Trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet

Vi har utgå från e normkritiskt perspektiv med fokus på etnicitet med e multimodalt analysverktyg som vi tagit inspiration från Dahlström och Norberg (2021). De a för a kunna analysera både skrift och bild på e sakligt sä i vår studie. Det är av vikt a som forskare kunna styrka och säkerställa a i så stor utsträckning som möjligt vara saklig för a forskningen ska vara trovärdig. Personliga värderingar ska ha så liten inverkan som möjligt på materialet, vilket stärker trovärdigheten i vår studie när vi analyserade böckerna var för sig först och sedan diskuterat dem tillsammans (Bryman, 2018). Vi anser a vår studie går a upprepa, eftersom vi varit tydliga med vårt tillvägagångssä . Vi har tydligt redovisat de böcker som vi analyserat och hur urvalsprocessen gå till. Det är därför möjligt a upprepa vår studie, men resultatet och analysen kommer innehålla andra tolkningar (Bryman, 2018). Enligt Boréus (2015) är det viktigt a man argumenterar för dom tolkningar man gör, de vill säga a man förtydligar varför innehållet bör uppfa as på e sä före e annat sä . Vi är medveten om a det är en slags tolkning vi gör i vår studie och analys. Det är därför ofrånkomligt a analysen kan ha påverkats av våra egna tidigare erfarenheter. Det är viktigt a komma ihåg a vår studie är en kvalitativ studie, vilket innebär a det är en studie som grundar sig på tolkningar. Vår tolkning bör ses som endast en möjlig tolkning, skulle någon annan göra samma analys kanske det skulle ge en annan möjlig tolkning (Bryman, 2018).

Vi har grundligt sökt och läst igenom ﬂertalet artiklar för a hi a artiklar som gjort liknande studier som vi gjort för a ta inspiration och få en djupare kunskap inom ämnet. I vår tidigare forskning har vi använt oss av artiklar som är peer reviewed, det vill säga skrivna av forskare och granskade av andra sakkunniga inom ämnet vilket stärker trovärdigheten (Bryman, 2018). Eftersom vi gjort vårt urval utifrån topplistorna från två bibliotek i Sverige vet vi a de böcker vi har analyserat är böcker som når många barn i Sverige. Vi är dock medvetna om a studiens överförbarhet inte är så hög (Bryman, 2018). Eftersom vi valt böcker från svenska bibliotek är vi medvetna om a studien kanske inte är överförbar till e internationellt perspektiv, däremot kan det vara relevant ur e nationellt perspektiv.

Metoddiskussion

Vi kommer under de a avsni a diskutera olika för- och nackdelar med de val vi gjort i genomförandet av vår analys. Vi kommer också a motivera valen av de teoretiska perspektiv som vår uppsats grundar sig på.

Vår studie är en kvalitativ studie på grund av a om vi hade valt en kvantitativ studie så hade våra frågeställningar eller syfte inte blivit besvarade. Vi hade kunnat göra en kvantitativ studie, genom a till exempel räkna hur många andra hudfärger än den vita som ﬁnns med i de mest utlånade böckerna. Men då hade vi inte få kunskapen om hur de representeras vilket var syftet med vår studie. De a poängterar Ahrne och Svensson (2015) a kvalitativa data inte är något som mäts och därav räcker det a erfara a det ﬁnns och på vilket sä i olika sammanhang. Dock kunde vi ha gjort både en kvalitativ och en kvantitativ studie genom a både analysera barnböcker med e kvalitativt perspektiv och göra e schema där vi räknar hur många vita respektive andra hudfärger som blev representerade i li eraturen. Då hade vi även få med en kvantitativ studie eftersom a den ena inte utersluter den andra. A använda både en kvalitativ och en kvantitativ ansats kan vara e bra sä för a få e bredare och e mer nyanserat synsä i sin forskning (Ahrne & Svensson, 2015). För a kunna vara så saklig som möjligt hade det varit användbart a kunna använda sig av e schema över

“typiska” etnicitetsnormer. Dock har vi inte funnit något sådant schema. För a kunna besvara hur människor framställs i skrift och bild med fokus på etnicitet anser vi a den analysmodell vi använt oss av tillsammans med e normkritiskt perspektiv, som utgå från a normen är vit, man,“svensk” i en medelklassfamilj, tillsammans har besvarat våra frågeställningar.

