Vilken typ av fred främjade den europeiska kol- och stålgemenskapen

Det gick inte att finna något citat i Schumandeklarationen som kunde passa in i det

idealistiska perspektivet utifrån de kriterier jag ställt upp. Detta på grund av avsaknaden av den fundamentala grundstenen i teorin, demokrati. Inte ett ord, eller något som närmar sig detta skrivs i Schuman deklarationen. Det fredsälskande folket som kan yttra sig i en

demokrati är som tidigare nämnt det som ska driva på den yttre freden och till sist dämpa den internationella anarkin inom detta perspektiv.

Maktbalansperspektivet tanke om att balansera upp de forna fienderna för att uppnå jämvikt kunde finnas i Schumandeklarationen. Dock problematiserades tankarna om att uppge sin suveränitet på kol- och stål området då det inte finns någon auktoritet utöver staterna menar maktperspektivet. I den teoretiska referensramen konstaterades att så länge staterna går med vinst, antingen politiskt eller ekonomiskt, kommer samarbetet att fortskrida. Som togs upp i min Bakgrund visade EKSG sig vara framgångsrikt som fredsprojekt men även rent

ekonomiskt där det ledde till ökad produktion och växande handel mellan staterna.

Utifrån min tolkning av Schumandeklarationen kan vi utläsa att Frankrikes regering eftersträvade skapa fred genom internationell rättsordning. Vi kan även utläsa att denna internationella rättsordning hade en strävan att förhindra det okontrollerade våldet vilket helt i linje med det rättsliga perspektivet. EKSG avser att säkra freden genom rättsinstitutioner på världsnivå.

Med detta sagt främjade den europeiska kol- och stålgemenskapen en rättslig fred med inslag av perspektivet om maktbalans.

4.2 European Neighbourhood policy (ENP)

Efter att ha analyserat EKSG och slagit fast att de främjade det rättsliga perspektivet och perspektivet om maktbalans kommer uppsatsen nu övergå till att analysera ENP. I denna del av kapitlet analyseras den europeiska grannskapspolitiken utifrån rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern and southern neighbours.

4.2.1 Hur skapas fred och för vem?

I rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern

and southern neighbours konstateras tidigt att ENP inte kan vara en one-size-fits-all politik

utan måste följa den princip om differentiering eftersom varje grannland står inför olika utmaningar och inte kan förväntas nå samma framsteg under samma period. Dock konstateras

27 snabbt tre gemensamma faktorer för länder som omfattas av ENP; ”All countries in the new

neighbourhood are confronted by the opportunities and challenges surrounding proximity, prosperity and poverty” (European Commission, 2003, s.6)

Utmaningen gällande den geografiska närhet som EU har till grannländerna innebär att de har gemensamma hot. Dessa hot är;

”…threats to mutual security, whether from the trans-border dimension of

environmental and nuclear hazards, communicable diseases, illegal immigration, trafficking, organised crime or terrorist networks, will require joint approaches in order to be addressed comprehensively.” (European Commission, 2003, s.6)

Hotbilder som kärnkraftshot, människohandel, organiserad brottslighet, illegal invandrandring och terroristnätverk. Om dessa hotbilder skrivs det att ”The EU and the neighbours have a mutual interest in cooperating…” (European Commission, 2003, s.6)

Som vi vet utifrån vår bakgrund bygger samarbetena i grannskapspolitiken på juridiska avtal och följs upp av dels kommittéerna som instiftas i samband med avtalet och dels den

europeiska utrikestjänsten som varje år offentliggör lägesrapporter. Utifrån dessa två citat och vår bakgrund vill EU med andra ord kontrollera det okontrollerade våldet såsom

terroristnätverk, illegal brottslighet och de ovan nämnda genom juridiska avtal. Detta tolkar jag som att passa in i det rättsliga perspektivet eftersom de hotbilder EU målar upp stämmer väl överens med de rättsliga tankarna om hotbilder som det okontrollade våldet.

Tillvägagångssättet för att avvärja hoten genom övernationella samarbeten och juridiska avtal stämmer även det mycket väl överens med det rättsliga perspektivet.

