Vid beräkningen av den fria stationen över baspunkten fanns åtta mätningar (längd och riktning mot fyra punkter) att tillgå. Ekvationssystemet var överbestämt och mätt riktning mot WSP 3 uteslöts från beräkningen då mätningen konstaterades innehålla ett grovt fel. Resulterande koordinater för den fria stationen blev x = 100, y = 199.999, z = 10.001. Apriorimedelfel för fri station:
Längder: 0.002 m + 2 ppm Riktningar: 0.0005 gon
Nätutjämningsresultat (absolut anslutning)
Resultatet i plan och höjd stämde överens med tidigare beräkning av objektpunkternas koordinater (fri stationsberäkning). Små differenser (1 mm) kan förklaras med avrundningsfel. Det bör tilläggas att kontrollerbarheten var låg på grund av att det var få överbestämningar. Därför bör följande resultat ses mer som en indikation på värdena av medelfelen.
Maximalt medelfel för objektpunkternas koordinater i x-led: σx = 0.001 m. Maximalt medelfel för objektpunkternas koordinater i y-led: σy = 0.001 m. Maximalt medelfel för objektpunkternas koordinater i z-led: σz = 0.000 m. Grundmedelfel (σ0) i plan: 0.26
Grundmedelfel (σ0) i höjd: 0.26
I vårt fall erhölls grundmedelfelet 0.26 vilket är lägre än ett och den faktiska noggrannheten i mätningen var alltså bättre än förmodat.
Noggrannhetsskattning av objektpunkterna
Medelfelet i plan beräknas enligt formel 6.1 där σx är maximalt medelfel i x-koordinaten och σy maximalt medelfel i y-koordinaten. Detta är dock endast en grov skattning av medelfelet, men kan fungera som en indikation.
36 2 2 y x plan σ σ σ = + (6.1)
Då man beräknar det totala medelfelet i plan inklusive felkällan som finns i inriktningen av miniprismat används formel 6.2. Det skattade medelfelet på grund av miniprismat
(σprisma) var 0.00012 m. De erhållna resultaten redovisas nedan.
2 2
,plan plan prisma
tot σ σ
σ = + (6.2)
σplan ≈ 0.001414 m
σtot,plan ≈ 0.001419 m ≈ 1.4 mm
Fel i avståndsmätningen påverkar inte höjden för objektpunkterna så mycket då höjdskillnaden mellan instrument och objektpunkter är relativt liten. Medelfelet i objektpunkterna kan därför grovt skattas till 1.4 mm.
6.3 Georeferering
Nedan följer de felparametrar som Cyclone redovisade för georefereringen, se tabell 6.1-3. Felvektorn beskriver felet i x-, y-, och z-riktning och sammanfattas som totalt fel. Det är bra att ta för vana att se över dessa parametrar efter georefereringen för att se om någon target avviker med stora felparametrar och kanske inte bör vara med i beräkningen. I detta fall bör georefereringen göras om med den target som avvek exkluderad. Man bör vara vaksam på stora fel och ogynnsamma kombinationer av felvektorer.
Tabell 6.1 Felparametrar för georefereringen av Leica HDS 3000-data.
HDS 3000
Target Fel (m) Felvektor (x, y, z) (m) R1 0.001 ( 0.000, 0.000, 0.001) F1 0.002 (-0.001, 0.002, 0.000) F2 0.001 ( 0.001, 0.000, -0.001) F3 0.001 ( 0.001, 0.000, 0.001) R2 0.000 ( 0.000, 0.000, 0.000) F4 0.000 ( 0.000, 0.000, 0.000) F5 0.002 ( 0.000, -0.002, 0.000)
Tabell 6.2 Felparametrar för georefereringen av HDS 4500 high-data.
HDS 4500 high
Target Fel (m) Felvektor (x, y, z) (m) R1 0.001 ( 0.000, 0.000, -0.001) F1 0.004 ( 0.003, 0.000, 0.003) F2 0.003 ( 0.000, 0.003, 0.002) F3 0.002 (-0.001, -0.002, -0.001) R2 0.002 (-0.001, -0.002, 0.001) F4 0.001 (-0.001, 0.000, -0.001) F5 0.002 ( 0.000, 0.001, -0.002)
37
Tabell 6.3 Felparametrar för georefereringen av HDS 4500 highest-data.
