Trångboddheten inom EU
Det genomsnittliga antalet personer per lägenhet (dwelling) var 2.9 bland 25 länder i Europa år 1980. Sverige hade lägst siffra med 2.3 personer per lägenhet, medan Spanien låg högst med 3.9. År 2003 hade genomsnittet inom EU minskat till 2.4 personer per lägenhet. Sverige låg återigen lägst med 2.1 och Polen högst med 3.0 personer per lägenhet.54 Även om det är
ett annat jämförelsemått än trångboddhetsnormen uppvisar denna statistik alltså en svag trend i Europa mot minskad trångboddhet de senaste drygt tjugo åren. Dessutom ligger siffrorna väldigt nära varandra mellan länderna.
Tittar vi på europeisk statistik över trångboddhet (fler än 1 person per rum) ligger Sverige relativt väl till i ”trångboddhetsligan”. För samtliga hushåll är EU-genomsnittet 10 procent år 1999 och Sverige ligger
tillsammans med Belgien och Tyskland på delad tredje plats med 5 procent efter Nederländerna och Storbritannien. Statistik för samtliga hushåll är inte tillgänglig efter 1999, men däremot statistik för gruppen av hushåll med en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten.
Statistik visar att för denna grupp av låginkomsthushåll ligger Sverige på femte plats (se bilaga 1, tabell B3). Observera att detta ger en grov bild av läget inom EU när det gäller trångboddhet. Intressant att notera är att de mycket tätbefolkade länderna Nederländerna och Belgien har en lägre andel trångbodda än Sverige, samtidigt som de har i stort sett lika många personer per lägenhet. Detta skulle kunna bero på att dessa länder har mindre rum i lägenheterna och fler rum per lägenhet, men enligt statistiken ligger antalet rum per lägenhet ganska jämnt med 3.8 för Danmark, 4.2 för Sverige och Nederländerna, 4.3 för Belgien, 4.4 för Tyskland och 4.7 för Storbritannien. Antalet kvadratmeter per person ligger på runt 40 för Tyskland och
Nederländerna, runt 44 för Sverige och Storbritannien och runt 50 för Danmark.55
När det gäller hur stor andel barn som har eget rum finns internationell statistik från år 2001/2002 i en studie utgiven av Världshälso-
54 Boverket 2005, tab 3.6 55 Boverket 2005, tab 2.2
organisationen, där den studie av Statens Folkhälsoinstitut ingår som vi hänvisade till tidigare.56 Där framgår det att i Danmark och Norge har 93.6
respektive 92.9 procent av barnen eget rum. Sverige ligger på tredje plats med 91.3 procent. Därefter ligger Nederländerna (90.6 procent), Finland (85.4 procent) och Tyskland (83.5 procent). Genomsnittet för de drygt trettio länder som är med i studien ligger på 74.7 procent. Längre fram i detta kapitel redovisar vi mer detaljer kring trångboddhet bland barn i Sverige.
Trångboddhet i Sverige:
Officiell statistik och andra källor
Den officiella statistik över trångboddhet som redovisas för perioden 1945- 1990 baseras på folk- och bostadsräkningarna från Statistiska centralbyrån.
Denna typ av totalundersökningar har inte genomförts sedan 1990 och den officiella statistiken över trångboddhet för perioden efter 1990 bygger på urvalsundersökningar. Två undersökningar vilka tar upp trångboddhet är Hushållens ekonomi (HEK) med redovisning på hushållsnivå och
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) med redovisning på individnivå. Observera att undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) bygger på intervjuer i ett rikstäckande sannolikhetsurval av personer mellan 16-84 år. De redovisade siffrorna är således skattningar med en viss
felmarginal som beror dels på procenttalets storlek och dels på antalet intervjuade. Detta innebär begränsningar, i synnerhet vid nedbrytning av statistiken på mindre grupper. Med trångboddhet menar vi alltså
trångboddhet enligt norm 3 (se tabell B1 i bilaga 1).
