Hade en annan metod kunnat väljas?
För att besvara studiens syfte om äldre medarbetares upplevelse av distansarbete under pågående pandemi valdes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Metodvalet ansågs passande eftersom en djupare förståelse av informanternas upplevelse söktes. Vidare togs beslutet om semistrukturerade intervjuer mot bakgrund av studiens outforskade ämne, där möjlighet att ställa följdfrågor möjliggör att få en djupare förståelse. En fördel med kvantitativ metod är att en större population kan nås vilket ökat möjligheten att generalisera datamaterialet. I denna studie ämnar vi att undersöka medarbetares subjektiva upplevelse och har därmed inte för avsikt att resultatet ska generaliseras. Det hade även varit möjligt att genomföra intervjuer med en mer strukturerad intervjuguide men vi gör bedömningen att slutna frågor hade inneburit svårigheter att låta informanten prata fritt om det som hen ansåg som viktigt.
En av de frågor som bör diskuteras är genomförandet av digitalt intervjuer. Digitala intervjuer kan, i jämförelse med fysiska möten, innebära en svårighet att läsa av varandras kroppsspråk. Vid några tillfällen under intervjuerna uppstod även brus, vilket innebar att vissa ord inte gick att tyda vid transkribering. Vi gör dock bedömningen att de videoinspelade intervjuerna var fullt acceptabelt som datainsamlingsmetod. I efterhand kan vi även konstatera att digitala möten är något som informanterna har erfarenhet av efter att ha arbetat på distans och därmed var detta inte en främmande situation. Vår avsikt var att genomföra en pilotintervju för att utvärdera intervjuguiden. På grund av den svaga responsen lades istället ett gediget arbete på att utforma en relevant intervjuguide. För att stärka studiens trovärdighet har respondentvalidering tillämpats, vilket innebär att resultatet rapporteras till informanterna (Bryman, 2018). I denna studie bekräftade informanterna att de citat som valts ut till studiens empiri stämmer överens med informantens uppfattning.
Finns det brister i urvalet?
Ett kritisk resonemang bör även föras kring studiens urval, vilket var ett målinriktat urval där informanterna valts ut på ett strategiskt sätt. Studien ämnade att undersöka äldre medarbetares upplevelser och därmed var ett målinriktat urval passande i förhållande till syftet. Studien baseras på fem informanter som tillhör olika enheter inom HR-staben, vilket bidrog till att vi fått en bredare och mer omfattande bild av distansarbetet. Totalt kontaktades 17 personer inom HR-staben vilket resulterade i fem informanter. Den svaga responsen kan ha medfört att de personer som var mest intresserade av att berätta om sin upplevelse av distansarbete tackade ja till att delta. Å andra sidan
26
visade det empiriska materialet att informanterna hade liknande uppfattningar om arbetet på distans och mättnad av data upplevdes även efter att fem intervjuer genomförts.
Hade bearbetning och analys kunnat göras på annat vis?
De inspelade intervjuerna har transkriberats i sin helhet och datamaterialet analyserades tematiskt. Vi valde att transkribera varandras intervjuer i syfte att ta oss an datamaterialet på ett objektivt sätt. Den tematiska analysen genomfördes därefter gemensamt. Det finns en medvetenhet om att andra teman hade kunnat upptäckts om någon annan utfört analysen. Det har därför varit viktigt att, under studiens gång, visa transparens samt beskriva tillvägagångssätt på ett tydligt och systematiskt sätt i syfte att stärka reliabiliteten (Kvale & Brinkmann, 2014). Tematiska analys som analysmetod valdes med stöd i Bryman (2018) och Braun & Clarke (2006) och var, sett till studiens syfte, en passande metod för att identifiera koder och teman.
Vilken förförståelse och kunskap har forskaren?
Vår egen förförståelse och kunskap i ämnet är något vi reflekterat över under studiens gång. Vi har, precis som informanterna fått göra förändringar på grund av rådande situation med covid-19 och har därmed erfarenhet av studier på distans under pågående pandemi. En farhåga var att vi skulle tro oss veta vad informanten menar och därmed inte lyssna fullt ut. Vi har därmed haft en medvetenhet och strävan efter att låta informantens upplevelse vara central i intervjuerna.
