I resultatets andra tema framkom att tvånget försvårar möjligheterna till patientdelaktighet. Sjuksköterskorna upplevde att själva tvångsvården fråntog patientens självbestämmanderätt vilket försvårade möjligheten till patientdelaktighet. Genom att planera aktiviteter och skriva vårdplan tillsammans med patienten upplevdes möjliggöra till delaktighet.
I denna studies resultat framkom att sjuksköterskorna upprättade vårdplaner och planerade aktiviteter tillsammans med patienten. Genom att tillsammans upprätta vårdplaner och aktivitetsschema menade de att patienten blev delaktig i sin vård. Enligt Andreasson och Skärsäter (2012) studie framkommer att meningsfulla aktiviteter skapar dagliga rutiner vilket upplevdes av patienter vara en betydelsefull del i deras vård. Detta framkommer även i Norvoll, Hem och Pedersen (2017) samt Molin et al. (2016) studier där patienter beskriver att aktiviteter är givande i deras vård. Vidare påstår Molin et al.
(2016) att frånvaron av aktiviteter kan skapa en ifrågasättande atmosfär, förvirring och frustration hos patienten.
I denna studies resultat fanns en strävan av att skapa patientdelaktighet även vid tvångssituationer genom att erbjuda små val. Denna form av patientdelaktighet kan enligt studiens resultat även ses som ett informellt tvång. Söderberg, Wallinius och Hörberg (2019) menar att detta inte stärker patientdelaktighet men att det kan skapa en känsla av delaktighet hos patienter. Dock framkommer det i Jansen och Hansens (2017) och Norvoll et al. (2017) studier att detta upplevdes vara en form av patientdelaktighet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Nilsson et al. (2019) menar det inte kan finnas någon delaktighet då informationen som ges är opersonligt och enbart informativ. Delaktighet i enlighet med Nilsson et al. (2019) modell kan endast äga rum då ömsesidighet finns som skapats av en omtänksam relation. Den omtänksamma relationen uppstår endast då patienten är delaktig i sin vård. Utifrån Travelbees (2001) omvårdnadsteori kan inte detta heller ses som en form av patientdelaktighet då sjuksköterskan inte kan frångå sin roll och möta patientens upplevelser och behov i tvångssituationer. Samtidigt beskriver Dahlberg
(2002) i sin studie om vårdlidande att det inte är själva tvångshandlingarna som upplevs kränkande av patienten utan vårdsituationen i nära anslutning till tvångssituationer.
I denna studiens resultatet framkom att tvångsåtgärden upplevdes som ett misslyckande och övergrepp mot patienten. Detta beskrivs även av Norvoll et al. (2017) men de lyfter även fram att tvångsåtgärder kan skada tilliten och relationen till sjuksköterskan. Därmed belyser studiens resultat vikten i att inför tvångsåtgärden ge patienten tid och tydlig information. I Keresi et al. (2019) studie riktas kritik mot att arbetsbelastning och överbeläggningar skapade mindre tid för patienten att vara delaktig vid beslut i sin vård.
Tidsbristen som beskrivs i tidigare studier för att arbeta med patientdelaktighet var inget som framkom i denna studies resultat.
Det som även framkom i denna studies resultat var de svårigheter som det fanns att möjliggöra patientdelaktighet för sjuksköterskorna. Svårigheterna låg i läkarnas bristande del i informationen kring målet med patientens vårdtillfälle. Detta försvårade sjuksköterskornas arbete med att i sin tur informera och planera vårdtillfället tillsammans med patienten i samband med intagningsbeslutet. Denna avsaknad av information framkommer även ur ett patientperspektiv där bristande information minskade patienternas upplevelse av att vara delaktiga i sin vård (Eldh et al., 2008). Detta styrks även av Nilsson et al. (2019) beskrivning av delaktighet där informationen är en central del för att uppnå patientdelaktighet.
Det framkom att sjuksköterskorna i denna studie upplevde att det uppföljande samtalet var av betydelse för att möjliggöra patientdelaktighet. De uppföljande samtalen gav möjlighet för patienten att få frågor besvarade kring händelser vilket kunde skapa en gemensam förståelse mellan sjuksköterska och patient. Detta framkommer även i Andreasson och Skärsäters (2012) studie där patienter uppskattade de uppföljande samtalen då de fick möjligheten att kunna reflektera över tiden av tvångsvård. På så vis uttryckte patienterna att framtida tvångshandlingar skulle kunna förhindras eller åtminstone kunna göras under mildare former. Dessa upplevelser som framkommer är vad Travelbee (2001) menar att genom samtalet sker ett ständigt utbyte av erfarenheter och behov mellan sjuksköterskan och patienten. Med detta menar Travelbee att sjuksköterskan ska se sig själv och patienten som två unika människor som är beroende av varandra för att möjliggöra till patientdelaktighet. För som Nilsson et al. (2019) menar att ömsesidigheten skapar en omtänksam relation vilket endast kan uppstå då patienten är delaktig. Detta stärker studiens resultat att den mellanmänskliga relationen är en möjlig väg till patientdelaktighet, men att patientdelaktighet inte kan uppnås i samband vid tvångsvård.