Trångboddhet och jämställdhet
Som vi beskrivit tidigare kan en högre grad av subjektiv trångboddhet förväntas bland kvinnor på grund av de könsroller kvinnor har inom hushållet och samhället. Statistiken visar emellertid att i genomsnitt är andelen trångbodda högre bland män (16 procent) än bland kvinnor (14 procent). Andelen trångbodda ligger något högre bland män än bland kvinnor för alla åldersgrupper utom två. I åldern 25–34 år ligger andelen trångbodda högre bland kvinnor, vilket kan förklaras med att det är den barnafödande åldern. I åldern 75–84 år ligger också andelen högre bland kvinnor, vilket är svårare att förklara. Möjligen kan det ha att göra med att livslängden är högre bland kvinnor. I gruppen ensamstående utan barn är andelen trångbodda 29 procent bland män jämfört med 21 procent bland kvinnor. Förhållandet är omvänt i gruppen ensamstående med barn, där andelen trångbodda är 40 procent bland kvinnor och 26 procent bland män. I övriga hushållstyper finns inga tydliga skillnader mellan könen.
4 Trångboddhet i statistiken 35
Trångboddhet och hushållstyp
Vi har sett att under 1900-talet har trångboddheten i Sverige minskat kraftigt, men under de senaste decennierna har den legat relativt konstant kring 15 procent. Emellertid döljer sig stora skillnader mellan olika hushållsgrupper bakom det genomsnittliga värdet. Figur 3 visar att bland samboende personer utan barn är det ett fåtal procent som bor trångt. Samboende med barn ligger närmast genomsnittet och är också den största hushållsgruppen. Gruppen ensamstående utan barn innefattar i hög utsträckning unga som flyttar in till städerna.
Andelen trångbodda är högst bland ensamstående med barn. I den gruppen har trångboddheten ökat med cirka tio procentenheter det senaste decenniet. Det är den minsta gruppen vilket innebär problem i
urvalsundersökningar med begränsat urval och kan ge stora skiftningar i värdena. Eftersom barnen inte kan välja boendeform själva kommer vi längre fram att återkomma till hur situationen ser ut när det gäller trångboddhet bland barnfamiljer.
Figur 3.
Andel trångbodda personer 16–84 år enligt norm 3 fördelat på hushållstyp
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1980- 81 1982- 83 1984- 85 1986- 87 1988- 89 1990- 91 1992- 93 1994- 95 1996- 97 1998- 99 2000- 01 2002- 03 2004 Procent
Ensam med barn Ensam utan barn Sambo med barn Sambo utan barn Samtliga
År
Andelen trångbodda är högst bland ensamstående med barn. I denna grupp har
trångboddheten ökat med cirka tio procentenheter det senaste decenniet. Samboende utan barn är sällan trångbodda.
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Närmare 700 000 trångbodda hushåll
Även om andelen trångbodda hushåll kan uppfattas som förhållandevis låg, 16 procent, innebär det inte att det rör sig om ett fåtal hushåll. Enligt skattningar i Statistiska centralbyråns undersökning ”Hushållens ekonomi (HEK)”, som redovisar uppgifter på hushållsnivå, är 687 000 hushåll trångbodda enligt norm 3 år 2004.
Det är framförallt enboende och barnfamiljer som är trångbodda. Sex av tio trångbodda hushåll (drygt 400 000) består av en person, vilket innebär att personen bor i en etta. Närmare 240 000 barnfamiljer är trångbodda. Sex av tio av de trångbodda barnfamiljerna – eller cirka 147 000 hushåll – består av samboende par med barn. Cirka 93 000 ensamföräldrar med barn är trångbodda. Samboende utan barn är sällan trångbodda. Av dem är det bara de som bor i en etta som räknas som trångbodda.
Tabell B4 (Bilaga 1) visar antalet och andelen trångbodda hushåll enligt skattningar i undersökningen ”Hushållens ekonomi 2004” inom olika hushållsgrupper. Den största gruppen trångbodda är enboende. Ensam- föräldrar har en hög andel trångbodda i synnerhet om de har två eller fler barn. Även samboende/makar med tre eller fler barn är trångbodda i hög utsträckning. Grupperna övriga ensamstående och övriga makar med barn är grupper där det finns ytterligare minst en person som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn som inneboende.