HDS 4500 highest
Target Fel (m) Felvektor (x, y, z) (m) R1 0.001 (-0.001, 0.000, 0.000) F1 0.002 ( 0.002, 0.000, 0.001) F2 0.001 (-0.001, 0.000, 0.001) F3 0.001 ( 0.000, -0.001, -0.001) R2 0.001 (-0.001, 0.001, 0.001) F4 0.001 ( 0.001, 0.000, -0.001) F5 0.001 ( 0.000, 0.000, -0.001)
Resultaten visar att felet maximalt uppgår till fyra millimeter och det är för target F1 i skanningen med HDS 4500 high. I övrigt ligger felet omkring 1-2 mm, vilket är klart godkänt enligt bedömningen av Leica som anser att fel mindre än 6 mm är acceptabla (Leica Geosystems, 2005).
6.4 NLREG
Felparametrar för anpassningen av en cylinder till rör 2 (kontrollmodellen) i NLREG visas nedan. Ingen standardavvikelse anges för riktningsvektorn i z-led eftersom dess värde är noll i den här beräkningsmetoden.
Parameter Standardavvikelse Radie 0.0006 m Riktningsvektor, x-led 0.0002 m Riktningsvektor, y-led 0.0003 m
6.5 Laserdata
6.5.1 ModelleringI tabell 6.4 redovisas antalet punkter som modelleringarna baserades på för respektive objektmodell.
Tabell 6.4 Antal punkter som modelleringarna baserades på.
Objekt\Skanner HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Vägg 1 11366 1162 4380 Vägg 2 36753 25081 101702 Vägg 3a 2923 1901 7795 Vägg 3b 1847 1107 4250 Lampa 29380 3547 14509 Pelare 431301 44548 178508 Rör 1 208836 40941 165632 Rör 2 65079 9810 45139 Hörn 47027 23679 77484
Det är inte bara punkttätheten och avståndet till objektet som bestämmer hur många punkter objektet har modellerats från, även avgränsningen av området i punktmolnet har viss inverkan. Fem av objekten modellerades utifrån flest antal punkter för HDS
3000-38
modellen (vägg 1, lampa, pelare, rör 1-2). Resterande fyra objekt (vägg 2, 3a-b, hörn) baserades på flest punkter i objektmodellen för HDS 4500 highest-mätningen.
Samtliga felparametrar som Cyclone levererade under modelleringen finns i appendix B. Där återfinns även felparametrar för modelleringen av rör 2 (kontrollmodellen) i NLREG avrundade till hela millimeter. Medelvärdet av felparametrarna för modelleringarna av alla objekt utom hörnet och rör 2 i kontrollmodellen har beräknats för kontrollmodellen och objektmodellerna, resultatet visas i kolumn medel i Appendix B. Medelvärdena för felparametrarna beräknades även separat för plana objekt respektive cylindriska objekt. Resultatet redovisas i grafen i figur 6.1. Värdena från objektmodellerna baserade på Leica HDS 4500-mätningarna visas i röda nyanser och man ser tydligt att dessa har högst värden för samtliga parametrar.
Medelparametrar för avvikelser vid modellering av plan respektive cylindrar i Cyclone
0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030 0,035 0,040 A ri tmet iskt med e lvär de St a n d a rd -avvi kel se Ab s o lu t M e d e lvär de Ma x im a lt a b s o lu t fe l A ri tmet iskt med e lvär de St a n d a rd -avvi kel se Ab s o lu t M e d e lvär de Ma x im a lt a b s o lu t fe l (m ) TCRA1101 HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest Plan Cylindrar
Figur 6.1 Medelparametrar för avvikelser vid modellering av plan och cylindrar i Cyclone.
Då medelvärdena för felparametrarna vid modellering av plana ytor respektive cylindriska objekt jämförs kan det konstateras att värdena är desamma eller högre för modelleringen av cylindrar baserad på laserskanning. Detta kan bero på att objekten är mätta från endast en uppställning och det finns därför inga träffpunkter på baksidan av cylindrarna, vilket förmodligen hade underlättat modelleringen. Några av cylindrarna var även relativt korta och vissa var smala, vilket kan ha försvårat modelleringen. Dessutom var de manuella avgränsningarna av områdena för de cylindriska objekten mer komplicerade på så sätt att ”mixed pixels” skulle rensas bort. Modelleringarna av plan baserade på mätningen med totalstation fick dock något sämre absolut medelvärde jämfört med modelleringarna av cylindrarna, men skillnaden låg på tiondels millimeter-nivå.
