Sammanfattning Titel: Rädsla, hot och trygghet

(1)

1

(2)

Sammanfattning

Titel: Rädsla, hot och trygghet English title: Fear, Threat and Security Författare: Stina Solin, Louise Sparr Lärosäte: Linnéuniversitetet, VT -12

Uppsatsen utgår från politisk kommunikation och syftet är att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter. Eftersom Sverigedemokraterna är nya i riksdagen blev de

uppsatsens fallstudie. Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter genom retorik och politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan övertala väljarna genom rätt uppbyggnad och ordval. Vi har valt inriktningen politisk retorik och vår

problemformulering är: På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter?

Uppsatsens teoretiska ram utgår från politisk kommunikation och smalnar sedan av i PR, impression management, propaganda och Politics of fear. De senare kom att bli det största sambandet mellan teorin och analysen.

Studiens metod är en kvalitativ textanalys där målet var att visa vad Sverigedemokraterna pratar om och hur de pratar om det (kvalitet), inte hur ofta (kvantitet). För att lättare hitta dolda påverkansfaktorer är textanalysen indelad i en retorisk del och en propagandadel.

Empirin består av informationsmaterial med Sverigedemokraternas nationella organisation som avsändare och behandlar två av Sverigedemokraternas hjärtefrågor: invandring och ålderdom. Analysen innefattar sju texter från hemsidan och sex texter från det tryckta materialet och lägger vikt vid innehållet i empirin.

Våra resultat visar att Sverigedemokraterna förkastar de andra riksdagspartiernas politik för att få läsaren att distansera sig från dem och istället känna samhörighet med

Sverigedemokraterna. Partiet använder propaganda genom att förenkla, förstärka, förtäta och förkläda texterna. På så sätt påverkar de läsaren till att göra egna tolkningar som

förhoppningsvis gynnar partiet.

Forskningsprocessens största upptäckt är att Sverigedemokraterna använder sig av strategin Politics of fear. I det empiriska materialet väcker partiet många starka känslor hos läsaren, framförallt hennes rädsla för det okända och inför framtiden, för att sedan skapa trygghet genom att själva ha lösningen på problemen. Inom Politics of fear är det vanligt att måla upp överdrivna hotbilder som får läsaren att känna större rädsla än hon egentligen behöver. Vi har i studien identifierat internationella och nationella hot och tryggheter som

Sverigedemokraternas bärande innehåll i Politics of fear.

Nyckelord: politisk kommunikation, kommunikation, Sverigedemokraterna, politisk retorik, propaganda, Politics of fear, känslor, påverkan.

(3)

2

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Sverigedemokraterna ... 2

1.2.1 Sverigedemokraternas väljare ... 2

1.3 Avgränsningar ... 3

1.3.1 Våra definitioner ... 3

1.4 Uppsatsens disposition ... 4

2 TEORI ... 5

2.1 Politisk kommunikation ... 5

2.1.1 PR och strategisk politisk kommunikation ... 5

2.1.2 Den ökade PR-användningen i politiken ... 6

2.2 Politisk retorik ... 7

2.2.1 Politisk retorik och känslor ... 7

2.2.2 Demagogi och propaganda ... 7

2.3 Politics of fear ... 9

2.3.1 Oroväckande förändringar skapar möjligheter ... 9

2.4 Sammanfattning ... 10

2.5 Sverigedemokraternas retorik... 10

2.5.1 Vårt bidrag till forskningen ... 11

3 METOD ... 12

3.1 Politisk retorik ... 12

3.1.1 Retoriska begrepp ... 12

3.2 Tillvägagångssätt ... 13

3.2.1 Textanalyser ... 13

3.3 Urval ... 14

3.3.1 Empiri ... 14

3.4 Metoddiskussion ... 15

3.4.1 Generalisering vid kvalitativ metod ... 15

3.4.2 Texter och intersubjektivitet ... 16

4 RESULTAT & ANALYS ... 18

4.1 Politisk kommunikation ... 18

4.1.1 Språkligt uttryck ... 19

4.1.2 Anti-etablissemangsstrategin ... 19

4.1.3 Vi-känsla ... 19

4.1.4 Kunskap skapar karaktär ... 20

4.1.5 Allmänt accepterade föreställningar ... 20

4.2 Propaganda ... 21

4.2.1 Förenkling ... 21

4.2.2 Förstärkning ... 22

(4)

3

4.2.3 Förtätning ... 22

4.2.4 Förklädnad ... 23

4.3 Politics of fear ... 25

4.3.1 Två känslor, två motpoler ... 25

4.4 Partiets användning av Politics of fear ... 26

4.4.1 Hot ... 27

4.4.2 Trygghet ... 30

4.4.3 Kopplingar utan logiska samband ... 33

5 SLUTDISKUSSION ... 35

5.1 Hot och trygghet ... 36

5.2 Flera frågor, ett problem? ... 36

5.2.1 Välkommen att bli svensk ... 37

5.3 Att låta tryggheten styra ... 38

5.4 Den ökade PR-användningen och Sverigedemokraterna ... 38

5.4.1 Partiet & väljarna ... 39

5.5 Vidare forskning ... 40

Källförteckning ... 42

Bilaga 1 - Operationalisering av metod ... 46

(5)

1 Inledning

1

Inledning

I det första kapitlet presenterar vi vår problemformulering och förklarar syftet med uppsatsen. Vi tydliggör också våra avgränsningar och definitioner av begrepp. Kapitlet avslutas med en redogörelse av uppsatsens disposition.

”Sverige står inför ett ödesval den 19 september”.

Så skrev Sverigedemokraterna i broschyren Vem vill bli pensionär? inför riksdagsvalet 2010 och de hade rätt. Sverigedemokraterna röstades in i riksdagen och stötte genast på motstånd från de redan etablerade partierna. Med sin utmärkande politik och sitt tydliga

ställningstagande emot det politiska etablissemanget rörde Sverigedemokraterna om i den politiska grytan och förändrade den svenska politiken.

Under valrörelsen spred Sverigedemokraterna åtta miljoner flygblad och tidningar runt om i landet för att kommunicera sina åsikter angående invandring, brottslighet och ålderdom (Sverigedemokraternas hemsida Partihistorik). Ansträngningen gav resultat men det gamla talesättet ”kvalitet före kvantitet” gäller även här, det är alltså inte antalet flygblad som är det viktiga utan innehållet i dem. Politiska texter är intressanta därför att de, på ett subtilt sätt, kan påverka väljarnas åsikter genom rätt uppbyggnad och ordval. Vårt syfte med uppsatsen var därför att exponera politikernas strävan att styra väljarnas åsikter och eftersom

Sverigedemokraterna är ett nytt och omdiskuterat riksdagsparti blev de uppsatsens fallstudie.

1.1 Problemformulering

Författarna Daniel Heradstveit och Tore Bjørgo (Politisk kommunikation 1996) menar att politisk kommunikation innebär att övertyga genom retorik. Genom att använda retoriska knep och försöka framkalla förutbestämda konnotationer, det vill säga känslor och tankar, kan politiker påverka läsarens uppfattning om verkligheten. Avsändaren framkallar medvetet konnotationer hos läsaren som är till fördel för det egna partiet och skapar på så sätt också legitimitet. Heradstveit och Bjørgo (1996, s. 97) menar att det är dessa övertalningsprocesser som är intressanta att analysera: ”hur aktörer i konkreta sociala kontexter manipulerar språket utifrån bestämda intentioner för att uppnå politiska och retoriska vinster”. Citatet leder oss fram till vår problemformulering:

På vilket sätt använder Sverigedemokraterna retorik i frågorna invandring och ålderdom för att nå ut med sina politiska åsikter?

I nästa stycke introducerar vi Sverigedemokraterna och deras politik.

1

(6)

1 inledning

2

1.2 Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna bildades 1988 som en förnyelse av kampanjorganisationen BSS, Bevara Sverige Svenskt (Ekman & Poohl 2010). De kallar sig själva ”Det Sverigevänliga partiet” och på hemsidan förklarar partiet att de eftersträvar trygghet och samhörighet i det svenska

samhället (SDc). Sverigedemokraterna vill även framställa sig själva som ”de sanna demokraterna” genom att visa att de inte är rädda för att skapa debatt och ta diskussioner, något partiet menar att de etablerade riksdagspartierna inte vågar (Daniel Larsson

Sverigedemokraterna 2007).

Sverigedemokraterna har varit representerade på kommunal nivå sedan 1990-talet. Idag har partiet cirka 6000 medlemmar och finns representerat i 15 landsting och 246 kommuner.

Partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson (Sverigedemokraternas hemsida Partihistorik).

Sverigedemokraterna menar att de står utanför blockformationen i riksdagen och formulerar sin egen politik. De förklarar att den specifika situationen i varje fråga bör bedömas enskilt för att uppnå största möjliga samhällsnytta, oavsett om svaret tillhör vänster- eller

högerblocket. År 2010 gick Sverigedemokraterna till val med tre hjärtefrågor: invandring, ålderdom och brottslighet. Frågorna utgör fortfarande en viktig del i partiets politik.

I valet 2010 röstades Sverigedemokraterna in i riksdagen för första gången och vann 20 mandat med 5,7 procent av svenska folkets röster. Enligt Väljarbarometern (Sifo 2012), som publicerades den 14 maj 2012, skulle Sverigedemokraterna ha blivit fjärde största parti i riksdagen med 6,6 procent av rösterna om det skulle ha varit val vid publiceringsdatumet.

1.2.1 Sverigedemokraternas väljare

SVT:s valundersökning Valu från 2010 (Holmberg & Näsman m.fl.) visar att

Sverigedemokraternas väljare i första hand är arbetslösa män i åldern 18-29, som befinner sig till höger på blockskalan och tycker att invandring är en viktig fråga. Samma år släppte opinionsanalyschefen för Svenskt Näringsliv, Markus Uvell, en essä där han, utifrån fokusgruppsundersökningar med Sverigedemokraternas väljare gjorda av

analysföretaget United Minds, tagit fram tre typgrupper för Sverigedemokraternas väljare:

arbetarklassmannen, den missnöjda läraren och kvinnan i vården. Författaren menar att de tre grupperna är tydliga exempel på människor som känner sig utsatta i samhället och vill att någon ska få stå till svars för detta.

I boken Fult folk (2010) har journalisterna Linnea Nilsson och Emil Schön intervjuat

Sverigedemokraternas väljare runt om i Sverige. Författarna bekräftar Uvells (2010) slutsatser och menar att Sverigedemokraternas väljare inte enbart innefattar människor med extrema åsikter, utan människor som befinner sig långt ner i samhället, långt från makten. Författarna

(7)

1 inledning

3

menar att Sverigedemokraternas väljare ofta är yngre, fattigare och har lägre utbildning än andra partiers väljare.

1.3 Avgränsningar

Politisk kommunikation är alltid ett aktuellt ämne. Det är också ett ämne med många

ingångar. Vi har valt inriktningen politisk retorik därför att vi är intresserade av hur politiker försöker påverka väljarnas åsikter med hjälp av språket. Sverigedemokraterna är inte bara ett nytt riksdagsparti, de är också föremål för många debatter vilket gör dem intressanta att undersöka.

Studien grundar sig i en kvalitativ textanalys av Sverigedemokraternas informationsmaterial.

Vi valde en kvalitativ analys därför att vi ville ta reda på vad Sverigedemokraterna pratar om och hur de pratar om det (kvalitet), inte hur ofta (kvantitet). Det analyserade

informationsmaterialet innefattar bara texter då vi ansåg att tal och debatter, som är

typexempel på politisk kommunikation, över lag är mer omdiskuterade och analyserade. För att förenkla för dig som läsare kommer vi nu att göra tydliga definitioner av våra mest använda begrepp.

1.3.1 Våra definitioner

 Övertyga eller övertala - Flera författare växlar mellan uttrycken övertyga och övertala när de skriver om retorik. Vi menar att det är stor skillnad mellan begreppen och vill göra en tydlig definition. Att övertyga innebär att ändra läsarens uppfattning genom dialog och argumentation. Det handlar om att ge läsaren tillräckligt mycket information för att kunna göra ett upplyst val (Heradstveit & Bjørgo 1996).

Till skillnad från övertygning är övertalning snarare en form av propaganda.

Avsändaren påtvingar läsaren sina åsikter och ger ingen möjlighet till fritt val då avsändaren är partisk och endast ger argument för sin åsikt i frågan.

Vår uppfattning är att retorik innebär konsten att övertyga, men politisk retorik är i första hand konsten att övertala då politik är en form av propaganda. De politiska partierna vill framföra sina egna åsikter, inte ge väljarna möjlighet att stödja

uppfattningen från ett annat parti, menar retorikforskaren Lennart Hellspong (Metoder för brukstextanalys 2001). Vi kommer därför fortsättningsvis att använda oss av uttrycket övertala.

 Läsare - med läsare menar vi alla mottagare av kommunikation, men i främsta hand partiets potentiella väljare. Eftersom vi analyserar politiska texter är läsare,

tillsammans med väljare, passande begrepp i hela uppsatsen.

Läsaren är en hon.

(8)

1 inledning

4

 Avsändare - med avsändare menar vi de som står för innehållet i det empiriska materialet, men inte nödvändigtvis är skapare. Avsändare används i första hand när vi skriver om politisk kommunikation i allmänhet. I resultat- och analyskapitlet vet vi att Sverigedemokraterna är avsändare och nämner dem därför vid namn.

Avsändaren är en han.

I uppsatsen är olika relevanta begrepp markerade på olika sätt. Kursiveringar visar att begreppen är viktiga för uppsatsen medan de uttryck som står inom citationstecken tillhör Sverigedemokraterna.

1.4 Uppsatsens disposition

Inledningen är det första av fem kapitel i uppsatsen och ger en överblick över vårt forskningsområde och en introduktion till Sverigedemokraterna och deras politik.

I kapitel 2, Teori, presenterar vi de teorier som ligger till grund för vår uppsats. Kapitlet utgår från politisk kommunikation där vi sedan lägger fram de bärande begrepp vi använder i analysen: politisk retorik, propaganda och slutligen Politics of fear. På sidan 10 finns en sammanfattning av teorierna och kapitlet avslutas med en presentation av tidigare forskning kring Sverigedemokraternas retorik.

Kapitel 3, Metod, innehåller de metoder i politisk retorik som ligger till grund för uppsatsen.

Här förklarar vi hur vi går till väga med textanalysen och presenterar vårt val av empiri. Vi för också självkritisk diskussion om tillvägagångssättet för vår studie, där vi diskuterar

uppsatsens vetenskapliga värde.

I kapitel 4, Resultat och analys, presenterar vi våra resultat och analyserar dem sedan med hjälp av vårt teoretiska ramverk. Kapitlet är indelat i tre huvudområden: politisk

kommunikation, propaganda och Politics of fear. Utifrån Politics of fear har vi skapat en modell (sidan 27) för att tydliggöra området för dig som läsare. Ur modellen har vi skapat fyra nya underrubriker: internationella hot, nationella hot, internationell trygghet och nationell trygghet som förklarar hur Sverigedemokraterna ser på politiken.

Kapitel 5 tillägnas vår Slutdiskussion. Här har vi samlat ihop våra resultat för att besvara vår problemformulering och diskutera Politics of fear utifrån ett vidare perspektiv. Kapitlet avslutas med förslag till vidare forskning.

Sist i uppsatsen finns Bilaga 1 som innehåller de operationaliserade övergripande frågorna vi har använt vid textanalysen.

(9)

2 Teori

5

Teori

Kapitlet presenterar uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin utgår från politisk kommunikation och fortsätter i politisk retorik, propaganda och Politics of fear där känslor står i centrum. Vi presenterar också vad andra forskare har kommit fram till när de har undersökt Sverigedemokraternas retorik.

I teorikapitlet hänvisar vi till Statistiska Centralbyråns (SCB) undersökning Åttapartivalet 2010 (Sören Holmberg & Henrik Oscarsson 2011) för att knyta teorierna till praktiken. I valet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 procent av rösterna. För att relatera resultaten till något presenterar vi även siffrorna från de två jämnstora partierna Vänsterpartiet (5,6 procent) och Kristdemokraterna (5,6 procent).

2.1 Politisk kommunikation

Politik är en beslutstagande process, en kamp för att få tillgång till beslutsfattande positioner och ett sätt att legitimera och genomdriva beslut. Eric Louw (The media and political process 2010) är professor i kommunikationsvetenskap och menar att politik handlar om

kommunikation, att som politiker kommunicera med andra politiker, väljare och journalister.

Bryan Garsten menar i sin artikel The Rhetoric Revival in Political Theory (2011) att politik handlar om att förändra samhället och för att lyckas med detta måste politikerna påverka väljarnas åsikter.