Drygt två tredjedelar av de trångbodda hushållen bor i hyresrätt Om vi fokuserar på gruppen av trångbodda hushåll, som utifrån skattningen i HEK består av 687 000 hushåll, kan vi studera hur dessa är fördelade mellan olika upplåtelseformer. Trångboddhet förekommer i samtliga upplåtelseformer men är betydligt vanligare i hyresrätt än i bostads- eller äganderätt. En halv miljon av de trångbodda hushållen bor i hyresrätt, 110 000 i bostadsrätt och cirka 55 000 i egnahem. Ytterligare en grupp som ofta glöms bort i de här sammanhangen är inneboende som enligt dessa skattningar uppgår till cirka 17 000 hushåll.
Figur 4.
Trångbodda hushåll enligt norm 3 efter upplåtelseform
Hyresrätt 73% Bostadsrätt 16% Ägt småhus 8% Inneboende 3%
Trångboddhet förekommer i alla upplåtelseformer men är betydligt vanligare i hyresrätt än i bostadsrätt eller ägt småhus. Närmare tre av fyra trångbodda hushåll bor i hyresrätt. Källa: SCB, HEK 2004
4 Trångboddhet i statistiken 37
Trångbodda familjer i olika upplåtelseformer
Enboende i hyresrätt är den till antalet största gruppen av trångbodda hushåll och omfattar 300 000 hushåll, vilket är cirka 45 procent av alla trångbodda hushåll i Sverige. Många enboende är också trångbodda i bostadsrätt, närmare bestämt 61 000 personer. Det rör sig då om en person som bor i en enrumslägenhet. Sammanboende med barn och ensam- föräldrar i hyresrätt är också stora grupper som omfattar 79 000 respektive 71 000 hushåll. Det bor fler trångbodda barnfamiljer med sammanboende föräldrar i äganderätt än i bostadsrätt. Se även tabell 5 i bilaga 1.
Högre trångboddhet bland personer med
utländsk bakgrund
Trångboddheten varierar också med vilken bakgrund man har. Figur 3 visar utvecklingen av trångboddhet sedan år 1980 bland personer fördelat på bakgrund. Ryckigheten i kurvorna påverkas av storleken på
redovisningsgruppen, vilket gör att små grupper får ryckigare kurvor. Bland de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är andelen trångbodda idag högst med 33 procent. Dessa är barn till invandrade föräldrar och är alltså både unga och med utländsk bakgrund, två faktorer som båda inverkar negativt på möjligheterna till god utrymmesstandard. Gruppen utrikes födda har en något lägre andel trångbodda, 30 procent, men där verkar å andra sidan trångboddheten ha förvärrats sedan andra halvan av 1980-talet. Bland de inrikes födda med svenska föräldrar har andelen trångbodda minskat och är idag lägst med endast 12 procent. Bland inrikes födda där en förälder är född utrikes uppmättes andelen trångbodda senast till 24 procent. Med andra ord ser vi inga tendenser till utjämning sedan 1993, snarare tvärtom.57
Vogel och Hjerm (2003) har studerat invandrarnas levnadsförhållanden under 1990-talet och visar att trångboddhet är mer förekommande i alla utrikesfödda grupper än bland personer födda i Sverige oavsett tid i Sverige. Tidsbegränsade anställningar och svag position på
arbetsmarknaden är också vanligare bland utrikes födda, vilket inverkar negativt på möjligheter att skaffa en bra bostad. Personer från norra och västra Europa har ett bättre utgångsläge än andra utrikesfödda grupper.
Figur5.