Vi valde a utgå från en multimodal ansats, för a kunna få en helhetsbild av hur människor i böckerna framställs utifrån etnicitetsnormen. Vi valde en multimodal ansats där vi analyserar både bild och skrift. Det gjorde a vi kunde få en bä re bild av hur olika hudfärger framställdes och vilket handlingsutrymme dessa hade, vilket vi inte kunnat göra om vi endast analyserat bild eller skrift för sig, eller endast e uppslag. Om vi endast analyserat skriften i böckerna hade vi i ﬂera fall inte kunnat avgöra om de ens fanns olika hudfärger representerade då skriften i många fall inte gör en detaljerad beskrivning av karaktärernas egenskaper. Hade vi endast analyserat bilderna hade vi kunnat se olika hudfärger representerade, men vi hade inte kunnat ge e utförligt svar på hur de faktiskt framställs eller om de har en betydande roll i boken eller en biroll. Vi anser därför a vi med en multimodal ansats kunnat ge en mer sammanfa ad bild av hur olika etniciteter framställs i de barnböcker vi valt a analysera.

Det som hade varit mest fördelaktigt för vår studie hade varit om vi få ta del av listor med de böcker som förskolor lånar, tyvärr var det något som biblioteken inte kunde bistå oss med. E annat sä hade varit a besöka förskolor för a kontrollera vilka böcker som finns tillgängliga där. Hade vi utgå från de böcker som finns tillgängliga på förskolor hade det varit svårt a dra några generella slutsatser eftersom vi inte vet hur ofta böckerna byts ut, om böckerna som finns tillgängliga används i e specifikt tema som de arbetar med just då. Dock innefa ar listorna vi få både låntagare från förskolan och privata låntagare, så vi kan ändå anta a det är böcker som även når förskolan. Vi har i vårt urval också utgå från vissa kriterier vilket gjort a de allra populäraste böckerna i topplistorna fallit bort. Hade vi istället valt a analysera de gemensamma böckerna från topp 10 hade vi kanske funnit andra intressanta slutsatser, men de hade inte kunnat besvara våra frågeställningar. Av den

anledningen kan vi inte utgå ifrån a våra resultat gäller för alla barnböcker. Vi anser ändå a vår urvalsmetod var relevant utifrån våra frågeställningar, a se hur människor framställs i barnböcker med fokus på etnicitet, i böcker som vi vet når ut till många barn, både i förskolan och i hemmen.

A vi ville använda oss av barnli eratur i arbetet var en självklarhet för oss då de a är något som är en stor del av barns vardag i förskolan. Barnböcker är e sä a u rycka någons berä else i skrift och bild då de komple erar varandra eftersom a de var för sig inte talar för helheten (Nikolajeva, 2000).

Vi valde a bearbeta barnli eraturen genom a vi började analysera på varsi håll först, och efter analysen träﬀades vi i videosamtal för a diskutera vad vi kommit fram till var för sig, de a för a få två perspektiv på li eraturen och för a vi ville vara sakliga i så stor utsträckning som möjligt och inte påverka varandra i analysen. Sedan i diskussion kunde vi jämföra vad vi såg eller inte såg och ifall vi kunde se några likheter eller skillnader i våra analyser i både bild och skrift med hjälp av en multimodal ansats. Genom våra diskussioner märkte vi hur vi uppnådde mer när vi ﬁck ta del av varandras uppfa ningar samt tankar vilket blev en styrka som hjälpte oss i arbetet med a analysera li eraturen (Selander & Kress, 2017). Genom a vi valde e normkritiskt perspektiv kunde vi hålla oss sakliga i så stor utsträckning som möjligt när vi kritiskt skulle granska barnböckerna för a få en relevant undersökning till vår studie. Dock kan det vara svårt a helt kringgå sina egna uppfa ningar och tidigare erfarenheter då de a kan hjälpa en a få en större förståelse kring hudfärger och etnicitet. Ahrne och Svensson (2015) menar a det man undersöker kan påverka slutresultatet eftersom ens tidigare erfarenheter påverkar automatiskt, vilket medför a varje individ har sin egen tolkning omedvetet som då kan ge en viss påverkan.

