• No results found

Strategiska val i energisektorn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Strategiska val i energisektorn"

Copied!
70
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

energisektorn

Vägval för att nå miljökvalitetsmålen

(2)

Vägval för att nå miljökvalitetsmålen

(3)

Beställningar

Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket

Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5543-7. pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2006

Digital publikation

(4)

Förord

Hållbara transport- och energisystem är avgörande för möjligheterna att nå långsik-tiga miljömål. Miljömålspropositionen innehåller en strategi för effektivare energi-användning och transporter. Strategin skall vara vägledande när det gäller hur dessa sektorer kan bidra till att nå miljökvalitetsmålen. Strategin ska bidra till att miljö-kvalitetsmålen frisk luft, bara naturlig försurning, begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning och god bebyggd miljö kan uppnås på ett effektivt och kostnadsmäs-sigt gynnsamt sätt.

En utgångspunkt för prioriteringar av åtgärder inom klimat och luftföroreningar är att titta på långsiktigt strategiska val. Beslutsfattare på olika nivåer står för en rad olika val inför framtiden. Dessa val är strategiska om; valet leder till en central förändring av systemet (t.ex. energisystemet) eller dess effekter på samhället eller miljön; valet riskerar att leda till en suboptimering; valet förändrar risknivån eller handlingsberedskapen (inlåsning). Även avsaknaden av beslut och en utveckling enligt de ”de-små-stegens-tyranni” måste också uppmärksammas.

Syftet med denna rapport är att identifiera och analysera strategiska val i energisek-torn. Det finns en motsvarande rapport om val i transportsektorn (NV rapport 5549,

Strategiska val i transportsektorn).

Rapporten har författats av Hans Nilsson, Fourfact, som svarar för innehåll och slutsatser. Rapporten är framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket, som inte nöd-vändigtvis delar slutsatserna. Från Naturvårdsverket har Tea Alopaeus Sandberg, transport och energienheten, varit uppdragsansvarig.

(5)
(6)

Innehåll

Förord 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Summary 8 Inledning 9

Energisystemet och miljön 10

Fysiska miljökonsekvenser 10

Miljöpåverkan Orsak – verkan och beroenden 11

Teknik och system 13

Andras tankar om strategiska val 14

Strategiska val 16

Vem väljer vad och varför? 17

Val, kostnadseffektivitet och teknikutveckling 19

Energi, välfärd och nytta 22 Tjugo strategiska val 23 Samhällets funktioner 24

1. Att hinna agera i tid - Utvärderingar vid behov eller aktiv löpande uppföljning? 24 2. Lokalt inflytande, med plånbok, planering eller dialog? 26 3. Ombyggnad och renovering. Tillfälle till förbättring eller orsak till ånger? 28 4. Kostnadseffektiv bara här idag eller också för helheten och i morgon? 30 5. Omfattande effektivisering fordrar både råd och dåd 32 6. Energitjänster med lock eller pock. Vinstintresse eller tvingande certifikat? 34 7. Klarar vi målet för växthusgaser med handel eller skall vi vara beredda att öka

ansvaret i den icke-handlande sektorn? 36

8. Innebär välfärd och tillväxt mera prylar eller mera fritid 38

Bränslen och tillförsel 40

9. Naturgasen en lösning, ett hot, en brygga eller en koldioxidfälla? 40 10. Trädbränslet en resurs i stor eller liten skala 43

11. Vattenkraften är fredad eller hur? 46

12. Skall kärnkraften avvecklas eller av-äcklas? 48

Tillförsel flödande resurser 50

13. Solenergi som komplement vid ombyggnad och nybyggnad 50 14. Vindkraft med nuvarande låga fart eller kan vi öka takten? 53 15. Spillvärme ett tekniskt eller psykologiskt problem? 55

Omvandling, distribution och användning 57

16. Kraftvärme (KVV) en fråga om kraft eller makt? 57 17. Vätgas lyfter oss in i ett flödande samhälle eller permanentar det existerande 59

18. Komfortkyla, nödvändighet eller (o)vana? 61

19. Kan elvärmen ersättas eller är alternativen sämre? 63 20. Flexibilitet på förbrukningssidan motverkar överbelastning och koncentration 67

(7)
(8)

Sammanfattning

Strategiska val i energisammanhang handlar om att skapa och vidmakthålla hand-lingsutrymmen så att centrala miljö- och välfärdsmål kan uppfyllas utan konflikter. Vilka handlingsutrymmen som behövs kan förändras i takt med att vår kunskap och våra förhoppningar om framtiden förändras. Bara för 30 år sedan var behovet av att minska oljeberoendet ett överordnat mål och som kunde uppfyllas bl.a. till priset av ökad användning av kol och emissioner av koldioxid.

Samhället sätter ramar och träffar vissa beslut som också innebär ramar för in-dividuellt agerande. Och samhället måste förhålla sig till hur det samlade resultatet av individuella handlingar påverkar helheten. Strategiska beslut sker alltså både på samhälls- och på individnivå. Besluten avser både det vi gör (och inte gör) och formerna för hur vi gör det så att helheten fortfarande håller ihop.

Denna rapport har för avsikt att identifiera vilka vägval som är kritiska och vilka som kanske bara ser kritiska ut, samt att indikera vilka alternativ som kan finnas. Utgångspunkten för identifieringen är hur miljömålen kan påverkas och vilka drivkrafterna är, vare sig de är synliga eller bara verkar i det tysta. Rapporten skall främst identifiera sådana frågor som står en aning i skymundan eller som gjorts större än de egentligen behöver vara. Den undviker därför de klara och up-penbara problemställningarna där uppfattningarna i huvudsak delas av praktiskt taget alla.

I rapporten redovisas tjugo stycken val och valsituationer grupperade efter: 1) Samhällets funktioner; Hur bra kontroll har vi över det som sker och i

vems händer ligger kontroll/ansvar? När kan vi bäst påverka skeendet och på vilket sätt? Vilka styrfunktioner har vi och vad vill vi uppnå när vi styr? 2) Bränslen och tillförsel; De traditionella (stora) energiresurserna är de

problem eller lösning? Dessa val gäller naturgas, trädbränslen, vatten-kraft och kärnvatten-kraft.

3) Tillförsel av flödande resurser; De nya flödande resurserna som står och stampar men där förhoppningarna är stora. Är det strategiska beslut som saknas eller är utvecklingen bara naturligt trög? Valen inkluderar sol, vind och spillvärme.

4) Omvandling, Distribution och Användning; Finns det slumrande resurser i vår omgivning eller står de på tröskeln ännu? Är vårt inneklimat ett problem och hur sköter vi det? Utnyttjar vi kundkraften strategiskt? Den-na kategori av val diskuterar kraftvärme, vätgas, komfortkyla, elvärme och flexibel efterfrågan på energi (Demand Response)

(9)

Summary

Strategic Choices in the Energy Sector

Strategic energy choices are about creating and maintaining opportunities for ac-tion so that central environmental and welfare targets can be obtained without con-flicts. Which opportunities that are needed may change as our knowledge and aspi-rations for the future is changing. Only 30 years ago reducing the dependency on oil was a main target and could be achieved, as one option, by increased use of coal with a rise in carbon dioxide emissions as a consequence.

The society sets the limits and makes certain decisions that also constitute a framework for individual action. And the society has to relate to how the aggre-gated result of individual actions affects the whole. Strategic decisions are there-fore made at both a societal and an individual level. The decisions concern both what we do (and do not do) and the way we do things, in order to maintain the whole.

The aim of this report is to identify which of the choices that are critical and which of them that only appear to be, as well as to indicate what the alternatives may be. Such an identification begins with the environmental targets and how they can be influenced and what the impetuses are, whether these are visible or invisi-ble. The report aims mainly at identification of issues that are somewhat out of the spotlight or that have been exaggerated. In other words, it avoids the clear and obvious problems that nearly everyone agrees on.

The report includes 20 choices and situations that involve choices, organised as follows:

1. Society’s functions; how much can we control and who is responsible for the control? When can we best influence the situation ? What in-struments for control do we have and what do we want to achieve when we exercise control?

2. Fuels and supply; are the traditional (major) energy resources problems or solutions? These choices concern natural gas, wood, hydro power and nuclear power.

3. Supply of flowing resources; the new flowing resources in which pro-gress is at a standstill, but for which hopes are high. Is this due to a lack of strategic decisions, or is the development just naturally sluggish? These choices include e.g. solar energy, wind and waste heat.

