från 2013. Uppsatsförfattarna gjorde ändå bedömningen att informationen inte förändrats allt för mycket på ett år. Risken för ett missvisande resultat ansågs därför vara mindre vid användning av information från 2014 än av årsredovisningar för 2013.
Branschindelningen, som Nasdaq OMX använder, för branscherna dagligvaruhandel och
21
exempel Rusta och Jula, inte är placerade i samma bransch. (Nasdaq OMX, 2014) Det resulterar i att jämförelser mellan de två branscherna kan ge ett missvisande resultat om man bedömer att företagen inom en bransch är lika varandra och kanske till och med konkurrenter. Namnen på branscherna dagligvaruhandel och sällanköp kan dessutom eventuellt förväxlas med varandra. Ica och Axfood som båda säljer dagligvaror placeras enligt branschindelningen under sällanköp medan Electrolux och Autoliv som säljer varor som kan bedömas som sällanköp är placerade i
dagligvaror. Med en annan branschindelning skulle resultaten och analysen antagligen skilja sig
från de nuvarande, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Valet av branschindelningen försvaras dock med att det är den i Sverige mest accepterade, då den används av Stockholmsbörsen.
Eftersom slutsatser dras från varje bransch är det viktigt att ta hänsyn till att resultatet kan bli snedvridet. De tre företag som ingår i varje bransch kan skilja sig åt och ett företag kan till exempel ha extremvärden och därmed dra upp eller ner övriga företag i branschen. På grund av det har standardavvikelser beräknats.
Uppsatsen tar inte upp riktlinjerna kring GRI:s så kallade General Standard Disclosures om hur företag bör presentera sina värderingar, sin etiska styrning och sin länk mellan strategi och hållbarhetsarbete (GRI G4, 2014, s. 24). Det är viktigt att ta hänsyn till det vid bedömning av materialet eftersom ett företag som till exempel inte utvecklats nämnvärt inom någon av kategorierna ekonomi, miljö och socialt kanske har satsat på sitt strategiska arbete och integrering av hållbarhetsarbete istället.
22
bedömning och att användning av ett annat ramverk eller en egenhändigt skapad hållbarhetsredovisning skulle kunna ge ett annorlunda resultat. Det är dessutom viktigt att understryka att uppsatsen endast bedömer kvalité enligt GRI:s riktlinjer.
Det finns utmaningar med det nuvarande treskaliga poängsystemet. Bedömningen av hur mycket något redovisats blir subjektiv och det finns olika alternativ gällande var gränser mellan de olika nivåerna ska sättas. För att göra en adekvat gränsdragning användes GRI:s kriterier för fullständigt uppnådda aspekter, då ramverket som nämnt är erkänt och välanvänt, för att dra gränsen mellan ett och två poäng. För ett poäng krävdes det endast att en aspekt nämndes. Det är en riktlinje som är tydlig, vilket underlättar vid observationer av hållbarhetsmaterialet och den är dessutom enkel för läsare av uppsatsen att förstå. Alternativet att använda endast två nivåer, redovisat och inte redovisat, diskuterades och beslutet togs att flera nivåer skulle ge en mer nyanserad bild av resultatet.
En nackdel med den valda gränsdragningen mellan ett och två poäng och att endast tre nivåer används är att det kan vara en stor skillnad mellan hur två företag redovisat en aspekt de båda fått ett poäng för. Ett företag kan ha nämnt en aspekt i sina värderingar eller i en policy utan att skriva vad för arbete som faktiskt genomförts och ett annat företag kan ha redovisat det genomförda arbetet men inte tillräckligt för att nå nästa poängnivå. Båda dessa företag får ett poäng och det framstår som att deras redovisningar liknar varandra trots att det inte är fallet. En poängskala med fler nivåer skulle kunna ha skapat en mer rättvis bild men det skulle också ha inneburit stora utmaningar vid val av gränsdragningar mellan olika nivåer vid utdelning av poäng eftersom att det hade inneburit ytterligare subjektivitet.
3.6 Etiskt övervägande
23
delades företagen in i, och analyserades utifrån, branscher vilket gjorde att inget enskilt företag pekades ut som bättre eller sämre än det andra. Vidare gjordes en granskning utifrån GRI och i uppsatsen förklaras det att företagen kan ha redovisat hållbarhet utförligt och med hög kvalité på andra sätt än det som GRI främjar. De kan därmed fått lägre poäng i just den här undersökningen samtidigt som de i en liknande undersökning, med en annan typ av analysverktyg, skulle kunna få högre poäng.