Resultat

I kommande avsni kommer vi a presentera resultaten från de sex analyserade barnböckerna. Vårt syfte med studien var a analysera barnböcker för a undersöka hur människor framställs med e särskilt fokus på etnicitet. I böckerna som vi har analyserat undersökte vi innehållet i både skrift och bild. Vi kommer a redogöra en gemensam sammanfa ning av böckerna utifrån våra tolkningar av analyserna. Resultatet presenteras under rubrikerna Textuellt, Innehåll och Relationellt som vi tagit från vår analysmodell. Under de tre rubrikerna kommer vi a lyfta fram viktiga delar som vi kommit fram till i våra analyser.

Textuellt

I de a stycke kommer vi presentera resultatet från vår analys av skriften och bilden. Det kommer a presenteras under rubrikerna Etnisk framställning i skrift och Etnisk framställning i bild för a tydliggöra skillnaden mellan dessa. I vår analys kunde vi se en väsentlig skillnad i hur etnicitet framställs i bild jämfört med skrift. Med hjälp av analysverktyget kunde vi observera a etnicitet visade sig mer i bild än i skrift.

Etnisk framställning i skrift

I skrift beskrivs människor med annan etnicitet än den normativa svenskheten på olika sä . De beskrivningar i skrift som vi kunnat urskilja hi ar vi främst i Alfons och soldatpappan, Pudlar och pommes och Lysande, UppﬁnnarJohanna!. I boken Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006) beskrivs de kulturella skillnader som Alfons upplever som “annorlunda” och “ny ”. Det blir tydligt framskrivet i skriften a det ﬁnns skillnader i hur Alfons och Hamdi lever. Bland annat menar Alfons a det är

“ny ” a man ska be till “Alltings Stora Gudamakt välsigna maten“ innan de ska äta risgryta och kryddsås. Alfons lyfter a det känns högtidligt a man ber en bordsbön innan maten och menar a det inte är något som pappa och han brukar göra innan de äter se ﬁgur 1.

Figur 1. Alfons och soldatpappan. Författare och illustratör: Gunilla Bergström, ©Bok-Makaren AB. Rabén & Sjögren Förlag.

Med utgivarens tillstånd.

Hamdis hem beskrivs också som “annorlunda”, med många ma or och “annorlunda” ﬁn-gardiner.

Där ﬁnns också en tv-parabol som visar främmande, utländska tv-program. I skriften beskrivs inte några större skillnader mellan Hamdi och Alfons, förutom a de kommer från olika länder. Hamdis pappa skrivs fram som en härlig person som Alfons skulle vilja vara med jämt. Det blir tydligt i skriften a Hamdis pappa inte vill tänka på vad han tidigare varit med om i kriget som var i det land han ﬂy från. Hamdis pappa vill gärna se framåt i livet och glömma hans tidigare liv. I skriften beskriver man a soldatpappan bygger upp e mål för barnen i området där de bor, det kan tolkas som a han gärna vill göra det för barnen då det inte var möjligt i hans tidigare land där det var krig.

Soldatpappan beskriver längre fram i boken a det i landet han kommer ifrån bara fanns sand, öken och berg och knappt några människor kvar på grund av kriget som pågick. I Pudlar och pommes av Lindenbaum (2016) framställs karaktärerna i boken som djur och de framställs som e “vi” och

“dem”. Det visade sig genom a det i skriften ofta står “vi” och “dem” när pudlarna pratar i flera situationer, e exempel från skriften är “då går vi och ordnar middag” som pudlarna säger och sedan säger en annan pudel “ Ska ni ge bort vår MAT nu också! ska vi inte ha någonting!” de a är en tydlig beskrivning av hur man särskiljer a det är e “vi” och “dem”. I skriften görs flera kopplingar till kulturella skillnader. Ullis, Ka a och Ludde flyr från si land där det finns en pool, fotbollar och potatis, medans det i landet där pudlarna bor inte finns någon pool och de äter bara pommes. En av pudlarna tycker också a Ullis, Ka a och Luddes skärp är “löjliga”, vilket skulle kunna kopplas till a människor i vissa kulturer bär kläder som avviker från svenskhetsnormen. E annat sä som urskiljer olika etniciteter är karaktärerna namn. Vi har hi at namn som Vibecke, Karim, Hamdi och Jina vilka kan tolkas tillhöra andra etniciteter än den “svenska”. I boken Gropen av Adbåge (2018) har de fröknar på skolan som nämns med namn “typiskt svenska” namn som till exempel Rolf och Eva. I boken Lysande, UppfinnarJohanna! av Magnusson (2018) framställs Johanna som uppfinningsrik, positiv och lösningsorienterad, vilket inte är kopplat till någon särskild etnicitet. De a är också egenskaper som Hamdis pappa har i Alfons och soldatpappan. Han vill träna e fotbollslag, han bygger fotbollsmål och han menar också a det finns två typer av människor, de som river och de som bygger upp.