Retorik är en del i den politiska kommunikationen då politikerna använder sig av retoriska knep för att vinna väljarnas förtroende. Förespråkare till retorik inom politiken menar att retoriken kan hjälpa till att motivera människor att göra ett aktivt val i frågor som de annars inte hade varit intresserade av, menar Garsten (2011). Han förklarar vidare att det finns motståndare till användningen av retorik inom politiken som menar att retoriker försöker vinna över människors tankar innan de hinner göra egna bedömningar, och på så sätt övertala dem till att göra vissa val.

I dagens massdemokratier är det dock en omöjlighet att lyssna till alla väljares åsikter i alla frågor. Genom att skapa konsensus mellan partiets ståndpunkter och väljarnas starkaste åsikter kan väljarna hållas på avstånd från det faktiska beslutstagandet (Louw 2010). För att uppnå detta konsensus krävs att partiet arbetar med publika relationer (PR), strategisk politisk kommunikation och impression management för att skapa och upprätthålla legitimitet,

begrepp som vi förklarar i följande stycken.

2.1.1 PR och strategisk politisk kommunikation

PR syftar till att upprätta och behålla goda relationer med väljarna (L’Etang 2007). De

politiska partierna använder strategisk politisk kommunikation som en del i PR-arbetet för att

2

(10)

2 Teori

6

uppnå politiska mål. Strömbäck (2009) menar att partier förväntas presentera politiska

program, sprida relevant information, fungera som symbol för identifikation och göra väljarna insatta i politiken. Genom att politikerna presenterar vissa hjärtefrågor och målgruppsanpassar dessa blir det lättare för väljarna att identifiera sig med partiets politik. I SCB:S undersökning (Holmberg & Oscarsson 2011) framgår det att 70 procent av de svarande kunde uppge minst en av Sverigedemokraternas valfrågor vid valet 2010, jämfört med Vänsterpartiets 47 procent och Kristdemokraternas 49 procent. Undersökningen visar att 68 procent av de svarande i frågan angav att Sverigedemokraternas största hjärtefråga är invandring, medan 8 procent uppgav ålderdom som partiets största fråga.

2.1.1.1 Impression management

Impression management handlar om att styra väljarnas intryck av partiet. Att bli politiker innebär att man ”antar en maskering” som kännetecknar den identitet ens politiska parti står för (Erving Goffman i Louw 2010). Denna maskering är en del i skapandet av en positiv attityd kring partiet, så kallad hype. Partiernas spin-doctors (professionella hype-skapare) skapar maskeringarna genom att ta reda på vilken personlighet som skulle vara mest populär bland väljarna. På så sätt har spin-doctors fått en roll där de hjälper till att välja politiska kandidater utifrån hur bra de fungerar som aktörer i medierna. Impression management handlar inte bara om att skapa maskeringar för enskilda politiker, utan också om att skapa hype kring hela partiet.

I Sverigedemokraternas fall, visar SCB:s undersökning (Holmberg & Oscarsson 2011, s. 37), är politikerförtroendet hos väljarna väldigt lågt jämfört med övriga partier. Undersökningen visar också att ”Väljare med lågt politikerförtroende inklusive de som tappat i förtroende hade en tendens att rösta på Sverigedemokraterna.”.

2.1.2 Den ökade PR-användningen i politiken

Louw (2010) menar att den ökade PR-användningen i politiken har ändrat den politiska processen. Partierna är inte längre lika bundna till medlemsbaserade och ideologiskt engagerade väljare. Den ökade PR-användningen handlar om att vinna val och det gör man genom att utveckla tekniker för att popularisera partiets image och budskap för att attrahera de väljare som inte har bestämda politiska åsikter. De politiska partierna har också permanenta kampanjer för att behålla legitimiteten istället för att, som tidigare, endast lägga krut på kampanjer inför kommande val.

Den ökade PR-användningen har gjort politiken till en fråga om pengar. Kostnaden för spin- doctors, TV-reklamer, hemsidor och produktionen av allt informationsmaterial är hög. Detta har ökat partiernas behov av att samla in pengar. Louw (2010) menar också att journalisternas makt inom den politiska processen har minskat då dagens politiker lätt når ut till väljarna genom TV- eller direktreklam.

(11)

2 Teori

7

2.2 Politisk retorik

Mycket av den nutida forskningen inom politisk retorik cirkulerar kring formuleringar som förnuft och känslor. Uttrycken har länge ansetts vara motpoler till varandra. Garsten (2011) vill koppla samman den förnuftiga politiken med den känslomässiga retoriken igen. I sin artikel Emotion Talk and Political Judgment (2011) menar Susan Bickford att känslornas roll i politisk kommunikation undermineras och att problemet grundas i ojämlikhet i samhället.

2.2.1 Politisk retorik och känslor

Bickford (2011) menar att känslor kan styra maktpositioner så väl som klyftor i samhället.

Trots att väljare gärna vill att politiker ska känna ”rätt saker” vid olika tillfällen, vill de inte att känslor ska styra politiska beslut. Författaren påstår att samma sak gäller för väljarna.

Människor blir engagerade i politik när det händer saker i deras direkta närhet, när känslorna spelar in. Då har de också svårt att tänka rationellt. Lyckas politikerna att ändra medborgarnas känslor vid det tillfället kan de också ändra deras åsikter.

Känslor kan också vara karaktäristiska för vissa utanförskap, som kön eller ras, grupper som i motsats till de starka sociala grupperna ofta ses som svaga (Bickford 2011). Våra

känslomässiga sinnelag har skapats i dessa sociala kontexter av till exempel rasism, sexism och klasskillnader och vi har lärt oss att uppskatta en viss sorts känslor, uttryckta på ett visst sätt av en viss typ av människor och att undvika uttryck som inte passar in i de parametrarna (uttryck från olika subkulturer). Vi tolkar och reagerar på känslomässiga uttryck genom denna kontext av olikhet och ojämlikhet. Bickford (2011) hänvisar till Young som menar att politisk kommunikation inte är neutral, den brukar reflektera de starka sociala gruppernas

kommunikativa stilar.

2.2.2 Demagogi och propaganda

Demagoger är spin-doctors eller politiker som försöker styra den politiska opinionen samt skapa emotionella relationer genom att spela på väljarnas känslor och fördomar. Demagoger använder sig ofta av propaganda, något Hellspong (2001) menar är en vanligt förekommande del i dagens politik.

Propaganda är en form av kommunikation som försöker påverka människors åsikter och värderingar i en bestämd riktning. Det som skiljer propagandan från ett vanligt meningsutbyte är att avsändaren har ett specifikt mål: att påverka mottagarens åsikter och handlingar till sin egen fördel (Hellspong 2001). Detta kan han bland annat göra genom att:

 Dölja det som talar mot hans budskap, genom att utesluta vissa argument och använda lögner eller halvsanningar

(12)

2 Teori

8

 Stärka de inslag i texten som talar för hans budskap, genom till exempel målande beskrivningar

 Använda medvetet vaga uttryck som läsaren själv får tolka

 Presentera den fakta han tror har störst effekt på mottagaren

 Avleda mottagarens uppmärksamhet från partier med andra åsikter

Propagandan kan delas in i fyra kategorier: förenkling, förstärkning, förtätning, och

förklädnad. Förenkling innebär att texten säger något på ett partiskt sätt, genom att utesluta ovälkomna argument och synsätt. Vid förstärkning kan avsändaren medvetet stärka de inslag i texten som talar för hans budskap. Genom förtätning förändrar avsändaren medvetet uttryck för att texten ska bli svårare att angripa. Förklädnad innebär att avsändaren försöker dölja det som talar mot hans budskap, genom till exempel lögner eller abstraktion.

Louw (2010) menar att demagoger inte är omtyckta av varken journalister eller väljare då ingen vill tro att man kan bli påverkad till att tycka och tänka. Demagoger blir därför kritiserade för att använda sig av manipulation och därmed underminera demokratin. Men, menar Louw (2010), allt spin-industrin gör är att tillgodose det behov av förenkling som finns i dagens massdemokratier. Demagogin har legat till grund för att föra ut den politiska

processen i det öppna och har skapat den utvecklade PR-användningen i politiken.

Demagogi är inte ett nytt fenomen, men televisionens intåg på den politiska arenan har genererat många nya demagogiska konstformer för att styra den stora massan och skapa popularitet för det egna partiet. År 2009 blev det i Sverige tillåtet att sända åsiktsreklam på TV och vid valet 2010 var TV-reklam väljarnas vanligaste kontakt med partierna (Holmberg

& Oscarsson 2011).

