Ahlén, Birgitta (1998). Hoppa in i böckernas värld. Lund: Bibliotekstjänst.
Barn frågar – kan biblioteket svara?: Om referensarbete för barn och ungdomar (2000). Lena Lundgren (et al.). Stockholm: Länsbiblioteket i Stockholm län.
Bibliotekens särskilda tjänster: Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade (1999). (Rapport från statens Kulturråd 1999:2). Stockholm:
Statens Kulturråd.
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fakta Info Direkt.
Brown, Birgitta, A. (1998). Library for All…finally! Scandinavian Public Library Quarterly (SPLQ). nr 3, s.14-15
Callaghan, Linda Ward (1983). Children’s questions : Reference Interviews with the young. The Reference Librarian no:7-8, s. 55-56.
Carlsson, Britt-Marie & Edmundsson, Kerstin (2001). ”Om jag tänker efter så läser jag nog mer än jag tror”: Läs- och biblioteksvanor bland pojkar på gymnasieskolans fordonsprogram samt deras uppfattning om bibliotek. (Magisteruppsats i Biblioteks-och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan 2001:31). Borås: Högskolan i Borås.
Carlsson, Hans (1987). Utvecklingspsykologi. 3., uppl. Stockholm : Natur och kultur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar:
Metodik för barnintervjuer. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Ekegren, Staffan (1996). ”Det var ju inte dum jag var”: 13 dyslektiker begär ordet.
Eskilstuna: Eskilstuna stads- och landsbibliotek.
Engström, Ingemar & Larsson, Bo (2000). Kronisk somatisk sjukdom. Ingår i Gillberg, Christopher & Hellgren, Lars red. Barn- och ungdomspsykiatri. s. 317-327. Stockholm:
Natur och Kultur.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (1992). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Frisk, Max (2000). Dyslexi – specifika läs- och skrivsvårigheter. Ingår i Gillberg, Christopher & Hellgren, Lars red. Barn- och ungdomspsykiatri. s. 189-200. Stockholm:
Natur och Kultur.
Fry, Donald (1985). Children talk about books: seeing themselves as readers. Suffolk:
St Edmundsbury Press.
Funktionshindrades tillgång till kultur: Kartläggning och handlingsprogram (1998).
(Rapport från Statens Kulturråd 1998:3) Stockholm: Statens kulturråd.
Goldinger, Barbro (1986). Tonårstiden: utvecklingen från förpubertet upp till vuxen ålder. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gorman, Audrey J. (1999). Start making sense: Libraries don’t have to be confusing places for kids with reading disabilities. School Library Journal, vol. 45, no. 7, s. 22-25.
Gross, Melissa (2000). The imposed Query and information Services for Children.
Journal of Youth Services in Libraries, Winter, s. 10-17.
Hartman, Sven G. (1993). Handledning. (Skapande vetande, Rapport, 17) Linköping:
Universitetet i Linköping, Lärarutbildningen.
Hammarberg, Thomas (2000). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Ny, rev. uppl. (UD info). Stockholm: Utrikesdep., Regeringskansliet.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hongset, Herborg (1992). Lydbøker som alternativ lesning. Ingår i Lau, Jytte &
Hongset, Herborg, red. Lyttelœsning: om bruk av lydbøker og bok + band i undervisninga. s.42-50. Köpenhamn: Munksgaard.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm:
Natur och Kultur.
Kampmann, Jan (1998). Børneperspektiv og børn som informanter. Roskilde:
Børnerådet.
Koren, Marian (1998). The Right of the Child to Information and Its Practical Impact on Children’s Libraries. The New Review of Children’s Literature and Librarianship. vol 4 s. 1-16 .
Kuhlthau, Carol Collier (1994). Seeking Meaning: A Process Approach to Library and Information Services. New Jersey: Ablex Corporation.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Ingemar (2000). Open Media på bibliotek i Västsverige: Oaser för dem som har svårt att läsa. Ingår i Likvärdig service! Bibliotekens tjänster till äldre och
funktionshindrade. s. 109-121. Lund: Bibliotekstjänst.
Lathund: Anvisningar för rapportskrivning (1994). Elisabeth Ahlstrand, Rose-Marie Fahlén, Birgitta Hjelm, Kerstin Nilsson, Jan Sjögren. (Skapande vetande). Linköping:
Universitetet.
