Den tredje frågan i min frågeställning är: Hur löser jag de utmaningar som uppstår i min profession utifrån ett praktiskt kunskapsperspektiv? Jag besvarar frågan utifrån min erfarenhet som baseras på känsla, intuition och tanke som leder till handling. Till en stor del handlar det också om mitt inre ledarskap och känslomässiga begåvning.
Ibland behövs det förmågor som hjälper oss att gå förbi regler, att kunna improvisera och ta risker, det är sådan skicklighet som skapar ”upplevelsen av kvalitet”, säger Lotta Viktor Tillberg och citerar matematikern och f.d. rektorn för högskolan i Malmö Gunnar Bergendal : ”För den praktiska kunskapen gäller det att måtta rätt, med de risker det kan48 innebära, inte att söka en statisk sanning eller en säker medelmåttighet för att hålla ryggen fri.” Josefson går i samma tankar att reglerna fyller en viktig funktion som vägvisare och49 hjälpare för oerfarna yrkesutövare. För personen som äger praktisk visdom kräver varje situation som är unik särskilda lösningar. Hur ska jag tillämpa min praktiska kunskap som är situationsbunden att det bli bra för alla: Alexander, Monika och mig?
Josefson säger att praktisk visdom är något som går att lära ut. Det som Aristoteles ofta återkommer till är att man ska undvika att reflektera i alltför generella termer. ”Vetenskapens föreställning om utbytbarhet berövar oss den tydliga karaktären i varje enskilt värde. Om vi ger företräde åt det generella förlorar vi det etiska värdet i den unika upplevelsen.” Josefson menar att här spelar känslorna en viktig roll. Känslorna och den50 känslomässiga begåvningen är viktiga beståndsdelar i den praktiska kunskapen. Känslorna är nödvändiga förutsättningar i mötet med det unika, de är inte medfödda och kan tränas . 51 Mitt dilemma handlar om beroende, balansgång och ensamhet. Hela tiden brottas jag med
48 Gunnar Bergendal, Ansvarig handling: uppsatser om yrkeskunnande, vetenskap och bildning. Stockholm: Dialoger, 2004, s.69.
49Lotta Viktor Tillberg, ”Kvalitetsjakten: om professionalitet i välfärden”, Stockholm: Premiss förlag, 2014, s. 111.
50 Ingela Josefson, Läkarens yrkeskunnande, Lund, 1998, s. 31.
51 Ibid., s. 31.
tanke att Monica har rätt: utan det sociala går inte att nå den kunskapsbaserade måluppfyllelsen.
Det är i den individuella upplevelsen jag ska ta min utgångspunkt. Oftast känner jag glädje i mitt arbete som lärare, men ibland också stress, besvikelse, frustration eller ilska. Det finns många negativa känslor som uppstår eftersom jag arbetar med många människor med olika viljor, ambitioner, förväntningar. I min berättelse blev jag osäker, besviken och irriterad på mig själv samt Monikas frågor. Men jag har inte visat det utåt för någon, inte för Monica heller. Det är ofta som jag måste tänka efter om det är lämpligt eller inte att visa öppet hur jag känner. Det är inte lätt att hitta den balansen mellan känslor och förnuft. Jag antar att det är praktisk kunskap som skapas under lång erfarenhetet som avgör att jag väljer det jag väljer.
Känslorna är något som präglar vår erfarenhet på ett grundläggande sätt, säger Fredrik Svenaeus i Sjukdomens mening. Känslorna är indikatorer som signalerar först när något gick fel. Det var Heidegger som insåg känslornas grundläggande plats i fenomenologin och beskrev känslor som en viktig del av våra erfarenheter. Min praktiska 52 kunskap är avgörande i detta fall. Den tysta kunskapen eller magkänslan bildar snabbt en uppfattning när det inte finns tid att kritiskt analysera situationen.