Tabell 1, Väljarnas exponering för olika partiers kampanjverksamhet under valrörelsen 2010 (procent), är lånad från SCB:s undersökning (Holmberg & Oscarsson 2011) och visar att Sverigedemokraternas exponering ligger strax över Vänsterpartiets och Kristdemokraternas.

(13)

2 Teori

9

Louw (2010) menar att politikerna kan påverka väljarna genom att kommunicera genom direkta strategier: till exempel tala med väljarna vid valstugor, eller indirekta strategier:

påverka väljarna genom de medier de använder. Dock visar Tabell 1 att väljarna lättast nås av passiv envägskommunikation utan interaktivitet medan personliga kontakter har varit på nedgång de senaste två decennierna.

2.3 Politics of fear

Begreppet Politics of fear innebär att politiker medvetet påverkar människors rädslor för att förverkliga sina mål. Författarna Manuel G. Gonzales och Richard Delgado (Politics of fear 2006) menar att politikerna vanligen målar upp överdrivna hotbilder som får läsaren att känna större rädsla än hon egentligen behöver. Politikerna sammankopplar även människors rädsla för olika problem, utan att problemen egentligen behöver ha ett logiskt samband (Frank Füredi Politics of fear 2005). Gonzales och Delgado (2006) hänvisar till filosofen Leo Strauss som lärde ut att politikerna skulle sprida en ideologi om det goda (vi) mot det onda (de) för att vända väljarna från motståndarna.

Gonzales och Delgado (2006, s. 81) förklarar att ”People are moved less by rational arguments than by emotional appeals”. För att vinna väljare kan politiker vädja till

människors primitiva instinkter, bland annat genom att spela på deras rädslor. En rädsla kan vara ”hotet utifrån” som engagerar väljarna, samt ökar patriotismen och stödet för militär handling, menar författarna och tar USA som exempel: ”Massive immigration into the country, mostly from underdeveloped areas, has altered the American cultural landscape dramatically, calling into question the whole notion of what means to be an American.”

(2006, s. 82). Immigrationen har spelat en stor roll i rädslan bakom främlingsfientligheten i USA, men även den ökade terrorismen under 2000-talet har påverkat amerikanarnas syn på människor med andra kulturer. Efter terrorattackerna i New York den 11 september 2001 utnyttjade president George W. Bush och hans stab folkets rädsla för ”hotet utifrån” genom att tala om ”terror, immigration, affirmative action and ghetto crime” (Gonzales & Delgado 2006, s. 92) för att rättfärdiga sitt handlande i ”kriget mot terrorismen”.

2.3.1 Oroväckande förändringar skapar möjligheter

När det sker oroväckande förändringar i världen har befolkningen en tendens att sätta sitt hopp till starka ledare (som exemplet om Bush) och nya partier, då de redan etablerade partierna och deras politik inte förväntas kunna hantera förändringen (Gonzales & Delgado 2006). Ett exempel är Miljöpartiet som tog sig in i den svenska riksdagen första gången 1988, samma år som Östersjöns försämrade miljö blev mycket påtaglig, med algblomning och stängda badstränder samt västkustens säldöd (Wijnbladh & Stiernstedt 2010). Vi kan även jämföra med Grekland som har drabbats av en stor ekonomisk kris och arbetslöshet. I det, i skrivandets stund, aktuella valet i maj 2012 röstades det högerextrema partiet Gyllene Gryningen in i den grekiska riksdagen med sju procent av rösterna (Bolling 2012).

(14)

2 Teori

10

Sverigedemokraternas intåg i den svenska riksdagen 2010 föregicks av ökad arbetslöshet, högre brottslighet och ökad invandring (Torbjörn Nilsson Därför vann dom 2010). Partiets väljare känner genomgående större oro för framtiden än andra partiers väljare, bland annat känner de oro för ökad invandring och låga pensioner (Holmberg & Oscarsson 2011).

Nästa stycke är en sammanfattning av teorikapitlet, skriven för att underlätta läsningen för dig som läsare.

2.4 Sammanfattning

Politiska partier arbetar med strategisk kommunikation och impression management för att uppnå sina mål. Inom PR-arbetet tar de hjälp av retoriken för att väcka väljarnas intresse.

Garsten (2011) förklarar att det finns fördelar och nackdelar med att använda retorik inom politiken. Retoriken hjälper till att motivera människor att göra ett aktivt val i frågor som de annars inte hade varit intresserade av, vilket innebär att den även försöker vinna över

människors tankar innan de hinner göra egna bedömningar, och på så sätt övertala dem till att göra vissa val.

Den sistnämnda övertalningen kan kallas propaganda och är en starkare form av retorik då avsändaren försöker påverka väljarna i en riktning som gynnar partiet. Som Bickford (2011) påpekar gäller det för politikerna att styra väljarnas känslor om man vill påverka deras handlingar. Ju starkare känslor, desto lättare påverkan. Politics of fear är ett tydligt exempel på hur avsändaren kan påverka väljarna genom känslor, då han utnyttjar väljarnas rädsla inför framtiden och för det okända.

2.5 Sverigedemokraternas retorik

I det här stycket visar vi vad andra forskare har kommit fram till när de har undersökt Sverigedemokraternas retorik. Avslutningsvis förklarar vi hur vår uppsats är unik och kan bidra till det nuvarande forskningsläget.

Sverigedemokraternas aktiva medlemmar har olika bakgrunder vilket innebär att de har olika kunskap i användandet av retorik. Magisterstudenten Daniel Larsson och forskarna Anders Hellström och Tom Nilsson nämner i sina texter Sverigedemokraterna: En retorisk studie (2007) och ‘We Are the Good Guys’: Ideological positioning of the nationalist party Sverigedemokraterna in contemporary Swedish politics (2010) vissa knep som partiet använder sig av för att locka väljare, oavsett vilken nivå politiken utövas på:

 Uppseendeväckande ord - Sverigedemokraterna väljer att använda ord som till

exempel ”massinvandring” men definierar inte ordets innebörd utan låter läsaren tolka fritt och bilda sin egen uppfattning. Partiet använder metoden främst för att läsarna ska kunna göra egna tolkningar som de finner tilltalande.

(15)

2 Teori

11

 Ihopsättning av två begrepp – Sammansättningen av exempelvis det negativt laddade ordet ”förödande” och det mer neutrala ordet ”mångkulturalism” ger en ny innebörd i yttrycket ”förödande mångkulturalism”. När orden sätts i förhållande till varandra skapas associationen att mångkulturalism är något dåligt som borde bekämpas.

 Användandet av främmande ord - Många av Sverigedemokraternas begrepp används vanligen inte av svenskarna, exempelvis ”repatriera” (återföra krigsfångar till deras land). Partiet använder främmande ord för att spela på rädsla hos Sveriges befolkning.

Rädsla för det okända och för att främmande ord kan komma att ta över det svenska språket.

2.5.1 Vårt bidrag till forskningen

Till skillnad från många andra textanalyser, som gärna stannar på den retoriska nivån, har vi tagit vår uppsats steget längre för att visa inte bara vad Sverigedemokraterna använder för retoriska medel, utan även hur de använder sig av dem. I Kapitel 4 kan du läsa om våra resultat som innefattar bland annat känslor och Politics of fear.

Då politiken ständigt är i förändring är partiernas retorik alltid ett aktuellt forskningsämne. Vi har valt att avgränsa empirin till att bara innefatta aktuellt textmaterial med

Sverigedemokraterna som avsändare och som rör frågorna invandring och ålderdom. Genom våra avgränsningar har vi kunnat analysera materialet djupare och göra uppsatsen mer unik.

I nästa kapitel beskriver vi de metoder vi har använt för att kunna tolka Sverigedemokraternas retorik. Vi presenterar även vårt empiriska material och för en självkritisk diskussion kring studiens tillvägagångssätt.

(16)

3 Metod

12

Metod

I det här kapitlet förklarar vi de metoder i politisk retorik som ligger till grund för uppsatsen. Vi presenterar också vår empiri och för en självkritisk diskussion om uppsatsens tillvägagångssätt.

Retorik innebär konsten att övertala genom tal. Retorikforskaren Barry Brummett (i Elmelund Kjeldsen 2008) menar att benämningen är förlegad då retoriken idag även innefattar texter.

