4.4 Partiets användning av Politics of fear
4.4.2 Trygghet
I följande stycken presenterar vi, enligt modell 1 på sidan 27, vad Sverigedemokraterna anser är internationell och nationell trygghet.
4.4.2.1 Trygghet: Exempel från grannländer (Modellen, 3)
Sverigedemokraterna vill: [...] Återgå till en ansvarsfull invandringspolitik där invandringen begränsas till en nivå som inte är högre än i våra grannländer.
(SDi)
Sverigedemokraterna menar att våra grannländer uppnår den trygghet partiet eftersträvar gällande invandringspolitik. De goda exemplen prioriterar begränsad asyl- och
anhöriginvandring, något Sverigedemokraterna vill införa i Sverige.
Vilka är då ”våra grannländer”? Sverigedemokraterna väljer att inte definiera begreppet ytterligare utan de antar att läsaren är så pass insatt att hon vet vilka närliggande länder som har begränsad invandring. Uttrycket ”grannländer” går att definiera olika beroende på om läsaren tänker utifrån ett lokalt perspektiv eller ett världsperspektiv: Norge, Danmark och Finland? Island? Tyskland och Polen? Baltikum? Hela Europa?
4.4.2.2 Trygghet: Sverigedemokraternas politik (Modellen, 4)
Vårt Sverige är ett tryggt Sverige och det är folkets förtroende vi söker. Vi struntar i om etablissemanget betraktar oss som kusinen från landet eller som något katten släpat in. Vi struntar i nedsättande epitet och tillmälen. Vi struntar i hatkampanjer och försök att tysta ned oss eller stänga oss ute.
(Åkesson 2011)
Sverigedemokraterna använder Politics of fear för att öka rädslan för framtiden, vilket ökar läsarens känsla av nationalism och engagemang för frågor som rör politiken. För att gynnas av strategin erbjuder Sverigedemokraterna en lösning på alla de problem och hot de målar upp i sina texter. Genom att skrämma upp väljarna och sedan erbjuda löften om trygghet kan Sverigedemokraterna vinna fler röster.
Invandring
För att komma tillrätta med [växande utanförskapsområden] menar vi att Sverige kraftigt måste begränsa invandringen. Nivån måste ligga på en sådan nivå att de invandrare som invandrat till Sverige ges möjlighet att anpassa sig till det svenska samhället.
4 Resultat & analys
31
I Sverigedemokraternas politik framgår det att de vill begränsa invandringen för att skydda den svenska gemenskapen. När partiet skriver om invandring är de tydliga med vad de vill men de skriver på ett sådant sätt att det är svårt för läsaren att avgöra om kraven är möjliga eller inte. Istället för ökad invandring vill Sverigedemokraterna lägga ”En extra miljard kronor till flyktinghjälp i närområdena.” (SDa). Varifrån får de den extra miljarden, hur mycket pengar läggs på flyktinghjälp idag och vad är ett närområde?
Heradstveit och Bjørgo (1996) menar att de konnotativa kontexterna är viktiga för politisk kommunikation då avsändaren, genom att använda olika retoriska uttryck och begrepp, kan förutse vilka konnotationer han kan skapa hos läsaren. På samma sätt kan avsändaren skapa känslor och associationer hos läsarna utan att behöva visa undermeningen med texten. Detta knep gäller för användningen av komplicerade och abstrakta ord samt försköningar och används av Sverigedemokraterna för att läsaren ska kunna bilda sina egna positiva åsikter om partiets politik. Ett iögonfallande exempel är att Sverigedemokraterna vill ”Höja
återvandringsbidraget och stimulera utlänningar utan skyddsbehov och möjlighet till egen försörjning att återvända hem.” (SDi).
Mångkultur och assimilering
Stopp för islamiseringen av Sverige. (SDj)
Sverigedemokraterna menar att mångkultur är en negativ konsekvens av den ökande invandringen. Istället för mångkultur vill Sverigedemokraterna återinföra den assimilationspolitik som förekom i Sverige fram till år 1975 då det fanns en uttalat överordnad majoritetskultur och ”där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen” (SDg). Med ”den svenska nationen” menar Sverigedemokraterna kulturen och inte de geografiska ramarna. På samma sätt menar de att ”den överordnade majoritetskulturen” är Sverige, i bemärkelsen den svenska nationens kulturella traditioner. För att hjälpa invandrarna att överge sina ursprungliga kulturer vill Sverigedemokraterna att ”allt statligt och kommunalt stöd som syftar till att invandrare skall bevara och stärka sina ursprungliga kulturer och identiteter dras in. Parallellt med detta skall stödet till bevarandet och levandegörandet av det svenska kulturarvet öka. Invandrare som kommer till Sverige skall erbjudas grundläggande utbildning i det svenska språket, svenska lagar, svensk historia och svensk kultur och samhällsliv.” (SDg).