10 Slutsats
Utifrån denna studies resultat kan det antas att den mellanmänskliga relationen har betydelse för att sjuksköterskan och patienten ska kunna forma en god vård utifrån
patientens egna behov och önskemål. Det visar sig även vara det som är det centrala i denna studies resultat. Det krävs av sjuksköterskorna att patienterna ges tid till att bygga upp ett förtroende till en vårdande relation med sjuksköterskan. Patienten behöver även ges tid för att vara delaktig och skapa mål för sin vård. Sjuksköterskorna upplevde även att tid behövdes ges till patienten vid tvångsåtgärder för att på så vis möjliggöra delaktighet i de val som erbjöds. Dessa val förklarades vara en form av delaktighet vid tvångsvården men att tvångsvården är komplex då lagen om psykiatrisk tvångsvård fråntar patientens självbestämmanderätt. Detta innebär att sjuksköterskans arbete för att möjliggöra patientdelaktighet är en pågående process under hela vårdtiden. Ett arbete där den mellanmänskliga relationen beskrivs i resultatet vara en möjlig väg till delaktighet under tvångsvård. Samtidigt som resultatet visar att delaktighet inte kan uppnås fullt ut vid tvångsvård då delaktighet bygger på en omtänksam relation, där ömsesidighet skapats genom att patientens är delaktig i sin vård. Studiens resultat kan användas som ett underlag för diskussioner och förbättringsarbeten inom psykiatrisk heldygnsvård. Detta för att skapa en gemensam förståelse om vad patientdelaktighet innebär för sjuksköterskor och patienter i samband vid tvångsvård.
11 Referenser
Andreasson, E., & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: Basis for an action plan. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(1), 15-22.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Eldh, A., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2008). Considering patient non‐participation in health care. Health Expectations, 11(3), 263-271.
Engström, K. (2008). Delaktighet under tvång: om ungdomars erfarenheter i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2008. Örebro.
Erlingsson, & Brysiewicz. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African Journal of Emergency Medicine, 7(3), 93-99.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Haw, C., Stubbs, J., Bickle, A., & Stewart, I. (2011). Coercive treatments in forensic psychiatry: A study of patients' experiences and preferences. Journal of Forensic Psychiatry & Psychology, 22(4), 564-585.
Hotzy, F. & Jaeger, M. (2016). Clinical Relevance of Informal Coercion in Psychiatric Treatment – A Systemic Review. Frontiers in Psychiatry. 7(197).
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Hörberg, U. (2008). Att vårdas eller fostras: det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2008. Växjö.
Jansen, T-L, & Hanssen, I. (2017). Patient participation: Causing moral stress in psychiatric nursing? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 388-394.
Jeager, M. & Rossler, W. (2010). Enhancement of outpatient treatment adherence:
patients´perceptions of coercion, fairness and effectiveness. Psychiatry Research. 180, 48-53.
Jørgensen, K., & Rendtorff, J. (2018). Patient participation in mental health care - perspectives of healthcare professionals: An integrative review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 490-501.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lützén, K., Blom, T., Ewalds-Kvist, B., & Winch, S. (2010). Moral stress, moral climate and moral sensitivity among psychiatric professionals. Nursing Ethics, 17(2), 213-224.
Molin, J., Graneheim, U., & Lindgren, B. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care-patients' perspectives. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 11(1), 29897.
Nilsson, M., From, I., & Lindwall, L. (2019). The significance of patient participation in nursing care-A concept analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 244-251.
Norvoll, R., Hem, M., & Pedersen, H. (2017). The Role of Ethics in Reducing and Improving the Quality of Coercion in Mental Health Care. HEC Forum, 29(1), 59-74.
Olofsson B., & Norberg A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. Journal of Advanced Nursing, 33(1), 89–97.