Känslomässig intelligens, känslomässig begåvning eller emotionell intelligens, förkortat EQ, förklarar Bodil Wennberg i sin bok EQ på svenska att det är
… förmågan att tolka och förstå egna äkta känslor och att dra adekvata slutsatser därav. Härav följer förmågan att tolka och förstå andra människors känslor och att dra adekvata slutsatser av dem.53 Hon beskriver hur känslomässig begåvning påverkar oss i olika roller som föräldrar, kärlekspartner och medarbetare. Bokens huvudpoäng är att vi styrs av samverkan mellan både känslor och förnuft som utvecklas genom hela livet. Jag är inte van att prata om känslor för att i detta samhälle värderas mest logiskt tänkandet och kanske därför är det inte lätt att tala om egna känslomässiga upplevelser. Jag har mina känslomässiga resurser och jag tillämpar mina tankeförmågor både på arbetsplatsen och i privat livet. Med vuxen ålder har
52 Fredrik Svenaeus, Sjukdomens mening: Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik , Stockholm: Natur och kultur, 2003, s.64.
53 Bodil Wennberg, EQ på svenska. Emotionell intelligens i föräldrarollen, i relationen, på arbetsplatsen, i
skolan, Stockholm: Natur och kultur, 2001, s. 19.
jag utvecklat den distans som behövs. Ibland förlorar jag greppet som beskrivs i min berättelse och blir ledsen men återhämtar mig snabbt och håller fast i min egen fjärrkontroll. Gaya Pienitzka som är fil. kand. i systemvetenskap, terapeut och föreläsare skriver i sin bok
Insikter om inre ledarskap:
Först när du har insett att du kan styra dina egna känslor, tankar och handlingar och inte låter dig styras av dem, har du påbörjat resan mot att ta ansvar för ledningen av dig själv, ditt inre ledarskap. 54
Jag kan erkänna att jag har svårare att styra mina egna känslor som beskrivs i berättelsen än tankar och handlingar. Just tankar och funderingar hjälpte mig att samla in, reflektera över känslor som uppstod i mötet med Monika och komma på lösningen. Det är nog därför skildring till essän föddes och ägde rum. Om jag tänker efter då är det just inre balans, välfungerade inre ledarskap och känslomässig begåvning som är kärnan i lösningen av dilemmat. Pienitzka fortsäter också med liknande tanke om känslomässig begåvning som hon kompletterar med intuitionen:
Om jag kompletterar trion tanke, känsla och handling med en fjärde komponent; intuitionen så anser jag att jag har identifierat de delar som behöver beaktas för att åstadkomma ett väl fungerade ledarskap. Ett ledarskap där du inte överrumplas av känslor som gör att du reagerar via någon slags autopilot, ett ledarskap där du inte låter ältande och destruktiva tankar ta över kommandot, ett ledarskap där du inte agerar förhastat utan att reflektera över vilka konsekvenser dina handlingar kan medföra. 55
Intuitionen spelar en stor roll i mitt sätt att agera och de val som jag gör och jag tror att intuitionen har utvecklats av mitt långa arbete i skolan samt att mitt intuitiva agerande baseras på lång erfarenhet inom yrket tillsammans med min livserfarenhet och systematiska kompetensutveckling. Det är därför jag agerar med tolerans och flexibilitet i situationen med Monica som jag förklarar som känslomässig begåvning. Jag söker inte en statisk sanning eller en säker medelmåttighet för att hålla ryggen fri utan försöker få svar på för mig viktiga frågor.
54 Gaya Pienitzka, Insikter om inre ledarskap, Estland: Sivart Förlag, 2011, s. 11.
55 Ibid.
Hans Larsson professor i filosofi har ett intressant sätt att se på intuitionen. Han beskriver intuitionen som ”intelligensens förädlade form” 56 och menar att intuitionen är syntesen av tanke och känsla. Han skriver:
Man har i den sett en lägre form av tänkande, godtyckligt och mindre skolat, mera kvinnligt och ologiskt, träffsäkert måhända någon gång, men i alla fall oberäkneligt. Och framför allt, man har i intuitionen sett mera ett utslag av känslan än av tanken.”57
Josefson tolkar Larsons definition av intuitionen som olika logiker som krävs i vetenskapligt respektive praktiskt arbete. Hon skriver: ”Där den vetenskapliga logiken vill höja sig över rum och tid, arbetar praktikens logik i ett här och nu, i ovissheten och med ansvar i praktisk handling.” Min tolkning blir att det är intuitionen som är symbios av 58 praktisk och teoretisk kunskap. Jag som studiehandledare på modersmålet med ansvar för handling i min profession beskriver mitt arbete utifrån praktikens logik i en konkret situation, den vetenskapliga logiken är mer övergripande och ger mig olika perspektiv på längre sikt i framtiden för mitt praktiska arbete.