Sverigedemokraterna ser assimilationspolitiken som en trygghet då de vill bevara den svenska kulturen. Samtidigt använder de uttrycket ”utländska kulturimpulser” i bemärkelsen: ”en begränsad mängd invandrade individer av annan kulturell bakgrund och som ännu inte är fullt ut assimilerade och som hyser ytliga utländska kulturimpulser i form av till exempel mat, kläder och dans, som den infödda befolkningen tagit till sig och uppskattar” (SDg). Kortfattat
4 Resultat & analys
32
kan denna mening vara ett sätt för Sverigedemokraterna att legitimera att vi i Sverige är glada i både pizza och tacos1.
Sverigedemokraterna poängterar att det i vissa fall inte är lägligt att assimilera alla kulturer. De förklarar att det finns ”vissa nationer med hävdvunnen historisk rätt till det territorium de bebor [som] saknar realistiska förutsättningar att kunna skapa och upprätthålla en egen stat” (SDh) och tar samerna som exempel. Enligt partiet bör samerna få ”långtgående kulturell autonomi”, det vill säga tillstånd att inte behöva assimileras in i den finska eller svenska nationen.
Ålderdom
Det handlar om trygghet på ålderns höst, att vi garanterar dem som arbetat och slitit, bidragit till den gemensamma välfärden varje dag i hela sina liv, en meningsfull och värdig ålderdom.
(Åkesson 2011)
Sverigedemokraterna har valt ålderdom som en av sina hjärtefrågor. De menar att Sveriges pensionärer har det dåligt och partiet arbetar för en sänkt skatt, värdig äldrevård, riktig mat och förbättrad livskvalitet. Även när Sverigedemokraterna skriver om ålderdomsfrågan är de abstrakta i sina formuleringar och fakta. Till exempel är ett av partiets krav ”Ett ökat antal trygghetsboenden” (SDj). Hur många är ett ”ökat antal” och vad är ett ”trygghetsboende”? Ett annat exempel från samma text är kravet på ”kraftigt förbättrade ekonomiska villkor för pensionärerna”. Vad innebär kraftigt förbättrade och vad menar partiet med ekonomiska villkor?
Texterna om ålderdom kopplas oftast till invandringsfrågan. Därför kommer vi att analysera ålderdomsfrågan ytterligare tillsammans med invandringsfrågan under rubriken Kopplingar
utan logiska samband på nästa sida. Det svenska kulturarvet
Sverigedemokraterna kallar sig själva för det Sverigevänliga partiet. I texten Det
Sverigevänliga partiet (SDc) presenterar de sin ideologi som följer: ”Vi önskar oss ett
varmare samhälle där människor känner trygghet och visar omtanke genom att ta ansvar för varandra. Ett samhälle byggt på samhörighet är en förutsättning för en gemensamt finansierad välfärdspolitik, låg brottslighet och en fungerande arbetsmarknad.”.
Folkhemmet och välfärden
Sverigedemokraterna betraktar folkhemstanken som en i grunden socialkonservativ idé. Visionen om ett återupprättat folkhem, där samhörigheten inte är baserad på klass- utan
1
Det talades bland annat om ”assimilerad kebab” när Jimmie Åkesson var med i Betnér Direkt på Kanal 5 den 21 maj 2012.
4 Resultat & analys
33
nationstillhörighet och där alla medborgare är garanterade en hög nivå av fysisk, ekonomisk och social trygghet, är också vägledande för Sverigedemokraternas politik på välfärdsområdet.
(SDk)
Citatet visar att Sverigedemokraterna vill främja tanken om folkhemmet. Termen folkhem myntades på 1930-talet av den dåvarande socialdemokratiska statsministern Per-Albin Hansson. Med detta uttryck menade han att varje människa skulle vara lika värd, det vi idag kallar för välfärd (Linderborg i Hellström & Nilsson m.fl. 2012). Hansson poängterade även vikten av tradition och politisk konservatism, frågor som nu Sverigedemokraterna har tagit över. Sverigedemokraterna har tagit frågan nationalism från den europeiska
socialkonservativa rörelsen, som såg nationalismen som ”det enskilt viktigaste verktyget i arbetet med att bejaka den gemensamma identiteten och samhällets inre solidaritet” (SDh). I Sverigedemokraternas texter har vi identifierat följande nyckelord i frågan om välfärd: gemenskaper, konservatism, gemensam identitet och nationalism. Att traditioner och politisk konservatism är viktigt för Sverigedemokraterna visar de bland annat i texten
Mångkulturalism (SDg) där de förklarar att de vill att Sverige ska gå tillbaka till hur det såg ut
på 1960-talet, då de menar att det var tryggare att bo i landet. Partiet vill även öka stödet för bevarandet av det svenska kulturarvet. De vänder sig till väljarna och förklarar att
”Tillsammans kan vi återupprätta gemenskapen i samhället med familjen i centrum. Med din hjälp kan vi åstadkomma en förändring.” (SDj).
Analyserna kring modell 1 leder oss in i en annan del av Politics of fear, där vi förklarar hur Sverigedemokraterna gör kopplingar utan logiska samband.