Allmänt
På uppdrag av Vägverket, Region Väst, har VTI följt upp ett antal sträckor med dränerande asfaltbetong (Viacodrän), på Västerleden (E6/E20) vid Tynnereds- motet i Göteborg. Som referens ingick en sträcka med skelettasfalt. Stenmaterialet utgjordes av kvartsit från Kärr. Största nominella stenstorleken var 11 och 16 mm. I dränbeläggningen ingick modifierat bindemedel. Belägg ningen lades 1993 och 1994 (två etapper). Beläggnings- konstruktionen utgjordes av öppen (hålrumsrik) asfalt, Viacobase i botten följd av två lager med dränerande asfaltbetong, typ Viacodrän S. Den här typen av asfalt konstruktioner används i vissa länder för att få maxi
malt bullerreducerande effekt. Det är dock viktigt att hålrummet (porerna) inte sätts igen alltför mycket så att den bullerabsorberande förmågan hos beläggningen går förlorad.
Sträckornas läge framgår av figur 18. Dubbavnöt- ningen har följts upp på sträckorna 1-4. Skyltad hastig het är 70 km/tim och trafikvolymen, ÅDTt, var 1995 ca 31.400 fordon i båda körriktningama.
Dubbslitage
Dubbslitaget vintem 1997/98 redovisas i tabell 4. De fyra senaste årens slitage framgår av figurerna 19 och 20.
Frolundamotet
K l:a n K2:an K2:an K1:an
0 m Våg mitt 1262 m slltlager=AB D 16 ordinarie b e lä g g n in g b in d la ge r= A G avfart Frölunda 375 m 5 4 påfart Frölunda alltlagersViacodran12, kvartsit alitLager= Viacodrän 12, k va rts it b fn d ta ge r= Vla cod rin l6 t o rte n s 6
bindlager?Viacodrän16, ortens lågt hål m m 541 m 617 m stftlager=Viacodrån16f k va rts it bra 755 m
7 3 slitlager^Viacodrå nlfi, kvartsit
bro 504 m stttlagersViacodrän12( k va rts it bindlager=Viacodrän16, o rte n s 1ÖQÖ m 6 2 slltiager=Viacodrän12, kvartsit blndlager=Vlacodrän16, ortens högt hålrum 250 m påfart Frölunda i T 1 ▼ å1 1 Å I avfart Frölunda slttlager=HABS16, kvartsit referens 0 m
Figur 18 Sträckor med dränerande asfaltbetong, Tynneredsmotet.
Tabell 4 Dubbslitage vintern 1997/98, Tynneredsmotet.
Sträcka Beläggnings- Medel- Stdav Spår SPS-tal nr typ mm avnötning mätlinjer mm bildning 1 HABS 16 0,30 0,06 0,5 4 2 Viacodrän 12S, högt hålrum 0,42 0,11 0,5 5
Figur 19 Dubbslitaget (medelavnötningen över körbanan) 1994-98. Tynneredsmotet.
Figur 20 Spår bildningen (maximalt spårdjup) orsakat av dubbslitaget 1994-98. Tynneredsmotet.
Kommentarer
Dubbavnötningen den fjärde resp. femte (str. 3) vintem var aningen mindre än vintern innan. Spårbildningen vintem 97/98 låg på 0,5-0,6 111111 beroende på sträcka. Sträckorna innehållande Viacodrän 11 har slitits mer än Viacodrän 16 (några tiondelar) som i sin tur slitits mindre än HABS 16. Resultatet visar att dränerande beläggning kan ha bra slitstyrka och ligga på likvärdig nivå som skelettasfalt. Initialslitaget har haft en relativt
stor inverkan på båda beläggningstyperna. Det låga slitaget vid Tynnered, ca 2-3 mm spår efter fyra till fem vintrar, beror sannolikt på att hastigheten är 70 km/h och att dränbeläggningen hittills haft bra resistens mot åldring och vatten samt att beläggningen består av slitstarkt stenmaterialet (kvarsit). Dränbeläggningar med bra beständighet bör inte slitas mer än skelettasfalt eftersom de innehåller lika stor andel grovt stenmaterial.