Förslag till vidare forskning
Denna studie har undersökt upplevelsen av distansarbete, som pågått under extraordinära omständigheter till följd av covid-19, ur äldre medarbetares perspektiv. Den pågående digitaliseringen i kombination med pandemin bidrar troligtvis till att fler människor kommer arbeta på distans i framtiden. Således påverkar distansarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå och är samtidigt ett högaktuellt forskningsområde. Vårt förslag på vidare forskning är att undersöka om det finns ytterligare generationsskillnader kopplade till upplevelsen av distansarbete som är viktiga att åskådliggöra, för att få en bredare förståelse för yngre och äldre medarbetares likheter och olikheter.
27
Referenser
Allen, J. M., & Hart, M. (1998). Training Older Workers: Implications for HRD/HPT Professionals. Performance Improvement Quarterly, 11(4), 91–102.
https://doi.org/10.1111/j.1937-8327.1998.tb00109.x
Almeida, F., Santos, J. D. & Monteiro, J. A. (2020) The Challenges and Opportunities in the
Digitalization of Companies in a Post-COVID-19 World. IEEE Engineering Management Review, 48 (3), 97-103. https://doi.org/10.1109/EMR.2020.3013206
Antonakis, A., & Atwater, L. (2002). Leader distance: a review and a proposed theory. The Leadership Quarterly, 13(6), 673–704. https://doi.org/10.1016/S1048-9843(02)00155-8
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (AFS 2001:1) Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatoriskt och social arbetsmiljö. (AFS 2015:4) Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Arbetsmiljölag. (SFS 1977:1160) Arbetsmarknadsdepartementet ARM.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete vid bildskärm samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (AFS 1998:5) Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbete-vid-bildskarm-foreskrifter-afs1998-5.pdf
Bogardus, E. S. (1927). Leadership and Social Distance. Sociology and Social Research, 12, 173-178. Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Brocklehurst, M. (2001). Power, Identity and New Technology Homework: Implications for `New Forms’ of Organizing. Organization Studies, 22(3), 445–466.
https://doi.org/10.1177/0170840601223003
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Charness, N. (2006). Work, Older Workers, and Technology. Generations, 30(2), 25–30.
http://proxy.ub.umu.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=snh &AN=22601458&site=ehost-live&scope=site
Charness, N. & Czaja, S. J. (2006). Older Worker Training: What We Know and Don't Know.# 2006 22. AARP.
Czaja, S. J. & Lee, C. (2007). The impact of aging on access to technology. Universal Access in the Information Society, 5(4), 341–349.
De Vos, J. (2020). The effect of COVID-19 and subsequent social distancing on travel behavior. Transportation Research Interdisciplinary Perspectives, 5.
https://doi.org/10.1016/j.trip.2020.100121
Erskine, L. (2012). “Defining relational distance for today’s leaders”. International Journal of Leadership Studies, 7 (1), 96-113
28
%27s_leaders
Europaparlamentet. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande. (No. 32006H0962).
http://data.europa.eu/eli/reco/2006/962/oj/swe
Feldman, D. C. & Gainey. W. (1997). Patterns of telecommuting and their consequences: Framing the research agenda. Human Resource Management Review, 7(4), 369–388.
https://doi.org/10.1016/S1053-4822(97)90025-5
Folkhälsomyndigheten. (9 november 2020a). Folkhälsomyndighetens arbete med covid
19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/
Folkhälsomyndigheten. (14 december 2020b). Arbete hemma
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/arbete-hemma/
Folkhälsomyndigheten. (19 februari, 2021c). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av Covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/
Ford, J.D., Ford, L.W., & D’Amelio, A. (2008). Resistance to Change: The Rest of the Story. Academy of Management Review, 33 (2), 362-377. https://doi.org/10.5465/AMR.2008.31193235
Giddens, A. (1996). Modernitetens följder. Lund: Studentlitteratur.
Graham, H. (2020). Hysteresis and the sociological perspective in a time of crisis. Acta Sociologica, 63 (4), 450–452. https://doi.org/10.1177/0001699320961814
Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) (2018). Den lärande organisationen 2.0. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Hagberg, J., Sundstrom, M. & Egels-Zandén, N. (2016). "The digitalization of retailing: an exploratory framework", International Journal of Retail & Distribution Management, 44 (7), 694-712.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1108/IJRDM-09-2015-0140
Hiremath, P., Suhas Kowshik, C., Manjunath, M., & Shettar, M. (2020). COVID 19: Impact of lock-down on mental health and tips to overcome. Asian Journal of Psychiatry, 51, 102088–102088.
https://doi.org/10.1016/j.ajp.2020.102088
Kanfer, L., Lyndgaard, S. F., & Tatel, C. E. (2020). For Whom the Pandemic Tolls: A Person-Centric Analysis of Older Workers. Work, Aging and Retirement, 6(4), 238–241.
https://doi.org/10.1093/workar/waaa014
Kooij, D. (2020). The impact of the Covid-19 pandemic on older workers: The role of self-regulation and organizations. Work, Aging and Retirement, 6(4), 233–237.
