Bränslen och tillförsel
10. Trädbränslet en resurs i stor eller liten skala
• Frågeställning: Trädbränslet diskuteras också det ur flera perspektiv. Tillgången är otvetydigt omfattande men har kanske större nytta som rå- vara än bränsle. Användningen i småskalig förbränning är diskutabel med hänsyn till emissioner och till lokal påverkan
• Strategisk relevans: De tekniska alternativen bör bli fler och bättre och vissa riskemissioner bli föremål för överväganden och åtgärder.
Ett förstahandsintresse i ett skogrikt land är att utnyttja trädbränslena mera. Förde- larna är uppenbara, riklig tillgång, stor utbredning av tillgångarna och med relativt små logistiska problem, känd och inte alltför komplicerad eldningsteknik, nyttjande av tradition, etc. De nackdelar som individen haft i bränslets hantering (skrymman- de, smutsigt mm) har i stora stycken övervunnits, bl.a. med övergång till pellets och med modern distribution. Svensk fjärrvärme har visat att en massiv omställ- ning, se figur 14, som bl.a. inneburit bruk i decentraliserade anläggningar och som givit positiv påverkan på sysselsättningen inte minst på mindre orter.
Figur 14: Bränslen i fjärrvärmen
Det som emellertid bekymrar med trädbränsle-eldning är dels volymen och dels eldningsförfarandet.
Volymen:
Konkurrens om skogsråvaran har diskuterats under årtionden och är fortfarande aktuell. Det finns åtminstone tre parter i denna; Skogsägarna – Skogsindustrin – Energiföretagen (främst värmeverken), vilkas intressen stundtals inte är helt lätt att
0 50 100 150 200 250 300 -1940 1941-1960 1961-1970 1971-1980 1980-1990 1991- Enbart Bio El+Bio El+Olja+Bio Olja+bio
urskilja eller ens särskilja. Skogsindustrin är t.ex. både en användare av vedråvaran för produkter och för eget energiändamål. Och en del av argumenten som används från ömse sidor inte helt jämförbara. Man pekar t.ex. ibland från skogsindustrins sida på att förädlingsvärdet av en kubikmeter skogsråvara som papper är högre än som biobränsle men undviker frågan om det finns kapacitet eller efterfrågan för pappersproduktionen.
Man förefaller vara ense om ett par saker:
9. Vissa kvaliteter (Grenar och Toppar – GROT) har inget intresse för annat än energisektorn
10. Det finns inget tydligt fysiskt kapacitetstak, konkurrensen driver emellertid upp priset
11. Vissa skogsindustriprodukter är mera känsliga för denna priskonkurrens än andra, särskilt spånskiveindustrin
12. Det finns regionala skillnader ifråga om balans i tillgång och efterfrågan 13. Det finns ett visst (snävt) utrymme för samförstånd mellan alla intressenterna Eldningsförfarandet:
Småskalig eldning av trädbränsle kan vara förenad med betydande problem bero- ende på eldningsutrustningens och bränslets kvalitet samt på förbränningsproces- sen. Emissioner vid dålig förbränning, av främst partiklar, kan ha betydande kända hälsokonsekvenser, samt kan i vissa fall också påverka trivsel och grannsämja.31
Det finns metoder för att minska och säkerställa låga utsläppsnivåer: • Bränslekvalitet (torr ren ved)
• Ackumulatortank för jämn förbränning • Nya typgodkända pannkonstruktioner • Katalysator i rökgången
Figur 15: Biobränsle i småhus av olika åldersklass
Det finns en betydande mängd småhus som kan använda trädbränslen (över
31
Fullständig förbränning av ved ger koldioxid, vattenånga och aska. De utsläpp man talar om i sam- band med vedpannor härrör i huvudsak från ofullständig förbränning. Ofullständig förbränning av gaser- na ger kolmonoxid (CO), tunga kolväten (tjära), och flyktiga kolväten (VOC). Partiklar härrör både från ofullständig förbränning (sot) och från flygaska. Kväveoxider (NOx) bildas när kvävet i bränslet oxideras. Bildningen kan minimeras genom styrning av lufttillförseln och beror på pannans konstruktion.