Eftersom politik, precis som retorik, handlar om att övertala genom kommunikation har vi valt att göra en kvalitativ textanalys med retorisk inriktning. En retorisk analys gör det möjligt att ta reda på hur Sverigedemokraterna använder språket för att påverka läsaren till att reagera eller agera. Den retoriska analysen undersöker texterna på ett djupare plan och ger forskaren en mer saklig förståelse. En del av textanalysen kommer även att ägnas åt propaganda - konsten att påverka människors åsikter och värderingar i en bestämd riktning - då flera författare, bland annat Hellspong (2001), menar att propaganda är en del i dagens politik.

3.1 Politisk retorik

Politiken är till för att skapa förändring. Politikernas strävan är att skapa ett bättre Sverige.

Men hur kommer det sig att det finns så många olika åsikter om hur man på bästa sätt når dit?

Jens Elmelund Kjeldsen (Retorik idag 2008) är professor i retorik och förklarar att det finns ett allmängiltigt faktiskt förhållande (Sverige är inte så bra som det kan vara) men flera olika intressen (vägar att nå målet om ett bättre Sverige). Författaren menar att det är här det uppstår problem som skapar ett behov av retorik. Vill vi åstadkomma förändring måste vi argumentera och debattera för vår sak och för att kunna göra detta använder vi oss av retoriken.

3.1.1 Retoriska begrepp

För att kunna utföra en retorisk analys måste vi vara införstådda i de retoriska begreppen. Vi har valt att följa den grekiska begreppsläran då den är mest förekommande i

retoriklitteraturen. I följande stycke presenterar vi de bärande retoriska begrepp som vi har använt oss av vid vår analys.

3.1.1.1 Ethos, logos och pathos

Ethos, logos och pathos är begrepp som tillhör den klassiska retoriken men Hellspong (Konsten att tala 2011) menar att de är aktuella än idag. Begreppen och deras innebörd är lämpliga vid vår retoriska analys då vi vill ta reda på hur Sverigedemokraternas texter är uppbyggda och hur partiet framställer sig för att kunna påverka väljarna. I följande stycken förklarar vi innebörden av de tre begreppen.

3

(17)

3 Metod

13

Avsändarens ethos skapas av läsarens uppfattning av honom, bland annat baserad på tidigare erfarenheter och åsikter. Ethos innebär avsändarens karaktär och ett starkt ethos hos

avsändaren ökar förtroendet hos läsaren och kan bidra till att hon låter sig påverkas i större grad än om avsändaren hade haft ett svagt ethos (Elmelund Kjeldsen 2008). Avsändarens ethos kan ändras i den retoriska situationen genom att avsändaren uppnår (eller inte uppnår) det läsaren förväntar sig av honom.

Logos innebär textens språkliga uttryck, de uttryck som ligger till grund för textens form och funktion. Logos innebär även faktainnehållet i texten (Hellspong 2011).

Pathos visar hur avsändaren använder sig av känslor för att påverka läsaren. Om avsändaren visar hur engagerad han är i ämnet kommer läsaren till större grad övertalas av uttalandet än om han inte visade känslor (Johannesson 2006). På så sätt kan pathos öka avsändarens ethos.

3.1.1.2 Konnotation

Heradstveit och Bjørgo (1996) menar att konnotation är ett svårdefinierat men nödvändigt uttryck inom retoriken. Fiske (1997) förklarar att konnotationer beskriver det samspel som sker när texten möter läsarens tidigare uppfattningar och värderingar. Dessa konnotationer uppstår inte bara ur läsarens erfarenhet av innehållet utan också ur den sociala och kulturella kontext som läsaren befinner sig i.

3.2 Tillvägagångssätt

Studiens tillvägagångssätt är den kvalitativa textanalys som vi har skapat utifrån Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys (2001) och Elmelund Kjeldsens bok Retorik idag (2008).

3.2.1 Textanalyser

Den retoriska analysen är indelad i tre kategorier för att tydliggöra hur analysen går från helhet till del. Retorisk situation innefattar texten som helhet, retoriska resurser visar vilka medel avsändaren har för att övertala och den retoriska processen förklarar hur avsändaren använder resurserna för att övertala läsaren.

Citatet nedan förklarar varför vi har valt att använda en propagandaanalys:

Att undersöka det propagandistiska i en text är att se hur den manipulerar oss. Vad gör den för att få oss med sig utan motstånd och eftertanke? Att svara på den frågan är att göra en propagandaanalys.

(Hellspong 2001, s. 125)

Propagandaanalysen innehåller de fyra kategorier vi presenterade i teorikapitlet: förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad.

(18)

3 Metod

14

I både den retoriska- och propagandaanalysen har vi operationaliserat de teoretiska begreppen genom att göra om dem till frågor som vi har ställt till texterna för att få analytiska svar. I bilaga 1 har vi ställt upp våra övergripande frågor. Frågorna fungerar även som förklaringar till de fetmarkerade teoretiska begreppen. En djupare förklaring av begreppen finns i Kapitel 4 Resultat och analys (sidan 18 och framåt).

3.3 Urval

Inom vårt ämne, politisk retorik, har vi valt Sverigedemokraterna som fallstudie och en kvalitativ textanalys som metod. Vi har begränsat vårt urval till det material som rör den nationella organisationen, närmare bestämt det egenproducerade tryckta materialet som togs fram inför valet 2010 eller senare och även Sverigedemokraternas officiella hemsida. Vi har också avgränsat oss genom att endast analysera de texter som behandlar två av

Sverigedemokraternas hjärtefrågor: invandring och ålderdom. Invandring har länge varit Sverigedemokraternas huvudfråga och de ser sig själva som förkämpar för en trygg ålderdom.

De två frågorna behandlas tätt i Sverigedemokraternas politik och är därför intressanta att analysera enskilt och i förhållande till varandra.

3.3.1 Empiri

Uppsatsens empiri består av informationsmaterial med Sverigedemokraterna som avsändare och som riktar sig till allmänheten. Empirin är representativ för partiet då urvalet, trots att en del av empirin är skickad till oss från Sverigedemokraterna, är gjort utifrån våra valda

områden invandring och ålderdom. Analysen lägger vikt vid innehållet i empirin och inte vid materialets layout.

3.3.1.1 Tryckt material

Broschyrerna Ge oss Sverige tillbaka och Vem vill bli pensionär trycktes inför valet 2010 och skickades till oss från Sverigedemokraternas nationella kansli. Det tryckta materialet

innefattar även ett eftervalsnummer av partitidningen SD-Kuriren från 2010 och en presentationstidning av SD-Kuriren från 2011. Sverigedemokraterna är avsändare av allt informationsmaterial även om det inte alltid framgår vem, PR-byrå eller partiet själva, som har producerat materialet. Eftersom vi vill undersöka Sverigedemokraternas åsikter är det oviktigt vem som är producent så länge Sverigedemokraterna är avsändare.

3.3.1.2 Hemsidan

Vi utgår från att materialet på hemsidan är uppdaterat trots att Sverigedemokraterna har valt att inte visa publiceringsdatum eller författare. Hemsidan är en levande plattform och för att inte riskera att materialet ändras under tiden för vår analys har vi kopierat och sparat ner de sidor vi har analyserat. Vi har valt ut de undersidor som rör invandring och ålderdom:

(19)

3 Metod

15

 Ansvarsfull invandringspolitik

 Det Sverigevänliga partiet

 En trygg och värdig ålderdom

 Invandring

 Mångkultur

 Nationalism

 Välfärden

Uppsatsens empiri består av sju texter från hemsidan och sex texter från det tryckta materialet.

För att göra uppsatsen så lättläst som möjligt kommer vi fortsättningsvis att referera texterna genom att hänvisa till SDa, SDb och så vidare. Referenserna i sin helhet hittar du i

källförteckningen på sidan 42.

3.4 Metoddiskussion

Det finns för- och nackdelar med alla metodval. Delar av vårt tillvägagångssätt är byggt på en retorisk textanalys, något som kan leda till kritik då vi endast använder ett fåtal av de vanliga retoriska begreppen. Vi ser textanalyserna, den retoriska och propagandan, som en metod för att ta vår uppsats steget längre och visa hur Sverigedemokraterna använder sig av retoriska medel för att uppnå sina syften, inte bara vilka retoriska medel de använder.

Nedan kommer vi argumentera för varför vi har valt vår metod och hur detta val har påverkat uppsatsens vetenskapliga värde.

