Ledarskap är ett mångtydigt begrepp och för att skapa oss en djupare förståelse, sett ur respondenternas utbildningssynvinkel, valde vi den kvalitativa framför den kvantitativa metoden.
Det kan argumenteras att det är svårt att göra gällande några generaliseringar då den kvalitativa metoden medför ett lägre antal respondenter. De ämnen vi valt att ta upp är av en individuell natur och kan variera kraftigt mellan arbetsplatser och arbetssätt, därför hade den kvantitativa metoden varit otillräcklig för att förstå helheten runt ledarskap.
Urvalet bestod av fyra konsultföretag och ett utbildningsföretag. Vi är medvetna om att företagens skilda bakgrund kan komma att ifrågasättas. Vi tror inte att detta kommer att ha någon större inverkan på resultatet, då utbildningsinnehållet i de öppna ledarskapsutbildningarna överlag var lika hos samtliga respondenter. Dock kan företagens olika storlek ha inverkan vilket förhållningssätt de har till utbildningarna, och därmed kan det diskuteras om vi i vår undersökning skulle ha använt oss av en mer homogen respondentgrupp, storleksmässigt sett. Vi menar dock att vi, även om respondenterna var få, på ett underomständigheterna gott sätt försökt fånga aktörernas olikheter i fråga om storlek och bakgrund.
Risken med att inte använda bandspelare, som vi valde bort, är att vi som intervjuare missar viktig information. Vi valde att inte använda bandspelare i hopp om att vi på så vis kunde erbjuda maximalt gynnsamma förhållanden för en öppen och ärlig intervju. Med bandspelare bedömde vi att det fanns en risk för att respondenterna skulle väga sina ord på guldvåg och kanske inte delge oss detaljer av rädsla för att hållas ansvariga för det senare. Intervjuerna sammanställdes genast efter genomförandena och båda författarna arbetade tillsammans med att renskriva protokollen.
På så sätt hoppades vi kunna eliminera många av de invändningar som kan finnas mot uteslutandet av bandspelare.
Svaren från respondenterna var kanske inte så uttömmande som vi hade önskat angående de tre aspekterna. Dock kan sägas att resultatet passar det hermeneutiska tillvägagångssättet. Vi visste inte exakt vad vi skulle finna i vår undersökning, därmed ökade gradvis vår förförståelse och våra frågor kring ämnet.
Den teori vi valt att använda har i något fall varit lite föråldrad. Dock berörde den delar av diskursen som vi fortfarande anser vara aktuell.
Den största delen teori har rört ledarskap och olika aspekter av den. Teori som berör konsulter och deras arbete, har Alvesson fått bidra med. Alvesson är starkt kritisk till konsulter och utgör därmed en god motvikt till den positiva bild vi författare till detta arbete fått ute hos respondenterna. Invändningar kan göras mot det generösa användandet av just Alvesson som källa genom vissa delar av arbetet. En avvägning gjordes, att författaren är av sådan vikt som motvikt till respondenterna, att användandet fortgått.
Valet av de tre aspekterna; genus, etik/moral och miljö/hållbarhet som vi tar upp som kontroversiella, kan av somliga upplevas som mindre kontroversiella än vad vi vill göra gällande.
Det är möjligt att aspekterna har olikt laddad natur i olika miljöer och att vissa säkert skulle vilja göra gällande att någon eller några av aspekterna kanske är rent passé. Uppfattning om
aspekternas vara eller ickevara är av individuell karaktär och vi valde de tre då de är aktuella i samhällsdebatten och kräver ledarskapets uppmärksamhet för bearbetning.
I arbetet med empirin slog vi samman all empiri till stycken som i stort besvarade en av de frågor vi ställde under de intervjuer vi genomfört. Sammanställning på det sättet kan ha resulterat i att vi kan ha missat någon detalj av intresse för arbetet.
Kopplingen mellan de tre aspekterna och ledarskapet kan upplevas vag och i värsta fall överdriven men vi menar, med empiriskt och teoretiskt stöd, att en god ledare skall ha en helhetssyn och detta menar vi inkluderar genus, etik/moral och miljö/hållbarhet.
Källförteckning
Alvesson, M. (2004) Kunskapsarbete och kunskapsföretag, Malmö: Liber ekonomi.
Alvesson, M. & Due Billing, Y. (1997) Kön och organisation, Lund: Studentlitteratur.
Armstrong, M. (1994) Chefskap i 90-talet, Göteborg: ISL.
Baude, A. (1998) Genus i praktiken: på hans eller hennes villkor? Vällingby:
Jämställdhetsarbetares förening.
Boethius S. & Ehdin M. (2000) Det osynliga ledarskapet, Ekerlids Förlag.
Brülde, B. & Strannegård, L. (2007) Affärsetik, Malmö: Liber AB.
Bryman, A. (2001) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB.
Brytting, T. (1998) Företags Etik, Malmö: Liber Ekonomi.
Connock, S. & Johns, T. (1995) Etiskt ledarskap, Lund: Studentlitteratur.
Cox, A. (1986) Bättre chefer bättre ledning, en handbok för chefer och ledningsutvecklare, Malmö: Liber AB.
Cross, S & Bagilhole, B (2002) Girls jobs for the boys? Men, Masculinity and Non-Traditional Occupations. Gender, Work and Organization, vol.9, no.2, pp.204-226.
Darmer, P & Freytag, P, V. (1995) Företagsekonomisk undersökningsmetodik, Lund:
Studentlitteratur.