6.5.2 Objektens riktningar
Vinkeln, nedan kallad differensvinkel, mellan normalvektor/centrumvektor från kontrollmodell och respektive objektmodell för varje objekt redovisas i tabell 6.5. Ju mindre vinkel desto bättre stämmer de två modellernas riktningar överens.
39
Tabell 6.5 Vinkel i grader mellan normalvektorer/centrumvektorer för objekten i kontrollmodellen och respektive objektmodell.
Objekt\Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Vägg 1 0.0541˚ 0.1405˚ 0.1203˚ Vägg 2 0.0236˚ 0.0528˚ 0.0528˚ Vägg 3a 0.0861˚ 0.1526˚ 0.0718˚ Vägg 3b 0.0243˚ 0.1529˚ 0.3137˚ Lampa 0.2865˚ 1.4278˚ 0.8103˚ Pelare 0.0362˚ 0.0181˚ 0.0207˚ Rör 1 0.0458˚ 0.2708˚ 0.1724˚ Rör 2 0.0286˚ 0.0541˚ 0.0207˚ Medelvärde 0.0732˚ 0.2837˚ 0.1978˚ Standardavvikelse 0.0886˚ 0.4691˚ 0.2659˚
Gemensamt för alla objektmodeller är att riktningen för lampan skiljer mest från kontrollmodellen. Det kan bero på att den är en kort cylinder och att även små fel i data påverkar riktningsbestämningen nämnvärt. Övriga modellerade cylindrar är betydligt längre. Alla objekt utom vägg 3a, pelaren och rör 2 har minst differensvinkel för modellen från HDS 3000-mätningen. Vägg 3a och rör 2 modellerades, med avseende på riktningen av objektet, bäst från HDS 4500 highest-mätningen. Pelarens differensvinkel är minst för modelleringen från HDS 4500 high-mätningen trots att den modelleringen baserades på avsevärt färre punkter än övriga två objektmodeller. Medelvärdet av alla differensvinklar för objekten för respektive skanning visar att HDS 3000-mätningen har gett bäst resultat i avseende på objektens riktningar. Skillnaden mellan HDS 4500-mätningarnas medelvärden är nästan 0.1˚, där high-mätningen har högst och sämst värde. Standard-avvikelsen, som är ett mått på resultatens spridning kring medelvärdet, är lägst för HDS 3000-modellen och högst för HDS 4500 high-modellen. HDS 4500 high-mätningen fick allra störst vinkelskillnad för objektet lampan, 1.4278˚, vilket påverkar både medelvärdet och standardavvikelsen relativt mycket. Samtliga standardavvikelser är högre än motsvarande medelvärden och värdena på lampan sticker ut från mängden. Medelvärdet för differensvinklarna beräknades därför igen där objektet lampan uteslöts. Resultatet redovisas i tabell 6.6.
Tabell 6.6 Medelvärdet av differensvinklarna med objektet lampan uteslutet samt standardavvikelsen.
Objekt\Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Medelvärde (utan lampan)
0.0427˚ 0.1203˚ 0.1103˚ Standardavvikelse 0.0222˚ 0.0862˚ 0.1050˚
Uteslutandet av lampan innebar en klar förbättring av medelvärdet av differensvinklarna för samtliga objektmodeller och standardavvikelserna fick mer rimliga värden. HDS 3000-modellen stämmer fortfarande bäst överens med kontroll3000-modellen i avseende av objektens riktningar. HDS 4500 high-modellen är endast något sämre än HDS 4500 highest-modellen, men har en lägre standardavvikelse. HDS 3000-modellen har allra lägst standardavvikelse.
40 6.5.3 Plana ytor
I tabell 6.7 redovisas medelvärdet för avstånden mellan kontrollmodell och respektive objektmodell i testpunkterna för varje vägg.