För att ha vetenskapligt värde måste uppsatsen uppnå god validitet och reliabilitet samt vara generaliserbar. Uppsatsen har god validitet när vi mäter det vi avser att mäta och den har god reliabilitet när uppgifterna vi använder oss av är riktiga. Generalisering kan förklaras som följande:

All vetenskap har generaliserande anspråk. Det innebär att resultaten från en enskild studie ska ge kunskap om inte bara de fall och händelser som studerats utan även kunskap av mer generell karaktär.

(Ekström & Larsson 2010)

3.4.1 Generalisering vid kvalitativ metod

Författarna Mats Ekström och Larsåke Larsson (Metoder i kommunikationsvetenskap 2010) menar att kvalitativ forskning har setts som mindre generaliserbar, och därmed också mindre vetenskapligt intressant, än kvantitativa metoder. Vi (som forskare) tolkar genom förförståelse i ämnet. Tolkningen blir då subjektiv i bemärkelsen att det alltid är ett subjekt (jag) som tolkar något. Men det är inte vår subjektiva tolkning som är den intressanta. Genom att vi använder metoder som bygger på ett välutforskat teoretiskt område, nämligen politisk kommunikation, kan vi bedöma det vetenskapliga värdet i våra tolkningar.

(20)

3 Metod

16

Vid en kvalitativ studie kan vi inte säga hur ofta eller hur vanligt förekommande attityder är, men vi kan generalisera våra resultat kring grundläggande beteenden och strukturer. Vi gör en så kallad teoretisk generalisering, vilket innebär att vi generaliserar resultaten genom de teorier i politisk kommunikation som studien bygger på (Ekström & Larsson 2010 och Skolinspektionen Terminologihandbok för Skolinspektionens kvalitetsgranskningar 2010).

Vi har också generaliserat materialet genom en så kallad korsanalys (Skolinspektionen 2010).

I en korsanalys analyserar forskaren samma fenomen (invandring och ålderdom) i flera olika kontexter (tryckt material, hemsida). Om den sammanlagda analysen visar likadana resultat kan forskaren dra vissa generaliserbara slutsatser (Ekström & Larsson 2010).

Kritik kan riktas mot vår generaliserbarhet då den hade kunnat öka om vi hade analyserat fler texter. Dock anser vi att vi har uppnått analytisk mättnad då samma resultat återkom i flera texter. Vi menar därför att vår uppsats har hög generaliserbarhet, trots det valda antalet texter.

3.4.2 Texter och intersubjektivitet

Valet att inte inkludera intervjuer i empirin har flera orsaker. Väl utförda intervjuer skulle ha givit oss en inblick i hur Sverigedemokraterna själva tänker kring sin retorik och politik. Dock skulle valet av respondenter och vår egen skicklighet inom intervjuteknik ha stor inverkan på utfallet. Då vi snabbt insåg hur svårt det var att få partiet att svara på förfrågningar, samtidigt som vi förstod att respondenterna med sannolikhet inte frivilligt skulle avslöja partiets

retoriska knep valde vi tidigt att välja bort intervjuer som empiri. Vi ansåg också att uppsatsen skulle få ett större djup om vi lade vår tid på genomförandet av textanalyserna, istället för att välja ett bredare metodval.

Ekström och Larsson (2010) menar att texter är mindre problematiska att analysera än data insamlade genom till exempel enkäter eller intervjuer, då de redan finns färdiga för analys och inte produceras av forskaren. Författarna menar dock även att det kan uppstå problem när forskare använder texter producerade av en organisation för att granska just denna

organisation. Vi har inte sett detta som ett problem för vår uppsats. Då vi har valt att granska hur Sverigedemokraterna använder retorik för att nå ut med sina politiska åsikter var det naturligt att empirin skulle bestå av texter med Sverigedemokraterna som avsändare, något som ger uppsatsen god reliabilitet då uppgifterna kan ses som riktiga. Att flera av de

analyserade texterna är tryckta och kan inte ändras är också något som också ökar uppsatsens reliabilitet.

Vi skulle kunna få kritik för att vi inte har valt det tryckta materialet själva utan har fått det skickat till oss från Sverigedemokraternas huvudkontor. De har alltså kunnat välja vilket material de ville att vi skulle ta del av. I ett försök att öka reliabiliteten i uppsatsen skickade vi samma materialförfrågan till ett av Sverigedemokraternas största lokala kontor, Karlskrona, utan resultat. I informationsmaterialet har vi gjort eget urval utifrån vår avgränsning

invandring och ålderdom. Vi har även analyserat Sverigedemokraternas hemsida där vi, utan

(21)

3 Metod

17

påverkan från partiet, har valt vilka texter som passar i analysen. Genom att tidigt i

forskningsprocessen fokusera på två ämnen (invandring och ålderdom) har vi fått ett djup i analysen, och på så sätt ökat uppsatsens trovärdighet.

Uppsatsen har fått validitet genom att vi har varit väl insatta i tidigare forskning, teori och genom att vi har utarbetat analysmetoden tillsammans. För att försäkra oss om att

analysmetoden var intersubjektiv, det vill säga att ”andra forskare skulle kunna göra en liknande tolkning av samma fenomen” (Ekström & Larsson 2010) genomförde vi de första analyserna gemensamt. Fortsättningsvis analyserade vi texterna enskilt för att inte påverka varandras tolkningar. Slutligen diskuterade vi våra tolkningar och var eniga i resultatet, vilket visar att det finns intersubjektivitet i metoden som leder till validitet i uppsatsen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att våra metodval kan ligga till grund för viss kritik, men vår metoddiskussion visar att studien ändå har hög generaliserbarhet och god validitet och reliabilitet, vilket ger den ett högt vetenskapligt värde.

Nästa kapitel innehåller underrubrikerna Politisk kommunikation, Propaganda och Politics of fear där vi presenterar våra resultat och analyser.

(22)

4 Resultat & analys

18

Resultat & Analys

I det här kapitlet presenterar vi våra resultat och analyserar dem sedan med hjälp av vårt teoretiska ramverk. Kapitlet är indelat i tre huvudområden:

Politisk kommunikation, Propaganda och Politics of fear.

Våra resultat grundar sig i det empiriska materialet och analysen har resulterat i en modell som presenteras på sidan 27. Vi börjar kapitlet med att redogöra för hur Sverigedemokraterna arbetar med politisk kommunikation.

4.1 Politisk kommunikation

Politisk kommunikation handlar om att påverka väljarnas åsikter för att vinna val. Då envägskommunikation fortfarande är det mest använda kontaktsättet inom politiken

(Holmberg & Oscarsson 2011) handlar Sverigedemokraternas kommunikation med väljarna i första hand om att informera om sin politik och försöka aktivera läsarna till att göra ett val som gynnar partiet. Louw (2010) menar att kostnaden för att synas i medier och bland väljare är hög. Detta har ökat partiernas behov av att samla in pengar, något som visar sig i

Sverigedemokraternas texter genom att de ber läsaren att bli medlem eller skänka pengar till partiet. Rösten, tiden eller pengarna du skänker, lovar partiet, får du igen i form av ett tryggt samhälle (Jimmie Åkesson Här för att stanna! 2011).

Ett exempel på hur Sverigedemokraterna använder övertalning i sin kommunikation finns i texten Pensionsbroms eller invandringsbroms? i broschyren Vem vill bli pensionär? (SDj) som informerar om sambandet mellan Sverigedemokraternas hjärtefrågor invandring och ålderdom:

Den ansvarslösa invandringspolitiken har gett upphov till mycket stora kostnader, segregation, kriminalitet samt ökade motsättningar och är ett allvarligt hot mot den inre sammanhållning och stabilitet som utgör grunden för hela den solidariska svenska välfärdsmodellen. Samtidigt har hundratusentals pensionärer en inkomst som ligger på eller strax över existensminimum. Detta är skamligt. Därför förespråkar Sverigedemokraterna en invandringsbroms istället för en pensionsbroms.

(SDj)

Texten syftar till att övertala läsaren att pensionärerna i Sverige har det sämre än de skulle kunna ha det. Den ger inte läsaren en direkt uppmaning att agera, men undermeningen med texten är att hon bör göra ett aktivt val: Vill du minska pensionerna eller invandringen? I andra texter kommer uppmaningen mer konkret, ”All politik handlar om prioriteringar, och nu har Du ett val!” (SDl).

Sverigedemokraternas texter visar hur partiet vill att Sverige ska se ut. Istället för att

argumentera för sina åsikter väljer de att förklara texterna utifrån deras syn på ”verkligheten”.