4. Conversion, distribution and use; do we have dormant resources in our surroundings, or are they still on the threshold? Is our indoor climate, and how we control it, a problem? Do we use customer power strategi-cally? This category discusses CHP (combined heat and power), hydro-gen, , cooling, electric heating and demand response.

(10)

Inledning

Denna rapport har tagits fram för att identifiera strategiska val inom energisektorn med avseende på möjligheten att uppfylla centrala miljömål. Energisystemets mål-variabler är försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöhänsyn. Målen är oklart formulerade ifråga om trygghet och konkurrenskraft men väl specificerade i fråga om miljö.

Identifikationen avser att isolera de frågor i en valsituation vars avgörande in-nebär att man väljer och byter inriktning. I den allmänna debatten identifieras mot-sättningarna (som fordrar ett strategiskt val) ganska lätt men också i termer av absoluta ”antingen-eller” val. Vad skall vi ha istället för fossilbränslen? När finns alternativet tillgängligt? Vad kostar omställningen? Det bedrägliga med dessa for-muleringar är att de bortser från att den situation vi har just nu är resultat av ett antal mindre beslut som fattats under lång tid. För att uppnå en annan situation fordras ett antal nya små beslut som samverkar på ett konsekvent sätt. Alternativet är inte ETT utan flera och vi kommer DIT (där vi vill vara) successivt. Alla långa resor börjar med ett steg.

(11)

Energisystemet och miljön

De senaste årens utveckling, med avreglering och ökad internationalisering på energimarknaderna, har inneburit att förutsättningarna för miljömålen har föränd-rats. Målen finns kvar men medlen har förändföränd-rats. I det förutvarande systemet fanns ett stort samhällsinflytande över energiföretagen och deras inordning i sam-hällsbyggandet. Man hade en kommunal energiplanering som i princip skulle inne-bära att man optimerade det totala energisystemet inom åtminstone den tätare be-byggelsen. Med avregleringen, uppmjukningen av energiplaneringen och energi-företagens omstrukturering finns mindre möjligheter till direkt samhällsinflytande, men ändå måste samhället förhålla sig till resultatet av marknadens funktion. Man måste göra strategiska val för att kunna uppnå de överordnade målen, särskilt i miljöhänseende.

Fysiska miljökonsekvenser

Emissioner från bränsleanvändningen ligger klart över miljömålen, se tabell punk-terna #1–3 nedan. Besluten i energisektorn påverkar också andra centrala miljömål, se tabellens punkt # 4 samt # 5–8.1

# Mål avser Utsläppsreduktion till 20502 Huvudsaklig(a) orsak(er) Sektor VOC 80 %

1 Frisk luft (VOC, PM10)

PM10 90 % Olja, Trädbränsle och Avfall Hushåll, Energi SO2 25 % NOX 70 % 2 Övergödning/försurning (SO2, NOx, NH4) NH4 0 Olja, Trädbränsle,

Avfall och Naturgas

Alla

3 Klimat (GHG) CO2 60 % Olja, Kol och Natur-gas

Industri, Energi 4 Bebyggd miljö

(ytanspråk, återvinning-material, restprodukter-deposition)

Lokalisering, Materialhantering

Energi

5 Levande sjöar och vattendrag (ytanspråk, utsläpp) 6 Hav i balans (ytanspråk)

Energi 7 Skogar/Odlingslandskap/Fjäll (ytanspråk)

Lokalisering

8 Giftfri miljö (Kadmium, bly, kvicksilver)

80 % för alla både i luft och i vatten

Cd: Kol, Avfall Pb: Avfall, Kol, Träd-bränsle

Hg: Avfall

Energi

Tabell 1: Miljömål och orsaker till mioljöpåverkan

1

”En strategi för effektivare energianvändning och transporter skall (enligt propositionen om Miljökvali-tetsmålen) vara vägledande för att bidra till miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Begränsad klimatpåverkan samt i viss mån för Ingen övergödning och En god begyggd miljlö.” Förslag till upphand-ling av två projekt om Strategiska val i transport- respektive energisektorn. SNV 2004-10-01.

2

Kvantiteter och reduktionsbehov för ämnen i SAME kapitel 4. ”Hållbar energiframtid? Långsiktiga miljömål med systemlösningar för el och värme”. SAME-projektet. 1999. Energimyndigheten, Fjärrvär-meföreningen, Kraftverksföreningen, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets förlag

(12)

Den vägledning vi får av att betrakta de fysiska restriktionerna är att önskvärda val är sådana som:

• minskar energianvändningen (effektivare användning3 eller minskad användning)

• utnyttjar reproducerbara energikällor (biobränslen) och flödande energi-källor (sol och vind) Dock med restriktioner för biobränslenas och vind-energins ytanspråk

• innebär teknikförbättringar med minskade partikelutsläpp genom val av bränsle, eldningsteknik (med bättre verkningsgrad och/eller förbrän-ningsförhållanden) eller rening av rökgaser.

Miljöpåverkan

Orsak – verkan och beroenden

Energisystemets miljöpåverkan kommer väsentligen från bränsleanvändningen. Det är emellertid användningen av energi som är den grundläggande orsaken till tillförseln (bränsleanvändningen). Orsakskedjan börjar alltså med ett ”energibe-hov” och bränsleanvändningen äger rum för att tillfredställa detta behov. En påver-kan vid källan bör alltså börja med att ifrågasätta och påverka ”energibehovet”.

Energianvändningen i sin tur kan delas upp i komponenter och analyseras som Aktivitet, Struktur och Intensitet, se tabell 2. I ASIF-modellen4 lägger vi till bräns-lets (Fuel) kolintensitet och man kan sedan bedöma emissionerna från energisyste-met. Man kan givetvis avspegla bränslets inverkan genom att ange andra egenska-per än kolinnehållet, t.ex. svavel. Det kan också bli aktuellt att ta med förbrän-ningstekniken i bedömningen t.ex. för att bedöma kväveutsläppen.

Komponenter som bestämmer

energianvändningen

EXEMPEL

Aktivitet Antal lägenheter

Struktur Antal m2 per lägenhet

Intensitet Antal kWh per m2

Total Energianvändning A*S*I (kWh)

Komponent i tillförseln Fuel (kolintensitet, ev. förbränninsgtek-nik)

Kg kol per kWh

Total Emission A*S*I*F (kg kol)

Tabell 2: Komponenter i analys av energianvändning och emissioner

3

Med effektivare energianvändning menar vi här en förändring med (minst) bibehållen nytta (energi-tjänst, servicenivå) i användningen.

4

Det är denna som IEA brukar använda, visa och analysera. Sådana analyser har utförts även för enstaka länder och gjordes av Lee Schipper för Sverige i mitten på 90-talet. Metoden används också i ”30 years of Energy Use in IEA Countires”. OECD/IEA 2004.

(13)

• Aktiviteten leder praktiskt taget alltid till ökad energianvändning bl.a.

eftersom vi blir fler människor som vill ha allt mer.

• Strukturen kan leda åt båda hållen, Våra lägenheter blir som regel

större men våra industriella aktiviteter allt mindre energikrävande.

• Intensiteten går oftast i förbättrande riktning både spontant och p.g.a.

energipolitiska insatser.

Åtgärder för att minska energisystemets miljöpåverkan bör ta både användning och tillförsel i beaktande. Antingen renar man utsläppen (1), s.k. ”end-of-pipe” lös-ningar, eller byter man bränsle (2). Den mera radikala lösningen är att inte orsaka emissioner alls genom att använda mindre energi för den nytta man behöver, d.v.s. att effektivisera (3).

I de strategiska valen ingår överväganden om kombinationer av energianvänd-ning och energitillförsel. Tillförsel och användenergianvänd-ning skall balanseras och om an-vändningen är omfattande (högintensiv) begränsas de möjliga valen av tillförsel till motsvarande tillförselalternativ. Omvänt gäller att med en användning som är mindre intensiv ökar valmöjligheterna för tillförseln i fråga om både teknik och bränslen. Energianvändningstyp Tillförseltyp Lågintensiv • LED-ljus • Passiv.hus. värme Medium • CFL-lampor • Värmepump Högintensiv • Glödljus • Elvärme • Komfortkyla Koncentrerad Fossil, Kärnkraft från nät

Oekonomisk OK (men sårbar)

Medium Lokal Biobränsle OK OK Kan fungera Utbredd Solceller, Solvärme

OK Kan fungera Osannolikt

Tabell 3: Kombinationer av användningsintensitet och tillförseltyp. Lågintensiv användning ger flera valmöjligheter vad avser tillförsel. OK = fungerar

(14)

Teknik och system

Det tekniska systemet för energitillförsel och användning innefattar att bränsle utvinns och omvandlas för användning centralt eller lokalt. Vid central omvandling behövs en ”energibärare” som distribueras till användarna. Systemet i sin helhet är mycket komplext5 och nedan visas tabeller översiktligt som stöd för att finna såda-na punkter som fordrar överväganden. Effektivisering (= verkningsgradsförbätt-ring) kan ske på flera ställen inklusive användningssidan.