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1093/workar/waaa018
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lee, C., Czaja S. J. & Sharit, J. (2008). Training Older Workers for Technology-Based Employment. Educational Gerontology, 35(1), 15–31. https://doi.org/10.1080/03601270802300091
Leonardi, P. (2021). COVID‐19 and the New Technologies of Organizing: Digital Exhaust, Digital Footprints, and Artificial Intelligence in the Wake of Remote Work. Journal of Management Studies, 58(1), 247–251. https://doi.org/10.1111/joms.12648
29
Mazoyer, O. & Lundqvist, S. (2018). Industri 4.0 - Hållbar produktion med ekonomisk tillväxt och förbättrade arbetsförhållanden. [Examensarbete inom teknik, KTH]. DiVA.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1238564/FULLTEXT01.pdf
Morris, V., & Venkatesh, V. (2000). AGE DIFFERENCES IN TECHNOLOGY ADOPTION DECISIONS: IMPLICATIONS FOR A CHANGING WORK FORCE. Personnel Psychology, 53(2), 375–403.
https://doi.org/10.1111/j.1744-6570.2000.tb00206.x
Nagel, L. (2020). The influence of the COVID-19 pandemic on the digital transformation of work. International Journal of Sociology and Social Policy, 40(9/10), 861–875.
https://doi.org/10.1108/IJSSP-07-2020-0323
Napier, B. J., & Ferris, G. R. (1993). “Distance in organizations”. Human Resource Management. 3(4), 321-357. https://doi.org/10.1016/1053-4822(93)90004-N
Neufeld, D. J., Wan, Z., & Fang, Y. (2010). Remote Leadership, Communication Effectiveness and Leader Performance. Group Decision and Negotiation, 19(3), 227–246.
https://doi.org/10.1007/s10726-008-9142-x
Parviainen, T., Tihinen, M., Kääriäinen, J. & Teppola, S. (2017). Tackling the digitalization challenge: how to benefit from digitalization in practice. International Journal of Information Systems and Project Management, 5(1), 63–77. https://doi.org/10.12821/ijispm050104
Pensionsmyndigheten. (16 april 2020). Höjd pensionsålder.
https://www.pensionsmyndigheten.se/ga-i-pension/planera-din-pension/hojd-pensionsalder
Region Västerbotten. (1 mars 2021). Organisation och verksamheter.
https://www.regionvasterbotten.se/organisation-och-verksamheter
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie - forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Schwertner, K. (2017). Digital transformation of business. Trakia Journal of Sciences, 15(Suppl.1), 388–393. https://doi.org/10.15547/tjs.2017.s.01.065
Shark, J., Czaja, S. J., Hernandez, M., Yulong, Y., Perdomo, D., Lewis, J. E., Lee, C., Nair, S. (2004). An evaluation of performance by older persons on a simulated telecommuting task. The Journals of Gerontology. Series B, Psychological Sciences and Social Sciences, 59(6), P305–P316.
https://doi.org/10.1093/geronb/59.6.P305
Smittskyddslag (SFS 2004:168). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukv
ardslag_sfs-2017-30
Snickars, P. (2014). Digitalism - när allting är internet. Upplaga 1. Stockholm: Volante SOU (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle – fyra temarapporter.
Näringsdepartementet, 2016:85.
SOU (1998). Distansarbete. Betänkande av distansarbetsutredningen. Arbetsmarknadsdepartementet, 1998:115.
Sun, J., Harris, K., & Vazire, S. (2020). Is well-being associated with the quantity and quality of social interactions? Journal of Personality and Social Psychology, 119(6), 1478-1496.
http://dx.doi.org/10.1037/pspp0000272
Urick, M. (2020). Generational Differences and COVID-19: Positive Interactions in Virtual Workplaces. Journal of Intergenerational Relationships, 18(4), 379–398.
