Ett fredsprojekt i förändring?
En idéanalys av vilken typ av fred EKSG och ENP avsåg att främjaA peace project in change?
An idea analysis of what kind of peace that was intended to be promoted with the ECSC and the ENP.
Yves Michal
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices kandidatprogram
Kandidatuppsats 15 hp
Handledare: Malin Stegmann McCallion Examinator: Curt Räftegård
Abstract
Bachelor thesis in political Science by Yves Michal, autumn semester 2014. Supervisor: Malin Stegmann McCallion
“A peace project in change”
The purpose of this essay is that through idea analysis and ideal types examines if the EU changed the kind of peace they seek to promote to confirm or falsify Magnus Jernecks thesis
that the meaning of peace change depend on the context. I will be making two comparison points, the first at the peace projects start in the European Coal and Steel Community (ECSC)
and the second in the European Neighbourhood Policy (ENP). My ideal types that I have chosen are the idealistic perspective of peace, the justice peace perspective and the perspective of balance of power which has constituted a main line when it comes to issues of
war and peace. My research question is linked to my ideal types and reads - is the peace that ECSC and ENP promote: 1) a peace of the idealistic perspective, 2) a peace of the justice
perspective, 3) a peace of the balance of power perspective. I seek the answer of these questions in two types of documents. The Schuman declaration which is directed to answer
the question ECSC and the report Wider Europe – Neighbourhood: a new framework for
relations with our Eastern and Southern neighbors which is directed to answer the question
ENP.
The results of the study shows that the EU was intended to promote a different kind of peace within the ECSC than the ENP. The ECSC seek to promote a peace of justice and a peace of the balance of power perspective. With ENP they seek to promote a peace of justice and the idealistic peace perspective. This can give a result that EU loses its trustworthiness as a
peace-builder if one is not clear when this change occurs.
Innehåll
1.1 Inledning ... 1 1.2 Ämnesval ... 1 1.3 Syfte ... 3 1.4 Forskningsfrågor ... 3 1.5 Material ... 4 1.6 Metod ... 5 1.6.1 Metod för dataanalys ... 51.6.2 Idealtyper som analysverktyg ... 5
1.7 Avgränsningar ... 6
1.8 Tidigare forskning ... 7
1.9 Disposition ... 8
2. Teoretisk referensram ... 10
2.1 Inledande ord om referensramens betydelse i arbetet... 10
2.2 Maktbalans som fredsperspektiv ... 11
2.3 Idealistiska fredsperspektivet ... 13
2.4 Rättsliga perspektivet ... 14
2.5 Presentation av analysverktyget och operationalisering ... 16
3. Bakgrund ... 19
3.1 Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) ... 19
3.2 European Neighbourhood policy (ENP) ... 20
4. Ett fredsprojekt i förändring? ... 23
4.1 Europeiska kol- och stålgemenskapen ... 23
4.1.1 Hur skapas fred och av vem? ... 23
4.1.2 Vilken typ av fred främjade den europeiska kol- och stålgemenskapen ... 26
1
1.1 Inledning
1.2 Ämnesval
Den Europeiska unionen (EU) är det mest långtgående överstatliga samarbetet i världen. Ett av deras mål är att främja freden i världen. Vad för typ av fred?
I april år 1951 upprättades fördraget om den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som är den första byggstenen till dagens Europeiska Union. Initiativet grundar sig i den sönderslagna kontinent som stod splittrad efter andra världskriget. Krigströtta stater sökte efter nya samarbeten som eftersträvade fred och stabilitet framför allians och upprustning. Genom en gemensam och överstatlig kontroll av kol och stål, som är en förutsättning för militär produktion, syftade EKSG att omöjliggöra ett nytt krig mellan medlemsländerna Luxemburg, Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Frankrike (Tallberg, 2010, s.20). Konstateras kan, att det vi idag kallar EU startade som ett fredsprojekt. Dryga 60 år senare ses det fortfarande som ett fredsprojekt, i alla fall enligt Nobelkommittén, som 2012 tilldelade unionen Nobels fredspris. Motiveringen löd att unionen och dess föregångare har främjat demokrati och mänskliga rättigheter, fred och försoning i över 60 år inom Europa (Nobels fredspris, 2012).
Dock har ambitionsnivån höjts ifrån Unionens sida sedan upprättandet utav EKSG. Grundtanken som startade småskaligt som ett fredsprojekt mellan medlemsländerna har expanderat kopiöst sedan ratificeringen av Lissabonfördraget. EU tar nämligen på sig rollen som en global aktör med ambitionen att inte enbart bidra till fred mellan medlemsländerna, utan även i övriga världen.