Beroende
Först och främst är jag på sätt och vis beroende av Monika. Det är hon ger mig de uppgifter som vi ska lösa med Alexander. Hon ska också få en utvärdering om hur det gick till på mina lektioner. Min erfarenhet säger att jag ska skapa och upprätthålla en positiv relation med henne eftersom vi ska samarbeta kring detta i minst två terminer till. Jag vill inte förstöra en god relation mellan mig och Monika. Säger jag nej så vet jag inte hur hon kommer att reagera. Blir hon ledsen, besviken, stressad eller irriterad över att hon inte fick hjälp när hon behövde det?
Min erfarenhet säger till att det kan hända att jag kommer få in ännu fler elever som ska gå i hennes klass. Det finns många utmaningar i möten med Monika och andra lärare. Forskarna Christer Sandal, Erika Falkenström och Mia von Knorring skriver om kärnan i ledarskap i boken Chef med känslan och förlyft. Jag ser likheter med det som de forskarna säger om chefens ledarskap med mitt beteende i mötet med Monika: ”Inte sällan blir man besviken, arg, ledsen, skamsen och ibland kanske rädd. Som tur är vägs det upp av den
56 Hans Larsson, Intuition. Några ord om diktning och vetenskap. Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1892.
57 Ibid, s. 9.
58 Ingela Josefson, Läkarens yrkeskunnande, Lund, 1998, s. 23.
stolthet, glädje och tillfredsställelse man också kan känna – inte minst när det går bra.” 59 Forskarna menar att det handlar om att handskas med de känslor som uppstår i arbetet och insikten om den utsatthet, det beroende och det ansvar som är inbyggd i rollen. Enligt mig handlar det om känslomässig begåvning. De skriver att ledarskap är mer konstnärlig verksamhet än vetenskap. Jag tolkar att det handlar om självkännedom, självkänsla och60 självförtroende: veta vad man står för och vilka grunder man har för sina värderingar. Forskarna uppmanar till att använda sin empati och intuition och förstå sina bevekelsegrunder för att veta vad man ska göra eller inte göra, hur och varför. Detta kan relateras till min yrkesutövning där alla vi som arbetar inom mellanmänskliga yrken är beroende av varandra förutom andra förutsättningar som regler, lagar, forskning, politik och ekonomi.
Balansgång
Ibland känns det som om jag behöver säga något kritiskt eller tillrättavisande men vet att det kan göra en person ledsen eller sårad. I fallet med Monica är jag rädd att säga ifrån och påminna om att tolkning inte är mitt jobb. Jag ville inte såra Monica, göra henne förvirrad eller osäker.
Handlar det om min känslomässiga begåvning eller känslomässiga brist? Falkenström, von Knorring och Sandal skriver i sin bok Chef med känslan och förnyft att det inte är enkelt att styra en balansgång mellan tydlighet och medkänsla där både medarbetarens självkänsla och den egna står på spel, men att det är en balansgång man måste försöka att hitta för att undvika att hamna i liknande situationer . Jag har inte lyckats 61 hitta balansen denna gång men kan inte fastslå att det är på grund av mina känslomässiga brister. Det är min känslomässiga begåvning som försöker hitta rätt spår på vägen till balansgången i mina känslor.
Ensamhet
Hur har jag formats som lärare? Mina tankar flyger tillbaka till mitt förflutna. När jag undervisar är jag aldrig ensam i mitt sätt att vara, säger Gunilla Molloy, en lärarutbildare,
59Christer Sandal, Erica Falkenström & Mia von Knorring, Chef med känsla och förnuft. Stockholm, Natur och Kultur, 2010, s. 28.