Ottosson, H. & Ottosson, J. (2007). Psykiatriboken. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Patientlagen SFS 2014:821. Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rose, D. N., Peter, E., Gallop, R., Angus, J. E., & Liaschenko, J. (2011). Respect in forensic psychiatric nurse-patient relationships: a practical compromise. Journal of Forensic Nursing, 7(1), 3–16.
Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B., & Plos, K. (2009). Nurse strategies for optimising patient participation in nursing care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 23(3), 490-497.
Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B., Lindencrona, C., & Plos, K. (2007). Patient participation in nursing care: Towards a concept clarification from a nurse perspective.
Journal of Clinical Nursing, 16(4), 630-637.
Schröder, A., & Ahlström, G. (2004). Psychiatric care staff's and care associates’
perceptions of the concept of quality of care: A qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 204-212.
Solbjør, M., Rise, M. B., Westerlund, H., & Steinsbekk, A. (2013). Patient participation in mental healthcare: When is it difficult? A qualitative study of users and providers in a mental health hospital in Norway. International Journal of Social Psychiatry, 59(2), 107–
113.
Söderberg, A, Wallinius, M, & Hörberg, U. (2019). An Interview Study of Professional Carers’ Experiences of Supporting Patient Participation in a Maximum Security Forensic Psychiatric Setting. Issues In Mental Health Nursing, 1-10.
Travelbee, J. (2001). Mellommenneskelige forhold i sykepleie. (2 opl.) Oslo: Gyldendal.
Keresi, Z., Carlsson, G., & Lindberg, E. (2019). A caring relationship as a prerequisite for patient participation in a psychiatric care setting: A qualitative study from the nurses' perspective. Nordic Journal of Nursing Research, 39(4), 218-225.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård SFS 1991:1128. Hämtad från Riksdagens webbplats:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911 128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128
Lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård SFS 1991:1129. Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1991 1129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129
Magnusson, E., Axelsson, A., & Lindroth, M. (2019). 'We try' - how nurses work with patient participation in forensic psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, Scandinavian journal of caring sciences, 21 November 2019.
Norvoll, R., & Pedersen, R. (2018). Patients’ moral views on coercion in mental healthcare. Nursing Ethics, 25(6), 796-807.
Skårderud, F., Haugsgjerd, S. & Stänicke, E. (2011). Psykiatri: själ - kropp - samhälle.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
Valenti, E., Banks, C., Calcedo Barba, A., Bensimon, C. M., Hoffman, K. M., Pelto Piri., Priebe, S. (2015). Informal Coercion in psychiatry: a focus group study of attitudes and experience of mental health professionals in ten countries. Social Psychiatry &
Psychiatric Epidemiology, 50, 1297-1308.
Valenti, E., Domenico, G., Katasakou, C & Priebe, S. (2014) ‘Which values are important for patients during involuntary treatment? A qualitative study with psychiatric inpatients’, Journal of Medical Ethics, 40(12), 832–836.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga A
Intervjuguide
Enligt Kvale och Brinkman (2017) är det lämpligt att utveckla två intervjuguider. En med temafrågor och en annan med de frågor som skall ställas under intervjun.
Forskningsfrågan formuleras i ett teoretisk språk och intervjufrågorna uttrycks i intervjupersonens vardagsspråk (a.a).
Studiens syfte
Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och/eller svårigheter som finns i arbetet med patientdelaktighet i samband vid tvångsvård.
Frågeställningar
Hur arbetar sjuksköterskor för att patienterna ska bli delaktiga inom tvångsvården?
Vad är svårigheten med att göra patienterna delaktiga inom tvångsvården?
Vilka möjligheter finns för att göra patienterna delaktiga inom tvångsvården?
Intervjufrågor
1. Kan du kort presentera dig själv i din yrkesroll.
2. Har du specialistutbildning?
3. Hur länge har du varit yrkesverksam inom slutenvården?
Tema- Svårigheter/möjligheter i arbetet med att göra patienter med tvångsvård delaktiga i sin vård.
Vilka svårigheter / möjligheter finns det med att arbeta med de patienter som vårdas under lagen om tvångsvård?
1. Kan du berätta om en situation där det har varit svårt?
2. Kan du berätta om en situation där det har varit enklare?
3. Vad upplever du vara din viktigaste uppgift för att underlätta så att de tvångsvårdade patienterna ska vara delaktiga?
4. Varför just den uppgiften?
Tema- Information
1. Vilken och hur får patienterna information om varför de blivit tvångsvårdade?
2. Berätta om en situation när du givit information och hur du upplevde det?
3. Du nämner det här, hur kände du då?
4. Vad var det som var bra / dåligt? Skulle det kunnat göras annorlunda?
5. Beskriv en positiv / negativ situation, hur gjorde du då? Hur kändes det?
Tema- Patientens rättigheter och självbestämmande
1. Kan du beskriva en situation där patienten givits möjlighet till delaktighet vid tvångsåtgärder ex. Avskiljning - tvångsmedicinering?