SPS-tal
Med utgångspunkt från slitagedata och erhållna trafik data (bilaga 6) har beläggningarnas SPS-tal beräknats och redovisas i figur 21. SPS-talen ligger vintern 1997/98 mellan 2-6 g per kilometer och dubbat fordon. Det
relativa slitaget är högre än vintem 95/96 då extremt låga värden erhölls. Det är viktigt att påpeka att det handlar om låga värden där små skillnader i trafik- eller slitage data kan ha stor inverkan på resultatet.
RST-mätning
Figur 21 Utveckling av SPS-tal 1994-98. Tynneredsmotet.
Figur 22b Jämförelse mellan det totala spårdjupet enligt RST och det spårdjup som orsakats av dubbtrafiken 1994-98. Tynneredsmotet.
Figur 22c Utvecklingen av det totala spårdjupet enligt RST-mätningar 1994-98. Tynneredsmotet.
Figur 23 Utveckling av jämnhet, IR11995-98. E20, Tynneredsmotet.
Kommentarer
Enligt RST-mätningen från hösten 1998 (figur 22a) låg den totala spårbildningen mellan 3,6-7,:2 mm med de högsta värdena för Viacodrän 16 som ligger på en bro (är också ett år äldre än övriga). Det innebär att spår utvecklingen legat mellan 0,9-1,8 mm per år. Huvudde len av spårbildningen kan härledas till deformationer även om skillnaden mellan sträckorna är stor. Det är viktigt att påpeka att Tynneredsmotet är en nybyggd väg och därför är det inte konstigt att andelen deformationer är förhållandevis stor på grund av efterpackningen i de olika lagren. När vägen ”satt sig” kommer sannolikt spår bildningen att minska i omfattning. De sträckor (asfalt lager) som ligger på bron utsätts också för en extra ”tuff’ belastning genom att underlaget är stumt. Noterbart är att flera av dränsträckoma ligger i nivå med ABS-belägg- ningen och att Viacodrän 12 med lågt hålrum erhållit ca 1 mm mindre spårdjup än motsvarande beläggning med högt hålrum.
IRI-värdena låg enligt mätningen från hösten 1998 mellan 1,4-1,9 mm/m för de flesta av sträckorna. På bron är IRI-värdena högre, 2,7-3,2 mm/m (beror på broskarvarna). IRI-värdena har också ökat något jäm fört med mätningen från 1995.
Makrotexturen i högra hjulspåret låg för drän- beläggningen på 0,8-1,1 mm, dvs. ytan är förhållande
vis skrovlig. Även AB S-beläggningen uppvisade hög makrotextur, 0,7 mm. I de flesta fall har skrovligheten ökat sedan mätningen från 1995, vilket är anmärknings värt.
Besiktning
En del mestadels lokala stensläpp observerades vid in spektionen våren 1996. På några mindre partier förekom ytor med stensläpp. Enstaka öppna porer förekommer i bruket, dock i varierande grad mellan de olika sträck orna (de är olika öppna) och tydligast i hjulspåren. Enligt besiktningen från 1997 och 1998 har beläggningen klarat de 4-5 första vintrarna mycket bra med endast mestadels lokala stensläpp. Den dränerande förmågan verkar dock ha avtagit och fritt smältvatten observera des t.ex. på dränsträckoma våren 1998. Dränbelägg- ningar brukar pluggas igen relativt snabbt om porerna inte spolas regelbundet med specialutrustning (har sannolikt inte gjorts i Göteborg).
Dränbeläggningen vid Tynneredsmotet har enligt skadebesiktningarna utvecklats ungefär som referensen med ABS16/B85 och påminner till utseendet även om denna beläggningstyp. Sannolikt är förhållande för drän- beläggning gynnsamma vid Tynneredsmotet med högt och torrt läge samt relativt låg hastighet, 70 km/h.
Bild 10 Dränbeläggning våren 1998 (sträcka 2). Tynneredsmotet.
Väg 73, Länna (Stockholm)
Allmänt
I samband med planeringen av ringledema i Stockholms regionen fick VTI i uppdrag att undersöka slitstyrkan (och ljusreflektionsegenskaperna) hos olika typer av slitlagerbeläggningar. Undersökningen gjordes på upp drag av Vägverket, Region Stockholm, och var inriktad mot att ta fram underlag för valet av vägbeläggning till trafikleder i tunnlar.
Mot den bakgrunden lades hösten 1994 några prov sträckor med färgad, ljus asfalt på väg 73, Länna, strax söder om Stockholm. Som jämförelse lades en referens sträcka med konventionell asfalt.