Praktisk kunskap i studiehandledning på
modersmålet
En vetenskaplig essä om att vara studiehandledare på
modersmålet för nyanlända elever
Av: Olga Voropai
Examinator: Jonna Lappalainen Handledare: Adrian Ratkić
Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Magisteruppsats 22,5 hp
Sammanfattning:
Relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap i mitt yrke som studiehandledare på modersmålet är fråga som jag vill synliggöra, ompröva och omvärdera. Syftet med min uppsats är att bearbeta och systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Jag synliggör de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare på modersmålet för att analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Min förhoppning är att min erfarenhet, de praktiska och teoretiska kunskaperna kan bidra till kollegornas nytta inom samma yrke och i synnerhet de som arbetar med nyanlända elever. Jag har valt att skriva min uppsats i essäform med utgångspunkten i egenupplevda händelser och analysera detta med reflektioner över min egen yrkespraktik för att nå bättre förståelse. I min undersökning kommer jag fram till att teoretiska och praktiska kunskaper är lika viktiga i mitt arbete.Nyckelord: Studiehandledningen på modersmålet, praktisk kunskap, modersmål, nyanlända
elever, flerspråkighet, translanguaging, ledarskap.
Practical knowledge in study support with a mother tongue teacher
Abstract:
The question that I would like to visualize, rethink and reassess is the relationship between the theoretical and practical knowledge in my profession. I work as a guidance counselor in the subject of mother tongue with newly arrived pupils. The aim with my essay is to process and stigmatize literary researches as well as my own theoretical and practical knowledge, thoughts, experiences and reflections. I am analyzing the profession of a guidance counselor and the everyday life in my situation as a mother tongue teacher. I stress the knowledge and abilities that are needed for a guidance counselor to analyze my own teaching methods on a deeper level. I hope that my experience, practical and theoretical knowledge can benefit colleagues in the same profession as me, and especially those who work with newly arrived students in Sweden. I have chosen to write this essay on the basis of my self-perceived events to analyze my own teaching methods for a better understanding.In my research, I came to the conclusion that both theoretical and practical knowledge are both equally as important in my profession.
Key words: Study support with a mother tongue teacher, practical knowledge,
mother tongue, newly arrived pupils, multilingual, translanguaging, leadership.
Innehållsförteckning
Inledning 4
Dilemman inom mitt yrke 4
En kort reflektion 10
Syfte och frågeställningar 11
Metod 12
Teori 16
Praktisk kunskap i min profession 16
Rreflektion som en kreativ process 18
Tre teoretiska pelare i min undervisning 20
Sociokulturellt perspektiv 20
Systemisk funktionell lingvistik och kontrastiv grammatik 22
Translanguaging 24
Vad är studiehandledning inom modersmålet? 25
Den dubbla uppgiften 27
Tre känslomässiga dilemman 28
Inledning
Jag arbetar som modersmålslärare och studiehandledare på modersmålet för elever som går i både grundskolan och på gymnasiet. I denna uppsats kommer jag att utgå från min roll som studiehandledare. Studiehandledningen på modersmålet stödjer nyanlända elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen. Detta sker växelvis på svenska och på modersmålet. Som studiehandledare hjälper jag nyanlända elever att utveckla svenska språket vilket möjliggör en högre måluppfyllelse i skolans olika ämnen.
Andelen flerspråkiga elever har ökat i den svenska skolan de sista åren. Dessa elever hamnar i riskzon för att inte uppnå grundskolans kunskapskrav. En fjärdedel av eleverna med utländsk bakgrund har inte erhållit gymnasiebehörighet eftersom de inte klarar kunskapsmålen i grundskolan. Detta innebär att skolan inte nått framgång i att erbjuda en likvärdig utbildning samt utjämna skillnader i elevernas språkliga och sociala förutsättningar.
För dessa elever är det viktigt att arbeta med skolämnena växelvis på både sitt modersmål och svenska. Därför blev studiehandledning på modersmålet år 1997 en stödåtgärd som finns i förordningarna för grund- och gymnasieskolan. Alla kommuner i 1 Sverige är skyldiga att anordna modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Det är ett led i invandrarpolitiken att samhället genom skolan stödjer aktiv flerspråkighet.
1https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/06/St%C3%B6dmaterial-om-studiehandledning.pdf (hämtad
2018-06-05).
Syftet med denna uppsats är att fördjupa mig i studiehandledarens yrke och forska i min vardag som studiehandledare på modersmålet samt definiera de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare för att sedan reflektera och analysera min egen undervisning på en djupare nivå.
Dilemman inom mitt yrke
Det är en vacker och solig vårdag. Jag sitter i personalrummet, tittar ut genom fönstret, njuter av utsikten och funderar på att ta en kopp kaffe. Du har fått ännu en elev till din studiehandledning på modersmålet, säger Karin och sätter sig mittemot mig. Hennes röst darrar lite och jag uppfattar att hon verkar lite nervös. Både hon och kaffetermosen ser frågande på mig och undrar: den ena om jag kan ta eleven i studiehandledning på modersmålet, den andra om jag ska bestämma mig att ta en kopp kaffe. Du kan fundera lite, men svara så fort som möjligt, är du snäll, fortsätter Karin.
Vi är i slutet på terminen, april månad. Mitt schema är redan fullspäckat och det finns inte en enda minut över för denna elev. Samtidigt förstår både jag och Karin hur viktigt det är för en fjortonårig kille Alexander som har lämnat sitt land, sin kultur och sina vänner att få hjälp att lära sig både det svenska språket och att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen.
Karin är intendent på språkcentrum och alltid glad och trevlig mot alla. Vi har jobbat i mer än tio år tillsammans och ibland känns det att vi förstår varandra utan ord. Ofta fikar vi i personalrummet och just nu känner jag en doft av färskt kaffe som har spridit sig över hela språkcentrumet. Jag har blivit extra sugen på att ta en kopp med Karin just nu och små prata ett ord och skratta, men mina ögon har stannat på en hög av papper på hennes bord: kartläggningsunderlag. Det blir inget kaffe för Karin. Det har jag förstått på en gång. Hon måste besegra sina pappershögar först. Högst upp ligger en blankett med uppgifter om nyanlända Mirjam från Afghanistan, som inte har gått i skolan. Hon är 10 år gammal, kan inte läsa och skriva men ska placeras i årskurs tre. Sedan är det elvaåriga Murat, som ska placeras i femte klass. Han kom från Iran och har högre kunskaper i de ämnen han studerat i sitt land än många av sina nuvarande klasskamrater. Ja, det är många nyanlända som
kommer till Sverige, alla med olika kunskaper, förutsättningar och behov. Alla de behöver först och främst hjälp med svenska språket.
Alexander från Sankt Petersburg talar samma språk som jag. Jag ska göra en kartläggning över hans tidigare kunskaper och erfarenheter. Det är den åttonde nyanlända elev som jag tar emot i år och man vet aldrig hur många som kommer efter. Jag ska även vara hans studiehandledare på modersmålet. Elevernas behov av studiehandledning på modersmålet ser olika ut. Det är komplext att ta beslut om det språkliga stöd en nyanländ elev behöver och framför allt när det gäller studiehandledning på modersmålet. Jag tar min kopp, funderar på att här i Sverige har jag blivit riktig kaffedrickare, häller i den lite beska vätskan som doftar så gott och sätter mig framför schemat. Jag försöker se över mitt schema och hitta tiden för Alexander.
Alexander befinner sig bara sedan en månad i Sverige. Mina tankar går tillbaka i tiden. För tjugo år senare var jag också nyanländ. Jag kunde inte ett ord på svenska, bara lite engelska och franska förutom mitt modersmål. Detta att jag var nyanländ en gång i tiden, hjälper mig att bättre förstå Alexanders situation och jag hoppas att jag kan hjälpa de nyanlända eleverna att anpassa sig snabbare till den nya skolan. Det tog lång tid att lära mig språket, hitta ett jobb som jag verkligen brinner för och inkluderas i samhället. Det tuffaste var och är fortfarande att besegra språket även om jag är bra utbildad som lärare i både modersmålet och svenska med långt erfarenhet både i hemlandet och här i Sverige.