24
4 Resultat och analys
I följande avsnitt presenteras de resultat som framkommit efter granskningen av företagens hållbarhetsredovisningar. Först presenteras den övergripande förändring som skett mellan 2003 och 2013, följt av en generell analys. Därefter är resultat och analys uppdelat i de olika kategorierna (ekonomi, miljö, socialt, arbetsförhållanden och arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och samhälle). Slutligen redovisas resultat för branscherna, följt av analys. De aktuella teorierna inom ämnet, som presenterats i figur 5 används för att visa hur det empiriska resultatet stämmer överens med aktuella teorier.
4.1 Övergripande resultat och analys
År 2003 redovisade företagen 18 procent av aspekterna inom samtliga kategorier. Nästan inga aspekter redovisades fullständigt enligt GRI:s riktlinjer. Andelen var så pass liten (0,3 procent, se tabell 2) att den vid avrundning är noll procent. År 2013 redovisades totalt 41 procent av aspekterna, varav 13 procent fullständigt enligt GRI och 28 procent måttligt (se figur 7 nedan).
Figur 7: I cirkeldiagrammen visas andel 0:or, 1:or och 2:or för alla aspekter inom alla kategorier som totalt redovisats av alla företag tillsammans 2003 och 2013. (Se bilaga 2 för tillhörande tabell) 59% 28% 13% TOTAL HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013
Totalt antal 0:or Totalt antal 1:or Totalt antal 2:or 82%
18% 0%
TOTAL
HÅLLBARHETSREDOVISNING 2003
25
Figur 8: Diagrammet visar alla företags totala andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje kategori 2003 och 2013. Se bilaga 2 för tillhörande tabell.
Undersökningen visade att företag redovisade fler aspekter av hållbarhetsarbete 2013 än 2003. Utöver det redovisades aspekterna mer fullständigt 2013 än 2003 (se figur 7). Förändringen har skett inom samtliga branscher, vilket tyder på att den skulle kunna förklaras av Legitimitetsteorin. Alla företag verkar i Sverige och måste därför anpassa sig efter utvecklingen som sker i det svenska samhället. Legitimitetsteorin handlar just om huruvida ett företag möter de förväntningar som finns i samhället (Hoque, 2006, s. 91) och enligt Suchman (1995, s. 574) är teorin beroende av tid och rum. Det innebär att de förväntningar som funnits på företag 2003 kan
Ekonomi Miljö AF&AV MR Samhälle PA
26
ha varit andra än de som fanns 2013. Händelser och krafter som påverkat samhället mellan 2003 och 2013, som den finansiella krisen och den ökade medvetenheten om miljöförstöring och växthuseffekten, kan alltså ligga till grund för förändringen i hur företagen redovisat hållbarhetsarbete. År 2003 var ekonomi, miljö och arbetsförhållanden och arbetsvillkor de kategorierna som redovisades i högst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och
produktansvar. De tre senaste har ökat något mer än de tre första vilket resulterat i att
skillnaderna mellan de olika kategorierna inte var lika påtaglig 2013 som 2003. Det visar också att företag redovisade hållbarhet på ett bredare sätt 2013, det vill säga de valde att ta upp fler kategorier och till större utsträckning än tidigare. Färre än hälften av aspekterna redovisades 2013 vilket innebär att fler än hälften av aspekterna fortfarande inte uppmärksammas. Viktigt att tänka på är dock att alla aspekter inte är relevanta för alla branscher. Mer om det nämns under branschernas resultat och analys.
Generellt sett har inte bara antalet redovisade aspekter ökat utan även kvalitén på redovisningen, det vill säga antalet fullständigt redovisade aspekter. Det skulle, precis som att antalet redovisade aspekter ökat, kunna bero på att det ställs högre krav från samhället på en mer noggrann form av redovisning. Det kan också bero på att allt fler företag börjat ta hjälp av ramverk vid uppförandet av hållbarhetsredovisning. Bland annat GRI:s och FN:s ramverk användes av många av de undersökta företagen 2013. Eftersom dessa ramverk uppmuntrar till detaljerad redovisning och ger instruktioner på vad företagen bör skriva om i redovisningarna kan det ha lett till att fler börjat redovisa hållbarhetsarbete mer utförligt. Trots att kvalitén ökat så är det fortfarande förhållandevis få fullständigt redovisade aspekter bland företagen. Eftersom GRI har detaljerade kriterier för en fullständigt uppfylld aspekt så är det ett stort steg mellan att nämna en aspekt till att redovisa den till fullo. Det kan tänkas att det krävs mer tid och resurser för att öka antalet fullständigt redovisade aspekter, vilket då kan vara en förklaring till resultatet.