60 Ibid.
61 Ibid., s 26.
docent i svenska med didaktisk inriktning i sin bok Reflekterande läsning och skrivning.62
Det betyder att jag har formats som lärare under en lång tidsperiod: först i mitt hemland,
eftersom många i släkten har varit lärare: jag kan notera att yrket går i arv. Jag formades
även av mina egna lärare under livets gång. Sedan gick jag själv igenom den femgradiga
modellen för yrkeskunnandets utveckling som bröderna Dreyfuss beskriver i Fem steg från nybörjare till expert . Jag började som novis, tillgodogjorde mig ytterligare kunskap för att63
bli avancerad nybörjare, därefter kompetent, skicklig lärare och till slut en expert. Dessutom
lyckader jag att vara lärare i två olika undervisningssystem vilket berikar min lärarstil men
ibland ställer till en del utmaningar. Men mitt andra känslomässiga dilemma eller utmaning handlar om osynlighet och utsatthet i rollen som modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet. Det är en
utsatt position i min lärarroll: jag är i skolan en gång i veckan, kommer och går efter att ha
tillbringat runt en eller två timmar på plats. Ibland känns det som om jag har allas ögon på
mig eftersom jag varje gång uppfattas som ny av någon av skolans personal eller elever och
bemöts med frågan: ”Vem är du?” Jag känner mig som en gäst på skolorna, man har ingen
fast plats som exempelvis ett kontor och måste ständigt bära på mina saker med allt skolmaterial i. Det är rätt ofta som andra lärare på skolan har skilda uppfattningar om vad vi
studiehandledare på modersmålet gör och vad som är skillnaden mellan modersmål och
studiehandledning på modersmålet. Vi är mer än åttio anställda modersmålslärare i
kommunen. Men när det handlar om att möta och hantera de känslor som väcks på jobbet,
mina egna och andras, så är det svårt att hitta någon som kan ge mig lösningar på mitt
dilemma. Då är jag ensam. Det är inte lätt att blotta sina känslor, det är inte alltid lämpligt
att prata om vardagsproblem.
Avslutning
Min ambition med den här uppsatsen var att dela med mig av min kunskap och mina erfarenheter från många års arbete med nyanlända elever. I min vetenskapliga essä utforskarjag, med hjälp av andra tänkare, jaget i min profession och dess relation till omvärlden. Det
62Gunilla Molloy, Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur, 1996, s.11.
63 Hubert L Dreyfus & Stuart E Dreyfus, ”Fem steg från nybörjare till expert” i Klassiska texter om praktisk
kunskap, red. Jonna Hjertström Lappalainen, Stockholm: Södertörns Högskola, 2014, s. 310.
var en utmaning att våga vara mer personlig i både gestaltande och omdöme men dess mer intressant att lära känna mina utmaningar och möjligheter på en djupare nivå. Under dessa undersökningar och reflekterande ögonblick har jag fått en bättre förståelse och tydligare föreställningar kring vad studiehandledning på modersmålet och läraryrket överhuvudtaget är just för mig.
Denna uppsats har blivit ett sätt att skapa distans till det egenupplevda och hjälpte mig att se problemet med nya ögon. Jag presenterar inga slutgiltiga lösningar utan beskriver mer komplexitet och tänkbara alternativa möjligheter. Under arbetets gång har jag reflekterat och analyserat om och om det som jag har skrivit och upplevt situationen på nytt.
Under skrivandets gång har jag kommit fram att jag bygger min undervisning till stor del på teoretiska kunskaper: Vygotskys sociokulturella språksyn, Hallidays teori om språk och translanguaging. Men jag påverkas ändå av behavioristiskt språksyn med stark betoning på grammatik i språklärandet från mitt land för att då är det fronesis som vägleder mina val. Det är den praktiska kunskapen som är avgörande i varje enskild fall när jag står framför valet i varje ny undervisningssituation. Känslor, tankar och även intuition påverkas av den praktiska kunskapen och tvärtom samt formar mina handlingar. Detta har jag förstått tydligare efter reflektioner över min egen undervisning.