I vår verksamhet finns det en grupp lärare som gör kartläggning av tidigare erfarenheter på alla nyanlända elever som bosätter sig i kommunen. Jag gör kartläggningar för varje rysktalande nyanländ elev som kommer till vårt språkcentrum. Kartläggningen består av tre delar: allmänna frågor, numeracitet och litteracitet med fokus på vad eleven kan. Detta har stor betydelse för att Alexander ska placeras i rätt klass och lärarna på mottagande skola ska veta vilka kunskaper och resurser han har från sitt land. Alexander kommer med sin mamma. Jag tar fram ett formulär och skriver var är han född, hur hans skolgång sett ut, vilka intressen han har. Det viktigaste är att veta Alexanders färdighetsnivå i att läsa, tala, skriva, räkna och förstå i respektive språk. Mamman är med vid kartläggningen. Hon har gift sig med en svensk man och nyligen flyttat hit. Alexander har goda matematikkunskaper med sig från sin tidigare skolgång visar kartläggningsdelen som
heter numeracitet. Denna del av kartläggningen visar elevens skicklighet att använda matematiskt tänkande för att lösa problem, föra matematiska resonemang, argumentera och styrka sina svar och lösningar. Jag förstår det ganska snabbt för att jag själv är från samma utbildningssystem och har erfarenhet därifrån. Jag har ju arbetat inom detta system som lärare i modersmål i flera år.
I mitt land brukar man säga: De talar samma språk och menar att de som talar samma språk förstår varandra ”utan ord”. Nu har jag djupare förståelse om vad detta innebär. Jag och Alexander talar samma språk, vi är från samma kultur, samma utbildningssystem. Jag, Alexander och hans mamma förstår varandra på många olika punkter från första mötet utan att känna varandra. Skillnaden är att jag har bott här i Sverige i mer än tjugo år och känner landets kultur, traditioner och utbildningssystem. Kartläggningen görs för att hjälpa både Alexander och de lärare han ska få i den nya skolan. Lärarna måste veta hans bakgrund, intresse och kunskaper i de flesta ämnena för att placera honom i rätt klass och anpassa undervisningen efter hans behov.
Alexanders modersmål är starkt, både skriftligt och muntligt, visar literacitetdelen i kartläggningsprocessen. Förhoppningsvist ska det gå bra för honom att lära sig det svenska språket ganska snabbt eftersom han har bra skolbakgrund. Det finns enligt min bedömning goda förutsättningar för att han ska klara den trefaldiga uppgiften: att lära sig det nya språket och lära sig på det nya språket samt att utvecklas i sitt modersmål. Han svarar torrt på mina frågor och ser väldigt oengagerat ut. Mamman försöker uppmuntra honom, men han tittar ofta ner i sin mobiltelefon som lyser varje gång ett nytt sms inkommer. Alexander lyser också upp vid varje sms. Jag får senare reda på att det är vännerna från hemlandet han är i kontakt med och jag sympatiserar med hans hemlängtan.
Ganska snabbt placeras Alexander i en förberedelseklass på Trollbodaskolan (fortsättningsvis är alla namn och platser fiktiva). Det finns fem förberedelseklasser på skolan och en till är på vägg att öppnas. Alexander går i en av dem med nio andra nyanlända elever från olika delar i världen. Han kommer sist. Andra elever kan lite svenska, i alla fall tillräckligt för att förstå vad lärarna vill och vad som krävs av dem i skolan. Det är inte lätt att vara helt ensam och att inte förstå ett ord av det man hör.
Denna fina vårdag går jag till skolan och tänker på min roll som lärare. Det börjar komma upp små gröna växter överallt och det doftar vår. Alexander lyser upp varje gång
han ser mig. Jag är glad att han börjar anpassa sig till den nya skolan. Det visar sig att han kan lite engelska. Jag hjälper honom att använda alla hans språkliga resurser och vi korsspråkar ständigt på lektionerna: ryska, svenska, engelska, engelska, svenska, ryska. Fenomenet heter translanguaging eller transspråkande och uppmärksammas i den svenska skolan mer och mer som metod för att främja flerspråkighet hos eleverna.
Oftast arbetar vi tillsammans med textförståelser, ord och centrala begrepp inom olika ämnen. Själva undervisningen här är dessutom annorlunda än i hemlandet och Alexander har svårt med vissa arbetssätt. Jag fungerar som länk mellan honom och den svenska skolan. Jag hjälper de lärarna han har i olika ämnen att förstå hans sätt att vara att han har stark skolbakgrund men många utmaningar.
Ibland diskuterar jag med Alexander och jämför undervisningen och arbetssättet i hans land med hur det är här i Sverige. Under en timme i veckan ska vi hinna arbeta med olika begrepp inom basämnena som vi får av Monika, Alexanders klasslärare. Dessutom ska vi gå igenom studiematerial som vi får från SO-läraren Peter. Det är de som är ansvariga för undervisningen inom specifika ämnen, medan jag som studiehandledare på modersmålet förtydligar, förklarar och resonerar innehållet på modersmålet. Det är mycket som ska göras på en lektion per vecka!
Nu ska min lektion börjas. Idag har jag planerat språkmedveten inlärning och vi utgår från grammatik med fokus på språk och kontext. Jag ska försöka medvetandegöra och visualisera likheter och skillnader i båda språken. Han tycker att det är kul. Alexander är van att arbeta med grammatik, det vet jag från egna erfarenheter att arbeta med elever från före detta Sovjet. På språklektionerna i hans skola var det nästan bara grammatik utan meningsfulla kontexter, övningar med isolerade fraser ur klassiska texter som eleverna inte ens förstod. Jag använder mig av den mer kontrastiva/jämförande grammatikundervisningen utifrån Alexanders behov. Jag blir glad när han ser att nu förstår han nyttan med själva grammatiken.
Det finns bara vilja och tålamod som kan hjälpa att behärska det svåra språket. Förutom viljan och tålamodet finns det lärare som kan försnabba processen. Det är vi studiehandledare på modersmålet.
Jag börjar förklara vokalsystemet i båda språken och medvetandegöra avvikelser som finns i hans uttal. Jag ser att han är förvånad att det finns sådana skillnader som han aldrig har tänkt på. Alexander är väldigt tacksam att han förstår mycket bättre vad som ska uppmärksammas vid inlärningen. Nu är det mycket roligare att komma till lektionerna, jag ser ljus i hans ögon och han börjar ställa frågor kring språket. Jag är mycket nöjd med lektionen. Min uppgift är att underlätta språk- och kunskapsutvecklande inlärningsprocesser för Alexander. Det att jag själv är invandrare och kan båda språken på lärarnivå kan snabba på hans inlärning, det hoppas jag verkligen på.
Jag har anpassat min undervisning till svensk skola: nu är det mer funktionell grammatikundervisning, men undervisningen byggs ändå på denna tradition som jag som lärare bär med mig i bagaget från mitt land, vilket kan ses som en positiv och berikande faktor för undervisningen. Framför allt att det är lättare för Alexander när jag bestämmer att börja med det bekanta för honom, med en liten anpassning till den svenska skolan. Det blir en bra symbios mellan det gamla synsättet på språkundervisningen och det nya som jag som lärare har anpassat mig till i Sverige för elevens bästa. Mina teoretiska och praktiska kunskaper som studiehandledare på modersmålet om olika undervisningstraditioner kan underlätta språkinlärningen hos Alexander.
Varje gång jag går in i klassen har jag en tanke att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt verktyg för att Alexander ska kunna följa undervisningen och förstå vad som gäller i den svenska skolan. Det första jag hör är Monicas klagomål: Kan du säga till Alexander att inte använda sin telefon på lektionerna? Det stör honom och det stör andra! Jag har redan sagt till honom, men han verkat inte förstå. Visst, jag kan ta upp det med honom, säger jag. Jag kommer ihåg hur han lyste upp vid kartläggningen när han fick sms:en. Det känns som att telefonen är hans liv just nu, det verkar som att det är det ända sättet han får kontakt med vad nu är hans förflutna. Telefonen är en brygga mellan hans då och nu. Jag har ett svagt hopp om att han ska lyssna på mig.