Tabell 6.7 Medelvärdet för avstånden i mm mellan kontrollmodell och respektive objektmodell i testpunkterna för varje vägg.
Objekt\Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest Antal testpunkter
Vägg 1 2.0 5.9 4.5 20
Vägg 2 1.5 0.3 1.9 84
Vägg 3a 1.3 -0.2 -0.4 26
Vägg 3b -1.4 -1.6 -1.5 33
Vägg 1 uppvisar högst medelvärden för alla objektmodeller. En tänkbar förklaring kan vara att vägg 1 befann sig längst bort från instrumentet av alla mätta väggar (26 m). Medelvärdet av avvikelser i samtliga testpunkter för respektive objektmodell sammanfattas i tabell 6.8.
Tabell 6.8 Medelvärdet av samtliga avvikelser i testpunkterna för respektive objektmodell. (mm)
Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Medelvärde 0.9 0.5 1.2
Standardavvikelse 1.2 2.2 1.9
Medelvärdet visar att modelleringen av väggarna med data från HDS 4500 high-mätningen överensstämmer något bättre med kontrollmodellen än de andra två objektmodellerna. Skillnaden är fyra respektive sju tiondels millimeter. Standard-avvikelsen visar dock att båda mätningarna med Leica HDS 4500 ger upphov till högre spridning kring medelvärdet, det vill säga mer brus. Det resulterande medelvärdet från HDS 4500 highest-skanningen är inte bättre än HDS 4500 high-skanningen trots att punkttätheten vid skanningen är tätare i det fallet. I tabell 6.4 kan man utläsa att antalet punkter som planmodelleringen baserades på var lägst för HDS 4500 high och högst för HDS 4500 highest för samtliga plana objekt utom för vägg 1 där HDS 3000-modellen baserades på flest punkter.
Medelvärdet av differenser för respektive objektmodell vid jämförelse av objektpunkter i linje på vägg 2 och modellerat plan visas i tabell 6.9.
Tabell 6.9 Medelvärdet av avvikelserna i objektpunkterna (vägg 2) för respektive objektmodell. (mm)
Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Medelvärde 1.4 0.2 1.8
Standardavvikelse 0.4 0.6 0.5
Resultatet överensstämmer med resultatet för jämförelsen av testpunkterna på de plana ytorna. Avvikelserna mellan objektpunkterna och objektmodellen från HDS 4500 high-mätningen har lägst medelvärde och är alltså bättre än de andra två objektmodellerna. Även här stämmer HDS 4500 highest-modellen sämst överens med objektpunkterna och HDS 3000-modellen har minst spridning kring medelvärdet.
41 6.5.4 Cylindriska objekt
Differens mellan diametervärden för varje cylindriskt objekt från kontrollmodellen och respektive objektmodell redovisas i tabell 6.10.
Tabell 6.10 Differens mellan diametervärden för varje cylindriskt objekt från kontrollmodellen och respektive objektmodell. (mm)
Objekt\Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Lampa -1.0 -2.0 -4.0 Pelare 2.0 -1.0 -2.0 Rör 1 -1.0 2.0 -7.0 Rör 2 1.5 5.5 -2.5 Medelvärde 0.4 1.1 -3.9 Standardavvikelse 1.6 3.4 2.3
Resultatet visar att HDS 3000modelleringen är bättre än båda HDS 4500 -modelleringarna. Det är främst det höga värdet på rör 2 som påverkar medelvärdet för HDS 4500 high och rör 1 för HDS 4500 highest. HDS 4500 high-mätningen har högst brus/standardavvikelse. Rör 1 har en ojämn, räfflad yta och därför bör viss avvikelse mellan modellerna accepteras. Kontrollmodellen av rör 2 modellerades genom en annan metod än laserskanningsmodelleringarna, vilket kan ha påverkat resultatet något. Om medelvärdet beräknas utan rör 1 respektive rör 2 blir resultatet som nedan, se tabell 6.11. HDS 4500 highest har fortfarande störst medelvärdesavvikelse från kontrollmodellen. Dess standardavvikelse är dock lägst när rör 1 inte är med i beräkningen, vilket betyder att spridningen kring dess medelvärde är lägst, men man bör notera att samtliga modeller baserade på HDS 4500 highest-mätningen har uppnått en för liten diameter jämfört med kontrollmodellen. Detta indikerar på ett systematiskt fel, men HDS 4500 high-modellen har fått både positiva och negativa värden på diameterdifferenserna. Ingen förklaring till detta har hittats. Det fanns inte tillgång till fakta om tekniska detaljer om skanning med Leica HDS 4500 i olika upplösningar vilka kanske kunde ge några förklaringar. Medelvärdena utan rör 1 respektive rör 2 innebär inte någon stor förbättring för samtliga objektmodeller, vilket innebär att varken rör 1 eller rör 2 bör förkastas. Samtliga cylindriska objekt har modellerats utifrån fler punkter för HDS 3000-mätningen än för HDS 4500-mätningarna.