Utmaningara gällande stabilitet och välstånd i grannländerna beskrivs som grundläggande orsaker till politisk instabilitet, ekonomisk utsatthet och konflikter (European Commission, 2003, s.6). För att möta dessa utmaningar menar EU att det finns vissa fundamentala grundstenar för att komma till rätta med stabilitets- och välståndsproblemet:

28

”Democracy, pluralism, respect for human rights, civil liberties, the rule of law and core labour standards are all essential prerequisites for political stability, as well as for peaceful and sustained social and economic development.” (European Commission, 2003, s.7)

I detta citat kan vi utläsa inslag av både det idealistiska perspektivet och det rättsliga. Här talar EU om att demokrati är en av de grundläggande faktorerna för fredlig och hållbar

socioekonomisk utveckling i partnerländerna. Likt idealistförespråkarna tolkar jag detta som att EU menar att demokrati är en viktig faktor för fredlig utveckling. Samtidigt poängterar EU vikten av respekt för mänskliga rättigheter och rättstaten som är väsentliga för en fredlig och hållbar socioekonomisk utveckling vilket är en del av kärnan i det rättsliga perspektivet. Vikten av en rättstat skrivs det sedan följande om:

” A functioning legal system, implemented by strong regulatory authorities and effective and independent judiciaries equipped with the powers to protect property rights, are also required to maximise economic activity and production, and accelerate economic growth.” (European Commission, 2003, s.9)

Ett fungerande rättssystem, genomfört av starka tillsynsmyndigheter och effektiva och oberoende domstolar som är utrustade med de befogenheter för att skydda rättigheter som citaten ovan beskriver krävs för att maximera den ekonomiska tillväxten. Det är möjligt att det främjar den ekomoniska tillväxten men det stödjer även det rättsliga perspektivet. Genom att stater först har en fungerande rättsordning med oberoende domstolar innebär på sikt att den nationella rättsordningen kan ha samma verkan på ett internationellt plan.

Utifrån de citat jag hittills analyserat har jag sett att EU poängterar vikten av ekonomisk utveckling. En given fråga kan bli varför? I rapporten skrivs det att en negativ utveckling på det ekonomiska och politiska planet inte ska underskattas (Med negativ utveckling tolkar jag,

29 utifrån ovan citerade citat, som en odemokratisk stat som inte respekterar rättstatens betydelse och mänskliga rättigheter). Detta eftersom negativ utveckling på dessa plan drar till sig organiserad brottslighet som kan ge en ”spill-over” effekt.

” The negative effects of conflict on economic and political development, especially where sustained over a long period, cannot be over-estimated. These effects are not only domestic – so long as conflicts persist there is a danger of spill over. Conflict and political division in the Mediterranean (Western Sahara, Palestine) over the past half century has seriously retarded the development of the region. Unrecognised statelets such as Transdniestria are a magnet for organised crime and can de-stabilise or throw off course the process of state-building, political consolidation and sustainable development” (European Commission, 2003, s.9)

Konstateras kan att anledningen till att EU genom ENP vill stödja den ekonomiska och politiska utvecklingen är för att råda bot på det okontrollerade våldet som dessa stater drar till sig. Vilket återigen är i linje med det rättsliga perspektivet att vilja kontrollera det

okontrollerade våldet.

”In return for concrete progress demonstrating shared values and effective implementation of political, economic and institutional reforms, including

aligning legislation with the acquis, the EU’s neighbourhood should benefit from the prospect of closer economic integration with the EU.” (European

Commission, 2003, s.10)

Här talar man om att i utbyte mot konkreta framsteg som ger uttryck för gemensamma värderingar och anpassning till EU:s regelverk bör ENP erbjuda möjlighet till närmare ekonomisk integration. Det intressanta att ta sikte på i detta citat är just dessa gemensamma värderingar. Utifrån tidigare citerade citat har värderingar som att stärka rättsstaten,

30 tolkar detta som att det är just dessa underliggande principerna som är det gemensamma värderingarna i sammanhanget.

Dessa gemensamma värderingar är till viss del rättslig och till viss del idealistiska enligt min tolkning. Detta eftersom att ENP avser att genom rättsliga avtal få partnerlandet att främja demokratin och stärka rättsstaten. Att främja demokrati är den fundamentala tankegången i det idealistiska perspektivet då detta är en förutsättning för fred. Att som i ENP:s fall belöna demokratiframsteg i landet tolkar jag som idealistiskt.