Kan du också översätta veckobrevet så att han förstår vad som gäller denna vecka? fortsätter Monica. Visst, det kan jag göra, svarar jag. Jag förstår att det är viktigt så han hänger med. Kan du ringa till hans mamma och berätta att vi har utflykt, så att han inte glömmer matsäcken? Kan du… Kan du… Kan du? Det ekar i huvudet. Varför säger jag inte: Nej, tänker jag för mig sig själv, det är inte ens det jag bör göra som lärare. Jag säger inte emot för att jag är rädd att förstöra relationen med Monica eller göra henne ledsen. Vi ska samarbeta med henne i flera terminer kring Alexander. Det är så synd att du bara är här en gång i veckan! Jag vet inte hur jag ska göra så att han fattar vad jag säger och vad som gäller. Vi håller kontakt via nätet, fortsätter Monica förvirrat med lite hopp att hålla kontakt via Vklass, en ny digital plattform som hela kommunen använder för att kommunicera med varandra.
Monica vill att jag tar upp akuta frågor och massor av saker som händer i Alexanders vardag samt att vi bör arbeta med olika begrepp i olika ämnen på en timme i vecka! Jag går i korridoren med Alexander och plötslig känner jag mig förvirrad, stressad och ensam. Jag som hade tänkt hjälpa honom med so, no och matte. Nu tänker jag för mig själv: Hur hinner jag med allt detta? Hur hittar jag denna balansgång för att må bra och inte känna mig så förvirrad och ensam? Det är två undervisningssätt, två förhållningssätt och två attityder som möts och krockar med varandra i mitt huvud.
En kort reflektion
Majoriteten av mina elever som får studiehandledning på modersmålet är nyanlända som Alexander. Alla nyanlända elever får studiehandledning på modersmålet. Vad är studiehandledning på modersmålet egentligen? Vad står på spelet i mitt görande? Vad är det för arbetsuppgifter jag ska eller inte ska göra? Hur stöttar jag Alexander? Vilket tillvägagångssätt är mest gynnsamt för mina elever?
Först och främst studiehandledning på modersmålet är till för att stödja elevernas kunskapsutveckling i olika skolämnen växelviss på modersmål och svenska. Det Monika ber mig om ingår egentligen inte i mitt uppdrag som studiehandledare, jag är inte tolk eller översättare, jag är inte socialsekreterare, men jag kan inte heller tillåta mig själv att säga nej,
även om det känns som att jag borde. Via mig vill hon lösa även sociala problem som uppstår under hennes arbete med Alexander.
Det saknas personal på skolan som kan hjälpa i och det saknas resurser för att organisera och genomföra det hela på ett önskvärt sätt enligt Skolverket. Jag förstår2 Monicas oro och frustration över elevers sociala utveckling under skoltiden. Men jag finns på skolan för att stödja kunskapsutvecklingen hos Alexander och i mina arbetsuppgifter ingår inte att jag ska agera bara som tolk eller översättare. Oftast ställer jag upp och tolkar och översätter ändå. Varför?
Mitt dilemma är att jag inte vet om jag gör rätt eller fel genom att hjälpa Monika. Det känns både och. Jag vet bara att alla vi som är studiehandledare inom modersmålet gör på detta sätt då och då. Det är det enklaste tillvägagångssättet just nu. Men gör jag rätt? Det är två undervisningssystem som möts och krockar med varandra. Vilket är vinnande i denna situation? Vissa frågor får man svar på med tiden, genom egen erfarandet.
Jag kom från landet där måluppfyllelse står på första plats det sociala livet på andra vad det gäller undervisningsprocessen. Jag känner fortfarande ett stort ansvar för elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse och jag vill göra ett bra arbete. Samtidigt börjar jag tänka att den sociala biten är viktigt för oss alla. Tiden är för kort för att ta allt på en lektion. Även på våra arbetslagsmöten säger vi att det inte ingår i våra arbetsuppgifter att bara tolka och översätta veckobrev, info till föräldrar osv. Rektorn säger samma sak på våra arbetsplatsträffar. Men det är inte lätt att bedöma och veta hur jag ska ”sätta gränser” för tolkarbetet i varje konkret situation, det är inte lätt att alltid säga nej, särskilt när man är osäker på vad som är prioriteringsområde just nu.
Syfte och frågeställningar
Antal nyanlända elever i den svenska skolan har ökat kraftig de senaste åren. Dessa elever klarar inte att få sin behörighet till gymnasiet och drar ner betygsstatistiken över hela landet.
2 Skolverket, ”Studiehandledning på modersmål – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever”,
Stockholm, 2013, s. 8.
I Skollagen (2010:800) regleras det särskilda stöd som skolan ska erbjuda till de elever som3 riskerar att inte nå de kunskapskrav som föreligger. Regeringen har som åtgärd föreslagit en rad insatser för att nyanlända elever ska få bättre förutsättningar att nå gymnasiebehörighet. En av dessa åtgärder inkluderar studiehandledning på modersmålet. Skolverket skriver:
Studiehandledning på modersmål ska bidra till att eleven når de kunskapskrav som minst ska uppnås i det eller de ämnen där ett stödbehov konstaterats. Studiehandledningen är beroende av hur undervisningen lagts upp av ämnesläraren och vilka moment i kursplanen eller ämnesplanen som handledningen ska beröra. Samverkan mellan studiehandledaren och ämnesläraren är central om studiehandledningen ska ge önskvärt resultat.4
I detta sammanhang är det av stor vikt att lyfta upp en studiehandledarens praktiska kunskaper och erfarenheter som kan vara en genväg till nyanlända elevers språk och kunskapsutveckling. Mina erfarenheter inom studiehandledning på modersmålet och kunskaper omflerspråkiga elevers lärande kan bidra till andra lärares kompetensutveckling. Min förhoppning är att mina praktiska och teoretiska kunskaper kan bli ett inspirerande verktyg i andra lärarnas verktygslåda för alla som arbetar med flerspråkiga elever och i synnerhet för dem som arbetar med de nyanlända eleverna. Skolinspektionen som nyligen granskat kvaliteten i studiehandledning på modersmålet har konstaterar att ett av de viktigaste utvecklingsområden för skolorna är att kompetensutveckla personalen inom området studiehandledning på modersmålet:
Det handlar dels om studiehandledarnas behov av kunskaper om det svenska skolsystemet, styrdokumenten och specifika ämneskunskaper, dels om också övriga lärares behov av kunskaper om flerspråkiga elevers lärande. Det handlar också om hela skolans förståelse för studiehandledningen som stödform och studiehandledarens uppdrag. 5
Jag anser att det är lärarnas teoretiska och särskilda praktiska kunskaper om hur olika undervisningstraditioner kan underlätta språkinlärning och kunskapsutveckling hos alla elever, i synnerhet de nyanlända. Alla lärare har olika undervisningsstilar även om vi har samma mål att alla elever går ut skolan med betyg. Det är inte alltid lätt att identifiera och hantera varandras olikheter. Det finns risk för oförståelse, för att förstå olikheter i
3
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-20 10-800 (hämtad 2018-06-05).
4https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/06/St%C3%B6dmaterial-om-studiehandledning.pdf (hämtad
2018-06-05).
5Skolinspektionen, ”Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9”, Kvalitetgranskning, 2017, s. 6.
undervisningssätt, förhållningssätt och attityder som möts och krockar med varandra i dagens skola skulle jag vilja belysa vad studiehandledning på modersmålet är i min egen praktik, vad det innebär att vara en studiehandledare för mig samt vilka möjligheter och utmaningar som finns i min profession. Syftet med denna uppsats är att fördjupa mig i studiehandledarens yrke och forska i min vardag som studiehandledare på modersmålet samt definiera de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare för att sedan reflektera och analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Meningen med denna uppsats är att systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Mina frågeställningar är:
1. Hur använder jag mig av praktisk kunskap i min profession?
2. Hur kan jag som lärare möta elevernas förmågor och potential i de svåra situationerna på bästa möjliga sätt?
3. Hur löser jag de utmaningar som uppstår i min profession utifrån den praktiska kunskapens perspektiv?
Metod
Jag har valt att skriva min uppsats i essäform där utgångspunkten ligger i egenupplevda händelser när jag utövar studiehandledning på modersmålet och reflektioner med analys över min egen yrkespraktik och forskningslitteraturen.