Tabell 6.11 Medelvärde och standardavvikelse för differenserna mellan diametervärdena för varje cylindriskt objekt från kontrollmodellen och respektive objektmodell utan rör 1 i övre delen av tabellen och
utan rör 2 i nedre delen. (mm)
Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Medelvärde (utan rör 1) 0.8 0.8 -2.8 Standardavvikelse 1.6 4.1 1.0 Medelvärde (utan rör 2) 0.0 -0.3 -4.3 Standardavvikelse 1.7 2.1 2.5 6.5.5 Hörn
Avvikelse mellan koordinater för totalstationsinmätt hörn och modellerat hörn i respektive objektmodell redovisas i tabell 6.12.
42
Tabell 6.12 Avvikelse mellan koordinater för totalstationsinmätt hörn och modellerat hörn i respektive objektmodell. (mm)
Hörnkoordinater\Modell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
X 0 1 0 Y 0 3 3 Z -1 1 0 Medelvärde -0.3 1.7 1.0 Standardavvikelse 0.6 1.2 1.7 Total felplacering 1.0 3.3 3.0
Medelvärdet för avvikelserna av de tre koordinaterna är -0.3 mm, 1.7 mm respektive 1.0 mm för mätningen med Leica HDS 3000, Leica HDS 4500 high respektive Leica HDS 4500 highest, det vill säga mätningen med skannern Leica HDS 3000 stämmer bäst överens med hörnets koordinater inmätta med totalstation. De tre planen som modellerades för att bilda hörnet baserades dock på ungefär dubbelt så många punkter för HDS 3000-modellen som för HDS 4500 high-modellen (47 027 respektive 23 679 punkter) vilket kan vara en bidragande orsak till att den mätningen överensstämde bättre med det totalstationsinmätta hörnet. Att det skiljde så mycket mellan antalet punkter beror på att punkttätheten var olika för de två skanningarna. HDS 4500 high-hörnet modellerades dock från ett större, men glesare punktmoln, än för HDS 3000-modellen. Modelleringen med HDS 4500 highest-data beräknades från 77 484 punkter. Trots att det är ungefär 30 000 fler punkter än för HDS 3000-mätningen så resulterade det i en sämre skattning av hörnets koordinater. Samtliga tre skanningar av hörnet visas i figur 6.2 där HDS 4500 high-mätningen redovisas i grönt, HDS 4500 highest-mätningen i rött och HDS 3000-mätningen i blått. I tabell 6.12 redovisas även den totala felplaceringen av hörnet där värdet endast är 1 mm för HDS 3000 och ungefär 3 mm för HDS 4500-mätningarna. Standardavvikelsen är lägst för HDS 3000 och högst för HDS 4500 highest.
Figur 6.2 Punktmoln för hörnet där HDS 4500 high-mätningen redovisas i grönt (23 679 punkter), HDS 4500 highest-mätningen i rött (77 484 punkter) och HDS 3000-mätningen i blått (47 027 punkter).
6.5.6 Sammanfattning av resultaten
Resultaten från jämförelsen av de tre olika objektmodellernas noggrannhet sammanfattas i tabell 6.13. Den objektmodell som fick lägst värde på medelvärdet för avvikelserna markeras med #. Lägst standardavvikelse (minst brus) markeras ¤ och bråket visar hur
43
många av objekten som modellerades baserade på flest antal laserpunker för den aktuella objektmodellen. Till exempel så står 5/8 för att fem av åtta objekt har modellerats från flest antal punkter för den aktuella objektmodellen. Objektens riktningar avser alla objekt utom hörnet. Undersökningen med objektpunkterna i linje på vägg 2 utelämnas då det resultatet endast bekräftade resultatet med testpunkterna.