Som det även står i citatet ovan vill ENP få partnerlandet att anpassa sig till EU:s

gemensamma regelverk. Detta är en tydlig tankegång som avspeglar det rättsliga perspektivet. Ett regelverk som staterna styrs av. Ett regelverk som underkastar statera. En tanke som en maktbalansförespråkare med stor sannolikhet skulle avfärdat då man inom detta perspektiv menar att det råder en internationell anarki. Vidare skrivs det;

” The EU should explore the possibilities for working ever more closely with the neighbouring countries on judicial and police cooperation and the development of mutual legal assistance.” (European Commission, 2003, s.11)

Citatet ovan är något som stärker det rättsliga perspektivet. Utifrån den teoretiska

referensramen vet vi att fred enligt det rättsliga perspektiv är avsaknad av okontrollerat våld, vilket enbart kan uppnås i ett organiserat samhälle där de som bryter mot lagarna får

bestraffning utifrån en rättsordning. Jag tolkar detta citat som ett uttryck för dylika. Att polisväsendet i grannskapsländerna ska samarbeta med EU görs av en anledning. Den anledningen torde vara för att uppnå ett organiserat samhälle, kontrollera det okontrollerade våldet och straffa de som bryter mot lagarna

31

4.2.2 Vilken typ av fred främjas i ENP?

Det gick inte att finna något citat i rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern and southern neighbours som stödjer

maktbalansperspektivet. Varken någonting om upprustning, hot eller avskräckning. Det närmsta som kom fram var i delen där det stod att i utbyte mot konkreta framsteg som ger uttryck för gemensamma värderingar och anpassning till EU:s regelverk bör ENP erbjuda möjlighet till närmare ekonomisk integration. Detta skulle kunna läsas som - anpassar ni er inte efter våra värderingar får ni inget ekonomiskt bistånd. Likt en avskräckning eller ett hot. Dock är det att ta citatet ur sitt sammanhang då man avser att arbeta tillsammans för att uppnå socioekonomisk utveckling i landet.

Däremot kan vi se tydliga spår ifrån både det rättsliga och det idealistiska fredsperspektivet. Utifrån ett rättsligt perspektiv kan vi tydligt se hur EU genom ENP avser att dämpa det okontrollerade våldet genom att övernationellt samarbeta, bland annat polisiärt, för att gemensamt organisera samhället. Vilket även stödjer den fundamentala grundstenen i det rättsliga perspektivet, att bestraffa de/den som bryter mot lagen utifrån en rättsordning.

Vidare trycker man på att ENP ska främja partnerlandet att anpassa sig till EU:s gemensamma regelverk. Detta är en tydlig tankegång som avspeglar det rättsliga perspektivet. Ett

övernationellt regelverk som staterna styrs av. Ett regelverk som underkastar staterna. Här känner man igen den rättsliga tankegången om att en internationell rättsordning ska kunna ha samma verkan som en nationell har i landet.

Utifrån ett idealistiskt perspektiv ser vi att ENP avser att främja demokrati i

partnerskapsländerna vilket är den fundamentala tankegången i det idealistiska perspektivet då det är en förutsättning för världsfred. Man poängterar att demokrati är viktigt för en fredlig utveckling i landet precis som idealistförespråkarna. Enligt idealistförespråkarna driver sedan den nationella freden i en demokrati på den yttre övernationella freden genom det

fredsälskande folket, dock är första steget att införa demokrati i staten likt ENP avser att arbeta för. Med detta sagt avsåg ENP att främja en rättslig och en idealistisk fred.

32

5. Slutsatser och förslag till framtida forskning

Syftet med uppsatsen var att, med utgångspunkt utifrån de tre nyklassiska perspektiven om fred, studera om EU avser att främja en annan fred inom European Neighbourhood Policy än vid fredsprojektets start år 1951(EKSG). Denna studie har tydligt visat att så är fallet och att Jernecks (2009) tes stämmer, innebörden av fredsbegreppet förändras beroende på kontext.

Med den europeiska kol- och stålgemenskapen avsåg man att främja en rättslig fred och fredsperspektivet om maktbalans. Utifrån det rättsliga perspektivet fann jag hur man tydligt eftersträvade att skapa fred genom en internationell rättsordning med målet att förhindra det okontrollerade våldet. Utifrån perspektivet om maktbalans kunde jag finna hur man avsåg att balansera upp de forna fienderna Tyskland och Frankrike genom EKSG.