Dolan, Shimon, L. & Garcia, Salvador (2002), Managing by Values – Cultural redesign for strategic organizational change at the dawn of the twenty-first century, Journal of Management Development Vol. 21 No. 2 (pp. 101-117).
Enquist, B Edvardsson, B and Petros Sehatu, S (2007) “Values-based Service Quality for Sustainable Business” Managing Service Quality, July 2007.
Enquist, B Johnson, M and Camén, C (2005) “Contractual Governance for Sustainable Service”
Qualitative Research in Accounting and Management, Vol 2, No 1, 2005 pp. 29-53.
Enquist, B Johnson, M and Johnson, M (2006) “Adoption of Corporate Social Responsibility – Incorporating a Stakeholder Perspective” Qualitative Research in Accounting and Management, Nov 2006.
Eriksson, L & Wallsten, M (1985) På väg mot lika möjligheter: Om jämställdhetsarbete i organisationer och företag, Stockholm: Svenska arbetsgivarföreningen.
Eriksson, L. & Wåhlin, N. (1998) Ledarskapsforskning, Bjärred: Academi adacta.
Hatch, M. J. Schultz, M. (2001) Bringing the corporation into corporate branding European Journal of Marketing Vol: 37, No 7/8, 2003 pp. 1041-1064.
Hatch, M.J. (2002) Organisationsteori, Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv, Lund:
Studentlitteratur.
Holme, I, M. & Solvang, B, K. (1995) Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.
Hughes, Ginnett, Curphy, (1994) Leadership enhancing the lessons of experience, Irwin Book Team, Times Mirror Higher Education Group.
Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S (2000) Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller: Fyra kommuner möter omvandlingen av den offentliga sektorn, Uppsala: Uppsala universitet.
Johnson, M (2007) Stakeholder dialogue on quality and value creation for sustainable public service Presented at QMOD in Helsingborg.
Lundahl, U & Skärvad, P-H (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund:
Studentlitteratur.
Lupton, B (2006) Explaining Men’s Entry into Female-Concentrated Occupations: Issues of Masculinity and Social Class. Gender, Work and Organization, vol.13, no.2, pp.103-128.
Löhman, O. & Steinholtz, D. (2003) Det ansvarsfulla företaget: Corporate Social Responsibility i praktiken, Stockholm: Ekerlids Förlag.
Molin, B. (1994) Chef för utveckling och förändring, Malmö: Lieber-Hermonds.
Mossboda, B-M. Peterson, M. & Rönnholm, I. (2004) Att vara chef och ledare, Dina verktyg för praktistk ledarskap, Stockholm: Mgruppen.
Nyberg, A. Sundin, E. Red. (1997) Ledare, makt och kön; SOU 1997:135.
Otley, D. (2003) “Management control and performance management: whence and whither?” The British Accounting Review 35 (2003) 309-326.
Philipson, S. (2004) Etik och företagskultur: Att leda med världen. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, J. & Targama, A. (1998) Ledning och förståelse- Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund, Studentlitteratur.
Sebhatu, S and Enquist, B (2007) “ISO 14001 as a Driving Force for Sustainable development and value creation” TQM Magazine (In press).
SFS 1991:433 Jämställdhetslagen.
Sims, R. R. (2003) Ethics and Corporate Social Responsibility; Why Giants Fall. Praeger, Westport, Connecticut.
Vargo, S. L. and Lusch, R. F. (2004) “Evolving to a New Dominant Logic for Marketing.”
Journal of marketing Vol. 68 (January 2004) 1-17.
Waddock, S. and Bodwell, C. (2004) “Managing Responsibility: What can be learned from the Quality Movement?” California Management Review Vol.47, No 1. Fall 2004.
Wahl, A (2003) Könsstrukturer i organisationer: Kvinnliga civilekonomer och civilingenjörers karriärutveckling, Lund: studentlitteratur.
Wittbom, E (2006) Ekonomistyrning för att nå jämställdhetsmål. I Modell, S. & Grönlund, A.
(red.) Effektivitet och styrning i statliga myndigheter Lund: Studentlitteratur. ss.147-167.
Åberg, B (2001) Samarbete på könsblandade arbetsplatser: En könsteoretisk analys av arbetsdelning mellan kvinnor och män i två yrken, akutsjuksköterskor och ordningspoliser, Örebro: Örebro universitet.
Frågor till empirisk undersökning
1. Berätta om ert företag och er syn på ledarskapsutbildningar.
2. Vad är en god ledare? Görs någon skillnad på chef och ledare?
3. Vad har ni valt att inkludera i era öppna ledarskapsutbildningar?
4. Hur sker urvalet?
5. Hur stor inverkan har ni som konsulter på utformningen?
6. Hur stor inverkan har köpare på innehållet i utbildningarna?
7. Blir ni påverkade av konkurrenter och vad de erbjuder?
8. Påverkas ni av nya trender och forskningsrön?
9. Inkluderar ni moment som inte efterfrågas? I så fall, varför?
10. Finns där moment som efterfrågas men inte tillgodoses?
11. Styr ni efterfrågan?
12. Vilket ansvar har organisationskonsulter som yrkesgrupp gentemot företagsledare och de organisationer de representerar?
13. Hur ställer ni er till samhällsaktuella ämnen som genus, etik/moral och miljö/hållbarhet?
Har ni fokuserat något kring dessa ämnen när ni utformat era ledarskapsutbildningar? I så fall varför, eller varför inte?