Lindell, CG & Sonya (1996). Dyslexi problem och möjligheter. Stockholm:
Utbildningsförlaget Brevskolan.
Lundberg, Ingvar &, Miller, Louise Guron (2000). Dyslexi- Hur formas ett handikapp?.
Ingår i Carlsson, Sven, G., Hjelmqvist, Erland & Lundberg, Ingvar, red. Delaktig eller utanför: Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp, s. 205-229. Umeå: Borea Lundberg, Ingvar (1992). Ett teoretiskt perspektiv på bok och band. Ingår i Lau, Jytte &
Hongset, Herborg, red. Lyttelaesning: om bruk av lydbøker og bok + band i undervisninga. s. 89-94. Köpenhamn: Munksgaard.
Lundberg Ingvar (1997). Olika forskningsperspektiv på dyslexi. Socialmedicinsk tidskrift, nr 1, s. 4-8.
Lundgren, Lena (2000). Barn frågar på bibliotek. Ingår i Barn frågar – kan biblioteket svara?: Om referensarbete för barn och ungdomar. Lena Lundgren (et al.). s. 33-56.
Stockholm: Länsbiblioteket i Stockholm län.
Läs & Skrivsvårigheter (1997). nr 3-4, s. 8.
Modigh, Birgitta & Magdalena Svanberg (2000). Från social verksamhet till uppsökande till ...? Ingår i Likvärdig service! Bibliotekens tjänster till äldre och funktionshindrade. s. 13-23. Lund: Bibliotekstjänst.
Nationalencyklopedin (1990). Band 4, s. 235. Höganäs: Bra Böcker.
Nielsen, Gyda Skat (1998). Dyslexia, an invisible handicap – a challange for the libraries. Scandinavian Public Library Quarterly (SPLQ) nr 3, s. 7-10.
Nilsson, Aliki (1998). Barn, böcker och bibliotek: en jämförande undersökning om hur närhet till ett folkbibliotek och den uppsökande verksamheten påverkar
”slukarbarnens” läsning. (Examensarbete i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, Institutionen för kultur- och biblioteksstudier 1998:22) Uppsala : Uppsala universitet.
Nilsson, Uno (1994). Förmedlingsmiljö. Ingår i Barnspåret: idébok för bibliotek. Anna Birgitta Eriksson (et al.) Lund: Bibliotekstjänst.
Norberg, Margareta (1998). The Dyslexia Campaign. Scandinavian Public Library Quarterly (SPLQ). nr 3, s.11-13.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bertil & Öhman, Maj (1997). Bli vän med orden: liten hjälpreda från A till Ö om läs- och skrivsvårigheter . Stockholm: Johansson & Skyttmo Förlag AB.
Persson, Lars-Olof, (2000). Att leva med kronisk sjukdom eller handikapp. Ingår i Carlsson, Sven, G., Hjelmqvist, Erland & Lundberg, Ingvar, red. Delaktig eller utanför:
Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp. s.45-63. Umeå: Borea.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3.
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rydsjö, Kerstin (2000). Referensarbete för barn – en litteraturöversikt. Ingår i Barn frågar – kan biblioteket svara?: Om referensarbete för barn och ungdomar. Lena Lundgren (et al.). s.15-32. Stockholm: Länsbiblioteket i Stockholm län.
Ryömä, Marketta (1998). Library services for the Visually Impaired in Finland.
Scandinavian Public Library Quarterly (SPQL). nr 3, s. 16-17.
Sever, Irene (1987). The Slow Reader and the Library. Libri. no. 37, s. 246-257.
Seth, Irène, Heimdal, Suzanne & Janson, Eva (1997 ). Dyslexi för föräldrar: en hjälp för dig som har barn med de läs- och skrivsvårigheter som samlats under begreppet dyslexi. Stockholm: Informationsförlaget.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Törnfeldt, Maria (1996). Läs med ögon och öron: Talböcker väcker läslust!. Barn &
Kultur, nr 1, s. 17-19.
Törnfeldt, Maria (1993). Att väcka läslust hos lässvaga barn och ungdomar: ett metodutvecklingsprojekt . Karlskoga: bibliotek.
Udd, Lena (1999). Lätt att hitta rätt i ombyggt bibliotek. Allt om hjälpmedel. nr 1, s. 18-19.