I den europeiska grannskapspolitiken kunde jag finna en förändring i vilken fred som EU avsåg att främja. Likt EKSG främjade ENP en rättslig fred, men istället för att främja

perspektivet om maktbalans främjade man istället den idealistiska freden. EU poängterade ett antal gånger vikten av demokrati för en fredlig socioekonomisk utveckling och för att råda bot på det okontrollerade våldet.

Utifrån mitt resultat kan konstateras att EU är ett fredsprojekt som inte främjat en enhetlig fred sedan fredsprojektets start. Jerneck (2009) hade därmed rätt i sin beskrivning.

Fredsbegreppets innebörd förändras beroende på kontexten och därmed även tillvägagångssättet för att skapa fred för ett fredsprojekt likt EU.

Att fredsbegreppet förändras beroende på kontext får mig spontant att tänka; är det möjligt att skapa fred? Att arbeta hårt mot en idealistisk fred som vi bland annat kunde se avspeglas i ENP för att sedan i en annan kontext arbeta mot en annan typ av fred. Utan att främja en enhetlig typ av fred kommer bli problematiskt om en vill uppnå resultat, för hur vet EU ens när det har uppnått fred?

33 På sikt tror jag att ett fredsprojekt, som förändrar den typ av fred som fredsprojektet har som mål att främja, kan tappa sin trovärdighet som fredsbyggare om man inte är tydlig när och var denna förändring äger rum. Att tydligt skriva ut i vilka kontexter som olika typer av fred främjas. Som nämndes i inledningen har EU har anklagats för hyckleri i sin tillämpning av ENP eftersom de prioriterar och belönar ekonomiska framsteg framför politiska. Med en tydlig definiton av vilken fred EU vill uppnå kanske denna kritik inte skulle vara befogad?

En intressant tanke, nu när min studie konstaterat att fredsbegreppets innebörd förändras beroende av kontext, är om EU främjar olika typer av fred gentemot olika partnerländer. Som nämndes i min bakgrund finns en fundamental skillnad mellan det östliga partnerskapet och MENA partnerskapet. Den fundamentala skillnaden som innebar att det östliga-partnerskapet en dag är berättigad att gå med i unionen medan MENA-partnerskapet är dömda att stå utanför. Skulle man kunna urskilja skillnader i vilken typ av fred som EU, genom ENP, avser främja gentemot grannar som aldrig kan bli medlemmar och eventuella nya medlemmar av EU? Att studera detta närmare är en given rekommendation till framtida forskare. Utifrån de i studien framkomna resultatet tyder det på att det torde finnas skillnader i och med att

kontexten skiljer sig. Om så är fallet kan det kopplas till Nathalie Tocci bok The EU and

Conflict Resolution: Promoting Peace in the Backyard process (2007) som nämndes under

tidigare forskning. Slutsatserna som Tocci når är att ENP:s ingripande kan vara avgörande för en konfliktlösning men, dessvärre, utnyttjar inte EU denna potential (Tocci, 2012,173). Kanske är det så att EU faktiskt inte vill skapa fred i MENA-partnerskapet utan enbart hålla dem i schack eftersom de inte erbjuder dessa länder partnerskap?

Med medvetenhet om att min studie enbart är ett bidrag är en annan rekommendation för framtida forskning att göra en tolkning av det latenta innehållet i materialen. Genom en manifest tolkning av rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for

relations with our eastern and southern neighbours kunde jag inte finna något citat som

kunde placeras in under maktbalansperspektivet. Varken någonting om allians, upprustning, hot eller avskräckning. Med en latent tolkning kanske precis detta skulle framgått, EU bygger en allians genom grannskapspolitiken.

34 Med en latent tolkning skulle det vara intressant att studera partnerskapet i öst som innefattar Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina som samtliga är forna sovjetstater. Är det så krasst att EU med hjälp utav en ”demokratimantel” försöker vinna mark och bygga allians?

Om så är fallet kan det förklara mycket utav det som händer mellan Ryssland, EU, och Ukraina just nu. Det kan tänkas att Ryssland ser den forna sovjetstaten som sin angelägenhet och är väldigt aktsam att inte Ukraina närmar sig EU och därmed bort från Ryssland. Att EU inleder förhandlingar om ett associations- och handelsavtal i slutet på november 2014 ser Ryssland således som ett hot och att EU försöker bygga allians.

35

Källförteckning

Backman, Sarah (2013) EU som normativ makt i det östliga partnerskapsområde. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:690876/FULLTEXT01.pdf (2014-11-21).