Trångbodda personer fördelat på utländsk bakgrund
0 5 10 15 20 25 30 35 40 1980- 81 1982- 83 1984- 85 1986- 87 1988- 89 1990- 91 1992- 93 1994- 95 1996- 97 1998- 99 2000- 01 2002- 03 2004 Procent
Utrikes födda Inrikes född, 2 utrikes föräldrar Inrikes född, 1 utrikes förälder Inrikes födda, 2 inrikes förädrar
År
Bland de inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är andelen trångbodda idag högst med 33 procent. Dessa är barn till invandrade föräldrar och är alltså både unga och med utländsk bakgrund, två faktorer som båda inverkar negativt på möjligheterna till god utrymmesstandard. Gruppen utrikes födda har en något lägre andel trångbodda, 30 procent, men där tycks å andra sidan trångboddheten ha förvärrats sedan andra halvan av 1980-talet.
Källa: ULF
På grund av att begreppet invandrare är otydligt använder man istället begreppet utländsk bakgrund. Med utgångspunkt från de fyra grupper som redovisas i figur 29 definierar SCB två av grupperna som personer med utländsk bakgrund; utrikes födda personer samt personer med två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund har således inrikes födda personer med minst en inrikes född förälder. Tabell 1 nedan visar andelen trångbodda kvinnor och män med svensk respektive utländsk bakgrund.
Tabell 1.
Andel kvinnor och män (16–84 år) med svensk respektive utländsk bakgrund som är trångbodda enligt norm 3, år 2004
Kvinnor Män Totalt antal Trångbodda Antal Totalt antal Trångbodda Antal Utländsk bakgrund 511 000 147 000 29% 464 000 149 000 32% Svensk bakgrund 2 994 000 352 000 12% 3 005 000 409 000 14% Samtliga 3 505 000 499 000 14% 3 469 000 559 000 16% Utländsk bakgrund 15% 30% 13% 27% Källa: ULF 2004
4 Trångboddhet i statistiken 39
Bland samtliga kvinnor i befolkningen har 15 procent utländsk bakgrund. Bland kvinnor med utländsk bakgrund är andelen trångbodda 29 procent, jämfört med endast 12 procent bland kvinnor med svensk bakgrund. För männen är mönstret likartat. Bland de trångbodda är andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund 30 procent respektive 27 procent. Personer med utländsk bakgrund är således överrepresenterade bland gruppen trångbodda personer. Sammanlagt är knappt 300 000 personer 16–84 år med utländsk bakgrund trångbodda.
Närmare hälften av alla barn födda utomlands eller med båda föräldrarna födda utomlands har två eller fler syskon. Motsvarande andel för barn födda i Sverige med båda föräldrarna födda här är en tredjedel. 58 En av
anledningarna till skillnaderna i utrymmesstandard kan därför vara familjestorleken.
Som vi redovisat tidigare är hushåll med tre eller fler barn trångbodda i mycket hög utsträckning. I gruppen av trångbodda hushåll med tre eller fler barn har 41 procent utländsk bakgrund. Bland trångbodda samboende hushåll med ett barn är andelen med utländsk bakgrund hela 45 procent.
Bland de trångbodda hushållen med utländsk bakgrund utgör de stora barnhushållen en större andel än bland de trångbodda svenska hushållen. Av de 166 000 trångbodda hushållen är 59 000 samboende med barn vilket utgör knappt 36 procent, jämfört med 18 procent som är motsvarande siffra för svenska hushåll. Utförligare uppgifter finns i tabell B6 i bilaga 1.
Andra faktorer som förankring på arbetsmarknad och diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden påverkar bostadssituationen för familjer med utländsk bakgrund.
Tre av tio hushåll med låg
inkomst är trångbodda
Förekomsten av trångboddhet har en stark koppling till den disponibla inkomsten. Den fjärdedel av befolkningen som har de lägsta disponibla inkomsterna hade en ökande andel av trångbodda från slutet av 1980-talet fram till år 1996-97. Under krisen på 1990-talet ökade andelen kraftigare, vilket tyder på att låginkomsttagare i högre grad tvingades anpassa utrymmesstandarden under krisåren, medan de övriga inkomstgrupperna klarade sig bättre.59 År 2004 var tre av tio hushåll i inkomstkvartil 1, dvs.
den fjärdedel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst, trångbodda. Det kan jämföras med att endast var tjugonde hushåll är trångbott i kvartil 4, den högsta inkomstkvartilen (figur 6).