Kategorin samhälle var, tillsammans med produktansvar, den kategori där störst förändring i antal redovisade aspekter skedde från 2003 till 2013. Förklaringen till det kan vara att när många företag börjat använda GRI uppmärksammades dessa kategorier mer.
27
4.2 Resultat och analys baserat på kategorier
Nedan följer resultat och analys av företagens och branschernas redovisning av kategorierna, vilka som fokuserar på vad och vilka förklaringar som kan ligga till grund för dessa val. Alla kategorier har en tillhörande tabell och graf i bilaga 5 där mer detaljerad information och siffror kan utläsas. Grafer som visar de resultat som avvikit extra mycket återfinns även i det här avsnittet.
4.2.1 Ekonomi
Kategorin ekonomi var en av de kategorier som företagen redovisade flest aspekter inom både 2003 och 2013. Den enda aspekten som redovisades inom kategorin ekonomi 2003 var ekonomiskt resultat. Samtliga aspekter, det vill säga ekonomiskt resultat, marknadsnärvaro,
indirekt ekonomisk påverkan och upphandlingshantering, hade ökat och redovisades ungefär lika
mycket 2013 (se bilaga 5). Anledningen till att aspekten ekonomiskt resultat redovisades av alla företag 2003 är att ett av underkriterierna till just ekonomiskt resultat är redovisning av finansiella mått, vilket är något som normalt sett ska ingå i alla företags årsredovisningar och även ofta i hållbarhetsredovisningar. År 2003 användes i många fall årsredovisningar i brist på hållbarhetsredovisningar och i dem redovisades ekonomiskt resultat. En förklaring till att kategorin ekonomi var en av de mest populära kategorierna kan vara att den innehåller få aspekter (fyra) och eftersom alla företag redovisade aspekten ekonomiskt resultat så blir en fjärdedel av alla aspekter direkt redovisade.
En bransch som utmärker sig är industri som redovisade mer än övriga branscher och dessutom hade störst förbättring från 2003 till 2013. Anledningen skulle kunna vara att företagen inom branschen eventuellt sett till varandras hållbarhetsstrategier gällande ekonomi mer än de andra branscherna. Imitationsteorin kan då förklara hur det räckt med att ett företag inom industri skapat en detaljerad och noggrann redovisning för ekonomisk hållbarhet och genom imitation har de andra företagen gjort detsamma.
28
4.2.2 Miljö
Miljö var den kategori som näst flest aspekter redovisades inom. Företagen inom branscherna material, dagligvaror och industri redovisade flest aspekter inom miljö både 2003 och 2013. De
tre branscherna är även de med flest antal fullständigt redovisade aspekter inom miljö 2013. Samtliga branscher förutom energi förbättrade kvalitén på redovisningen. Eftersom miljö ofta är det som förknippas med hållbarhet kan det ses naturligt att företag fokuserar mycket på just den kategorin. En annan anledning till resultatet kan vara att företag länge anpassat redovisningen till den stora medvetenheten om miljö och växthuseffekten som finns i samhället.Legitimitetsteorin, som förklarar att företag anpassar sig för att möta de förväntningar som finns från samhället (Hoque, 2006, s. 91), kan därför användas för att ge en möjlig förklaring till att samtliga branscher förbättrat kvalitén på redovisningen inom kategorin miljö. En anledning till att branschen energi inte förbättrat kvalitén på redovisningarna inom miljö kan bero på att intressenterna till företagen inom branschen energi inte har visat intresse för redovisning av resultat relaterade till miljö. Detta går i linje med Sweeney & Coughlans (2008, ss. 120-121) resonemang om att olika branscher har olika intressenter och tenderar att anpassa sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt utifrån dessa.