Reflektion över mina erfarenhetsgrundade kunskaper är huvudmetoden i min analys. Jag reflekterar över min berättelse med hjälp av andra författare och forskare. Maria Hammarén, docent i yrkeskunnande och teknologi, skriver i sin bok Skriva – en metod för reflektion att yrkesskicklighet kännetecknas av förmågan att hantera det oförutsedda,
förmågan att bedöma vad en viss handling ska leda till. För att den erfarenhetsgrundande kunskapen eller yrkesskicklighet ska utvecklas behövs det reflektion kring erfarenhet. Hon6 menar att skrivande kan vara en metod för reflektion som gör den erfarenhetsgrundande kunskapen mer synlig. För att synliggöra mina erfarenheter tar jag stoff ur min essä och
6 Maria Hammarén, Skriva – en metod för reflektion, Stockholm: Santerus förslag, 2005, s. 17.
börjar med att berätta så gott det går fritt från alla ”förpackningar” och alla ”förutfattade meningar.” Jag tolkar det som att jag ska sträva mot ett nytt tänkande. Skrivandet och essän som genre ger mig både frihet och ansvar samt ger min praktik en egen röst.
Jonna Hjärtström Lappalainen som är doktor i filosofi och arbetar som lärare och forskare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola framför I begynnelsen
var fantasin: om den reflekterande människan: att när jag reflekterar över mig själv är jag både subjekt och objekt i den reflekterande akten. Detta kan tolkas som att under reflektionens gång har jag betraktat mig själv och ställt frågor kring varför jag agerar, känner eller reagerar på ett visst sätt. Utifrån dessa frågor har jag försökt att förstå mig själv och mina val. Varför väljer jag att göra som Monica säger, utan att säga nej och känner mig förvirrad i situationen? Reflektionen är förmågan att tänka över själva tänkandet och på något sätt har förklaring i sig och en lugnande effekt.
Jag reflekterar över mig själv och genom ett distanserat betraktande jämför föreställningar och företeelser samtidigt som jag tänker över själva tänkandet. Med det menas att reflekterandet har, som Hjertström Lappalainen säger, den dubbla aspekten inom 7 reflektionen över min yrkesroll och hjälper mig således till en ökad insikt för lärarrollen samt låter mig reflektera över mitt eget tänkande. Detta bygger på den förutsättningen att jag förstår världen utifrån distinktionen subjekt och objekt.
Reflektioner kan göras på många olika sätt. En annan form för mina reflektioner har varit deltagande i dialogseminarier på kursen Praktisk Kunskap vid Södertörns högskola. Dialogseminarierna har baserats på deltagarnas reflektioner kring yrkeskunnande i de mellanmänskliga yrkena. Reflektioner i gruppen från olika yrkeskategorier med olika kompetenser i de mellanmänskliga yrkena och diskussioner över kurslitteraturen och de olika praktiska kunskaperna har varit en metod som har hjälpt mig att se på min yrkespraktik från andras perspektiv.
Jag tar i anspråk den vetenskapliga essän för min undersökning. Essä som genre tillåter mig att vara både forskningssubjekt där jag är den som undersöker och
forskningsobjekt där jag är den som blir undersökt. Michel de Montaigne var den förste som
7 Ibid., s.20.
utvecklade den medeltida och antika litterera stilen och utgav skrifter med essä som genre. Ordet essä, även essey, (av franskans essai, ”försök”) betyder prov, test, prövning. 8
Jag refererar till andra författare för att knyta mina egna iakttagelser till ett vetenskapligt sammanhang som skapar utrymme för att generalisera, argumentera och förstå mina egna erfarenheter på en djupare nivå. För mig är essägenre, som Theodor W Adorno betraktar det, i första hand ett sätt att tänka. Mitt sätt att tänka. Adorno skriver:
Essän låter sig emellertid inte föreskrivas ett visst ansvarsområde. Istället för att prestera något vetenskapligt eller skapa något konstnärligt, återspeglar dess ansträngningar den barnsliga lätthet som utan skrupler hänförs över det som andra redan har gjort. […] Glädje och lek är väsentligt för essän. Den börjar inte med Adam och Eva, utan med det den vill tala om; den säger vad som faller den in, avbryter där den känner sig färdig och inte när ämnet är uttömt [... ] 9
Min tolkning av Adorno är att essän formar en estetisk helhet för reflektionen, att essän är både glädje och lek, att den börjar med det den vill tala om och inte från början, att den säger vad som faller den in, avbryter när den känner sig till något slutgiltigt. Det intressanta är hur essän skapar och illustrerar utrymme att tänka och fördjupa sig i, ett sätt att omvandla min uppfattning och förståelse av berättelsen till ord på papper. Det essäistiska skrivandet som metod handlar enligt Adorno om den subjektiva spontaniteten och frihet i skrivandet. Mina egna upplevelser i berättelsen som är viktig utgångspunkt för att försöka skapa distans till mitt eget handlande.
Essän ”avstår från all reduktion till en princip och betonar det partiella framför det totala” , den har inte för avsikt att ”leta upp och destillera fram det eviga ur det förgängliga,10 utan snarare föreviga det förgängliga.” Varför är det viktigt att arbeta med det partiella för11 min undersökning och föreviga det förgängliga? Professor Ingela Josefson säger: ”Om vi ger företräde åt det generella förlorar vi det etiska värdet i den unika upplevelsen.” Vid 12 essäskrivandet kan man studera saker ganska detaljerat vilket ger större möjligheter att gå på grundligheten och inte förlora det etiska värdet. Målet är att klarlägga det universella genom att betrakta det särskilda, det som är mig själv nära med utgångspunkten i mina egna erfarenheter. Men samtidigt kan det vara svårare att generalisera slutsatser i min uppsats för
8www.NE.se (hämtad 2018-06-05).
9 Theodor W Adorno, ”Essän som form”, Glänta, nr 1/2000, 1958, s.33. 10 Ibid., s. 36.
11 Ibid., s. 37.
12 Ingela Josefson, Läkarens yrkeskunnande, Lund, 1998, s. 31.
att i dagens läge alla elever som får studiehandledning på modersmålet befinner sig i olika situationer. Dessutom ät samhällets föränderlighet ett väsentligt inslag i mitt yrke. I Sverige är kommunerna skyldiga att anordna studiehandledning på modersmålet men det finns stora variationer i hur rektorer och huvudmän organiserar detta på plats. I min kommun får nyanlända elever stöd i form av studiehandledning på modersmålet en timme per vecka under ett år. Det ser olika ut i olika kommuner. Dessa olikheter försvårar kraftigt likvärdighet i studiehandledningen på modersmålet. Skolinspektionen konstaterar som stöd för mina ord:
[A]tt skolorna genomför studiehandledning på modersmålet med skiftande kvalitet. I flera skolor saknas ett långsiktigt pedagogiskt fokus och vissa arbetssätt indikerar att studiehandledning kan ses som ”översättning” – vilket inte är uppdraget. Det saknas system såväl på skolor som hos huvudmän för att erbjuda eleverna en likvärdig studiehandledning på modersmålet. 13
I min essä utgår jag just från det partiella – mina egna kunskaper och erfarenheter som en del av det totala som finns kring studiehandledning på modersmålet i hela Sverige. Essä och reflektion som metod passar till mitt syfte och kan bidra till andra lärares kompetensutveckling. Det är på detta sätt jag ser utveckling i utbildningsprocessen. Jag tar oftast den teoretiska kunskapen som jag hittar från hela världens teoribank, bearbetar och applicerar på egen undervisning. På detta sätt bidrar jag till mina egna kunskaper och genomför kunskapen praktiskt i min skola. Jag bearbetar igenom materialet men nu är det min egen kunskap och erfarenhet som jag ämnar bidra med till idébanken. Jag antar att på detta sätt med små steg i taget bidrar man till världens totala kunskap. Jag hoppas att jag också kan bidra med mer kunskap som berikar de andra. Det partiella är en del av det totala som kan väcka andra tankar, bidra till nya idéer eller förverkliga nya handlingar.