600 000) varav en mindre del, c:a 165 000 är helt hänvisade till biobränslen. Åt- gärder som kan befrämja utnyttjandet av goda bränslen och teknik
• Byggnormer som lägger fast prestandanivåer • Lokala regler för utnyttjande
• Stöd för utbyten eller kompletteringar av befintliga system • Stöd för installation av högpresterande system
• Etablering av s.k. ”Värmegles fjärrvärme” • Säkerställande av bränslekvalitet
• Konkurrensen kring trädråvaran är främst ett marknadsproblem där det finns eta- blerade parter som också diskuterar och försöker påverka marknadsförutsättningarna. I den mån det finns ett strategiskt intresse så är det snarast kopplat till naturgasen och det bör behandlas genom att dialogen utvecklas att omfatta även dess företrädare. • Frågan om eldning av trädbränsle i små anläggningar mycket strategisk, både för att hantera situationen för nära en tredjedel av småhusbeståndet som kan använda trädbränsle idag och för dem som eventuellt skulle kunna göra det vid en konvertering från elvärme.
• Valet (eller valen) handlar om hur man skall kunna få en teknisk förbättring. På vilken nivå man skall sätta in stödfunktioner (lokalt eller centralt) och hur dessa nivåer skall samverka?
11. Vattenkraften är fredad eller hur?
32• Frågeställning: Den outbyggda vattenkraften är betydande men det är ju
ändå en nationell resurs och flödande energi?
• Strategisk relevans: De goda kretslopps-egenskaperna av ökat utnytt- jande av vattenkraft är kanske bara skenbara eftersom ingreppen skulle vara så omfattande.
Vattenkraften har ansetts till fullo utbyggd vilket innebär att inga fler älvar skall tas i anspråk. Rent tekniskt har man dock bedömt att om de orörda älvarna byggdes ut skulle de kunna ge ett tillskott av storleksordningen 21 TWh-årsproduktion och kunna uppväga en del av den existerande kärnkraften.33 Opinionsmässigt har detta ansetts omöjligt men av och till reses förslag om att åtminstone ta ytterligare en älv i anspråk.34 Vattenfalls framtidsbedömning är dock modest när det gäller ytterliga- re vattenkraft (+1,2 TWh) och torde närmast avse förbättrad maskinell utrustning och bättre reglering.35
Potentialen i den icke-skyddade vattenkraften bedömdes av energikommissio- nen till c:a 5 TWh i årsproduktion. Utbyggnad av den leder ofta till lokala diskus- sioner inte bara mot bakgrund av miljöintressen utan även andra såsom kulturvär- den, fiskerättigheter, rekreationsvärden mm.
32 Bild från Ny Teknik.
33 SOU 1995:139, Sammanfattning.
34 Ny Teknik 2004-11-24 ”Orörda älvar lockar statens kraftbolag”. 35 ”View on The Electricity Market 2004.
Det skall sannolikt till ett mycket ansträngt läge för att få en reell valsituation som inne- bär ytterligare bruk av vattenkraft i stor skala. Om valsituationen skall leda till ett ut- byggnadsbeslut måste sannolikt också opinionen förberedas under lång tid dessförin- nan och det är möjligen detta vi ser glimtar av i pressen.
Småskalig utbyggnad av vattenkraften i mindre vattendrag kan sannolikt ske utan samma höga grad av opinionsförberedelse, men kan lokalt leda till skarpa motsättning- ar både av miljöskäl och av hänsyn till lokala intressen.
Sveriges elanvändning 0 20 40 60 80 100 120 140 160 198 0 198 1 198 2 198 3 198 4 198 5 198 6 198 7 198 8 198 9 199 0 199 1 199 2 199 3 199 4 199 5 199 6 199 7 199 8 199 9 200 0 200 1 200 2 Distributionsförluster Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m m Transporter Industri