Trygghet

Aspelin skriver att för att kunna fostra karaktärer krävs förtroende. Ett förtroende bygger man upp som lärare genom att vara intresserad av var och en av de elever man möter genom att se och lyssna på dem. I våra intervjustudier har vi fått detta bekräftat då flera av eleverna just uttrycker att lärare ska bry sig, vara glada och tro på att man kan.

Hansson skriver hur eleverna i hennes studie vill ha lärare som är både snälla och stränga, att det är arbetsro i klassrummet utger en trygghet. Eleverna i våra studier talar om att förstå vad man ska göra och om man inte förstår så sitter man bara och gör ingenting eller stör med mobiler eller genom att tala med andra. Tydlighet ger trygghet. Att ha en känsla av att klara av vad som förväntas av en som elev uttrycker många elever vara viktig för att ta itu med sina uppgifter. Här krävs att vi alltid går in i varje lektion och visar vad som ska göras från det vi börjar tills vi slutar, tydligt både skriftligt och muntligt.

Evenshaug och Hallen talar om att vänner och grupptillhörighet är störst under ungdomen. Detta kan vi även se att våra elever i studierna bekräftar genom att uttrycka att en av anledningarna till att gå till skolan är kompisarna.

Hugo beskriver som en av sina slutsatser vilken betydelse elevens känsla av delaktighet har. Vidare förklarar han att detta beror på att känslan av tillhörighet i verksamheten och att ha inflytande i

verksamheten. Detta kan vi även se i våra elevintervjuer där eleverna beskriver hur de vill få möjlighet att visa kunskaper på flera sätt.

26

Elever på Yrkesgymnasium bör få möjlighet att vara med och påverka hur de ska visa kunskaperna i sina kursmål, detta anser vi vara en viktig del när man startar upp en ny kurs som lärare för att på så vis skapa en känsla av trygghet inför vad som komma skall. Ungdomar vill känna att de får bestämma och de vill ta ansvar, därför ska vi som jobbar med ungdomar fråga dem om deras åsikter innan vi bestämmer.

Eleverna behöver känna att det existerar ett klimat där det går bra att göra fel i klassrummet, där det finns utrymme för att rätta till det som blir fel, både när det gäller uppgifter och uppförande. Vi är medvetna om att vi i vår diskussions del skrivit mest när det gäller relation och motivation, vi tror båda att när relation finns så kommer även trygghet och motivation att bi möjlig.

I läroplanen står följande:

”Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar

förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas.”(s.8)

27

Handlingsförslag till Yrkeslärare på Yrkesgymnasium

Dessa förslag är framtagna för att vi vill dela med oss av vad vi lärt oss och förstått, dels från Malmö Högskola och vårt examensarbete samt även från vårt personliga kapital. Hoppas att de ska vara till nytta för någon.

 Var en glädjespridare genom att hälsa god morgon, le, ge komplimanger, bekräfta och uppmärksamma när någon lyckats med både små och stora saker. Ardoris (2009) och Aspelin (2010)

 Tyck om skolans alla elever och all personal, välj att fokusera på de goda sidorna hos dina medspelare. Hugo (2011)

 Var intresserad av vad som fångar elevernas intresse i skolan och på fritiden, prata med dem, lyssna och dela med av dig själv. Hugo (2011)

 Dela med dig av det som fungerar till dina kollegor, samarbeta. Ardoris (2009)

 Var vuxen i ditt förhållningssätt till eleverna, våga vara personlig men låt bli att vara privat. Skaffa en relation innan du försöker lära ut massa kunskaper. Hansson (2012) och Ardoris (2009)

 Förstå vad varje enskild elev förstår innan du börjar berätta vad du tycker att de ska förstå. Hugo (2011)

 Bli inte frustrerad om ni pratar om annat än kursmålen på lektionen. Bli trygg i din läroplan och dess mjuka värden samt var med och forma nya samhällsmedborgare med intressanta diskussioner. Hugo (2011)

 Avsätt en halv dag till att introducera din kurs, förtydliga vad just din kurs handlar om och vad som förväntas att lärandet ska ha blivit efter att den avslutats. Hugo (2011)

 Låt eleverna vara med och bestämma vad som ska göras för att de kunskapsmål som kursen kräver ska uppfyllas kommer bli möjlig. Tipsa gärna om vad som gjorts tidigare för att nå dessa kunskapsmål, men var öppen för nya idéer.