Teori
Praktisk kunskap i min profession
Den första frågan i min frågeställning är: Hur använder jag mig av praktisk kunskap i min profession? Här i detta kapitel ska jag försöka svara på frågan.
13Skolinspektionen, ”Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7-9”, Kvalitetgranskning, 2017, s. 6.
Jag bedömer att jag har bra teoretisk kunskap: hela mitt liv har jag utvecklat mina språkliga förmågor vid olika universitet vilket ger mig bra grund att stå på i min yrkesutövning. Mina kära och nära brukar skoja att med alla mina betyg och intyg från olika kurser kan man tapetsera hela arbetsrummet på tjugo kvadratmeter, där jag brukar arbeta efter skolan. Men när det uppstår ett dilemma som det jag beskriver i berättelsen är det praktiska kunskapen som hjälper mig att hantera den svåra situationen. Hur kommer jag åt den praktiska kunskapen? Vad är det man kan när man arbetar några år inom ett relationsyrke som lärare? Vad är det jag kan efter några år i yrket jämfört med de som kommer direkt från högskolan?
Aristoteles som var filosof och vetenskapsman under antikens tid skriver i Den
nikomachiska etiken att det finns ”fem sätt på vilka vi kan uppnå sanning, genom att antigen bejaka eller förneka. Dessa är konst, vetenskap, klokhet, vishet och förnuft.” Jag ska 14 reflektera över mitt pedagogiska kunskapsutövande utifrån berättelsen ovan som en form av praktisk klokhet eller fronesis som Aristoteles kallar det för. Reflektionen kring handlingarna är för Aristoteles en viktig del i praktisk kunskap. Fronesis är praktisk kunskap som är situationsbunden, personlig och unik. Ingela Josefson tänker i samma banor när hon refererar till Aristoteles och säger att kärnan i den praktiska kunskapen är att den ägnar sig inte åt det generella utan åt det unika. Hon skriver: ”De särskilda fallen bemästras inte genom någon särskild teknik eller givna direktiv, ”utan de handlande personerna måste varje gång själva se efter vad som lämpar sig för tillfället.” 15
Aristoteles gör en uppdelning av olika kunskapsformer, både teoretiska och praktiska. I bok VI i Nikomachiska etiken talar den grekiske filosofen om dessa kunskapsformer. Han berättar om techne eller konst färdighets- eller praktisk-produktiv kunskap ochfronesis praktisk klokhet.Det goda omdömet som ofta används för att definiera eller formulera den praktiska kunskapen i förhållande till episteme vetenskap. Aristoteles syn på kunskap skiljer sig från den som vi har idag. Vi betonar vikten av den teoretiska kunskapen vid värderingar kring kompetenser. Aristoteles argumenterar för att båda
14 Aristoteles,”Bok VI ur Nikomachiska etiken”. I: Hjertström Lappalainen, Jonna (red.) Klassiska texter om
praktisk kunskap. Stockholm: Södertörns högskola, s. 42.
15Ingela Josefson, Läkarens yrkeskunnande, Lund, 1998, s. 31.
kunskapsformerna, episteme och praktisk kunskap, som är viktiga när vi talar om skicklighet. 16
Klokhet hjälper mig att anpassa undervisningen till situationen. Vad som är speciellt med studiehandledarens undervisning vad gäller olika arbetssätt i Sverige är att vi studiehandledare på modersmålet arbetar med kontrastiv (jämförande) grammatik utifrån våra läroplaner där vi har möjlighet att förklara språkliga olikheter och underlätta elevernas språkinlärning både på modersmålet och i svenskan.
Ordet grammatik kan låta förskräckligt i vissas öron, men när man vet själv hur man gör brukar det gå bra och underlättar mycket för språkinlärning. Till exempel hur pluralformer byggs, varför man använder en och ett ord, bestämd och obestämd form eller helt annorlunda tempussystem. Jag visar hur olika språkliga mallar fungerar i det svenska språket, berättar om likheter och skillnader mellan svenska och modersmålet för att underlätta språkinlärningen. Via användning av analogier mellan modersmålet och svenskan kommer Alexander att lära sig snabbare och bygga nya ord, fraser, meningar helt själv.
Jonna Hjertström Lappalainen beskriver fronesis som den kunskap som ger förmåga till handling i den enskilda situationen. I min berättelse uppmärksammas en komplexitet 17 kring studiehandledning på modersmålet där jag ställs inför handlingsalternativ som genererar frågor: gör jag ett klokt beslut när jag säger ”ja” till allt som Monica ber mig om? Gör jag det bästa utifrån situationen och omständigheterna? Hur ska jag motivera den nyanlända eleven att göra sitt bästa, eleven som har fastnat i sitt förflutna? Jag försöker reflektera över situationen för att titta på problemet från olika synvinklar för att förstå varför jag gör som jag gör.
Kunskap är ett ord som används i många olika sammanhang och har många betydelser. Idag används ordet kunskap ofta som synonym till vetenskaplig kunskap, kunskap som man har fått genom att använda vetenskapliga metoder, kunskap som är relativt säker: man har sorterat bort olika källor, man har gått systematiskt till väga och dokumenterat forskningsprocessen så att andra kan ta del av den. Min undervisning i studiehandledning på modersmålet utgår från den säkra kunskapen episteme som är opersonlig, generell och allmän och grundas på lärouppdraget å ena sida och de reglerade
16 Ibid., s. 71.
17 Jonna Hjertström Lappalainen, ”Att reflektera över det som ännu inte sagts” i Magnus William Olsson (red.),
Methodos. Konstens kunskap, kunskapens konst. Knopparp: Ariel, s. 70.
kriterierna som baseras på skolans styrdokument å andra sidan. Denna kunskapsform har jag hämtat från olika institutioner, exempelvis Skolverket, universitetet och lärarhögskolan.
Vid sidan om den allmänna episteme-kunskapen utvecklar jag också de olika strategier och tekniker techne för att kunna framställa mina idéer och veta hur det ska göras för att eleverna ska nå den kunskap vi eftersträvar. Exempelvis använder jag kartläggningsmaterial och egna bedömningar vid olika tillfällen för att stärka elevernas lärande och för att veta vad eleverna har lärt sig. Det vill säga att jag utgår både från generella vetenskapliga kunskaper (episteme) och mina egna erfarenheter (praktikos). I den beskrivna situationen använder jag min fronesis-kunskap, tar det klokaste beslut, som Christian Nilsson förespråkar i en tolkning av Aristoteles begrepp klokhet/fronesis: ”Det känns rätt att handla på ett visst sätt i en viss situation. Ibland behöver dessa vanor korrigeras - när jag hamnar i ett dilemma. Det är då jag behöver använda fronesis. Och frågan är hur jag skall handla.” 18
När jag har hamnat i mitt dilemma vänder jag mig till frågorna: Gör jag ett klokt beslut när jag inte säger”nej” till Monica? Gör jag det bästa utifrån situationen och omständigheterna? Då anser jag att det finns behov i mitt yrkesutövande att ständigt utveckla mitt kunnande för att svara på frågan HUR jag ska handla när jag befinner mig i en svår situation. Mitt dilemma synliggör behovet av specifika förmågor eller kunskapsformer. Jag använder mig av praktiska kunskaper när jag bedömer situationen. Handlandet och reflektionen pågår nästan samtidigt och hjälper mig att hitta nya lösningar och sätta upp nya mål. Denna händelse som jag beskriver väcker trots det frågor: gjorde jag rätt att jag tog på mig allt Monica sa? Borde jag säga emot? Vad skulle kunna göras annorlunda? Varför ifrågasatter jag det? Gör andra på ett annat sätt? Vad ska göras bättre? Jag behöver f ronesis för att veta hur jag ska handla. Detta innebär att fronesis existerar i relation till den konkreta situationen.