Etnisk framställning i bild

I vår analys är det främst genom böckernas bilder som vi kunnat urskilja hur olika etniciteter framställs. Vi kan se i samtliga böcker a etnicitet framställs genom olika hudfärger. Ser man bara bilderna i Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006) skulle man kunna tolka det som a Hamdi och Alfons kommer från olika bakgrunder eftersom de har olika hudfärger. Alfons är vit och har rakt hår medan Hamdi och hans familj har afrohår och är mörkhyade. Flera bilder visar på a Alfons och Hamdi är väldigt lika på många sä då de har samma intressen såsom spela fotboll, leka tafa , leka krig men även a båda är intresserade av a få veta mer om pappans tid som soldat. Det visar sig även kulturella skillnader i bilder. I bild kan man se vad Hamdis familj ska äta till middag, se figur 1 ovan, och innan man får äta sin mat ska man be tillsammans. Det framträder även i bild a Hamdis hem har en annan inredning än Alfons som då visar på kulturella skillnader. Bara rumpor av Leone (2019) framställer också olika etniciteter genom a presentera flera olika hudfärger, hårtyper och kroppsformer. På e uppslag ser man två karaktärer med mörkare hudton som simmar med en badmössa och hoppar från en trampolin, vilket skulle kunna vara någon som bär slöja. Bilderna visar a det finns flera olika hudfärger, etniciteter och kulturella bakgrunder representerade. Eftersom

karaktärerna i boken till största del är nakna var det svårt a urskilja några kulturella skillnader i kläder eller smycken. Det visade sig i bild a Mira och hennes familj hade olika hudfärger. De a mönster upprepade sig även i böckerna Gropen av Adbåge (2018) och Lysande, UppﬁnnarJohanna!

(Magnusson, 2018). I Gropen kunde vi se i analysen av bilderna a alla fröknar framställdes som vita medan barnen framställdes med olika hudfärger. I Lysande, UppﬁnnarJohanna! kan man genom hela boken se människor med olika etniska tillhörigheter, hårfärger, hårtyper och hudfärger. Vi kunde även se i bild något som vi tolkar skulle kunna vara kulturella skillnader där människor med sjal och kulturella frisyrer till exempel ﬂätor med löshår var representerade, vilket inte är inom “svenskhets normen”. Även i boken Vi måste till jobbet av Lindenbaum (2019) framställs en kvinna i sjal som si er på marken utanför en butik vilket skulle kunna vara en kvinna som tigger, vilket inte heller är något som är inom svenskhetsnormen.

I böckerna Vi måste till jobbet och Pudlar och pommes (Lindenbaum, 2019; Lindenbaum, 2016) framställs karaktärer både som människor och djur. Dessa böcker skiljer sig alltså något i hur etniciteter framställs i bild. Eftersom karaktärerna i böckerna framställs som djur blir det svårt för oss a urskilja några hudfärger. Vi har ändå tolkat det som a valet a dela upp pudlarna i en grupp och Ludde, Ullis och Ka a i en annan grupp som en sorts uppdelning efter etnisk tillhörighet. Miljön som de lever i innehåller olika kulturella skillnader. Till exempel a Ludde, Ullis och Ka a äter potatis, medan pudlarna äter pommes. Ludde, Ullis och Ka a har en pool, fotbollar och smågodis, vilket inte ﬁnns hos pudlarna.