Företagen som valts ut för att representera branschen energi i den här undersökningen är samtliga oljeföretag och deras primära intressenter är inte privatpersoner, vilket är fallet för företag i många andra branscher. En möjlig anledning till den blygsamma redovisningen skulle därför kunna vara att privatkunder är mer måna om hållbarhetsarbete relaterat till miljö än andra intressenter och att företagen därmed anpassat sina redovisningar därefter.
4.2.3 Arbetsförhållanden och arbetsvillkor (socialt)
Arbetsförhållanden och arbetsvillkor var den kategori som redovisades i störst utsträckning både
29
intressenters åsikter. Vidare kan imitationsteorierna om informationsflöden förklara hur företag kan ignorera egen information och imitera andras handlingar för att undvika dåligt rykte och få högre status (Palley, 1995, s. 443). Att konkurrerande företag redovisar mycket inom kategorin kan leda till att företagen triggar varandra att redovisa kategorin utförligt för att undvika dåligt rykte och framför allt för att höja sin status, bland de som söker jobb.
Branschen hälsovård redovisade mer utförligt 2013 än 2003 men redovisade däremot färre aspekter till antalet. Anledningen till det kan vara att information om alla företagen inom branschens hållbarhetsarbeten hämtades från deras respektive hemsidor 2014 och årsredovisningar 2003. Det är möjligt att företagen redovisat kategorin på hemsidan även 2003 och tagit upp fler aspekter där än i årsredovisningen. Det är information som idag inte går att tillgå.
4.2.4 Mänskliga rättigheter (socialt)
Mänskliga rättigheter är en av de kategorier där minst antal aspekter redovisats både 2003 och
2013. Det kan bero på att en del företag och branscher inte direkt berörs av de aspekter kategorin tar upp. Många av företagen är endast verksamma i Sverige, där aspekterna barnarbete,
tvångsarbete och ursprungsbefolkningens rättigheter inte är lika aktuella som i andra länder.
30
Trots att det kan vara enkelt att redovisa aspekter inom kategorin mänskliga rättigheter var det få branscher som gjorde det 2003 vilket kan tyda på att deras intressenter inte hade ett så stort intresse för frågor relaterade till mänskliga rättigheter då. En kraftig ökning har skett från 2003 till 2013 bland nästan alla branscher, möjligen till följd av intressenters ökade intresse i ämnet. Branscherna material, dagligvaror och sällanköp redovisade flest aspekter både 2003 och 2013 och branschen dagligvaror redovisade kategorin mest utförligt av alla företag 2013. Många företag inom de tre branscherna importerar produkter från andra länder eller har en del av verksamheten utomlands och berörs därför i högre grad av aspekter som barnarbete,
tvångsarbete och ursprungsbefolkningens rättigheter, än företag i andra branscher. Det kan ha
bidragit till att företagens intressenter är måna om att företaget inte bryter mot mänskliga rättigheter och därmed påverkat företagen att aktivt jobba med relaterade frågor.
Figur 9: Diagrammet visar andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje bransch år 2003 och år 2013 inom kategorin mänskliga rättigheter. Se bilaga 5 för tillhörande tabell.
Material Daglivaror Sällanköp Finans Hälsovård Industri Energi IT Telekom
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Pr ocentandel
Branschresultat -‐ mänskliga rättigheter
31
4.2.5 Samhälle (socialt)
Redovisningen av aspekterna inom samhälle var avsevärt högre i samtliga branscher 2013 än 2003. Andelen fullständigt redovisade aspekter var också fler 2013 än 2003. Som nämnt under
mänskliga rättigheter kan det även när det gäller kategorin samhälle vara relativt enkelt för
företag att ta ställning men undvika att redovisa sina faktiska handlingar. Ett exempel är att företag i sina policyer tar ställning mot korruption, som är en av aspekterna inom kategorin.
4.2.6 Produktansvar (socialt)
Alla branscher redovisade fler aspekter inom produktansvar 2013 än 2003 förutom energi som inte redovisade några aspekter inom kategorin. Se rubriken “4.3.2 Energi” för analys av energibranschens resultat. Branschen sällanköp redovisade flest aspekter inom produktansvar både 2003 och 2013, vilket kan bero på den något märkliga branschindelningen gällande
sällanköp och dagligvaror (som förklaras i metodavsnittet). Produktansvar handlar om hur
företag värnar om kunders säkerhet, marknadsföring och märkning av produkter, alltså en kategori som i hög grad kan vara aktuell för företag som säljer dagligvaror. Vid första anblick av de olika branscherna kan man tycka att just branschen dagligvaror, av nämnd anledning, borde ha redovisat flest aspekter inom kategorin produktansvar. Det är dock inte fallet utan det är istället branschen sällanköp som redovisat flest aspekter inom kategorin, vilket beror på att branschen innefattar företag (Ica och Axfood) som säljer dagligvaror.