Tabell 6.13 Sammanfattning av resultaten från jämförelsen av modellnoggrannheten. (# - lägst medelvärde av avvikelserna, ¤ - lägst standardavvikelse på avvikelserna, x/y - x stycken
modellerade objekt av y objekt baserade på flest punkter.)
Undersökning\Objektmodell HDS 3000 HDS 4500 high HDS 4500 highest
Objektens riktningar # ¤ 5/8 3/8
Planens förskjutning ¤ 1/4 # 3/4
Cylindrarnas diameter # ¤ 4/4
Hörnets position # ¤ 1/1
Om man endast jämför resultaten mellan skanningarna med Leica HDS 4500 i olika upplösningssteg blir den sammanfattande tabellen som nedan, se tabell 6.14.
Tabell 6.14 Sammanfattning av resultat från jämförelsen av modellnoggrannheten avseende skanningar med Leica HDS 4500 i olika upplösningsnivåer. (# - lägst medelvärde av avvikelserna, ¤ - lägst standardavvikelse på avvikelserna, x/y – x stycken modellerade objekt av y baserade på flest punkter.)
Undersökning\Objektmodell HDS 4500 high HDS 4500 highest
Objektens riktningar # ¤ 8/8 Planens förskjutning # ¤ 4/4 Cylindrarnas diameter # ¤ 4/4 Hörnets position ¤ # 1/1
6.6 Övriga undersökningar
6.6.1 FärgkartaI figur 6.3-5 visas ett foto av färgkartan, punktmoln av färgkartan skannad med Leica HDS 3000 respektive Leica HDS 4500 (high).
44
Figur 6.4 Färgkartan skannad med Leica HDS 3000 (grön laser).
Figur 6.5 Färgkartan skannad med Leica HDS 4500 high (röd laser).
Utifrån figur 6.4 kan man konstatera att den mörkaste nyansen av rött har gett ett något flammigt resultat för skanningen med Leica HDS 3000. De mörkare områdena tyder på en lägre intensitetsnivå och alltså något sämre reflektans. De gröna nyanserna har fått ungefär samma intensitet i skanningen. Som jämförelse kan man se på området runt färgkartan som är mörkgrått i verkligheten. Den mörkaste nyansen av rött har samma eller lägre intensitetsvärden som den grå väggen.
HDS 4500 high-skanningen som åskådliggörs i figur 6.5 visar att intensitetsvärdena för de röda nyanserna är ungefär samma och de gröna nyanserna har sämre reflektans. Den mörkaste gröna nyansen har något lägre intensitetsvärden än de övriga två gröna nyanserna. Ser man på den grå väggen kan man konstatera att dess reflektans är något sämre än den mörkaste gröna nyansens.
Färgkartan i Leica HDS 4500 highest-mätningen visualiserades lite underligt i Cyclone. Det såg ut att vara en skarv i färgkartan där det var en glesare punkttäthet på ena sidan och tätare på den andra. Detta kan bero på ett grafikproblem, men med optimerade grafikinställningar kvarstod problemet med skarven och därför utelämnades denna mätning från jämförelsen.
6.6.2 Tidsåtgång
Tabell 6.15-16 visar tiderna för skanning av hela mätområdet med olika upplösnings-inställningar för Leica HDS 4500 och med programmet Cyclone Scan control respective Z+F Laser control. I de fall det var svårt att urskilja tiden för skanning och tiden för
45
laddning av data markeras detta med streck (-) i tabellen. I figur 6.6 redovisas den totala tidsåtgången för skanning i de olika stegen för respektive program i en graf.