Tillförselsidan

Karaktär Typ Bränsle Omvandling i

energisektorn µ Energibärare/ Distribution Uran Kärnenergi Olja Gas Icke förnybar Fossil ”Kol”(Torv) El Fast Förgasat Avfall Spillvärme Reproducerbar Biobränsle Vatten (varmt eller kallt) Sol Vind Förnybar Flödande Vatten Teknisk utrust-ning i centrala anläggningar Vätgas Användningssidan Omvandling hos nyttjare µ

Nytta Effektivisering

Kraft (inkl. el till industriell värme (ugnar)) Ljus Apparater Utrustning System Värme

Teknisk utrustning i lokala anläggningar

Klimat

Kyla

Byggnadsåtgärder

Tabell 4: Tillförsel- och användningssidan i energibalansen

5

(15)

Ökad volym leder för de flesta bränslen till en förvärrad situation vad gäller emis-sioner. För flödande energi är detta inte fallet under det att det ökat bruk av träd-bränslen kan leda till försämrad luftkvalitet beroende på teknik för förbränning.

Andras tankar om strategiska val

De val som här diskuteras gäller inte enbart den Svenska situationen och de lös-ningar som eftersträvas i Sverige är beroende av hur motsvarande frågor löses på andra håll. Det gäller såväl vårt utnyttjande av teknik och bränslen som vårt val av medel för att lösa problemen. Nedan görs två korta utblickar mot studier med läng-re tidshorisont och där miljöfrågorna spelat en roll i övervägandena.

IEAs; Energy to 20506

Man har gjort en scenariostudie med fyra scenarier och man skiljer på ”explorative scenarios” och ”normative”. Tre är explorativa utgående från samhällskarakteristik och det fjärde är normativt samt utgår från ett önskvärt framtida tillstånd (ett uthål-ligt samhälle). De tre explorativa utgör kombinationer av teknikutveckling (snabb eller långsam) samt allmänhetens inställning till globala miljöfrågor (berörd eller oberörd), Det resulterar i följande scenarier:

• Clean but not sparkling (slow technology change and public attitude is concerned)

• Dynamic but careless (fast and unconcerned) • Bright skies (Fast and concerned)

Man gör följande kommentarer till de tre scenarierna.

(Bright skies) is the most favourable from the point of view of meeting the conditions for long-term sustainability, and presents the lowest risks …. from the point of view of se-curity if supply and environmental protection. While this scenario has some clear ad-vantages the study also remarks that technology alone can not be trusted to deliver but that there is a clear case for “political will”, which “ultimately depends on social values and priorities: an altogether much more difficult variable to change”.

I dessa samt i det normativa scenariot framhålls mycket klart behovet av aktiva samhällsinsatser som både påverkar teknikförbättringar (utveckling och implemen-tering) och attityder.

EU - EurEnDel

Detta är en nyligen publicerad (december 2004) Delphi-studie utförd med EU-stöd.7 Den är huvudsakligen teknologiinriktad och nämner ett antal ”safe-bets” som eftersträvansvärda ur ett Europaperspektiv. All planering bör främja dessa val:

6

Energy to 2050 Scenarios for a sustainable future. OECD/IEA, Paris 2003.

7

EurEnDel Technology and Societal Visions for Eruope’s Future a Europé-wide Delphi Study, http://www.izt.de/eurendel/.

(16)

Energy conservation technologies Energieffektivisering

Demand side management (DSM) systems Aktiv påverkan på användarsidan

Fuel cells Bränsleceller

Renewables (biomass and wind energy) Förnybar energi (biobränslen och vind) Distributed electricity generation Decentraliserad elproduktion Electricity storage El-lagring (batteri, pumplager)

Man förtecknar också ett antal ”Conditional Technologies som var och en har styrkor och svagheter och därför bör prövas noggrant innan de förordas:

Pan-European grids for gas and electricity Utbyggnad av Europas transmissionsnät för el och gas

Hydrogen production and storage Vätgas production och lagring Alternative transport fuels Alternativa fordonsbränslen

Photovoltaics Solceller

Ocean technologies Havskraft (vågkraft och tidvatten) Nuclear fission Konventionell kärnkraft

(17)

Strategiska val

Val, som görs både av samhället och av individerna var för sig, kan innebära att man förflyttar sig i riktning mot att uppfylla eller fjärma sig från miljömålen. Såda-na val görs dagligen utan att vara strategiska. Strategiska blir de när de i avgörande grad påverkar möjligheterna att träffa andra (nya eller ändrade) val ifråga om tek-nik eller om de begränsar självständighet i besluten. Det typiska exemplet i energi-sammanhang är frågor om försörjningstrygghet där man fokuserar på tekniska beroenden av vissa bränslen.

Strategiska val anser vi här vara sådana som leder till:

• central förändring av systemet, och som har effekter på samhället eller miljön.

• förändrad risknivå och handlingsberedskap (inlåsning).

• en långsam utveckling enligt de ”de-små-stegens-tyranni” (små val som inte märks men som när de adderas leder till förändringar i system och/eller risk)

Ett sätt att bedöma graden av ”strategisk relevans” i ett beslut är om det leder till större eller mindre grad av inlåsning eller beroenden. Detta skulle kunna göras genom att bedöma följande beslutsparametrar, där 1–6 är allmänna och 7–8 avser miljöförhållanden specifikt:

Vilket innebär förändring mot större grad av…

Beslutet avser eller påverkar… Inlåsning,

Begränsning

Flexibilitet, Öppning 1 ..antalet tekniska alternativ som blir.. Färre Fler

2 ..ledtiden för att realisera alternativen är/blir..

Lång/längre Kort/kortare

3 ..rådrummet att besluta är/blir

(bero-ende av)

Andras beslut Eget – (Nationellt)

4 ..Antal beslutande som fordras för genomslag/resultat är

Många (och nära nog samtidigt)

Få (och successivt adderande)

5 ..Beslutet främst avser Annan kvali-tet/egenskap än energi Energi 6 ..Aktörskoncentrationen i energisy-stemet är/blir Hög/högre Låg/lägre

7 ..Kretsloppsegenskaperna är/blir Dåliga – sämre Goda – ökar

8 ..Riskemissionerna är/blir Höga/högre Låga/lägre Tabell 5: Strategisk relevans

För de olika beslutsområdena skulle man, baserat på denna kategorisering, kunna skapa en ”strategisk barometer” för att bedöma, illustrera och jämföra olika be-slutssituationer. Det har dock fallit utanför ramen för denna rapport att göra så.

(18)

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Alternativ Ledtid Rådrum Antal beslutande Beslutsfokus Koncentration Kretslopp Riskemission

Få enskilda beslut har emellertid karaktären att de i ett slag leder till att kritiska tillstånd uppstår. Förändringen sker snarare långsamt och som en följd av många beslut som, när de adderas till varandra, har resultatet att handlingsutrymmet krymper eller ökar. I bedömningen av strategiska beslut är det riktningen och summan av dem som är avgörande för om det skall anses vara strategiskt.

Vem väljer vad och varför?

Vi antar här att förutsättningarna för processen inrymmer att ett val först sker på samhällsnivå och blir till en utgångspunkt (sätter ramar) för ett efterföljande val på individnivå. Summan av dessa individuella val kommer att få både individuella följder och samhällsföljder. Vid uppföljningar bedöms önskvärdheten av dessa följder, vilket leder till en ny valsituation. Några av dessa val kommer vi att kalla strategiska genom att deras konsekvenser till art och omfattning är sådan att sam-hället måste förhålla sig till dem.

Figur 1: Samhällets och Individens val betingar varandra Samhällets val Utvärdering Bedömning Sätter Ramar Individernas val Avläses Nytt un- der-lag

(19)

Beslutskapacitet

I den allmänna diskussionen om energi har vi en tendens att uppfatta besluten som mera rationellt grundade än de oftast är och att beslutsfattarna väsentligen är styrda av ekonomiska överväganden. Rationaliteten är ofta avgränsad antingen tillföljd av de regler som gäller för beslutsfattaren (delegering) eller till det syfte som beslut-situationen avser och medger.