Det som slagit mig mest under reflektionens gång är att det som jag var så säker på i början det vill säga att min stora strävande efter måluppfyllelse hos en elev är mycket svårare att uppnå utan trygghet i det sociala och tillit till omgivningen. Nu arbetar jag även med sociala frågor i mitt yrke utan att ifrågasätta. Det jag har blivit säkrare på är att det är de fronetiska handlingarna, de situationsbaserade kunskaperna som avgör vilket val jag gör och nu litar jag på dem och mår bättre. Reflektion har höjt min toleransnivå och har skapat mer förståelse för andras sätt att tänka och vara. Mitt yrke kräver förutom tolerans också engagemang, motivation och flexibilitet för att göra det jag ska göra, att hjälpa elever nå kunskapsmål i alla skolämnen och att integreras i samhället.
Att vara enbart förnuftig, rationell, ifrågasättande eller kritisk räcker inte för att bygga en bra skola eller ett bra samhälle. Vad som är värdefullt och viktigt avgörs inte genom bara tänkandet, förnuftet, intellektet eller vetenskapen utan även genom känslan.64
64 Hedin, Christer & Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm. HLS Förslag. 2007, s. 49.
Antoine de Saint-Exupéry skrev i sin bok Lille Prinsen:Min hemlighet är enkel: det är bara med hjärtat man kan se. Det viktigaste i livet ser man inte med ögonen, säger Räven. Det viktigaste i livet ser man inte med ögonen, upprepade Lille Prinsen för att bättre komma ihåg det. Intuitionen som baseras på känslor enligt Larsson och Josefson spelar en stor roll65 i mitt sätt att agera och de val som jag gör. I min uppsats kom jag fram att intuitionen har utvecklats av mitt långa arbete i skolan samt att mitt intuitiva agerande baseras på långa erfarenheter inom yrket tillsammans med min långa livserfarenhet och systematiska kompetensutveckling.
Elevernas behov ställer krav på mig som lärare. Under reflektionens gång har jag kommit fram till att betydelsen av ett bättre samarbete med Monika underlättar även min undervisning. Som stöd för mitt antagande har jag hittat ett citat från Skolinspektionen som nyligen granskat kvaliteten i studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9 och konstaterat att studiehandledare och ämneslärare behöver samverka i högre utsträckning:
Samverkan behövs både i syfte att skapa sig en gemensam bild av elevens kunskaper och en gemensam förståelse för ämnet, för att planera elevens studiehandledning på modersmålet och för att följa upp elevens utveckling. En viktig del av samverkan mellan lärare och studiehandledare är att komma överens om hur respektive kompetens ska användas i undervisningen för att stödja elevens kunskapsutveckling på bästa sätt. Samverkan främjas av att studiehandledarna är kända på skolorna, att rollerna är tydliga och att det finns tid och möjligheter för studiehandledare och lärare att mötas.66
Jag tolkar det som att det bara är i samarbete, genom att samverka med öppenhet och dialog som vi kan hitta lösningen och skapa förståelse för varandras sätt att vara. Det är så jag hittar svar på frågor eller åtminstone skapar förståelse för andras behov och kan på så vis säga det jag behöver säga utan att såra någon, så att både Monica och jag själv accepterar det. Det gäller att ha höga krav på sig själv om jag vill vara bra lärare och ha hög toleransnivå för att inte dömt andra för hårt. Teoretisk kunskap är viktigt att ha som en stark grund i min undervisning. Praktisk kunskap är ännu viktigare för att tillämpa teoretisk kunskap i min profession. Men det är symbiosen av de teoretiska och praktiska kunskaperna gör mig till det jag är här och nu.
Samtal, diskussiner och analys i gruppen där medlemmarna var från olika yrkeskategorier har stimulerat ett annorlunda sätt att tänka över min profession särskilt över
65 Antoine de Saint-Exupéry, Lille Prinsen. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1977.
66 Skolinspektionen, ”Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9”, Kvalitetgranskning, 2017, s. 6.
min praktiska kunskap. För mig som är född och uppvuxen i ett annat samhälle har det varit särskilt viktigt, intressant och lärorikt att delta på kursen. Nya tankar har väckts, nya lösningar har hittats men framför allt skapades klarare bild om mitt sätt att vara som lärare, medborgare och människa.