Reflektion som en kreativ process
18 Christian Nilsson,”Fronesis och den mänskliga tillvaron. En läsning av Bok VI i Aristoteles Nikomachiska
etik”, Vad är praktisk kunskap? red. Jonna Bornemark & Fredrik Svenaeus, Stockholm: Södertörns Högskola, 2009, s. 48.
De amerikanska filosoferna Donald Schön och John Dewey är tänkare och har betytt mycket för forskning och praktik inom området reflektion. Dewey beskriver reflektion som en utforskande och kreativ process som syftar till skapande av mening. Genom denna kreativa process omvandlas mina erfarenheter till kunskap. Han menar att ”erfarandet förekommer hela tiden” och reflektionen börjar i mötet med en erfarenhet som överraskar oss . 19
Schön utvecklar Deweys tankar kring reflektion och menar att det är ett uttryck för våra önskningar att skapa mening utifrån och förstå erfarenhet. Han introducerar ett resonemang som visar hur professionella praktiker skapar kunskap i praktiken genom en reflektion-i-handlingen. Schön menar att allt inleds med en handlingssituation som vi20 bemöter spontant och rutinbaserat. Jag bemöter Monikas önskningar spontant med inre uppror.
Jag reflekterar i korridoren över mina känslor. När en överraskning uppstår som gör att vi kör fast i vår praktik gör det oss uppmärksamma, säger Schön. Jag är överraskad och förvirrad över situationen när jag inte vågar säga nej till allt hon vill att jag genomför med Alexander. Man måste nog gå igenom en fas av förvirring för att kunna förstå situationen. Överraskningen leder till reflektion inom ett handlings-nu och jag börjar tänka kritiskt och selektivt. Reflektion leder till spontant experimenterande och nya handlingar. På lektionen väljer jag i alla fall att göra det som Monica säger för att jag inser att utan den sociala biten av Alexanders liv kommer inte kunskapsutvecklingen ske.
Det som skiljer reflektion-i-handling från en annan reflektion är dess omedelbara betydelse för handling . Om jag tänker på de reflektionerna jag har haft om21 studiehandledning på modersmålet på min arbetsplats så är det genom samtalen, diskussionerna och dialogerna jag har utvecklats allra mest. Det är så jag utvecklas och utvecklar vår verksamhet vilket våra elever vinner på i slutändan. Jag är ense med Schön om att det är en sak att reflektera-i-handling och en helt annan att kunna reflektera över reflektion-i-handling och sätta ord på det man har gjort och ytterligare en helt annan att
19 John Dewey, ”Att göra en erfarenhet”. I: Hjertström Lappalainen, Jonna (red.) Klassiska texter om praktisk
kunskap. Stockholm: Södertörns högskola, 2014, s. 63.
20 Donald Schön, ”Att lära ut konstnärlighet genom reflektion-i-handling”. I: Hjertström Lappalainen, Jonna
(red.) Klassiska texter om praktisk kunskap. Stockholm: Södertörns högskola, 2014, s. 363-364.
21 Ibid., s. 363-364.
reflektera över den resulterande beskrivningen.22 Mina reflektioner över reflektioner-i-handling formar mina framtida handlingar, stärker min förståelse av svåra situationer, gör mig till skickligare utövare av min profession.
Tre teoretiska pelare i min undervisning
Andra fråga i min frågeställning är: Hur kan jag som lärare möta elevernas förmågor och potential i de svåra situationerna på bästa möjliga sätt? I detta kapitel ska jag svara på frågan.
Tack varesymbiosen av de teoretiska och praktiska kunskaper vet jag vad som gäller just i Alexanders situation. Det finns inga specifika böcker för studiehandledning på modersmålet. Jag är tvungen att utgå från varje enskild elevs behov och varje enskild situation. Jag anser att det krävs särskilda egenskaper som hör till yrket förutom goda kunskaper i både svenska, modersmålet och alla skolämnen. Det är klokhet och skicklighet, flexibilitet, tolerans och improvisationsförmåga. Dessutom måste jag alltid ha en plan B och även C ifall lärarna av olika orsaker inte har möjlighet att ge mig materialet i förväg.
Min undervisning i studiehandledning på modersmålet och mina reflektioner präglas av teorier som jag ska kort beskriva i det här kapitlet. Mina teoretiska kunskaper baseras på Vygotskys teori om lärande, Hallidays teori om språk och den pedagogiska modellen om translanguaging.
Sociokulturellt perspektiv
Vygotskys sociokulturella teori om lärande betonar stöttning, närmaste utvecklingszonen
och inlärning genom samarbete. Ett av de centrala begreppen i studiehandledningen på modersmålet är stöttning, där läraren är vägledare i interaktionen. Inlärning utan språkliga kunskaper är omöjlig och lärarens huvudroll är att stödja eleverna med ”den dubbla uppgiften” att lära sig ämnesinnehåll, skaffa nya kompetenser och samtidigt utveckla svenska språket, som Mariana Sellgren betonar i sin licentiatuppsats i tvåspråkighetsforskning. 23
22 Ibid., s. 368.
23 Mariana Sellgren, Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga elever i skolans mellanår arbetar med förklarande genre i SO. Licentiatavhandling. Stockholm: Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, 2011.
Det är viktigt att ge Alexander rätt stöttning som han får användning av. Modersmålet används som ett redskap i kunskapsutvecklingen i olika ämnen, på så sätt sker undervisingen växelvis på svenska och på modersmålet. Detta utvecklar Alexanders kunskaper både inom ämnet och i det svenska språket. Studiehandledning på elevernas modersmål stödjer elever som riskerar att inte få betyg på grund av bristande kunskaper i det svenska språket och utgår från elevernas behov. Språk och kunskapsutveckling går hand i hand, språk och erfarenheter har stor betydelse för Alexanders skolframgång.
Det tar flera år för Alexander att lära sig svenska. Det finns forskning som visar att det tar mellan fem till åtta år att lära sig ett nytt språk så att man fullt ut klarar skolan . Så 24 länge kan Alexander inte vänta. Man lär sig bäst på ett språk som man förstår, man är tryggast i ett språk som man behärskar. Jag är som en livboj för Alexander – jag skapar trygghet. Jag är den som kan kommunicera med honom på hans modersmål, den som förstår, någon som är länken mellan den svenska skolan och den andra världen, den som han nyss har lämnat.
Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, utvecklar Vygotskys resonemang kring det sociokulturella perspektivet och lägger till att språket står för det som finns bakom mänskliga samverkan. Språkanvändningen sker alltid i ett socialt sammanhang. Säljö säger: "Kommunikation är praxis, och mycket av det vi människor gör med och mot varandra, gör vi med språket som redskap." Säljö refererar till Vygotskij som gav uttryck 25 för språkets huvudställning genom att referera till det som är " redskapens redskap." 26
Ett centralt begrepp hos Säljö är mediering som betyder att vår verklighet medieras/förmedlas via artefakter eller teknik som verktyg och ”människornas allra viktigaste medierande redskap är de resurser som finns i vårt språk”. Säljö påpekar att om 27 man ser på språket som på ett system vid sidan om kommunikationen då blir detta bara förvirring och begränsning av hur språket fungerar utifrån social interaktion. Från ett sociokulturellt perspektiv ökar de möjligheterna för den som använder språket då det ger människan ett starkt redskap i samspel med omvärlden.
24Skolverket, Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Skolverket: Stockholm, 2018, s.
39.