Figur 2:Beslutskapcaitet

För energisystemets uppbyggnad är ekonomiskt baserade företagsbeslut utövade av ett fåtal vanligare när det gäller valet av anläggningar för energiförsörjning.

Individuella beslut, som utgår från nyttoaspekter (användbarhet, bekvämlighet

snarare än ekonomi) och utförs av många, är vanligare när det gäller energianvänd-ning.

Valen i de respektive delarna (nivåerna) av systemet betingar dessutom varandra. Den ena partens beslut leder till nya förutsättningar och valsituationer för den andra parten.

Varje dag görs ett mycket stort antal val som påverkar energisystemets utformning och framtid. De val som görs har mycket olika underlag. För att bedöma den stra-tegiska relevansen av valet bör vi ha en uppfattning om hur reellt och medvetet valet är. Finns ett bearbetat underlag eller är det betingat av vana, rutin eller är det rent av ”förutfattat” (biased)8, p.g.a. valsituationens karaktär, se också illustration i tabell nedan9? På individnivå finns en stor tröghet mot förändringar, på gott och ont. Ofta kan det beskrivas i uttrycket ”Man vet vad man har men inte vad man

8

Judgement under uncertainty. Heuristics and biases. Kahneman, Slovic and Tversky. Cambridge Univeristy Press. Cambridge 1982.

9

(20)

får”, en sorts allmän sund skepsis som emellertid kan vara starkt konserverande och verka mot bättre lösningar.

Beslutskarakteristik Motsvararande

Teknikkarak-teristik Bytes-frekvens Besluts- underlag för åtgär-den Energi-sparande Som mål för åtgärden Besluts-strategi Utrustningens storlek Energian-vändning Typ

Ofta Vana Aldrig Mycket liten

(20–100 W)

Lampor

Återkom-mande

Rutin Kan hända

Heuristiska principer (om inte av vana

och rutin) Liten (100–1000 W) Små appara-ter

Normal Plan Viktigt Rationellt

inom ramen för delegering Liten (1–10 kW) Professionellt underhåll, (t.ex. moto-rer)

Inte ofta Kalkyl Stor (som enhet

eller flera enhe-ter tillsammans); (10–5000 kW) Industriell & Professionell upprustning (t.ex. belys-ning) Sällan Investe- ringsbe-dömning Beror på Rationell med hänsyn till syftet Mycket stor (> 2 MW) Produktions och process teknologi Tabell 6: Beslut och underlag samt beslutsstrategier för individen

Val, kostnadseffektivitet och teknikutveckling

Valsituationerna beskrivs i diskussioner ofta med ord som ”optimalitet”, ”kost-nadseffektivitet” o.d. på ett sätt som gör gällande att valet kan göras i kostnadster-mer och egentligen bara fordrar en enkel matematisk operation inom ramen för vissa restriktioner som ställts. Miljöförhållanden görs ofta till sådana restriktioner. Man bibringas uppfattningen att dessa restriktioner innebär (onödiga) kostnader för samhället och individerna, och vi får en diskussion om hur mycket miljön får kosta. Alternativt åsätter man miljön kostnader som skall ”internaliseras” i kalkylen för att göra den lättare att lösa.

Dessa metoder är attraktiva men otillräckliga när man försöker bedöma mera storskaliga skeenden över en längre tidsperiod, eftersom de i sina vanligaste till-lämpningar systematiskt bortser från hur teknik- och marknadsbetingelser föränd-ras. Med det förenklade synsättet på kortsiktigt billiga lösningar gynnas etablerad teknik och missgynnas nya lösningar som på kort sikt kan vara dyrare men som kan ha bättre miljöegenskaper och vars kostnader kan minska när de får plats på mark-naden.

Vid introduktion av ny teknik innebär utvecklingen av marknadserfarenhet “läreffekter” och har som resultat förbättrade och billigare produkter. Lärhastig-heten (LR) är typiskt av storleksordningen 15–20 % kostnadsminskning för varje

(21)

fördubbling av den ackumulerade volymen av en teknologi.10 I figur 3 visas en utmanarteknologi (ny teknik) som är för dyr för att konkurrera i pris med den eta-blerade teknologin, men successivt blir billigare (med ökad volym) för att slutligen bli det billigaste alternativet.11

Under tiden som utmanaren etablerar sig måste någon betala (investera i) mel-lanskillnaden. För många nya teknologier finns ofta ”nischmarknader” med större betalningsvilja och som kan hjälpa till att finansiera den ”lärinvestering” som ger framtida vinst i konkurrens med dagens etablerade teknik. Kan nischerna identifieras så minskar samhällets (statens) börda och ansvar för lärinvesteringarna, se figur 4.

Figur 3: Lärkurva

Det strategiska valet består alltså i att både kunna identifiera vilka teknologier som kan få en sådan positiv utveckling, och att finna de nischmarknader som skall mo-biliseras för att skapa den gynnsammare situationen i framtiden.

Figur 4: Lärkurva och markandsnischer

Konsekvenserna illustreras i figur 5 som visar en modellering av ett globalt energi-system för år 2045 i två utföranden, ett med stora emissioner av växthusgaser och

10

Se Clas-Otto Wenes bidrag till seminariet “Effektive energiteknologier for effektive marknader”, Oslo 12-13 November 2002 samt IEA/OECD. 2000. Experience Curves for Energy Technology Policy. Paris (www.iea.org).

11

Figurer för lärkurvor är ofta av praktisk skäl återgivna i dubbellogaritmiska diagram där lärkurvan blir en rät linje.

(22)

ett alternativ med små emissioner. De har ungefär samma nuvärde och valet av det som har lägre emissioner borde vara strategiskt riktigt.12 Ett sådant val fordrar dock att man också finner sätt att finansiera de högre kostnader som behövs under den tid som den bättre tekniken behöver för att bli konkurrenskraftig.

Figur 5: Två olika systemkonfigurationer, med och utan lärande.

12

OECD/IEA 2000 Experience Curves for Energy Technology Policy, Paris. Technology Path with Fossil Fuels, Nuclear and Wind

hydro conv.coal conv.gas conv.oil nuclear adv.coal ngcc wind 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 1995 2005 2015 2025 2035 2045 TWh

Total system cost: 9117 billion US$

Technology Path with Fuel Cells, PV and Wind

hydro conv.coal nuclear adv.coal ngcc fuel cell wind pv pv-h2 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 1995 2005 2015 2025 2035 2045 TWh

Total system cost: 9106 billion US$

(23)

Energi, välfärd och nytta

Samhället har som gemensamt mål att skapa välfärd, även om meningarna om hur detta görs och vad välfärd innebär, går isär. När det gäller energi så säger ofta den enkla analysen att mera energi skapar mer välfärd. Det är emellertid den ”nytta” (ljus, kraft, värme) som eftersträvas och nyttan är ett resultat kombinationen energi och utrustning/apparater/installationer. Nytta kan erhållas genom att använda an-tingen energislukande utrustning eller genom energieffektiv utrustning.

Figur 6: Verklig och antagen energianvändning under antagande om ”frozen efficiency” i 11 OECD-länder vilka motsvarar 80 % av OECDs energianvändning.13

Den analys som IEA gjort (se figur 6) visar att c:a 2/3 av dagens ”energinytta” kan tillskrivas effektivisering i användningen. Denna ökade effektivisering är väsentligt större (c:a 2,5 ggr) än ökningen av energitillförseln de senaste 30 åren. Detta gör sannolikt att effektiviserad användning spelar större roll än ökad energitillförsel för välfärdsbyggnaden. Denna effektivisering är både spontan och påverkad. Frågan kvarstår om en ytterligare forcering av effektiviseringen skulle kunna leda till ännu större välstånd?