Betydelsen av samspelet mellan skrift och bild i barnböcker

Efter a ha analyserat sex böcker kan vi dra slutsatsen a samspelet mellan skrift och bild är nödvändigt för a förstå helheten av böckerna och för a få en bä re förståelse för hur karaktärerna framställs. Det visade sig a skrift och bild övervägande komple erade varandra. De a visade sig i Alfons och soldatpappan, Vi måste till jobbet, Lysande, UppﬁnnarJohanna! och Pudlar och pommes. A analysera bild och skrift kan göra läsaren mer uppmärksam på vilka förutfa ade meningar och normer som kan uppstå om man endast väljer a bara ti a på bilderna eller a bara läsa skriften. Ur e etnicitetsperspektiv är det viktigt a man får med bilderna för a bilderna kan ge läsaren mer än bara skriften. I Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006) ser man a skriften och bilden är något som komple erar varandra och ger en bä re helhetsbild. Soldatpappan sä er Alfons och Hamdi i si knä och började berä a sin version av hur det såg ut på platsen där kriget utspelade sig, det fanns knappt några människor eller hus kvar där, se ﬁgur 2 nedan. Alfons och Hamdis bild av krig stämmer inte överens med soldatpappans upplevelse av e riktigt krig. Pappan berä ar sedan en händelse som han är med om när han ligger på marken, då dyker en myra upp, i bild får man se soldatpappan ligga på marken blundande och håller sig om öronen för a inte höra bomberna, men då kommer en liten myra fram till honom. Mötet mellan pappan och myran beskrivs i bild men deras känsla i stunden beskrivs i skriften.

Figur 2. Alfons och soldatpappan. Författare och illustratör: Gunilla Bergström, ©Bok-Makaren AB. Rabén & Sjögren Förlag . Med utgivarens tillstånd.

En annan bok där skrift och bild komple erar varandra var Vi måste till jobbet (Lindenbaum, 2019) i boken är det tre huvudkaraktärer men man får bara ta del av namnet på två av barnen i skriften Musse och Elin, med hjälp av bilden kan vi se i rummet som de leker i a det finns en skylt över en säng där det står Jina. De a uppfa ar vi som a det måste vara det tredje barnets namn. Vi kunde även hi ar en teckning som är upphängd på väggen med en namnteckning som även där står Jina, vilket visar e typiskt exempel på där bilden ger mer information till historien än vad skriften gör och därför behövs samspelet av dom båda för a få en djupare förståelse av boken. Namnet är också något som vi uppfa at har betydelse även i Lysande UppfinnarJohanna! (Magnusson, 2018). Där är huvudkaraktären mörkhyad och heter Johanna som är e “typiskt svenskt” namn. Om vi inte få ta del av bilderna hade vi aldrig uppfa at a det fanns människor med olika hudfärger och frisyrer i boken. Skriften beskriver inte heller några kulturella eller etniska olikheter på de människor som finns representerade i boken, utan dessa kan endast ses i bild. Namnets betydelse framkom även i Pudlar och pommes av Lindenbaum (2016). Samspelet mellan skrift och bild var av betydelse för a förstå vilka som var på flykt och vad för karaktärer Ludde, Ullis och Ka a var. I bild kan man se a de är hundar, men tar man bara del av skriften kan de tolkas som någonting annat, till exempel e får, en hund eller en ka men det skulle också kunna vara människor.

Innehåll

I de a stycke kommer vi a presentera vilka budskap, uppfa ningar och erfarenheter som kommit till u ryck i de böcker vi analyserat. Det som var gemensamt i böckerna var a det fanns e budskap om a ta del av varandras värderingar, erfarenheter och kulturer.

Budskap i barnböcker med ett normkritiskt perspektiv

A ta del av andra värderingar och kulturer var något som var e gemensamt budskap i I Pudlar och pommes (Lindenbaum, 2016) och Alfons och soldatpappan (Bergström, 2006). Det visade förfa arna tydligt med både bild och skrift. I Pudlar och pommes förklaras känslan av a behöva ﬂy från si land till e främmande land där man inte är välkommen. Förfa aren belyser de a ämne på e sådant sä a barn ska kunna förstå. Bland annat genom a ändra karaktärerna till djur istället för människor.

Förfa aren belyser även de kulturella skillnader som kan uppstå av kulturkrockar såsom kläder, mat, accessoarer och inredning. Det blev tydligt i boken a Ludde, Ullis och Ka a och pudlarna tar del av varandras värderingar och kulturella skillnader och lär sig av varandra, genom a pudlarna prövar Ludde, Ullis och Ka as skärp som av den dumma pudeln först ansågs som “löjliga”. I slutet bygger

In document Olika men ändå så lika? (Page 22-36)