Tabell 6.15 Tidsåtgång för skanning med Leica HDS 4500 och Cyclone Scan control. (min:sek)
Upplösning Skanningstid Inläsningstid Total tidsåtgång
Low 0:45 0:25 1:10
Medium 2:00 1:57 3:57
High 3:38 6:22 10:00
Highest 15:08 37:12 52:20
Tabell 6.16 Tidsåtgång för skanning med Leica HDS 4500 och Z+F Laser control. (min:sek)
Upplösning Uppskattad skanningstid
Skanningstid Tid för att ladda data Total tidsåtgång Low (Preview) 0:25 - - 0:36 Medium (Middle) 1:41 - - 1:58 High 3:22 - - 3:38 Highest (Superhigh) 6:44 7:02 5:14 12:16 Total tidsåtgång 00:00 00:05 00:10 00:15 00:20 00:25 00:30 00:35 00:40 00:45 00:50 00:55
Low Medium High Highest
Upplösning Ti d (h h: mi n)
Cyclone Scan control Z+F Laser control
Figur 6.6 Total tidsåtgång med skanning av Leica HDS 4500 i olika upplösningssteg med Cyclone Scan control respective Z+F Laser control.
Man kan i tabellerna se att total tidsåtgång för skanning med Z+F Laser control överrensstämmer ganska bra med skanningstiden för skanning med Cyclone Scan control för upplösningsstegen low, medium och high. Det är sedan inläsningstiden i Cyclone som gör att dessa mätningar tar längre tid än med Z+F Laser control.
Då skanning med upplösningsnivå highest utfördes via Cyclone gjorde instrumentet fyra delskanningar av området i följd. Det verkade dessutom som att instrumentet skannade samma område två gånger. Förklaringen till detta gav Ulf Karnagel på Leica-supporten då han förklarade att de flesta datorer skulle haverera eller nå taket för arbetsminnet vid importeringen till Cyclone på grund av Cyclones ineffektiva minnesanvändning. Att dela upp data i flera delar underlättar för datorn att importera data till Cyclone.
46
När motsvarande skanning gjordes med Z+F-programmet gjordes endast en skanning för hela varvet. Detta gör att själva skanningstiden tar mycket längre tid med Cyclone Scan control än med Z+F Laser control (ungefär 15 minuter respektive 7 minuter). Dessutom tar inläsningen till Cyclone 37 minuter.
För undersökningen av tidsåtgången för den slutliga inläsningen gjordes inläsningen för highest-mätningen på olika datorer med olika prestanda och olika versioner av Cyclone. Efter inläsningen på HP NW9440 och HP NC6000 kom ett felmeddelande om att Cyclone hade råkat ut för ett fel vid inläsningsprocessen, men det stod inte vad som var fel och inget syntes direkt i punktmolnet. Resultaten redovisas i tabell 6.17.
Tabell 6.17 Tidsåtgång för slutliga inläsningen av HDS 4500 highest-data på olika datorer och med olika Cyclone-versioner.
Dator Tid (h:min:sek)
Program Datorprestanda HP NW9440 00:11:14 Cyclone 5.8 Dubbelkärnig processor 2.16 GHz.
2 GB RAM. HP NC6000 01:12:10 Cyclone 5.5 Processor 1.6 GHz.
0.512 GB RAM. Panasonic CF-18 01:50:00 Cyclone 5.5 Processor 1,2 GHz.
0.504 GB RAM. 6.6.3 Normalvektorer i Cyclone vs 3ds Max
Ett liknande program som visas i appendix A användes för att jämföra normalvektorerna för de plana ytorna från modelleringen av kontrollmodellen i Cyclone respektive modelleringen i 3ds Max och AutoCAD. Resultatet av vinkeln mellan vektorerna visas i tabell 6.18.
Tabell 6.18 Vinkel i grader mellan normalvektorer för kontrollmodellen från Cyclone och från 3ds Max och AutoCAD.
Objekt Vinkel mellan normalvektorer
Vägg 1 0.0172˚ Vägg 2 0.0207˚ Vägg 3a 0.1025˚ Vägg 3b 0.0405˚ Medelvärde 0.0452˚ Medelvärde (utan vägg 3a) 0.0261˚
Tabell visar att vinkelskillnaden mellan normalvektorerna för vägg 3a är 0.1025 grader. Det är ingen stor skillnad, men det är dock en skillnad som hade påverkat resultatet vid jämförelsen med objektmodellerna. Medelvärdet beräknades även utan värdet för vägg 3a och ett betydligt bättre medelvärde erhölls. Den kontrollmodell som användes vid utredningen av objektmodellnoggrannheten modellerades liksom skannerdata i Cyclone och det är att föredra att de har modellerats med exakt samma metod.
47