Ullström, Margareta (1998). ”Säg inte till nån att jag blivit en sån där som läser”: att skapa läslust bland pojkar på ett yrkesprogram. Bibliotek i samhälle, nr 2, s. 18-21.
Ullström, Margareta (2000). Att väcka läslust bland blivande unga män : rapport om ett läsprojekt på Nobelgymnasiet läsåret 1997 till 1998 .
Zetterlund, Karin (1998). Uppsökande verksamhet under luppen. DIK-forum. nr 8, s. 4-6.
Vakkari, P.( 1996). Library and information science: content and scope. Ingår i Olaisen, J., Munch-Pedersen, E. & Wilson, P., eds. Information science: from the development of the discipline to social interaction, s.169-231. Oslo: Scandinavien Univ. Press.
Wilson, T. D. (1981). On User Studies and Information Needs. The Journal of Documentation. vol. 37, no. 1, s. 3-15.
Elektroniska källor:
Tal- och punktskriftsbiblioteket (TPB) (2003-04-22) (Cia Sutinen, webbansvarig). Om TPB: Ordlista. http://www.tpb.se/omtpb/fragor/ordlista.htm [2003-04-28].
11 Bilagor
Bilaga 1: Enkätfrågor
1. Brukar du gå till biblioteket? ja nej sällan ibland
2. Går du själv till biblioteket ja nej ibland
- till vilket bibliotek? skolbiblioteket annat bibl.
3. Går mamma eller pappa till ja nej ibland
biblioteket åt dig?
4. Går du med skolan? ja nej ibland
- till vilket bibliotek? skolbiblioteket annat bibl.
5. Vad gör du på biblioteket:
tittar i böcker...
lånar böcker...
lånar band...
lånar talböcker...
spelar datorspel...
lånar film...
lånar datorspel...
lånar CD-skivor...
tittar i tidningar...
använder datorn...
eller
Gör du något annat?
...
...
6. Får du hjälp av bibliotekarien
att hitta det du vill ha? ja nej ibland
7. Trivs du på biblioteket? ja nej ibland
Kan du tänka dig att samtala med mig om vad du tycker om biblioteket?
Samtalet tar max en timme. Jag kommer att spela in samtalet på band. Vi kan träffas i skolan eller hemma hos dig, där det passar dig bäst.
Ja Nej
Namn: ... Tel nr: ...
TACK! för att du svarade
Vänliga hälsningar Anna Fahlbeck
Har du frågor får du gärna ringa till mig på tel. nr 13 12 13
Bilaga 2: Intervjumanual
En samling frågor, många snarlika. Frågorna ställs inte ordagrant som de står här utan är mer en checklista att alla frågetyper kommer med. Används utefter intervjusituationen.
Det är alltså inte meningen att alla frågor används vid varje intervju.
- Hur ofta går du till biblioteket skolan / fritiden - Berätta för mig om en gång du var på biblioteket
- Berätta för mig om en gång det var roligt på biblioteket tråkigt, obehagligt Följdfrågor: Vad skedde, vad gjorde du då, hur menar du då,
hur gick det sedan, berätta mer, hur tänkte du då, varför - Berätta hur känns det att vara på biblioteket
- Hur känner du för biblioteket, vad betyder biblioteket för dig - Vad tror du folk gör på biblioteket
- Hur använder du biblioteket, vad gör du på biblioteket/vad finns det att göra - Berätta för mig hur du gör för att hitta / få det du vill ha på biblioteket
Copingstrategier Hjälpmedel Knyta an situationen: pratade du med någon, trevl - Vad gör du när du inte hittar någonting / det du vill ha
Vilka hinder möter dig i biblioteket
- Vad för sorts medier (böcker, berättelser, litteratur, musik, dator-) gillar du - Vilka av bibliotekets hjälpmedel använder du
- Vad tycker du är bra med biblioteket/Vad tycker du är dåligt - Vad tycker du att biblioteket gör för dig, kan erbjuda dig - Vilken nytta har biblioteket för dig
- Hur skulle du vilja göra ditt bibliotek bättre –
- Eller hur tycker du ett bra bibliotek skulle vara för dig
- Berätta för mig om hur det går till när mamma eller pappa lånar åt dig - Varför går du inte till biblioteket