”I sina förbindelser med den övriga världen ska unionen bekräfta och främja sina värderingar och intressen samt bidra till skydd av sina medborgare. Den ska bidra till fred, säkerhet, hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt barnets rättigheter, samt till strikt
2 Det ligger nämligen i EU:s intresse att angränsande länder styrs på ett sådant sätt som
beskrivs ovan eftersom det i längden drar med sig brottslighet, terrorism och olaga invandring som hotar Unionens säkerhet (EU, 2008, s.1). Ett av många verktyg som ska stödja den europeiska säkerhetsstrategin är EU:s grannskapspolitik (European Neighbourhood Policy, ENP) som inleddes 2004 (EU, 2008, s.6). ENP går till så att EU gör upp handlingsplaner vilka beskriver målen för samarbetet gentemot exempelvis Ukraina som är ett av partnerländerna. EU, tillsammans med partnerlandet, enas om vilka frågor som främst ska prioriteras men generellt kan sägas att det viktigaste målet är att främja den ekonomiska tillväxten i landet (ec.europa.eu, 2014). Partnerskapet är utformat på ett sådant sätt att framsteg belönas genom förmåner som kan bestå av exempelvis en närmare ekonomisk integration med EU:s inre marknad. Dock är detta partnerskap helt fristående processer att inkludera staterna som fullvärdiga medlemmar (Communication to the Commission, 2005, s.1). ENP kan således ses som ett verktyg för att få fredlig makt och kontroll över icke medlemsländer genom viss inkludering i unionens förmåner (Backman, 2013).
Grannskapspolitiken har dock fått utstå en hel del kritik. EU har anklagats för hyckleri i sin tillämpning av ENP eftersom de prioriterar och belönar ekonomiska framsteg framför politiska. Vissa forskare har till och med gått så långt att de menar att de stora ekonomiska reformerna, som ingår i den europeiska grannskapspolitiken, är en av orsakerna till de uppror som bröt ut i arabvärlden under 2011 (Stroetges, 2013).
I artikeln The Prize is more Peace: The EU should consolidate its enlargement process skriven av Steven Blockmans (2012) står det följande om EU som fredsprojekt;
” What started out as a post-World War II project to pacify erstwhile rivals France and Germany has pushed the boundaries of the zone of peace outwards so as to embrace almost the entire continent.”(Blockmans, 2012, s.1)
EKSG startade 1951 som ett projekt för att lugna de dåvarande rivalerna. Detta har sedan utvecklats till att vidga sina gränser och genom ENP och skapa en zon av fred som snart omfamnar hela kontinenten. EU har, med andra ord, växt fram som inte bara en
fredsbevarande aktör mellan medlemsländerna utan efter Lissabonfördraget även en
fredsskapande aktör. Att använda sig utav uttryck som fred är dock problematiskt. Vad är det för fred som sprids inom ENP? Skiljer sig den freden som EU sprider genom ENP i
3 Fred är ett komplext begrepp som statsvetare än idag försöker definiera Många använder sig av fredsbegreppet utan att bringa klarhet i vad det faktiskt innebär. Detta ter sig inte särskilt problematiskt i vardagssammanhang där begreppet inte nödvändigtvis måste vara noggrant definierat. Däremot kan det bli oerhört problematiskt om man som global aktör ska främja en odefinierad fred. Det kan exempelvis leda till att man främjar olika typer av fred i olika instrument, vilket i slutändan inte leder till något faktiskt resultat.
Jerneck (2009, s.53) argumenterar i boken Fred i realpolitikens skugga att fredsbegreppet och dess innebörd förändrats beroende på dess kontext och han konstaterar att fredsbegreppets innebörd har förändrats mycket genom historien. Dock har tre nyklassiska perspektiv utgjort huvudlinjer i den politiska idéhistorien när det kommer till frågor om just krig och fred. Det maktpolitiska som avser att skapa fred genom avskräckning och hot, det idealistiska som avser att skapa fred genom maktgemenskap, och det rättsliga perspektivet som avser att skapa fred genom rättsinstitutioner på internationell nivå. Utifrån dessa tre nyklassiska perspektiv avser uppsatsen att svara på om Magnus Jernecks tes, att fredsbegreppets innebörd förändras beroende på kontexten, stämmer på ett fredsprojekt likt EU som främjat fred och försoning i över 60 år. Detta genom att studera vilken typ av fred som EU avsåg att främja med EKSG och studera om den skiljer sig gentemot den fred som EU avsåg att främja genom ENP.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt utifrån de tre nyklassiska perspektiven om fred, studera om EU avser att främja en annan fred inom ENP än vid EKSG:s start år 1951. Genom att undersöka vilken eller vilka typer av fred som eftersträvades i upprättandet av EKSG och studera om den skiljer sig från den fred som önskades uppnås vid
implementeringen av ENP når uppsatsen sitt syfte.