25 Säljö, Roger. Lärande & Kulturella redskap. Falun: Norstedts Akademiska förlag, 2005, s. 33. 26 Ibid., s. 81.
27 Ibid., s. 82.
Ulrika Tornberg utvecklar tankegången om språkinlärning och framställer resonemang om att det sociokulturella perspektivet på lärande i första hand ska ses som en social, dynamisk och interaktiv process innan det övergår till att bli en inre förståelse. Det sociokulturella perspektivet på lärande ” tillför således lärandet en språklig, social dimension som saknas i de kognitivistiska teorierna där lärandeprocessen förläggs inuti individen.” I kapitel 5 resonerar hon om interaktion, reflektion och lärande. Hon hävdar att28 inlärning ska vara meningsfull annars kan vi inte minnas något som saknar mening för oss. Dessutom flyttas fokus från den enskilde individens tankesätt och lärande till gruppens gemensamma meningsskapande och kunskapsbyggande. 29
En annan sak som är viktig i det sociokulturella perspektiv är samspel med andra människor där lärandet främst är en samarbetsaktivitet som pågår i en viss sociokulturell miljö. Det är inte lätt för Alexander att hitta sin roll i en förberedelseklass där många30 olikheter har samlats in. Sociokulturell miljö i en förberedelseklass är en utmaning: av alla som finns i klassrummet är det bara Monica som talar svenska. I klassrummet talas olika språk, förutom svenska är det engelska, dari, arabiska, persiska, thailändska. Olikartade strukturer i språken tillsammans med olikartad skriftsystem har eleverna sen tidigare burit med sig i sitt bagage som utmanar undervisningen i klassrummet. Ingen av eleverna talar Alexanders språk. Eleverna i klassrummet kommer från olika delar av världen med olika sociala och kulturella bakgrunder. Jag är en av få personer i skolan som talar samma språk som Alexander och kan hjälpa honom med uppgifter en gång i veckan. Vi har bara 60 minuter i undervisningstid. Flerspråkigt arbete och samarbete med både klasslärare och studiehandledare på modersmålet är ett måste i sådana klassmiljöer.
Dessutom bidrar jag till att Monika och skolans personal kan skaffa sig bättre en förståelse för Alexanders språkmöjligheter och språksvårigheter. Jag har pratat med mattelärare och Monica om Alexanders kunskaper i mattematik. Tillsammans har vi tittat på kartläggningsmaterial och har hittat den närmaste utvecklingszonen. Jag har varit engagerad i att Alexander har placerats i en matteklass som är nivån högre än hans klasskamrater på
28 Tornberg, Ulrika. Språkdidaktik, 4:e upplagan. Malmö: Gleerups, 2009, s. 16. 29 Ibid., s. 21.
30 Lev Vygotsky, Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processer. London: Harvard
University Press, 1978.
grund av hans styrka i detta ämne. Med min hjälp i det svenska språket ska han utveckla sina kunskaper ytterligare i matte utan att låta bristen i språket utgöra ett hinder.
Systemisk funktionell lingvistik och kontrastiv grammatik
Studiehandledare på modersmålet som arbetar med nyanlända elever använder oftast autentiska uppgifter i sin undervisning. Det kan vara vardagliga fraser, veckobrev, verklighetsnära texter eller uppgifter från olika lektioner. På sidan 8 i min berättelse har jag beskrivit ett exempel på hur vi arbetar kontrastivt med språket, den fonetiska delen av det. Jag anser att Alexander har svårt att förstå varför visa vokaler och konsonanter uttalas på olika sätt.
Jag börjar förklara vokalsystemet i båda språken och medvetandegöra avvikelser som finns i hans uttal. Jag ser att han är förvånad att det finns sådana skillnader som han aldrig har tänkt på. Alexander är väldigt tacksam att han förstår mycket bättre vad som ska uppmärksammas vid inlärningen. Nu är det mycket roligare att komma till lektionerna, jag ser ljus i hans ögon och han börjar ställa frågor kring språket. Jag är mycket nöjd med lektionen. Min uppgift är att underlätta språk- och kunskapsutvecklande inlärningsprocesser för Alexander. Det att jag själv är invandrare och kan båda språken på lärarnivå kan snabba på hans inlärning, det hoppas jag verkligen på.
I min undervisning utgår jag från Hallidays teori om språk. Teorin håller fokus på språk och kontext, där språket är verktyg för kommunikation samt på grammatik som betydelseskapare. Teorin baseras på systemisk-funktionell lingvistik (SFL) där man ser språklig struktur i relation till vad det används till, det ”funktionella”, skriver författare Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring i boken Låt språket bära: genrepedagogik ipraktiken.31
. Teorin styrs av den sociala kontexten för språkanvändningen där språk och kontext alltid relateras till varandra. Utifrån ett integrerat arbetssätt skiljer man inte på språk och innehåll. I essän beskriver jag mitt sätt att arbeta med grammatiken. Jag väljer autentiska uppgifter som är nära Alexanders vardag, till exempel arbetar vi med veckobrevet vilket gör uppgiften meningsfull, något som han har användning i livet även utanför klassrummet. Det fångar hans intresse och nyfikenhet. Temat ligger Alexander nära: vad som ska göras nästa vecka. Det gör honom både motiverad och engagerad för att uppgiften är hämtad från verkligheten. Vi översätter inte brevet direkt utan arbetar med ord och begrepp, grammatiska
31Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring, Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren
& Fallgren, 2010, s. 28.
konstruktioner och jämförande grammatik. Enligt sociokulturella perspektivet ska Alexander utmanas kognitivt utifrån hans nivå, närmaste utvecklingszonen, och jag har höga förväntningar på hans inlärning.
Förutom systemisk-funktionell lingvistik tillämpar jag jämförande, kontrastiv grammatik i min undervisning. I berättelsen lyfter jag fram grammatikens betydelse med fokus på kontraster i svenskan och modersmålet, vilket kan betraktas som funktionellt för att det handlar om vilka funktioner båda språken fyller i samma situationer. Ordet jämförande används 16 gånger i Syftet och Centrala innehållet för modersmål i Läroplanen för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Jag som studiehandledare på32
modersmålet kan vara en bra resurs i skolan för att jag kan båda språken och båda kulturerna. Mina teoretiska och praktiska kunskaper hjälper mig i arbetet med att utveckla Alexanders jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.
Translanguaging
Mångfalden av flerspråkiga elever i den svenska skolan ställer höga krav på att finna metoder och modeller för att hantera flerspråkighet som resurs i språk- och kunskapsutvecklingen. Den pedagogiska modellen som heter translanguaging har börjat spridas mer och mer i Sverige. Begreppet myntades av språkforskaren Cen Williams 1994. Från hela första början betydde det flerspråkig undervisning. Willams visade i sina studier att elever som får använda alla sina språk växelvis på lektionerna ökade deras kunskaper både i språk som i ämnena . 33
Begreppet vidareutvecklades av forskarna i flerspråkighet Jim Cummins och Ofelia García. Inom translanguaging betraktas språken som delar av samma språkförmåga. Cummins kallar den för underliggande språklig förmåga (common underlying proficiency). García utvecklar denna teori och beskriver språkförmågan som ett dynamiskt och komplext nätverk där alla språk vi kan samspelar med varandra. Translanguaging håller fokus på 34
32Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket,
2011.
33 Skolverket, Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Skolverket: Stockholm, 2018. 34 Gudrun Svensson, Translanguaging för elevers kunskaps-, språk- och identitetsutveckling, Flerspråkighet
som resurs, red. Björn Kindenberg, Stockholm: Liber, 2016, 31-43.
flerspråkighet hos eleverna, explicit undervisning och särskild betoning på alla de språk eleverna behärskar.
Gudrun Svensson som är lektor i svenska som andra språk vid Linné universitet skriver om den svenska benämningentransspråkande ”som har sina rötter i en internationell beteckning på begreppet translanguaging, som åsyftar människans användning av alla språkliga resurser vid kommunikation med andra och i det egna inre tänkandet.” I svensk 35 forskningslitteratur kallas translanguaging även för korsspråkande.