30
Vedina, D. & Dolan, S. L. (2014). Elder Employees’ Well-Being Following Organizational
Restructuring: Testing the Direct and the Moderating Effects Among Spanish Workers. Journal of Workplace Behavioral Health, 29(2), 143–174.
https://doi.org/10.1080/15555240.2014.897159
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vilhelmson, B. & Thulin E. (2016). Who and where are the flexible workers? Exploring the current diffusion of telework in Sweden. New technology, work, and employment, 2016-03, Vol.31 (1), p.77-96. https://doi.org/10.1111/ntwe.12060
Williamson, E.J., Walker, A.J., Bhaskaran, K. et al. (2020). Factors associated with COVID-19-related death using OpenSAFELY. Nature (584), 430–436 (2020). https://doi.org/10.1038/s41586-020-2521-4
World Health Organization, WHO. (12 oktober 2020a). Coronavirus disease (COVID-19).
https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses
World Health Organization, WHO. (11 mars 2020b). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020.
https://www.who.int/director- general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
Yeatts, D. E., Folts, W. E. & Knapp, J. (2000). OLDER WORKERS’ ADAPTATION TO A CHANGING WORKPLACE: EMPLOYMENT ISSUES FOR THE 21st CENTURY. Educational Gerontology, 26(6), 565–582. https://doi.org/10.1080/03601270050133900
Bilaga 1 - Intervjuförfrågan
Hej!Vi är två studenter, Lovisa Burström och Amanda Fousinette, som läser tredje och sista året på Personalvetarprogrammet vid Umeå Universitet. För tillfället skriver vi vårt examensarbete, vilket kommer handla om upplevelsen kring det ofrivilliga distansarbetet hos äldre medarbetare under pågående pandemi.
Vårt ämne baseras på den pågående pandemin, och där digitala lösningar och distansarbete föreslås av Folkhälsomyndigheten för att minska smittspridningen av covid-19. De förändringar som covid-19 har medfört har varit svåra att förutse, vilket bidrar till att effekterna av distansarbete och ökad digitalisering för äldre medarbetare är problematiskt att predicera. Möjligheten till att arbeta på distans diskuteras även ofta i en förmånskontext, men däremot finns ett kunskapsglapp gällande upplevelsen och effekterna av det ofrivilliga distansarbetet till följd av en pandemi. Med bakgrund i detta är det av allra största vikt att undersöka hur äldre medarbetare upplever det ofrivilliga distansarbetet, i synnerhet för att minska risken för en ohälsosam arbetsmiljö.
Till följd av ovanstående, är vi intresserade av att intervjua HR-medarbetare inom Region Västerbotten som till följd av pandemin har behövt börja arbeta på distans. För att erhålla perspektivet på äldre medarbetare, önskar vi att genomföra en intervju med dig som är 50 år eller äldre. Intervjuerna kommer genomföras digitalt, och kommer att pågå under max en timme. För planeringens skull ser vi gärna att intervjun sker någon gång f r o m vecka 6.
Skulle du kunna tänka dig att medverka? Nedan följer förslag på tider. Återkom gärna med en eller flera tider som passar. Önskar du annan tid skriv detta, vi är flexibla.
V. 6 Torsdag 11/2 kl. 10 Fredag 12/2 kl. 10 Torsdag 11/2 kl. 13. Fredag 12/2 kl. 13 V. 7 Måndag 15/2 kl. 10 Torsdag 18/2 kl. 10 Måndag 15/2 kl. 13 Torsdag 18/2 kl. 13 Tisdag 16/2 kl. 10 Fredag 19/2 kl. 10 Tisdag 16/2 kl. 13 Fredag 19/2 kl. 13 Onsdag 17/2 kl. 10 Onsdag 17/2 kl. 13 Allt gott!
Med vänliga hälsningar,
Lovisa Burström & Amanda Fousinette
Information: Medverkan är helt frivillig och det går att avbryta när som helst, innan, under eller efter intervjun. Det insamlade materialet kommer endast att användas till denna studie och kommer att raderas direkt efter att studien är färdigställd. Alla deltagare är anonyma och det kommer inte gå att utläsa vem som har sagt vad i studien.
Bilaga 2 – Intervjuguide
• Presentera oss själva och studien • Informera om etiska krav• Informera om respondentvalidering
Bakgrund
Vad arbetar du med?
Vilken anställningsform / hur många timmar arbetar du i veckan? Hur länge har du arbetat inom Region Västerbotten?
Till hur stor del arbetar du hemifrån? Hur länge har du arbetat på distans?
Är det ett krav att arbeta på distans? (Vad säger AG, hur går dialogen kring distansarbete/arbeta på kontoret?