1.4 Forskningsfrågor
Den övergripande forskningsfrågan för studien bygger på Magnus Jernecks tes och lyder;
4 För att besvara den övergripande forskningsfrågan ställs tre specificerade forskningsfrågor inom området för EKSG:
1. Är freden som europeiska kol- och stålgemenskapen främjar en maktpolitisk fred? 2. Är freden som europeiska kol- och stålgemenskapen främjar en idealistisk fred? 3. Är freden som europeiska kol- och stålgemenskapen främjar en rättslig fred?
Likartat ställs dessa tre specificerade forskningsfrågor inom området för ENP:
1. Är freden som den europeiska grannskapspolitiken främjar en maktpolitisk fred? 2. Är freden som den europeiska grannskapspolitiken främjar en idealistisk fred? 3. Är freden som den europeiska grannskapspolitiken främjar rättslig fred?
1.5 Material
Eftersom uppsatsen syftar till att studera om en eventuell förändring har ägt rum, fann jag det lämpligt att studera två olika dokument från två olika tidpunkter. För att svara på mina forskningsfrågor om EKSG analyseras textdokumentet från den franske utrikesministerns Robert Schumans presentation av Schumandeklarationen. Deklarationen innehåller det första förslaget till den europeiska kol- och stålgemenskapen från 1950 och det finns ett brett spektrum av idéer som effektivt kan fångas upp av min valda metod som presenteras i 1.6.
För att svara på mina forskningsfrågor om ENP används rapporten Wider Europe –
Neighbourhood: a new framework for relations with our Eastern and Southern neighbours
som är från 2003 inför implementeringen av ENP. Ett alternativt materialval för att svara på mina forskningsfrågor gällande ENP hade kunnat vara de så kallade handlingsplanerna. Dock lämpar sig inte de textdokumenten särskilt bra för den typ av undersökning som genomförs. Handlingsplanerna är för detaljinriktade och skulle försvåra arbetet med att fånga in vilka idéer om fred som eftersträvades. I rapporten som nu valts, en rapport innan ENP
realiserades, finns tydligt övergripande idéer om vad EU avser att uppnå med ENP och hur man ska gå till väga för att nå målet.
5 valdes för att fånga in vilken typ av fred EU eftersträvade att uppnå genom EKSG och ENP. Med detta sagt kommer studien inte nödvändigtvis kunna svara på frågan vilken typ av fred EKSG och ENP skapar utan snarare vilken typ av fred EU avser att främja med dessa överstatliga samarbeten.
1.6 Metod
Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförs med en idéanalys. Till hjälp används idealtyper som analysverktyg. För att nå en strukturell ordning redogörs dessa var för sig. Först ut presenteras idéanalys som metod för dataanalys och sedan introduceras vad idealtyper som analysverktyg innebär, samt hur det kommer att användas i uppsatsen.
1.6.1 Metod för dataanalys
Genom att använda idéanalys som metod har uppsatsen för avsikt att systematiskt klassificera idéer om fred i materialet för att blottlägga vilken typ av fred EKSG främjade och ENP främjar (Esaiasson et al, 2012, s.211). För att klassificera idéer i materialet kommer analysen understödjas av tre tydliga idealtyper som analysverktyg vilket är ett vedertaget analysredskap vid klassificerande analyser (Esaiasson et al, 2012, s.211). Som går att utläsa är studien tydligt policycentrerad och i analysen studeras EKSG och ENP. Dock kombineras sakområde och idéer i studien. Mer preciserat, vilka idéer om fred – avspeglas i sakområdet EKSG och ENP.
I mitt tolkningsarbete kommer jag studera det manifesta budskapet. Det vill säga det som faktiskt kan utläsas direkt från texten (Esaiasson et al, 2012, s. 221). Trots att analysen kommer inrikta sig på det manifesta och inte det latenta budskapet kan tveksamheter uppkomma när jag klassificerar in idéer som jag menar tillhöra någon av de tre nyklassisa perspektiven. För att hålla hög reliabilitet i studien ligger därmed stort ansvar på mig som forskare att på bästa möjliga sätt använda välgrundad argumentation och tydlighet när jag klassificerar in idéer jag menar tillhör ett av de tre nyklassiska perspektiven. En teoretisk referensram kommer att presenteras i kapitel två för att läsaren ska se vad jag har förhållit mig till i min analys och varifrån jag finner mina argument för klassificeringen.