28

 Utgå ifrån en 16 - 20-åring  när  du  tolkar  kursmålen  i  kursplanerna,  ”vad  är  rimligt  att   kunskapen  inom  detta  område  ska  bli  efter  100  timmars  undervisning?”.  Det  är  lätt  att  lägga   sig för högt om man utgår ifrån de kunskaper man själv skaffat sig på kanske över 20 år.

 Dela ut en beskrivning på de moment som förväntas i kursen och vad som krävs för de olika betygen efter att kursen introducerats och eleverna varit med och bestämt.

 Återkoppla varje månad, följ upp hur varje elev ligger till och hitta en plan när behovet finns för att komma ikapp.

 Genomför varje lektion tydligt och strukturerat. Gör det möjligt att bli färdig och klara av utan att  behöva  ta  hem  läxa.  Ta  tid  till  att  avsluta,  fråga  eleverna  ”vad  av  detta  som  vi  gjorde  idag   ska  vi  fortsätta  med,  vad  ska  vi  sluta  med  och  vad  ska  vi  börja  med?”  Hansson  (2012)  och   Hugo (2011)

 Tänk på att göra det möjligt att på mer än ett sätt visa sina kunskaper. Hugo (2011) och Hansson (2012)

 Håll kontakt med mentorselevernas föräldrar, via mejl och sms förmedla positiva framgångar och aktiviteter.

 Bygg upp ett förtroende, visa att du går att lita på. Våga sätta gränser, tänk på att ge negativ kritik enskilt men ge positiv feedback högt och tydligt för hela gruppen. Ardoris (2009)

 Fira alla framgångar tillsammans med eleverna.  Fira alla framgångar tillsammans med kollegorna.

29

Referenser

Ardoris, Igor (2009) Målmedvetet lärarskap – att arbeta med mätbara och omätbara mål i

skolan. Gothia förlag.

Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Gleerups Utbildning AB.

Evenshaug och Hallen, Oddbjörn och Dag (2001). Barn och Ungdomspsykologi.

Studentlitteratur AB.

Hansson, Susanne (2012). Doktorsavhandling. Den nödvändiga osäkerheten. Estetiska -

filosofiska fakulteten. Karlstad University Studies.

Hugo, Martin (2011). Från motstånd till framgång – att motivera när ingen motivation finns.

Liber AB.

Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB

SKOLFS 2011:144, Läroplan för gymnasieskolan

30

Bilaga

Till elever på xx gymnasiet, xxxxxxx.

Vi är två blivande yrkeslärare som skriver ett examensarbete på 15hp i nivå. Examensarbetet ska handla om Vad motiverar eleverna i skolan?

För vår undersökning är det viktigt för oss att ta del av elevernas åsikter. Vi kommer därför intervjua ett visst antal elever på skolan och spela in dessa samtal på band. Vi beräknar att intervjuerna kommer att ta maximalt en timme.

Dessa intervjuer genomförs någon gång mellan måndag 18/3 och fredag 22/3 i vecka 12 på xx gymnasiet.

Intervjuerna skrivs ut, sammanställs och bildar underlag för vår analys. Inga person-namn kommer att skrivas ut, vare sig i utskrift eller i den slutgiltiga uppsatsen. Direkta citat kan komma att användas i det färdiga arbetet.

För att eleverna ska vara säkra på att vi har uppfattat den rätt får de därför möjlighet att godkänna sammanfattningen.

Elevernas Medverkan i studien är frivillig. Vår förhoppning är att ni vill delta i studien. För att försäkra oss om att ni fått del av informationen och vill delta i studien ber vi er att ta med nedanstående talong och lämna den till Barbro eller Anna-Lena senast måndag 18/3.

För fler frågor kan ni kontakta: Evelin tfn. 070xxxxxx eller Ewa tfn.076xxxxxx

Vi är mycket tacksamma för er medverkan!

Evelin Valentinsson och Ewa le Grand

………      

Vill delta i studien

31