2. Hur gjorde du då? Hur kändes det?
3. Vad var det som var svårt / lätt?
4. Hur skulle det kunnat göras annorlunda?
Tema- Stödja patienten och dennes behov
1. Beskriv en situation där patientens känslomässiga behov tillvaratas. Ex om de uttrycker rädsla och otrygghet.
2. Hur gör du för att tillvarata patientens livsberättelse och dennes upplevelse av sin situation?
3. Hur gjorde du då? Hur kändes det?
4. Vad var det som var svårt / lätt?
5. Hur kan det göras annorlunda?
Tema- Patientens möjlighet att kunna påverka sin situation
1. Upplever du svårigheter / möjligheter i situationer där patienten kan vara med och påverka sin vård? Beskriv en positiv / negativ situation och din upplevelse av det?
2. Hur gjorde du då? Hur kändes det?
3. Vad var det som var svårt / lätt?
4. Hur kan det göras annorlunda?
Bilaga B
Samtyckesfor mulär
Jag har tagit del av informationen om studien “Hur arbetar sjuksköterskor för att främja delaktighet inom tvångsvård?”, fått tillfälle att ställa frågor, fått dem besvarade och samtyckt till deltagande.
Jag har även fått information om att deltagandet är frivilligt och att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan att ange orsak.
_________________________________________________________
Underskrift av forskningsperson
_________________________________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
_________________________________________________________
Underskrift av informationsgivare
_________________________________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
Bilaga C
Till dig som är sjuksköterska inom psykiatrisk heldygnsvård i Region Kalmar och Region Blekinge.
Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie.
Inom den psykiatriska heldygnsvården vårdas patienter både frivilligt och under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Det finns studier som visar att patienter som vårdas under tvång många gånger upplever sig fråntagna sin självbestämmanderätt och har känslor av värdighetsförlust. Det i sin tur leder till tappat förtroende för vårdpersonal vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet. Genom att ge patienten möjlighet att vara delaktig i sin vård kan det öka deras självupplevda känsla av hälsa och ohälsa samt främja hälsa och välbefinnande.
Vi vill därför genomföra en intervjustudie som syftar till att utifrån sjuksköterskans perspektiv undersöka hur arbetet med delaktighet främjas inom tvångsvård.
Förhoppningsvis kan resultatet av studien ge ökad kunskap om de erfarenheter
sjuksköterskor har av att arbeta för att främja delaktighet samt om detta arbete på något vis kan utvecklas och/eller förbättras.
Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk heldygnsvård i Kalmar Landsting kommer att tillfrågas om deltagande i denna intervjustudie. Om du har minst två års
yrkeserfarenhet som sjuksköterska inom psykiatrisk vård skulle vi vilja att du som är intresserad av att delta i vår studie kontaktar någon av oss via e-post eller telefon.
Det är helt frivilligt att medverka i studien och du som deltagare kan när som helst avbryta din medverkan utan att ange skäl. Intervjuerna kommer att genomföras på din arbetsplats eller en annan avskild plats som du väljer. Intervjuerna beräknas ta 30-50 minuter och kommer att spelas in. Efter genomfört examensarbete kommer samtliga intervjuer att raderas.
Materialet från intervjuerna kommer att hanteras och behandlas konfidentiellt och förvaras så att ingen obehörig kommer att kunna ta del av det. Inga enskilda personer eller avdelningar kommer att kunna identifieras i examensarbetet. Resultat kommer att redovisas i vår magisteruppsats och publiceras på DiVA-portalen via Linnéuniversitetes hemsida där ni kan gå in och läsa. En kopia kommer även att skickas till era
avdelningschefer.
Vi som ska genomföra studien heter Christian Römberg Fredriksson och Jessica
Konrad, är båda leg. sjuksköterskor och arbetar inom den psykiatriska heldygnsvården i Västervik. Vi läser specialistsjuksköterska inom psykiatri vid Linnéuniversitetet i Växjö och i utbildningen ingår att göra ett magisterarbete, vilket är anledning till att denna intervjustudie kommer att genomföras. Har du några frågor så hör gärna av dig.
Karlskrona 2018-09-01
Studerande: Studerande:
Christian Römberg Fredriksson Jessica Konrad
Handledare:
Universitetslektor Mikael Rask