4

(23)

19

I de fall partiet använder argument, menar Hellspong (2001) att det är självklart att de bara tar med argument som stöder deras politik. Texten Nationalism (SDh) är ett undantag där partiet förklarar att förekomsten av invandrare per definition inte gör ett samhälle mångkulturellt, vilket kan ses som ett argument som ligger som en bro mellan Sverigedemokraternas och övriga etablerade partiers politik.

4.1.1 Språkligt uttryck

Valet av språkligt uttryck ingår i logos och kan förstärka budskapet i texterna.

Sverigedemokraterna använder sig i första hand av lättlästa men akademiska texter. Ett exempel är: ”Vad som i den specifika situationen ger störst samhällsnytta är mer relevant än att låsa sig efter dogmatiska ideologier.” (SDc).

Sverigedemokraterna använder också föråldrade ord som ”fortlevnad”, ”huruvida”,

”ovidkommande” och ”tillskansar”. Texterna innehåller krångliga meningar och inkorrekta förkortningar. På hemsidan är texterna ibland skrivna med glömda ord i meningar, stavfel och i samma text kan de till exempel ändra stavning mellan kvalitet och kvalité, vilket kan ses som slarvigt då det går snabbt att ändra texter på webben.

4.1.2 Anti-etablissemangsstrategin

Oavsett om det blir fortsatt Alliansregering eller en rödgrön regeringsbildning får vi politiker som på grund av ideologiska skygglappar och bristande verklighetsförankring saknar de rätta verktygen att komma till rätta med landets problem.

(SDj)

I citatet ovan menar Sverigedemokraterna att det, oavsett valets utgång, kommer bli en

otillräcklig regering som Sverigedemokraterna inte anser sig vara en del av. Detta agerande är känt som anti-etablissemangsstrategin och innebär att partiet skapar en bild av att de är i opposition till resten av det politiska etablissemanget (Larsson 2007). Genom att ställa sig utanför blockformationen får Sverigedemokraterna med sig väljare som också är missnöjda med dagens politik samtidigt som de skiljer sig från mängden med hjärtefrågor som de andra partierna inte prioriterar.

4.1.3 Vi-känsla

Ovanstående blockcitat fortsätter:

Det finns dock ett alternativ. I år har du som väljare möjlighet att på allvar förbättra Sverige. Med din röst kan Sverigedemokraterna [...]. Tillsammans kan vi återupprätta gemenskapen i samhället med familjen i centrum. Med din hjälp kan vi åstadkomma en förändring.

(SDj)

(24)

20

Ett vanligt retorisk knep bland politiska partier är att försöka skapa vi-känsla med väljarna genom att använda gemenskapsbegrepp. Sverigedemokraterna använder sig av två sorters gemenskapsbegrepp: vi i Sverigedemokraterna och vi svenskar. Men som vi kan se i exemplet ovan kan det ibland vara svårt för läsaren att förstå när hon ingår i ”vi”.

I andra texter skrivna av partiet är det väldigt tydligt att läsaren inte tillhör ”vi”. I ett exempel blir hon utpekad genom att avsändaren använder Du med versal. ”Vad väljer Du?”, ”nu har Du ett val!” (SDl).

4.1.4 Kunskap skapar karaktär

Sverigedemokraternas ethos påverkas av hur de framställer sig själva i texterna och av läsarens uppfattning av partiet (Elmelund Kjeldsen 2008). Sverigedemokraterna visar att de vill förändra samhället, vilket Jimmie Åkesson (2011) beskriver i sin ledarspalt i SD-Kuriren:

”Sverigedemokraterna […] skrev historia genom att rita om den politiska kartan.”. I texten Nationalism (SDh) förklarar partiet vad de menar med nationalism, men tydliggör också att de tar avstånd från de delar i nationalismen som inte stödjer de mänskliga rättigheterna:

Sverigedemokraterna ställer sig bakom dessa grundläggande nationalistiska principer, men vår definition av nationalismen innehåller också flera andra viktiga beståndsdelar. [...] Vi tar avstånd ifrån alla former av nationalism som inte vilar på demokratisk grund och menar att demokratin och nationalismen kompletterar varandra.

(SDh)

Sverigedemokraterna kan också öka sitt ethos genom att visa att de, trots en sparsam

invandringspolitik, vill hjälpa nödlidande genom ”ökat stöd till flyktinghjälp i närområdena”

(SDe).

4.1.5 Allmänt accepterade föreställningar

Enligt Bourdieu är doxa en kulturs allmänt accepterade föreställningar, sådant som inte kan ifrågasättas inom ramen för denna kultur (Nationalencyklopedin Doxa). Rosengren (2008, s.

71) definierar en nyare variant av doxa som ”de försanthållanden, trosföreställningar och förgivettaganden som är de rådande inom en större eller mindre grupp människor”.

En typisk doxa är när Sverigedemokraterna skriver ”Vi tror därför på assimilering samt ett stärkande av den svenska kulturen.” (SDc). Eftersom partiet tar för givet att läsaren håller med om att det är positivt att stärka den svenska kulturen väljer de att inte förklara vad de menar med svensk kultur eller på vilket sätt de vill stärka den. Ett annat exempel är:

(25)

21

Vi menar att de senaste decennierna har allt för mycket pengar lagts på en inhuman, ineffektiv och till och med kontraproduktiv invandrings-, integrations- och biståndspolitik.

Det är resurser vi istället hade lagt på en återupprättad välfärd och en flyktingpolitik till hjälp för de verkligt behövande.

(SDl)

I exemplet anspelar partiet på flera outtalade föreställningar, till exempel vad som är en inhuman invandringspolitik, som kan skapa olika associationer hos olika läsare. Eftersom doxa innebär allmänna föreställningar inom en viss grupp människor kan det också ses som ett underliggande sätt att inkludera vi-känsla i texten. Genom att sändaren inte anser sig behöva förklara uttrycken blir läsaren en del i gemenskapen som är Sverigedemokraterna.

4.2 Propaganda

Propaganda är en metod inom politisk retorik som används för att övertala läsaren. Det som skiljer propagandan från ett vanligt meningsutbyte är att avsändaren har ett specifikt mål: att påverka mottagarens åsikter och handlingar till sin egen fördel (Hellspong 2001). Utifrån våra resultat har vi sett att Sverigedemokraterna använder propaganda i sina texter, något

Hellspong (2001) menar är vanligt förekommande i dagens politik. Vi delar in propagandan i fyra övergripande kategorier: förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad.

4.2.1 Förenkling

Förenkling innebär att texten säger något på ett partiskt sätt, genom att utesluta ovälkomna argument och synsätt. Förenkling kan ske genom polarisering.

4.2.1.1 Polarisering

Polarisering är en slags förenkling av verkligheten som går ut på att skriva texter så att de positiva aspekterna tillhör avsändaren (vi) och att de negativa aspekterna tillhör motståndarna (de). Sverigedemokraterna använder sig av polarisering i sina texter genom att negativisera motståndarna (de andra etablerade partierna) och den politik de står för genom att förkasta deras politik: ”[Vi] ser därför med stor oro på den splittringspolitik som de andra partierna bedrivit de senaste decennierna.” (Hansson 2010). I texterna brukar de också ställa sin egen politik mot motståndarnas och måla upp den som positiv: ”Sverigedemokraterna ställer sig bakom asylrätten men önskar eftersträva att flyktingar så långt det är möjligt ska erbjudas hjälp i närområdet.” (SDb). Polarisering är också ett sätt för Sverigedemokraterna att få läsaren att distansera sig från de andra partierna.

(26)

22

4.2.2 Förstärkning

Vid förstärkning kan avsändaren medvetet stärka de inslag i texten som talar för hans budskap, bland annat genom användning av fakta och exempel.

4.2.2.1 Fakta utan källor

Faktan i texterna ingår också i logos. Sverigedemokraterna använder fakta i sina texter, men refererar den inte till någon källa. En vanligt förekommande mening är ”Hundratusentals pensionärer har tvingats leva på en månadsinkomst som ligger på eller strax över

existensminimum.” (SDd). Det står inte beskrivet var denna information kommer ifrån. Att de inte refererar till källan gör det svårt för läsaren att veta sanningsgraden i påståendet.

Den enda fakta det finns källa till är i artikeln För en ansvarsfull invandringspolitik och återupprättad välfärd (Hansson 2010). Texten är baserad på de motioner

Sverigedemokraterna skickade in till riksdagen efter de blev invalda. Dock är det svårt att utläsa om påståendena i motionerna är sanna eller inte.

