Det är viktigt att komma igång med rörelseträningen så fort som möjligt och att göra denna regelbundet. Patienten ska träna ett antal standardrörelser och upprepa träningen flera gånger om dagen. Vårdpersonalen eller någon anhörig mås-te ofta hjälpa till under den första tiden, och vara uppmärk-sam framför allt på att patienten inte faller omkull. Risken att bryta lårbenshalsen är upp till fyra gånger större efter ett slaganfall.
Förmågan att förflytta sig och hålla balansen bedöms i varje enskilt fall och träningen anpassas därefter. I vissa fall
övar man att gå utan rullator, gå i trappor och i ojämn ter-räng. I gynnsamma fall kan man således tänka på att ge sig ut utanför hemmet, använda allmänna transportmedel eller till och med cykla och köra bil. Allt bestäms från fall till fall efter diskussion med ansvariga för rehabiliteringen.
Svårigheter att tala och kommunicera är mycket vanligt efter ett slaganfall. Vid strokeskador som omfattar talcentra drabbas patienten av afasi, som innebär problem i varieran-de grad med att tala, läsa, skriva, räkna eller att förstå varieran-det man hör. Störningar i tal och kommunikation kan också or-sakas av svårigheter att aktivera och samordna de muskler som behövs för att artikulera eller oförmåga att samordna rörelser. Inte sällan drabbas patienten av såväl afasi som ar-tikulationssvårigheter (dysartri). Det är viktigt att bedöma vilken typ av talsvårighet den enskilde patienten har drab-bats av för att kunna anpassa träningen vid rehabiliteringen.
Rehabiliteringens mål vid tal- och språksvårigheter är att patienten så självständigt som möjligt ska kunna vara del-aktig i samhället. Det finns också stöd att få från landsting-ets taltjänst och från enstaka folkhögskolor som anordnar kurser med inriktning på afasi.
Att klara det dagliga livet
Stroke kan också påverka patientens förmåga att orientera sig i tid och rum. Det kan leda till ganska grava förvirrings-tillstånd, ibland med ändrad tids- och rumsuppfattning. Det kan också bli svårt att bedöma hastigheter eller avstånd och att koncentrera sig på en sak under längre tid. Rehabilite-ringen måste ta hänsyn till sådana störningar genom att säk-ra en lugn och trygg miljö kring patienten. Orienterings-förmågan kommer ofta tillbaka gradvis, ibland försvinner störningarna helt. Det är viktigt att förvirringstillstånd som orsakas av stroke inte uppfattas som demens.
Framgångsrik rehabilitering efter stroke förutsätter även en bedömning av den enskilda patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter som personlig vård och sysslor i hemmet.
Bedömningen underlättar för rehabiliteringspersonalen att anpassa stöd och träning i varje enskilt fall. Arbetsterapeuten kan ofta föreslå hjälpmedel som underlättar för patienten.
Att umgås och vara delaktig
Ett slaganfall brukar också påverka förmågan och lusten att umgås med sina närmaste och med andra människor.
Hjärt-Lungfonden STROKE 23
Patienten som hämtar sig efter stroke behöver stöd för att komma igång med arbetsliv, fritidsaktiviteter eller andra verksamheter från tiden före insjuknandet. Rehabiliteringen kan på olika sätt öka patientens självförtroende och minska rädslan eller oviljan att leva vidare med nedsatt funktion ef-ter slaganfallet. Den som siktar på att gå tillbaka till sitt ar-bete eller sin utbildning får till exempel träna att vara uthål-lig och koncentrerad, eller att kunna hantera olika hjälpmedel.
Oavsett i vilken form rehabiliteringen sker är det viktigt med egenträning om resultaten ska bestå. Patienter bör strä-va efter att ta över en allt större del av sin träning i takt med att de återhämtar sig efter slaganfallet. Egenträningen kan ske med eller utan hjälp av vårdpersonal eller anhöriga, men kan hindras om patienterna drabbas av psykiska symptom.
Depression
Att drabbas av stroke innebär oftast en svår psykisk påfrest-ning. Symptom som förlamning, nedsatt rörelse- och talför-måga, trötthet och svikande minne medför försämringar i livskvaliteten som utlöser negativa känslomässiga reaktio-ner hos ungefär var tredje patient som genomgår rehabilite-ring. Ett helt spektrum av emotionella reaktioner kan dyka upp, till exempel förnekande av sjukdom, förtvivlan, förvir-ring, misstänksamhet, irritabilitet och aggressivitet, även mot de närstående. Vissa strokepatienter genomgår olika grader av personlighetsförändring, andra blir känslomässigt labila (emotionalism) och kan gråta eller skratta till synes utan anledning.
Symptom på ångest och depression kan ha samband med själva strokeskadan i hjärnan. De första tecknen på ned-stämdhet kan komma ganska omgående efter insjuknandet, och kan särskilt vid afasi vara svåra att skilja från kliniska yttringar av hjärnskadan. Det är dock vanligare att depressi-onen kommer smygande och förstärks efter hand under de tre första månaderna efter utskrivningen från sjukhuset.
Risken att drabbas av depression är större hos patienter med svårare restsymptom, till exempel afasi, näringsbrist eller nedsatt förmåga att klara det dagliga livet, men kan också förekomma hos dem som är till synes helt återställda.
Det är vanligt numera att behandla strokepatienterna med moderna antidepressiva och stämningshöjande läkeme-del. Vissa kliniska studier av sådan medicinering antyder att preparaten förefaller vara mest effektiva mot psykiska
symptom som uppkommer till följd av själva hjärnskadan, till exempel ”blödighet”, trötthet, irritabilitet, aggression och den övergripande känsla av olust som många strokepa-tienter kan uppleva (dysfori).
De antidepressiva läkemedlen kompletteras ibland med psykologsamtal och psykosocial hjälp för både stroke-patienter och deras närstående. Det är dock en resursfråga var och i vilken omfattning sådan kompletterande behand-ling erbjuds.
Det är inte ovanligt att de negativa känslorna och upple-velsen av att livet är ett enda kaos också drabbar de anhöri-ga. De kan känna press på sig att vara starka och se till att allt fungerar, samtidigt som de vill undertrycka sina egna känslor av ilska, sorg och besvikelse. Närstående kan också känna skuld inför den sjuka och uppleva krav på sig att
”offra allt” för rehabiliteringen.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård måste sjukvården stödja och hjälpa strokepatienterna och deras anhöriga att bearbeta den förändrade livssituationen.
Målsättningen är att förbättra livskvaliteten och att under-lätta den fortsatta rehabiliteringen.
Stroke-Riksförbundet är en patient-förening för strokedrabbade.
Adress:
Box 105, 127 22 Stockholm info@strokeforbundet.org
Hjärt-Lungfonden STROKE 25