13

30 years of Energy Use in IEA Countries, OECD/IEA 2004, Figure 3-16. Actual energy use

Additional energy use without intensity declines = Energy saving s 0 20 40 60 80 100 120 140 160 19731974197519761977197819791980198119821983198419851986198719881989199019911992199319941995199619971998 ex aj ou le s 49% Hypothetical energy

(24)

Tjugo strategiska val

När samhället ställer upp ramarna för de individuella besluten kan man göra det med två olika synsätt på vad det är som driver välfärdsutvecklingen:

• Att främst sörja för mera energitillförsel. Fokus på storsaklig teknik och tillförselteknik

• Att prioritera effektivare energianvändning. Fokus på teknikutveckling och företag som kan tillhandahålla energiservice

Det första valet sker alltså på överordnad samhällsnivå och gäller inriktningen för hur det framtida välståndet skall byggas. På mera energi eller på mera effektiv energianvändning, d.v.s. att ”göra mer med mindre”. EUs grönbok om energi från våren 2005 heter ”Doing more with less” och antyder att man har preferens för den senare linjen. I de ramar man ställer upp för det individuella handlandet finns också ett antal möjliga huvudinriktningar för valen, t.ex.:

• Individen behöver ingen särskild vägledning utan tolkar incitamenten själv

• Individen har nytta av råd och stöd för individuella val i avseende på tekniska lösningar, t.ex. med energideklarationer av byggnader • Marknadsutveckling genom att skapa förutsättningar för en utvecklad

energiservice- energitjänster, t.ex. genom ”vita certifikat”

• Ökad energinytta (och välstånd) skapar förutsättningar för lägre resurs-utnyttjande och även för ”immateriell” tillväxt

I följande katalog över val har de ordnats efter om de avser:

5. SAMHÄLLETS FUNKTIONER: Processen för att sätta ramar och vilka ramar som sätts för de individuella besluten.

6. BRÄNSLEN OCH TILLFÖRSEL: De stora omfattande bränsleanvänd-ningarna i dag och kring vilka en stor del av dispyterna koncentreras 7. TILLFÖRSEL AV FLÖDANDE RESURSER: De möjliga och ofta

om-talade men hitintills små alternativen

8. OMVANDLING, DISTRIBUTION OCH ANVÄNDNING: De mera omfattande användningsområden som inrymmer hot eller möjligheter

(25)

Samhällets funktioner

1. Att hinna agera i tid - Utvärderingar vid

behov eller aktiv löpande uppföljning?

• Frågeställning: Är samhällets möjligheter tillräckliga för att följa och kontrollera utvecklingen?

• Strategisk relevans: Man har inte tid att överväga behovet av beslut och agera förrän man redan befinner sig i tidsnöd och tvingas acceptera lös-ningar som har nackdelar på sikt

Ett vanligt framfört krav är att samhällets beslut skall vara långsiktiga och lägga fast spelregler för aktörerna så att de kan agera och förutse konsekvenserna av sitt handlande. I energisammanhang innebär det bl. a. att man lägger fast energipolitis-ka beslut som sedan exekveras av myndigheter var och en på sitt område.

Myndigheterna ger i sin löpande bevakning rapporter om tillstånd och målupp-fyllelse inom sina områden. Den samlade överblicken sker vid enstaka tillfällen då man, t.ex. nått vissa kritiska gränser och tillsätter speciella utredningar eller kom-missioner för att studera frågor mera i detalj och i större sammanhang. En löpande samlad uppföljning finns bara inom ramen för det årliga budgetarbetet och är mera avsedd att jämka myndigheters och departements intressen än att ta ställning till ett samlat resultat.

Figur 7: Förutseende för att agera

Både den tekniska utvecklingen och ändringar i omvärlden är kontinuerliga proces-ser. Man har en ”ledtid” från varseblivning till beslut. Riskerna är stora att kritiska gränser för beslut redan passerats och beslutsfattandet snarare blir en promulgation av tillståndet som det blivit. Makten ligger egentligen utanför samhällets demokra-tiska struktur och denna hinner inte uppfatta att gränsen för agerande överskridits förrän det är för sent.

(26)

På den kommunala nivån finns vissa möjligheter till påverkan genom planinsti-tuten, ifråga om stadsbyggnad och byggnader, men är urholkat ifråga om energi-förhållanden eftersom de flesta kommuner saknar avgörande ägareintressen i ener-giförsörjningen.

Ett strategiskt alternativ skulle kunna avse att komplettera samhällsfunktionerna så de skulle utövas med större inriktning på ”framförhållning”:14

1. En kontinuerlig uppföljning gentemot ställda mål i stället för punktvisa utvärderingar av enskilda element i energiprogrammen kan vara önskvärd för att göra kurskorrektio-ner i tid.

2. I detta övervägande kan också ingå att finna former för ”horisontell” behandling av energifrågor i större utsträckning än den vertikala som man väsentligen har i dagens myndighetsuppdelning.

14

(27)

2. Lokalt inflytande, med plånbok, planering

eller dialog?

• Frågeställning: Vem har överblick, engagemang i och inflytande över de energiinvesteringar som görs och som påverkar närmiljön.

• Strategisk relevans: Professionaliseringen av energifrågorna innebär att den enskilde inte ser sina möjligheter till agerande i ett sammanhang och att de många små besluten (utan synbart sammanhang) oavsiktligt leder till fastlåsning. En vägledning kan gagna att många små beslut ges färd-riktning och verkställs som avsetts.

Den kommunala energiplaneringen hade en gång till syfte att förhindra onödiga investeringar i försörjningsledet och kommunerna besatt flera instrument för dess genomförande. Man var skyldig att hålla en energiplan och man ägde ofta energifö-retaget på orten. Energiföenergifö-retagets målsättning var ofta relaterad till kommuninvå-narnas behov snarare än till ekonomiskt resultat. Med omregleringen har en del av dessa förutsättningar upphört att gälla, men grundproblemet har inte försvunnit utan snarare accentueras. Hur får man en balanserad utveckling för ett uthålligt energisystem när (lokala) intressen står emot varandra?

Lagen om Kommunal energiplanering (SFS 1977:439) är fortfarande i kraft och stipulerar att varje kommun skall ha en energiplan stadfäst av Kommunfull-mäktige. Fokus för planeringen har ändrats och inriktats på miljö, hälsa och hus-hållning med mark och vatten. I Energimyndighetens råd hänvisar man också till att en sådan plan har betydelse för kommunens egen ekonomi och att den kan för-stärkas genom energihushållning. Myndigheten har också tagit fram ett hjälpmedel för ”Miljöanpassad Energiplanering” (MILEN).

Energimyndigheten gjorde en undersökning år 2002 och som visade att endast c:a 40 % av kommunerna hade en energiplan som var yngre än 4 år, d.v.s. låg inom mandatperioden. Nästan 25 % saknade energiplan. I kommunernas kommentarer skönjer man en önskan om mera ”imperativt” engagemang för att motivera planin-satserna och mera hjälp med grundläggande material för planeringen. Man pekar bl.a. på den betydelse planerna kan ha för de lokala energirådgivarna och för fjärr-värmeutbyggnader. I motiven för den kommunala energiplaneringen ingick bl.a. att man ville undvika byggandet av flera parallella tillförselsystem.15 På senare tid har intressekonflikterna utvecklats därhän att fastighetsägare överväger att installera bergvärmesystem och koppla bort existerande fjärrvärme.

Genom avsaknaden av energiplanering återstår för inflytandet bara plånboken och den höjda rösten, t.ex. att man byter energileverantör eller skriver insändare i lokalpressen. Händelserna med stormen Gudrun vintern 2005 kan visa på ett behov av att det lokala engagemanget finner former både för inflytande och för ansvarsta-gande och för förståelse.

15

(28)

Ett strategiskt alternativ kan vara att:

1. Fördjupa existerande former för lokalt inflytande och engagemang så att man kan formulera krav men också förebereda sig och bättre förstå och hantera systemens sår-barhet.

2. Utveckla andra former av planering och genomförande där parterna hjälps åt att fri-lägga problemet t.ex. inför lokala förhandlingar eller planering/agerande inför och vid krislägen

(29)

TID

L

öpa

nde

L

öpa

nde

L

öpa

nde

L

öpa

nde

P

er

iodi

skt

P

er

iodi

skt

OM

B

Y

GG

N

A

D

3. Ombyggnad och renovering. Tillfälle till

förbättring eller orsak till ånger?

• Frågeställning: Bebyggelsen svarar för drygt 40 % av energianvändning-en i samhället. Vid ombyggnader och underhåll skapas energianvändning-en möjligheter till förbättring. Hur skall detta arrangeras och organiseras så att tillfällena inte försitts?

• Strategisk relevans: Att utnyttja rådrum för att skapa, finna och utnyttja flera alternativ.

All bebyggelse renoveras och underhålls kontinuerligt vilket gör att en konverte-ring kan komma att utföras i flera steg snarare än vid ett givet tillfälle. Underhåll sker dels löpande och dels periodiskt och därutöver sker mera genomgripande om-byggnader.

Vid vart och ett av dessa tillfällen finns en möjlighet till förbättring.

Figur 8: Tillfällen som kan användas till förbättring

Småhusen och fritidshusen renoveras av sina ägare vilka i stor utsträckning gör arbetet själv men saknar de speciella kunskaper och den fackliga kompetens som behövs för att göra omfattande installationer. För en stor del av bebyggelsen görs också ägarebyten som kan leda till att man väljer att göra någon sort av förändring som även påverkar byggnadens energifunktion.