58 SCB, Barn och deras familjer 2002
Figur 6.
Andel trångbodda efter disponibel inkomst år 2004
0 5 10 15 20 25 30 35 Inkomstkvartil 1 Inkomstkvartil 2 Inkomstkvartil 3 Inkomstkvartil 4 År
År 2004 var tre av tio hushåll i inkomstkvartil 1, den fjärdedel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst, trångbodda. Det kan jämföras med att endast var tjugonde hushåll är trångbott i kvartil 4, den högsta inkomstkvartilen.
Källa: SCB, HEK
Figur 7 visar det totala antalet trångbodda hushåll fördelat på disponibel inkomst. Knappt hälften av de trångbodda hushållen tillhör kvartil 1, dvs. den fjärdedel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst. För- modligen har en hel del av dessa hushåll inte råd att flytta till en större bostad och tvingas till en lägre utrymmesstandard än vad de önskar.
Samtidigt finns bland de trångbodda hushållen en liten klick som tillhör den högsta inkomstkvartilen. Dessa hushåll har förmodligen frivilligt valt en liten bostad som kanske har ett mycket attraktivt läge.
Figur 7.
Trångbodda hushåll fördelade på disponibel inkomst, 2004
Inkomstkvartil 4 8% Inkomstkvartil 3 16% Inkomstkvartil 2 28% Inkomstkvartil 1 48%
Figuren visar det totala antalet trångbodda hushåll fördelat på disponibel inkomst. Knappt hälften av de trångbodda hushållen tillhör kvartil 1, den fjärdedel av befolkningen som har lägst disponibel inkomst. Förmodligen har en hel del av dessa hushåll inte råd att flytta till en större bostad och tvingas till en lägre utrymmesstandard än vad de önskar.
4 Trångboddhet i statistiken 41
Bland hushållstyperna utgör enboende den största gruppen, 379 000 hushåll eller drygt 55 procent av de trångbodda hushållen. Av dessa enboende hushåll tillhör 47 procent inkomstkvartil 1, dvs. den fjärdedel av befolkningen med lägst disponibel inkomst. Vi ser att av de trångbodda hushåll som tillhör kvartil 4 är den absolut största delen (knappt 84 procent) hushåll utan barn. Tabell B7 i bilaga 1 visar mer i detalj totala antalet trångbodda hushåll fördelade på hushållstyp och disponibel inkomst år 2004.
Ungdomar är trångbodda i högre grad än
andra åldersgrupper
Ungdomar är trångbodda i betydligt högre utsträckning än övriga åldersgrupper. Mer än var tredje person i åldersgruppen 16–24 år är trångbodd, vilket kan jämföras med knappt var tjugonde i åldersgruppen 55–64 år. Skillnaderna i boendet mellan generationerna har ökat.
Bristen på bostäder är kanske inte det främsta skälet till detta, utan brist på rätt typ av bostäder. För många unga är boendekostnaden för en lägenhet som motsvarar trångboddhetsnorm 3 för hög för att de ska kunna ha
möjlighet att hyra den. Andelen ensamboende har också ökat under de senaste 30 åren vilket man kan anta ökar konkurrensen om de mindre bostäderna i bostadsbeståndet.
Bland ungdomar med eget boende är sex av tio trångbodda, vilket innebär att de bor i studentrum eller i en enrumslägenhet. Det här är inte något anmärkningsvärt. Förmodligen orsakar trångboddheten bland ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet större problem. Närmare en tredjedel av de ungdomar som bor kvar i föräldrahemmet är trångbodda och denna andel har ökat under den senaste tioårsperioden
Trångboddheten bland ungdomar har ökat något sedan år 1990. En för- klaring kan vara att ungdomar studerar i högre utsträckning och att de har fått allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Möjligheterna att kunna skaffa sig en bra bostad har därigenom minskat. Under krisen i början på 1990-talet var det främst de unga som kom på efterkälken i välfärden – bland annat kunde man se att unga kvinnor i högre utsträckning blev kvarboende hemma60
Ungdomars etablering i vuxenvärlden har fördröjts vilket kan kopplas samman med en fördröjning av boendekarriären.