4.3 Branschernas totala hållbarhetsredovisning
Samtliga branscher redovisade fler aspekter 2013 än 2003, nästintill dubbelt så många. Material följt av dagligvaror, industri och sällanköp var de branscher som redovisade flest aspekter 2013. Både energi och telekom har relativt låg andel redovisade aspekter men samtidigt har de båda förbättrats betydligt mer än övriga branscher från 2003 till 2013.
32
arbetar med produkter och andra med tjänster. En del företag är endast verksamma på den svenska marknaden medan andra har spridit ut verksamheten i olika delar av världen. Företag och branscher har dessutom olika primära intressenter och enligt intressentteorin anpassar företagen sin verksamhet efter sina intressenter.
Figur 10: Diagrammet visar andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje bransch 2003 och 2013 (alla kategorier inräknade). Se bilaga 2 för tillhörande tabell.
Den bransch som utmärkte sig mest i undersökningen var energi, då den hade avsevärt mindre redovisning än övriga branscher. Till skillnad från till exempel telekom, vilken också redovisade
Material Daglivaror Sällanköp Finans Hälsovård Industri Energi IT Telekom
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Pr ocentandel
Branschresultat -‐ Totalt med alla kategorier
33
få aspekter, redovisade energi inte heller några aspekter fullständigt. Resultaten från branschen
energi redovisas nedan. Resultat från övriga branscher finns i bilaga 6.
4.3.1 Energi
Företagen inom branschen energi redovisade endast aspekten ekonomi 2003. År 2013 redovisades få aspekter inom alla kategorier förutom produktansvar och ingen aspekt redovisades fullständigt. Utöver att branschen utmärkte sig på grund av den låga redovisningsgraden var företagen inom branschen energi också de som redovisade mest likt varandra, gällande antal måttligt respektive fullständigt redovisade aspekter, med en standardavvikelse på 4,1 procent 2013 och 0 procent 2003.
Figur 11: Diagrammet visar andel redovisade aspekter (måttligt och fullständigt redovisade) för varje kategori inom branschen energi år 2003 och år 2013. Se bilaga 5 för tillhörande tabell.
En förklaring till att branschen hade så pass få redovisade aspekter 2003 kan vara att både Lundin Petroleum och Tethys Oil grundades 2001 (Lundin Petroleum, 2014 respektive Tethys Oil, 2014). Deras resurser kan ha varit begränsade vid tiden vilket försvårat möjligheten att skapa
Ekonomi Miljö AF&AV MR Samhälle PA
34
en hållbarhetsredovisning redan två år efter att företagen grundats. Det bör dock tilläggas att Lundin Petroleum inte startades helt från grunden utan av familjen Lundin som då hade tjugo års erfarenhet av att driva företag i oljebranschen (ibid.). Dessutom var även företag i andra branscher i undersökningen relativt nystartade 2003 och ändå hade de inte lika få aspekter redovisade som de inom branschen energi.
En mer trolig anledning till att få aspekter redovisades 2003, och som vidare styrks av att resultaten var låga och kvalitén låg 2013, är att företagen redovisade blygsamt till följd av att deras intressenter möjligen inte visat intresse för företagens hållbarhetsarbete eller hållbarhetsredovisningar. Det tyder på att energi är en bransch som, i linje med Sweeney & Coughlans (2008, ss. 120-121) argument om att företag anpassar sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt beroende på vilken bransch de tillhör, anpassat sina redovisningar till sina intressenter.
Att samtliga företag inom energi redovisade låga resultat kan vidare förklaras med hjälp av de rivalitetsbaserade teorierna. Lieberman & Asaba (2006, s. 3-6) menar som nämnt att imitation uppstår för att minska konkurrens, risk eller rivalitet. Genom att samtliga branschledande företag inom energi redovisar lika lite hållbarhetsarbete pekas inget företag ut som sämre än de andra och företagen behöver inte konkurrera inom just hållbarhet.