All energikrävande utrustning i hem och på arbetsplatser bytts ut successivt och merparten av den har en livslängd i intervallet 5–15 år. Detta kapital kommer att ha omsatts flera gånger om till 2050 och vid varje bytestillfälle kan en ”uppgradering” i energieffektivitet göras (eller missas).

Att utnyttja dessa tillfällen är inte främst en fråga om teknik utan om organisa-tion för att ta teknik i anspråk. Det finns flera goda ”kataloger” över krav(nivåer) som kan ställas16. De nya byggnadsdirektiven som innebär att varje byggnad skall

16

(30)

ha ett ”certifikat” över sitt energitillstånd innebär att man kan ställa ut ett recept för byggnaden ifråga och som kan användas när tillfällena uppstår.

Det är av strategisk betydelse att finna sätt att göra alla de små beslutstillfällena till en del av en sekvens där målet är en radikal förbättring i energihänseende. Byggnadsdi-rektivet från EU, och kravet på deklarationer av byggnader, erbjuder en sådan möjlig-het att förse byggnaderna med en egen ”rullande” förbättringsplan och för vilka bygg- och installationsföretag kan skapa ändamålsenliga erbjudanden

(31)

4. Kostnadseffektiv bara här idag eller också

för helheten och i morgon?

• Frågeställning: Är det sätt på vilket vi formulerar krav på lönsamhet ändamålsenligt för aktörerna?

• Strategisk relevans: Antalet tekniska alternativ kan ökas genom att man systematiskt tar ett större perspektiv än kortsiktig lönsamhet.

Figur 9: Kalkylen beror av perspektivet

I utformning av samhällsåtgärder spelar ofta begreppet ”Kostnadseffektivitet” en central roll. Begreppet kan i sämsta fall bli tekniklåsande och leda till att åtgärder inriktas på sådan teknik som redan är utvecklad, väl känd och kalkylerbar.

Ett sådant synsätt utgår ofta från kalkyler med enbart dagens rådande och kän-da parametrar ifråga om prestankän-da och priser/kostnader. Det kan sägas reflektera en statisk kostnadseffektivitet (U1). En bredare synsätt är att ta hänsyn till produktens samlade kostnad (även drift under livslängden) och dess funktion i systemet och att inte enbart se till energikonsekvenser och –kalkyler. En produkt har också annan påverkan på brukarens nytta t.ex. vad avser komfort, produktivitet etc. Detta kan sägas vara en holistisk syn på kostnadseffektivitet (U2). Ett ytterligare mera ut-vecklat synsätt ligger i att ta hänsyn till teknisk utveckling och möjligheterna till prestanda och kostnadsförbättringar och att sålunda stödja teknik med utveck-lingsmöjligheter.17 Detta kan vi benämna dynamisk kostnadseffektivitet (U3).18

I stigande grad intresserar sig företag för livscykelkostnader, LCC, och försö-ker bedöma investeringar utifrån de totala kostnaderna för en produkt under dess

17 Se Clas-Otto Wenes bidrag till seminariet “Effektive energiteknologier for effektive marknader”, Oslo

12-13 November 2002. och IEA/OECD. 2000. Experience Curves for Energy Technology Policy. Paris (www.iea.org).

(32)

livslängd i stället för enbart att bedöma lägsta anskaffningskostande och motivera investeringar om de klarar ett enkelt (kort) playback-krav.

För en individuell beslutsfattare saknas ändå i de flesta fall enkla regler och enkla metoder att för egen del beakta de positiva ekonomiska konsekvenserna av en effektivisering i full omfattning.

Möjligheten att göra bedömningar som har mera långsiktiga verkningar, och möjlighe-ten för individer att beakta (och tillgodogöra sig) vinsterna över en längre tid, är strate-giskt viktigt för att undvika inlåsningar eller sådana lösningar som hindrar mera framåt-syftande lösningar.

Formerna för hur detta skall ske behöver ”standardiseras”19 så att parter kan an-vända dem i överenskommelser och i affärsuppbyggnad.

19

Exempel, ENEU, Energieffektiv Upphandling som är Verkstadsindustrins rutiner för att upphandla med LCC-krav. Dessa har nyligen döpts om till ”LCCenergi”

(33)

5. Omfattande effektivisering fordrar

både råd och dåd

• Frågeställning: Informationens betydelse och verkningar betonas ofta. För många är emellertid tekniska omställningar alltför komplicerade även när man i princip känner till alternativen. Behövs mera handfast stöd eller utveckling av energiservice som produkt?

• Strategisk relevans: Ledtiden för individuella åtgärder och den reella möjligheten att ta i anspråk nya alternativ är hämmande.

Tekniken för att effektivisera är väl känd inte minst bland enskilda individer. Några skäl att genomförandet släpar efter är att:

• Produkterna är inte tillgängliga i den omfattning som behövs

• Produkterna är inte adapterade till alla förekommande behov (t.ex. stor-lekar)

• Tillfällena då effektivisering är möjlig kommer med ojämna mellanrum (t.ex. ombyggnader, renovering etc.) och det är svårt att hålla fokus • Vissa åtgärder som skall göras skulle fordra partners men grannen är inte

beredd när jag är och vise versa.

Detta pekar på att effektivisering i stor skala inte främst är ett tekniskt problem eller attitydproblem utan ett organisationsproblem. Systemet med byggnadsdekla-rationer och ”diagnosering” av byggnader kan hjälpa till så till vida att varje hus får ett ”genomförandeschema” och som kan användas vid behov. Energirådgivare finns i nästan alla kommuner men är ofta limiterade till ren rådgivning och kan inte ge mera praktisk handledning. Energirådgivarna skulle behöva ge mera dåd än råd och det behövs fler företag som kan erbjuda ”paket” av energitjänster.

Gemensam upphandling skulle kunna ge stora fördelar för både användarna och för leverantörer (tillverkare). Men det saknas en naturlig aktör som tar rollen av samordnare (aggregator)

Figur 10: Aggregering av efterfrågan för gemensam upphandling eller gemensamt genomförande.

Tillverkare Köpare Vi kan om ni vill! Vi vill ha nå’t bättre! Anbud Spec. Tillverkare Köpare Tillverkare Köpare

(34)

Ett strategiskt val skulle avse att skapa bättre resurser för genomförande genom att skapa instrument och former för att organisera genomförandet:

Samordning av upphandlingar både lokalt och mellan aktörer i större kollektiv eller ge-nom ad-hoc beställargrupper. De s.k, LIP och KLIMP-medlen skulle ha kunnat ge bätt-re ”hävstångseffekt” på detta sätt.

(35)

6. Energitjänster med lock eller pock.

Vinstintresse eller tvingande certifikat?

• Frågeställning: Varför finns det så få energitjänsteföretag, är det fel på tanken som sådan, litar kunderna inte på leverantörerna eller förstår de inte produkten? Kan man skapa institutioner för att öka intresset? • Strategisk relevans: Ett större utbud av alternativ under former som

un-derlättar beslut att vidta effektiviseringsåtgärder.

Den globala marknadspotentialen har bedömts inom ramen för IEAs arbete och det visar sig att den är stor men också mycket lite utnyttjad, se tabell.20 Det tyder på att marknaden inte är helt lätt att arbeta upp enbart med företagens egenintresse som utgångspunkt. Region Marknad 2001 (MUSD) Total potential (BUSD) Marknads-penetration (%) Europa 135 63 0.2 Japan 64–196 19 1 USA 1800–2000 63 3

Tabell 7: Världsmarknad för energitjänster

Energitjänster som produkt utvecklas på flera håll. Vanligast som en service till större lokalförvaltningar, men även till industrier. Man minskar kostnaderna för energi+drift+underhåll och delar på vinsten med kunden så att tjänsteföretaget får sina kostnader och sin vinst till bådas fördel. Denna typ av tjänster utvecklas också i vissa länder till en kommunal service, men är ännu obetydlig för privata kunder inom bostadssektorn. Införandet av s.k. ”vita certifikat” i flera länder kan emeller-tid innebära en skjuts framåt för bredare energitjänstekoncept.

Fortfarande kan finnas behov ar att ”standardisera” energitjänsterna ifråga om t.ex. leveranskontrakt o.d. så att kunderna lättare kan förstå och jämföra produkter-na och leverantörerprodukter-na.