Trångboddheten är mest
utbredd i storstadsregionerna
Tillgången till bostäder av olika storlekar är en av många faktorer som påverkar förekomsten av trångboddhet. Trångboddheten är mest utbredd i storstadsregionerna, främst Stockholm. I Stockholmsområdet är närmare 22 procent av befolkningen trångbodd enligt norm 3. För Göteborg och Malmö är motsvarande siffra knappt 16 procent respektive 11 procent.
60 Se vidare ”Ungdomars etablering i vuxenvärlden 1975-2002” kapitel 5 i rapport nr 100
Figur 8.
Andel trångbodda 16–74 år efter H-region år 2002.
0 5 10 15 20 25
Stockholm (H1) Göteborg & Malmö (H2) varav - Göteborg (H2) varav - Malmö (H2) Större städer (H3) Södra mellanbygden (H4) Norra tätbygden (H5) Norra glesbygden (H6) Procent
Trångboddheten är mest utbredd i storstadsregionerna, främst Stockholm. I
Stockholmsområdet är närmare 22 procent av befolkningen trångbodd enligt norm 3.
Källa: ULF 2002
Barnfamiljer
Vi inleder detta avsnitt med en allmän presentation av hur barnfamiljerna ser ut idag. Hur länge är man barn, hur många barn har dagens barnfamiljer, skiljer sig antalet barn åt beroende på i vilken typ av familj man lever och var man kommer ifrån? Vi studerar därefter de trångbodda barnfamiljerna ur olika aspekter för att till sist koncentrera oss på barnens situation.
Hur länge är man barn?
Enligt FN:s barnkonvention är människor barn till och med 17 år ålder. När man är 18 år räknas man som vuxen. Den här definitionen överensstämmer också med myndighetsåldern i Sverige. I realiteten är de flesta ungdomar fortfarande beroende av sina föräldrar för sin försörjning vid 18 års ålder. Gymnasieskolan avslutas normalt vid nitton års ålder vilket innebär att nio av tio ungdomar bor kvar i föräldrahemmet vid nitton års ålder. De ingår därmed fortfarande i det ursprungliga föräldrahushållet. I flera undersökningar (ULF, HEK) definierar man därför en barnfamilj som ett hushåll med barn upp till och med 19 års ålder.
Hur många barn har barnfamiljerna idag?
Den vanligaste familjestorleken är ett eller två barn. Det här gäller fyra av fem familjer. Medelantalet hemmaboende barn i barnfamiljer är 1,8. Familjer med två sammanboende föräldrar har fler barn, i genomsnitt 1,9, än familjer med en ensamstående förälder. I barnfamiljer med en ensam- stående mamma finns det i genomsnitt 1,6 barn mot 1,4 i barnfamiljer med en ensamstående pappa.
En familjetyp som kan ha speciella behov men som ofta glöms bort är de ombildade familjerna. En ombildad familj är en familj där ett
sammanboende par har ett eller flera barn som är enbart mannens eller enbart kvinnans inklusive eventuellt gemensamma barn. De ombildade familjerna utgör uppskattningsvis 15 procent av alla barnfamiljer. Knappt
4 Trångboddhet i statistiken 43
hälften av dessa, de med gemensamma barn, identifieras i den statistik som vi får från befolkningsregistren. De ombildade familjerna har i genomsnitt flest barn, 2,3, av alla familjetyper. Familjer där båda föräldrarna är födda utomlands har i genomsnitt 2,0 barn. Detta kan jämföras med barnfamiljer där båda föräldrarna är födda i Sverige, som i genomsnitt har 1,9 barn. 61