Bache,Ian, Bulmer, Simon, George Stephen, Parker Owen (2014) Politics in the european

union. 4th ed. Oxford university press.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Blockmans, Steven (2012). The Prize is more Peace: The EU should consolidate its

enlargement process. CEPS Commentary, 8 November 2012

Cameron, Fraser (2012). An introduction to European foreign policy. 2nd ed. New York, NY: Routledge

Communication to the comission (2005), Implementing and promoting the European

Neighbourhood Policy (Elektronisk). Tillgänglig:

http://eeas.europa.eu/enp/pdf/pdf/sec_2005_1521_en.pdf (2014-11-20)

Christou, George & Croft, Stuart (2012) Europea 'Security' Governance. Taylor & Francis

EEAS (2014) European External Action Service (Elektronisk) European Neighbourhood

Policy (ENP).

Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/enp/index_en.htm (2014-12-04).

ec.europa.eu ( 2014) Europeiska grannskapspolitiken (Elektronisk) Tillgänglig:

http://ec.europa.eu/economy_finance/international/neighbourhood_policy/index_sv.htm (2014-11-20)

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl.

36 Europaportalen (2008) Det östliga partnerskapet (Elektronisk)

Tillgänglig: http://www.europaportalen.se/tema/ostliga-partnerskapet (2014-12-04)

European Comission (2003) Wider Europe— Neighbourhood: A New Framework for

Relations with our Eastern and Southern Neighbours. COMMUNICATION FROM THE COMMISSIONTO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT. (Elektronisk)

Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/enp/pdf/pdf/com03_104_en.pdf (2015-01-02)

Europeiska Unionen (2014) Schumandeklarationen den 9 maj 1950 (Elektronisk) Tillgänglig: http://europa.eu/about-eu/basic-information/symbols/europe-day/schuman-declaration/index_sv.htm (2015-01-02)

Ferrero-Waldner, Berita (2009) Eastern Partnership – an ambitious project for 21st century

European foreign policy (Elektronisk)

Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/eastern/docs/eastern_partnership_article_bfw_en.pdf

Grotius, Hugo & Tuck, Richard, Natural Law Paper: Rights of War and Peace (3-Volume Set) [Elektronisk resurs], Liberty Fund, 2005

Grotius, Hugo, Hugonis Grotii de jure belli ac pacis librorum III. Compendium. [Elektronisk resurs] : Annotationibus & commentariis selectis illustratum., Impensis T. Ward, in vico dicto Inner-Temple-Lane prope Fleetstreet, Londini, 1718

Jerneck, Magnus (red.) (2009). Fred i realpolitikens skugga. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Alf (1996). Om den eviga freden. Stockholm: Rabén Prisma; översatt och försedd med en inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson. – 1996

Kant, Immanuel (1996, Original 1795). Om den eviga freden. Stockholm: Rabén Prisma; översatt och försedd med en inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson. - 1996

37 http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/eu-fordraget.php (2014-11-20)

Nobels fredspris(2012) http://nobelpeaceprize.org/en_GB/laureates/laureates-2012/announce-2012/ (2014-11-20)

EU (2008) Rapport om genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi, Att skapa säkerhet i en

värld i förändring,

http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/SV/reports/104636.pdf (2014-11-20)

Schweller, Randall L (2004). Unanswered Threats: A Neoclassical Realist Theory of

Underbalancing. International Security, Vol. 29, No. 2.

Stroetges, Fabian (2013). A Reviw of the New European Neighbourhood policy,

http://www.e-ir.info/2013/04/22/a-review-of-the-new-european-neighbourhood-policy/ (2014-11-20).

Tallberg, Jonas (2010). EU:s politiska system. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Tuck, Richard (2001[1999]). The rights of war and peace [Elektronisk resurs] : political

thought and the international order from Grotius to Kant. Oxford: Oxford University Press

Richmond, Oliver P. (2008). Peace in international relations. London: Routledge

Romfördraget (1992) Utrikesdepartementets handelsavdelning. Fördrag om upprättandet av

Europeiska Ekonomiska Gemenskapen. ISBN: 9138122812, 9789138122815

Zimmermann, Dominik (2014). Can the “Peace through Law” Approach Work (Elektronisk)

Tillgänglig: http://www.e-ir.info/2014/04/10/can-the-peace-through-law-approach-work/ (2014-01-02)