(36)

Figur 11a: Vinstdelning av energitjänster

En tanke har varit att söka utnyttja energiföretagen (distributörer och/eller leve-rantörer) som energitjänsteföretag. Dessa kan ha ett egenintresse att kunderna hål-ler tillbaka sin användning så att energiföretagen inte skall behöva investera för mycket, eller för tidigt, i utbyggnad av produktion och distribution. Samtidigt har företagen ett naturligt intresse att sälja snarare än att spara och ibland talar man om att deras medverkan fordrar en ”systembolagsinställning”.

En alternativ metod att skapa en marknad finns i de s.k. vita certifikaten som tillämpas i Storbritannien och Italien och som alltfler EU-länder undersöker. Ener-gitjänster kan bli ett resultat av energitjänstedirektivet och en möjlighet är att ge ålägganden till energileverantörer (eller distributörer) att leverera en viss mängd energitjänster inom sitt område. Tjänster som sedan kan utföras av energitjänste-företag.

Figur 11b: Energiföretagens vinst på effektivisering

Det strategiska valet gäller om, och hur, man skall stimulera energitjänsteproduktionen och ge starkare support för bildande av energitjänsteföretag,

1. Införande av s.k. Vita Certifikat d.v.s. krav på att energianvändningen skall effektivi-seras är ett sätt att forcera genomförandet av enkla åtgärder och aktivera leverantörer av tjänster

2. Skapa bättre förutsättningar för energitjänsteföretag inom vissa nischer, t.ex. offent-lig verksamhet, och/eller förbättra kundernas möjoffent-lighet att jämföra anbud är ett annat.

20

(37)

7. Klarar vi målet för växthusgaser med

handel eller skall vi vara beredda att öka

ansvaret i den icke-handlande sektorn?

• Frågeställning: Genom de nationella allokeringarna av utsläpp av växt-husgaser har man skapat ett utrymme för att industrin skall söka effektiva lösningar att reducera utsläppen. Måste den ”icke-handlande” sektorn täcka underskottet?

• Strategisk relevans: Antalet tekniska alternativ kan vara för få inom en-bart industrisektorn och den icke-handlande sektorn är inte förberedd på större ansvar.

De flexibla mekanismerna.

Allokeringarna av utsläppsrätter till industrin har enligt vissa bedömningar varit för generösa och leder till att vi får svårt att klara förpliktelserna enligt Kyoto-avtalet. Om så är fallet måste antingen den icke-handlande sektorn eller nationen som hel-het ta ansvaret för ”underskottet”. Detta kan ske på två sätt, antingen genom tek-niska förbättringar i Sverige eller genom nationell handel inom ramen för Kyoto-mekanismerna som bl.a. medger handel med utsläppsrätter baserat på projekt ge-nom Clean Development Mechanism, CDM, och Joint Implementation, JI. CDM riktar sig främst till utvecklingsländer och innebär förutom emissionsminskningar också en tekniköverföring.

Instrument Karaktär Kommentarer

Clean De-velopment Mechanism, CDM (arti-cle 12) Med non-Annex B länder från 2000 Produkt: “Certi-fied Emission Reductions” (CER) Joint Im- plementa-tion, JI (article 6) Projekt baserade Mellan Annex I länder Från 2008. Produkt: “Emis-sion Reduction Units” (ERU)

Åtgärder skall vara supplement (sup-plementary) till åtgärder i det egna landet.

Reduktioner som uppnås I projektet skall vara utöver (additional) dem som eljest skulle uppnåtts I förhål-lande till en tänkt utveckling (base-line). Flexibla Mekanismer Emission Trading, ET (article 17)

Mellan Annex B länder från 2008

Handlar med (delar av) “Assigned Amounts” av utsläppen (AA)

European Trading System (ETS) kopplas till CDM

(38)

Det finns förhoppningar om att miljöteknik skall kunna bli en större svensk export-vara. Kyotoavtalet och denna ambition kan stödja varandra, särskilt genom skapan-de av s.k CDM-projekt. För ändamålet måste svenska företag visa betydligt mera vilja inom området.

Handelsystemet, ETS

De första analyserna av det Europeiska handelsystemet (ETS) visar att elpriserna i Europa höjts markant och att energiföretagen kunnat lyfta över alternativkostnaden för utsläppsrätterna (som erhållits gratis till c:a 80 %) på kunderna men behållit (över-)vinsten av elprishöjningen inom företagen och inte ännu vidtagit några mar-kanta åtgärder för att skapa koldioxidfri produktion. En analys som avser Hol-ländska och Tyska energiföretag visar att 40–75 % av alternativpriset övervältrats på kunderna se figur 12.21 Ett resultat är att resurser överförs från energikunderna till energiföretagen.

Figur 12: Övervältring av kostnader beror bl.a. av kundernas sätt att reagera (figur från CO2 ”Price Dynamics. The Implications of EU Emissions Trading for the Price of Electricity.” ECN-C-05—081)

Utvecklingen av styrinstrumenten för att minska utsläppen av växthusgaser är extremt betydelsefulla. Om dessa inte får avsedd verkan eller tappar i legitimitet får det stora följder. Det kan därför vara betydelsefullt att göra dem också attraktiva.

1. En förberedelse att använda Kyotoavtalet mera ”aggressivt” kan också vara industri-strategiskt betydelsefullt.

2. En seriös omprövning av hur utsläppsrätterna tillhandahålls och fungerar behövs.

21

Prisutvecklingen på utsläppsrätter samt de internationella bränslemarknaderna, STEM 2005:35 CO2 Price Dynamics. The Implications of EU Emissions Trading for the Price of Electricity. ECN-C-05— 081. PT PT = övervältring P1 Ppt PT

(39)

0 2 4 6 8 10 12 14 0 1 2 3 4 5 6 W1 Budget1 Budget2 Prisändring W2 Priseffekt Budgeteff. Energinytta Övrigt A B A' W 1 W 2

8. Innebär välfärd och tillväxt mera prylar

eller mera fritid

• Frågeställning: Energisystemet skall bl.a. skapa förutsättningar för eko-nomisk konkurrenskraft (och tillväxt). Effektivare utnyttjande av resurser ger möjlighet att antingen spendera tillväxten på mera produkter eller på ökad fritid och/eller på bättre miljö. Vilket är att föredra?

• Strategisk relevans: Energisystemens kretsloppsegenskaper underordnas som regel dess förmåga att skapa tillväxt.

Tillväxten är vanligtvis definierad i varutermer men nyttan av t.ex. energieffektivi-sering kan också tas ut på annat sätt. För åtskilliga år sedan gjorde Danska energi-styrelsen en studie av energiframtider där ett scenario kallades ”immateriell till-växt”. Tanken var att om man använde mindre resurser för att få tillgång till ener-ginyttan (genom effektivisering) kunde dessa resurser av individen bl.a. användas till kortare arbetstid snarare än ökad konsumtion.

Figur 13: Pris- och Budgeteffekt

Frågan har tagits upp i mera generell mening tidigt i Sverige av Lars Ingelstam i ”Hur mycket är lagom”. Immateriell tillväxt diskuteras i SNVs rapport ”Tjänste-sektorn och Miljön”22 i vilken det nämns att tillväxten kanske måste fokusera på ”tillräcklighetsstrategier (sufficiency)” och i ökande grad bidra till att ”…skapa kvalitet, välfärd och mer attraktiva livssituationer…och bryta trenden av ständigt ökande fysiska flöden”.23 Senast reses frågan om immateriell konsumtion i utred-ningen ”Bilen, Biffen, Bostaden – Hållbara laster, smartare konsumtion”.24

22 Rapport 5227, Juli 2002.

23 Ibid sid 14.

(40)

Om energinyttan kan erhållas med mindre resursuppoffring motsvarar det ett lägre pris vilket ger möjlighet till att nå en högre välfärdsnivå genom budgeteffek-ten, se figur 13.

Korrelationen mellan BNP och välbefinnande är svag. Det finns t.o.m. tecken på att över en viss BNP-nivån står ytterligt lite att vinna i termer av välbefinnande genom ytterligare konsumtion.25

En strategisk diskussion borde röra också välståndets innehåll och om hur man kan både uppnå ett högre välbefinnande och en mindre miljöpåverkan samtidigt.

25

DN Debatt 2005-02-14 och Gallup Management Journal 2005-02-10, http://gmj.gallup.com. DN Debatt 2005-02-14 och Gallup Management Journal 2005-02-10, http://gmj.gallup.com

(41)

Bränslen och tillförsel

9. Naturgasen en lösning, ett hot, en brygga

eller en koldioxidfälla?