Alexander har gått i rysk skola i flera år. Han har goda kunskaper i alla skolämnen. Det skulle varit synd om han stannar i sin kunskapsutveckling bara på grund av bristande kunskaper i svenska. För att inte stanna upp i lärandet och undvika avbrott i skolprocessen arbetar jag och Alexander med översättningar från modersmål till svenska. Detta språkjämförande arbetssätt som jag har upptäckt under flera år arbete som studiehandledare hjälper Alexander att lära sig det nya språket och utveckla kunskaperna i andra skolämnen. Jag hjälper honom att använda alla hans språkliga resurser och vi korsspråkar ständigt på lektionerna: svenska, ryska och engelska. Fenomenet translanguaging eller korsspråkande uppmärksammas i den svenska skolan mer och mer som metod för att främja alla språkliga resurser hos eleverna.
Vad är studiehandledning på modersmålet?
Alexander har starkt modersmål. Enligt Monika Axelsson och Ulrika Magnusson brukar begreppet modersmål beteckna det språk ”som barn lär sig först av sina föräldrar”. Men, så 36 enkelt är det inte med definitionen säger forskarna. Det finns begrepp som fortfarande används synonymt i media och på skolorna: modersmål, förstaspråk och hemspråk. Forskarna illustrerar svårigheter med dessa termer genom att ur ett forskningsperspektiv visa det att ”i flerspråkiga kontexter kan vara svårt att bestämma vilket språk som ska ges etiketten modersmål” . 37
35
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.266952!/translanguaging-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf (hämtad 2018-06-05).
36 Monica Axelsson & Ulrika Magnusson, ”Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under
skolåren.” Flerspråkighet: en forskningsöversikt, red. Hyltenstam, Axelsson, Lindberg. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012, 2012, s. 302.
37 Ibid., s.302.
Efter diskussionen om begreppen kommer forskarna fram till att det är svårt att identifiera modersmål i dagens läge och hänvisar till Tove Skutnabb-Kangas kriterier som leder till olika resultat: ursprung - det språk man lär sig först, kompetens – det språk man kan bäst, funktion – det språk man använder mest. Intern – det språk man identifierar sig med och extern – det språk andra identifierar en med. Alla dessa kriterier kan dock 38 förändras med tiden.
Hur är det för Alexander? Hans modersmål är mycket starkt. Den kanadensiske språkvetaren och pedagogen Jim Cummins betonar det egna modersmålets betydelse för att eleven ska kunna lära sig andra språk. Jag, som studiehandledare på modersmålet, hjälper Alexander med svenska språket. Hur ska jag göra så att han lär sig det nya språket så fort som möjligt?
I antologin ”Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet” presenterar ett antal språkforskare olika projekt om hur lärare arbetar i klassrummet för att främja språk- och kunskapsutveckling hos nyanlända och flerspråkiga elever. Antologin lyfter fram nordisk forskning som synliggör och medvetandegör flerspråkighet på ett sätt som ökar elevernas och vuxnas intresse för språk och skapar förståelse och tolerans.
Christina Hedman och Åsa Wedin går in på djupet i begrepp flerspråkighet. Begreppet innebär språklig kompetens på flera språk och ”även god behärskning av när och hur man växlar mellan olika språkliga koder och hur man kan nyttja sin kompetens i flera olika språkliga varieteter parallellt.”39 Forskarna utgår från traditionella teorier om flerspråkighet där elever använder ett språk i hemmet och ett annat i skolan eller att de talar ett språk med den ena förälder och ett annat med det andra. Detta synsätt kallar dem för
tvåspråkighet med diglossia , vilket betyder två separata användningar av språk i tydligt40 skilda domäner. Så blir det för Alexander i framtiden kan jag anta. Han kommer att använda sitt modersmål hemma, det är hans första domän för språket. Han kommer att använda svenska språket i skolan vilken är hans andra domän eller språkkälla. Min roll som
38 Tove Skutnabb-Kangas, Bilingualism or Not: The Education of Minorities. Clevedon: Multilingual Matters. 39 Christina Hedman & Åsa Wedin, ”Inledning”, Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet, red. Åsa
Wedin & Christina Hedman, Studentlitteratur, Lund 2013, s. 10-11.
40 Ibid.
studiehandledare på modersmålet är att snabba på språkinlärningen av svenska för Alexander. Syftet är att han i framtider ska han kunna båda språken lika bra.
Hedman och Wedin relaterar till senare forskare Adrian Blackledge, Angela Creese, Heller m. fl som talar om separat tvåspråkighet, dubbel tvåspråkighet och flexibel
tvåspråkighet, vilket skapar otydlighet i själva begreppsförståelsen. De sist omnämnda forskarna beskriver flerspråkighet som resurs och syftar till att ”beskriva ett flexibelt tvåspråkigt förhållningssätt till språkundervisning och inlärning” samt hur den flerspråkiga41 orienteringen i blandade skolor definierar tvåspråkig pedagogik som en ideologi och hur lärare och elever utövar det lokalt och internationellt. 42
När jag träffar Alexander för första gången är han enspråkig, det visar kartläggningen som jag har gjort med honom. Men redan efter några veckorsundervisning börjar jag märka att Aleksander förstår sin omgivning mer och mer. Han börjar le, umgås med klasskompisar, känna sig bekvämare i skolan som jag har märkt. I allt detta finns det även min fördel som studiehandledare på modersmålet, att Alexander börjar göra det som förväntas. Jag hoppas att studiehandledning på modersmålet gagnar Alexanders lärande, skapar trygghet, ger ökad kunskap om den svenska skolkulturen så att han når målen lättare och snabbare. Det erkänner han själv och det säger Monika som är oerhört glad för att Alexander inte använder sin mobiltelefon på lektionerna.
Den dubbla uppgiften
I kursplanen för modersmål står det:
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. 43
Enligt syftet för modersmålsundervisningen som finns formulerat i Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ska eleverna "genom undervisning
[…] ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften". Detta citat
41Adrian Blackledge & Angela Creese, Multilingualism: A Critical Perspective. New York: International
Publishing Group. 2010, s. 103.
42 Ibid, s. 104.
43 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Stockholm: Skolverket, 2011, s. 87, 222, 239.
som återfinns under rubriken syfteformulering för svenska som andraspråk och svenska, tyder på att Lgr 11 ställer höga krav på språklig kompetens i olika ämnen. 44
I dagens Styrdokument kan man hitta olika sätt och olika metoder som hjälper en att undervisa i språket. Men särskild betoning ligger på den praktiska kunskapen: ”lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever.” 45 I de nya kurs- och ämnesplanerna formuleras mål, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav där det står vad eleverna ska kunna och vilka förmågor de ska utveckla. Men det är fortfarande lärare som styr utifrån de praktiska och teoretiska kunskaperna: vi planerar, följer upp, genomför, dokumenterar, analyserar, bedömer och utvärderar inlärningsprocesserna hos eleverna. Språk och kunskapsutveckling pågår parallellt hos nyanlända elever. Undervisning där metoder och arbetssätt väljs ut för att utveckla såväl språk som ämneskunskaper kallas av Maaike Hajer och Theun Meestringa för språkinriktad undervisning som ”en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion.” 46
Intressanta iakttagelser som forskarna kommit fram till är att de nyanlända eleverna lär sig ämnesinnehållet genom språket. De nyanlända eleverna har så att säga den svårartade uppgiften att lära sig både svenska och andra ämnen på det för dem främmande språken. Här spelar studiehandledning på modersmålet viktig roll i deras inlärning, det gäller att hitta som Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och skrivprocesser, säger ”en balans mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning.” Studiehandledning på modersmålet ska ses i ett 47 samhälleligt sammanhang, som en kulturell verksamhet.
Jag hjälper Alexander inte bara behärska svenska språket utan jag försöker även utveckla ett positivt förhållningssätt till svenska språket, att begripa språkets betydelse i skolan och samhället. Studiehandledning på modesmålet ger Alexander trygghet för att han får ökad kunskap om det svenska skolsystemet och skolkulturen och dessutom lär han sig
44 Ibid.
45 Skolverket. Greppa språket, 2012. http://www.skolverket.se/omskolverket/ (hämtad 2018-06-05).
46 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun. Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren och Fallgren, andra upplagan, 2010, s. 27.
47https://www.researchgate.net/publication/265120742_Genrepedagogik_i_ett_didaktiskt_perspektiv(hämtad
2018-06-05).