4.2.2.2 Till exempel ett exempel

Användningen av exempel är ett bra sätt att förstärka budskapet i texten. Sverigedemokraterna är sparsamma med exempel men använder dem när de verkligen vill få läsaren att sätta sig in i situationen. Till exempel berättar de hur det var i Sverige på 1960- och 1970-talet för att visa hur Sverige borde se ut igen: ”Ett samhälle likt till exempel det svenska samhället på 1960- talet, med en uttalat överordnad majoritetskultur och en aktiv assimileringspolitik” (SDg).

4.2.3 Förtätning

Genom förtätning, komplicerade ord och synteser, förändrar avsändaren medvetet uttryck för att texten ska bli svårare att angripa.

4.2.3.1 Komplicerade ord och uttryck

Sverigedemokraterna använder ord och uttryck som kan vara svåra för allmänheten att förstå.

De komplicerade orden är ofta relaterade till politik, exempelvis ”dogmatiska ideologier”,

”stimulansbidrag”, ”konventionsflykting” och ”återvandringsbidrag”. Det empiriska

materialet är riktat till allmänheten vilket gör det svårt att förstå varför avsändaren väljer att använda sig av svåra politiska termer. Kanske är det för att låta läsaren skapa sig en egen, och förhoppningsvis positiv, tolkning av begreppet. Läsaren kommer då hålla med i

Sverigedemokraternas politik utan att partiet behöver definiera vad de menar.

(27)

23

4.2.3.2 Synteser

Füredi (2005) menar att politiker kan koppla samman människors rädsla för olika problem, utan att problemen egentligen behöver ha ett logiskt samband. Sverigedemokraterna bygger synteser, det vill säga sätter samman begrepp som egentligen inte har med varandra att göra, för att bland annat skapa rädsla. Larsson (2007, s. 19) skriver att ”Genom att länka samman ett negativt laddat ord med ett neutralt, blir ordets hela innebörd negativ”.

Vi hittade elva synteser i analysmaterialet. Ett exempel är ”multikulturella samhällsbygget”

som ger 119 resultat på Google, varav 114 kommer från, eller hänvisar till

Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna ser ”multikulturell” som något negativt och tillsammans med det neutrala uttrycket ”samhällsbygget” blir detta ett begrepp med negativa konnotationer.

Nedan följer andra synterser där den första siffran i parentesen visar antal träffar på Google, medan den andra siffran visar antal träffar på Google som kommer från, eller hänvisar till Sverigedemokraterna. Sökningen gjordes den 10 maj 2012:

 Gemensamhetsskapande assimileringspolitik (0/0)

”gemensamhetsskapande assimilationspolitik” gav 6 resultat som alla kommer från, eller hänvisar till Sverigedemokraterna.

 Avlägsna kulturkretsar (3/3)

 Överordnad majoritetskultur (6/6)

En sökning på endast ”majoritetskultur” gav 7 200 resultat varav 5 500 kommer från, eller hänvisar till Sverigedemokraterna.

 Mångkulturella samhällsordningen (2 700/ 2 700)

”Mångkulturell samhällsordning” gav 10 resultat varav 7 kommer från, eller hänvisar till Sverigedemokraterna.

 Återupprättat folkhem (35/19)

Larsson (2007) menar att Sverigedemokraterna skapar begrepp som är ovanliga i det svenska språket för att de ska konnoteras till något som är främmande. Listan ovan förtydligar detta påstående. Samtidigt visar bland annat uttrycken ”överordnad majoritetskultur” och

”återupprättat folkhem” att Sverigedemokraterna även använder synteser som i deras mening är positivt laddade. Synteser som ger positiva konnotationer kan användas av avsändaren för att förstärka de begrepp som, i Sverigedemokraternas fall, instämmer i deras politik.

4.2.4 Förklädnad

Förklädnad innebär att avsändaren försöker dölja det som talar mot hans budskap.

(28)

24

4.2.4.1 Abstraktion

Abstraktion kan användas för att dölja det som talar mot textens budskap. Fördelen med vaga uttryck är att läsaren måste göra sin egen tolkning, vilket kan vara till sändarens fördel (Hellspong 2001). Om sändaren skulle förtydliga uttrycken finns risken att läsaren blir avskräckt av innebörden i begreppet. Sverigedemokraterna använder flera abstrakta uttryck, som till exempel: ”krav på bostad anpassad för de hitkommande” (Hansson 2010) och ”ökat antal trygghetsboenden” (SDl). Hur anpassar man en bostad efter någon som precis har kommit till Sverige och vad är ett trygghetsboende?

Nedan presenterar vi fler exempel på de abstrakta uttryck vi har hittat i empirin (Vår kursivering. Förf. anm.):

 ”Ett aktivt och generöst stöd skall därför ges till de invandrare som önskar återvända till sina hemländer.” (SDf)

 ”satsa på att hjälpa verkliga flyktingar i deras närområden” (SDi)

 ”den sammanlagda nettoeffekten av massinvandringen från avlägsna länder starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt” (SDf)

 ”Sverige har tagit emot alltför många invandrare på för kort tid” (SDi)

 ”Ett grundkrav ska vara att man levt i Sverige permanent och laglydigt under lång tid”. (SDi)

 ”de som har legitima skäl att stanna i landet” (Hansson 2010)

4.2.4.2 Försköning

Försköningar används som synonymer till begrepp som har fått negativa konnotationer. Ett exempel är Sverigedemokraternas uttryck ”assimilation” som ofta används som försköning av uttrycket ”skolas in i”. Andra försköningar är ”genetisk grupptillhörighet” som kan vara en synonym till ”ras” och ”hitkommande” som används istället för ”invandrare” i vissa texter.

Motsatsen till försköning är förfulning. I texten Sverigedemokraterna kräver en ansvarsfull invandringspoltik (SDi) har avsändaren använt ordet ”utlänningar” istället för det mer vanligt förekommande ”invandrare” eller ”hitkommande”. Utlänning är ett uttryck som har fått negativ klang och blivit förfulat. Vi kan därför dra slutsatsen att invandrare är en försköning av begreppet utlänning.

Som vi tidigare nämnt är propaganda en strategi som används för att uppnå vissa politiska mål. Vilka mål är det Sverigedemokraterna vill uppnå? Denna fråga leder oss in på vad partiet pratar om egentligen.

(29)

25

4.3 Politics of fear

Politics of fear innebär att politiker medvetet påverkar människors oro för att förverkliga sina mål (Füredi 2005). Politics of fear försöker påverka människor på samma sätt som

propaganda, men den fokuserar inte bara på metoden (hur man påverkar) utan även på innehållet (vad man påverkar med).

Gonzales och Delgado (2006) menar att människor påverkas lättare av känslor än av faktiska argument. Bickford (2011) håller med och menar att människor blir engagerade i politik när det händer saker i deras direkta närhet – när känslorna spelar in. Lyckas politikerna påverka medborgarnas känslor kan de också ändra deras åsikter. För att vinna väljare kan politiker därför vädja till människors primitiva instinkter, bland annat genom att spela på rädslor genom Politics of fear. För att förstå hur Sverigedemokraterna använder sig av Politics of fear börjar vi med att presentera hur partiet använder sig av känslor i sina texter.

4.3.1 Två känslor, två motpoler

Sverigedemokraternas texter väcker många starka känslor hos läsaren. Vi har valt att dela in känslorna i två övergripande kategorier som är varandras motsats, hot och trygghet.

4.3.1.1 Känsla av hot

Sverigedemokraterna använder begreppet hot på flera ställen i sina texter för att visa hur invandringen påverkar den svenska tryggheten: ”Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.” (SDf).

I kategorin Hot ingår också känslor som rädsla, oro och ilska. Hotbilden i texterna skapar rädsla och oro inför framtiden. Sverigedemokraterna förklarar att de ser ”med stor oro på den splittringspolitik som de andra partierna bedrivit de senaste decennierna” (Sdc). De menar att samhället blir mer och mer splittrat och kommer att förstöras om vi inte gör något för att rädda det.

I texten Mångkultur (SDg) förklarar Sverigedemokraterna att alla scenarion av mångkultur

”kommer att leda till ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation,

motsättningar, otrygghet och minskad välfärd som följd”. Då Sverigedemokraterna menar att dagens styrande politik är för ett mångkulturellt samhälle förväntas läsaren oroa sig inför framtiden.

I texterna om ålderdom förväntas läsaren bli arg och förfärad över hur Sveriges pensionärer blir behandlade. ”Samtidigt som idag förvärvsarbetande människor fått uppleva kraftigt