• Frågeställning: Naturgasen kan ses ur flera perspektiv, som; o alternativ till kärnkraft vid en omfattande avveckling, o konkurrent (hot) till andra bränslen (främst inhemska

biobränslen),

o det minst onda av de fossila alternativen,

o ett tekniskt flexibelt alternativ med flera tekniska använd-ningsmöjligheter

o brygga till biogasproduktion, o ett geopolitiskt alternativ

• Strategisk relevans: Ett naturgasnät är en stel infrastruktur med lång livslängd och vars fasta kostnader fordrar ett omfattande och stabilt kundunderlag.

Trycket att ta ställning till naturgasens roll har funnits länge. Ledningskapaciteten gör en ytterligare utbyggnad söderifrån relativt naturlig och billig.26 Tillgångarna både öster och väster om Sverige är omfattande och det finns ett geopolitiskt motiv för åtminstone användarna i öst att sammanbinda systemen vilket ger större flexibi-litet i leveranserna.27

26 Bilder från svenska naturgasföreningens hemsida, nov 2004.

27 Detaljer i ett sådant geopolitisk synsätt finns i ”Energy Security and Climate Change Policy

Interac-tions” Blyth and Lefevre, IEA December 2004.

(42)

Argumenten mot en utbyggnad avser huvudsakligen att man får en teknisk inlås-ning som hindrar utvecklingen av marknaden för trädbränslen för energiändamål, d.v.s. att denna teknik inte får möjlighet att utvecklas tekniskt till bättre prestanda och ekonomiskt till billigare lösningar.

Naturgasen har relativt sett lägre utsläpp inte bara i förhållande till andra fos-silbränslen utan även i förhållande till biobränslen ifråga om stoft och kolväten till följd av den bättre förbränningen.

Naturgasen skulle också kunna fungera som en ”brygga”, en tillfällig försörjning i avvaktan på utveckling av förgasning från biobränslen.

Debatten om naturgasen förs i termer av ”allt eller inget”. Ett alternativ vore att söka finna nischmarknader och komplement. En strategisk process skulle kunna utgå från att reducera problemen och identifiera vilka de berörda är på ett tydligare sätt så att parterna kan finna lösningar eller kompromisser.

En ”planeringsprocess” (roadmapping) skulle kunna övervägas där man samlar och beskriver, t.ex:

• Hur skall de ökade koldioxidutsläppen kompenseras

• Kan man koncentrera användningen på några få stora användare som också har möjligheter (tekniska och finansiella) att konvertera i ett senare läge

• Hur dessa använder gasen för eget bruk (el, ånga, värme) så att de inte gör sina avnämare sekundärt beroende av den primära tillförseln • Vilka beslut och instanser som har kritiska roller

• Skogsindustrin möjligheter som ”taktisk” kund för att säkerställa att skogsråvaran inte överutnyttjas för (i deras mening) sämre ändamål. • Teknikmöjligheterna och –utvecklingen även i ett längre perspektiv med

t.ex. ökat nyttjande av bränsleceller, vätgasproduktion etc.

I överväganden om naturgasen och koldioxiden tangerar man även frågor om stor-skalig borttransport av koldioxid. I diskussionerna förekommer i stigande grad att förespråkare för fossila bränslen framhåller att tekniken fortfarande kan utvecklas till att bli mera miljöanpassad och man räknar in vissa tillämpningar i kategorin ”Zero-emission technologies”, ZET, tillsammans med vind, Solceller etc. Man

(43)

hävdar att avskiljning och lagring av koldioxid ”CO2 Capture and Storage”, CCS-teknik, gör att man kan undvika eller radikalt minska problemen med fossila bräns-len. Särskilt inriktar man sig på så kallad ”clean coal”.28

I visionerna ingår att fossila bränslen också skall producera vätgas i centrala anläggningar, från vilka vätgasen distribueras som nyttighet (tillsammans med el, FV och kyla), och att koldioxiden samlas in för borttransport och lagring.

De bedömningar som görs av ekonomi och tillgänglighet för CCS-teknik visar att den inte kommer att vara kommersiellt gångbar förrän tidigast 202029 och att dess mest sannolika tillämpning (mest ekonomiska) kommer att vara knuten till förbättrad oljeutvinning, ”Enahanced Oil Recovery”, CCS-EOR.30 CCS-teknik kommer troligen att ha större relevans för alla våra nordiska grannländer än för Sverige.

Ett nationellt strategiskt val avseende naturgasen för Sverige gäller främst möjligheten att finna sådana former för utnyttjande att bindning och beroende av bränslet, leveran-tören och leveransvägarna inte blir större än att det kan accepteras och hanteras. Ett försök att finna nischer för användning och där låsningarna inte blir beroenden bör prövas.

28 Vattenfalls VD aktualiserar frågan om det utsläppsfria kolkraftverket i SvD 24 november 2004 som

den viktigaste frågan ur ett globalt perspektiv.

29 Technology and Social Visions for Europe’s Energy Future a Europe-wide Delphi Study. Final Report

December 2004. http://www.izt.de/eurendel/

30 ”Can geological carbon storage be competitive?”, Kallbekken and Torvanger, CICERO, May 2004.

(44)

Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärmeverk, 1980–2002, TWh 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 1982 1992 2002 År TWh Biobränslen för elproduktion Övriga bränslen Torv Tallbeckolja Trädbränsle Avfall

10. Trädbränslet en resurs i stor eller liten

skala

• Frågeställning: Trädbränslet diskuteras också det ur flera perspektiv. Tillgången är otvetydigt omfattande men har kanske större nytta som rå-vara än bränsle. Användningen i småskalig förbränning är diskutabel med hänsyn till emissioner och till lokal påverkan

• Strategisk relevans: De tekniska alternativen bör bli fler och bättre och vissa riskemissioner bli föremål för överväganden och åtgärder.

Ett förstahandsintresse i ett skogrikt land är att utnyttja trädbränslena mera. Förde-larna är uppenbara, riklig tillgång, stor utbredning av tillgångarna och med relativt små logistiska problem, känd och inte alltför komplicerad eldningsteknik, nyttjande av tradition, etc. De nackdelar som individen haft i bränslets hantering (skrymman-de, smutsigt mm) har i stora stycken övervunnits, bl.a. med övergång till pellets och med modern distribution. Svensk fjärrvärme har visat att en massiv omställ-ning, se figur 14, som bl.a. inneburit bruk i decentraliserade anläggningar och som givit positiv påverkan på sysselsättningen inte minst på mindre orter.

Figur 14: Bränslen i fjärrvärmen

Det som emellertid bekymrar med trädbränsle-eldning är dels volymen och dels eldningsförfarandet.

Volymen:

Konkurrens om skogsråvaran har diskuterats under årtionden och är fortfarande aktuell. Det finns åtminstone tre parter i denna; Skogsägarna – Skogsindustrin – Energiföretagen (främst värmeverken), vilkas intressen stundtals inte är helt lätt att

Figure

Tabell 2: Komponenter i analys av energianvändning och emissioner
Tabell 3: Kombinationer av användningsintensitet och tillförseltyp. Lågintensiv  användning ger flera valmöjligheter vad avser tillförsel
Tabell 4: Tillförsel- och användningssidan i energibalansen
Figur 1: Samhällets och Individens val betingar varandra SamhälletsvalUtvärderingBedömningSätter Ramar IndividernasvalAvläsesNyttun-der-lag
+7

References

Related documents

Där en genom tvärvetenskapliga metoder skapar lust och engagemang genom att koppla samman olika ämnen så att till exempel elever som inte känner stor tjusning för bildämnet

När vi tillfrågade en officer om denne uppfattade att de inom Försvarsmakten utvärderade just begreppet ”Gör om, gör rätt” svarade denne ”Nej det finns inte, ingenting som

Jag brukar visa eleverna hur man tar ut objektglas utan att sätta fingeravtryck, hur man sticker sig i fingret, hur man droppar blod på glaset, lägger det i den fuktiga

Precis som i tidigare forskning (Antonovsky, 1987/2005; Hagberg, 2002; Wilhelmsson et al., 2005) menar intervjupersonerna att möjligheten att uträtta något, att behålla sin

Därför blir samordnande insatser som dessa inom Plugga klart- projektet och exempelvis Unga till arbete viktiga både för den enskilda individen som samhället i stort.. 5.2

• Varje par jobbar ihop i några minuter (beroende på antal spelare) tills dom byter med två andra spelare från anfallet. o Alla ska försvara och alla attackera.. 1) bredvid

• Första spelare i varje led börjar samtidigt att driva boll in mot konen i mitten (antingen vänder vid konen eller driver bollen runt konen).. • Spelaren driver bollen tilbaka

[r]