1.6.2 Idealtyper som analysverktyg
6 extrembilder av fenomenet i fråga (Bergström & Boréus, 2005, s.159). Syftet är att renodla, särskilja och förtydliga vissa element hos det aktuella fenomenet (Esaiasson et al, 2012, s.140), vilket i mitt fall är de tre nyklassiska perspektiven för fred.
Bergström & Boréus (2005, s.159) skriver i textens mening och makt att idealtyper kan användas som ett raster att filtrera över texter och på så sätt dela in olika formuleringar i någon utav områdena. Detta kommer göras i min studie. Analysverktyget kommer läggas som ett raster på det material som ska analyseras för att kategorisera in olika idéer i något av de tre nyklassiska perspektiven om fred. Dock, som tidigare nämndes är idealtyper extrembilder av verkligheten, frågan vid en idealtypsanalys är därför inte huruvida fenomenet tillhör ett av de tre nyklassiska perspektiven, utan snarare om fenomenet liknar någon av de renodlade idealtyperna (Esaiasson et al, 2012, s.140). Hur jag avgör om ett fenomen liknar någon av de renodlade idealtyperna samt hur denna kategorisering kommer att gå till tas upp i kapitel 2.5. I 2.5 utvecklas, med andra ord, vad som blir viktigt när jag läser materialet utifrån ett visst perspektiv samt vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att placera in ett citat i det perspektivet.
En vanligt återkommande kritik som riktar sig mot klassificerande analyser är det så kallade nivåskattningsproblemet. Det grundar sig i svårigheterna i att bedöma hur lite eller hur mycket idealtyperna liknar fenomenet? Vart går gränsen? Esaiasson et al (2012) skriver att
”det finns anledning att vara skeptisk mot alla som påstår sig sitta inne med säkra svar på sådana frågor”(Esaiasson et al, 2012, s.144). För att återknyta till mitt syfte är ambitionen att
påvisa om en förändring skett eller inte. Med det sagt inte hur mycket eller hur lite. Därför lämpar sig idealtyper mycket bra för ändamålet då den möjliggör att påvisa om en förändring skett och vi lyckas undkomma nivåskattningsproblemet. Frågan för uppsatsen är att undersöka om den fred som förespråkades vid grundandet av den Europeiska kol- och stålgemenskapen har ändrats i och med den relativt nya inriktningen med fokus på den politiska situationen hos EU:s grannar och grannsskapspolitiken och genom det testa Magnus Jernecks tes om
fredsbegreppets förändrade innebörd beroende på kontext.
1.7 Avgränsningar
7 säkerhet säga att EU är ett fredsprojekt som avser att främja en enhetlig fred eftersom jag inte undersöker perioden emellan EKSG och implementerandet av ENP. Jag kommer då enbart kunna säga att den fred man eftersträvade vid fredsprojektets start och den fred som
eftersträvas i ENP inte skiljer sig åt. Om det däremot visar sig vara en förändring mellan de två jämförelsepunkterna kan jag med säkerhet säga att EU är ett fredsprojekt i förändring. Denna avgränsning är främst anknuten till den tidsram som studien innehar.
Vad som även bör noteras i uppsatsen är avgränsningen att använda tre idealtyper om fred, den idealistiska, maktpolitisk och rättsliga. Precis som Bergström & Boréus (2005, s.160) skriver i textens mening och makt skulle detta kunna tolkas som att jag, redan i min
utgångspunkt, bortser från möjligheten att grannskapspolitiken och den europeiska stål – och kolgemenskapen skulle kunna avspegla andra typer av fred än de ovan nämnda. Så är inte fallet. Min studie ska ses som ett bidrag, och som nämndes i inledningen har fredsbegreppets innebörd förändrats mycket genom såväl historien som i den kontext den befinner sig i. De tre valda perspektiven har dock utgjort huvudlinjer i den politiska idéhistorien när det kommer till frågor om krig och fred, anarki och modernitet (Jerneck, 2009, s.18). Med detta i ryggen finns god grund för att mina idealtyper lyckas fånga in vad som efterfrågas och därmed närma mig mitt syfte.
1.8 Tidigare forskning
I Magnus Jernecks bok (2009) fred i realpolitikens skugga studerar han fredens
begreppshistoria, hur innebörden av begreppet förändras beroende på tid och rum. Han väljer att utgå från Alfred Nobels fredspris som representant för att urskilja några riktlinjer för vad vi idag kallar fred. Detta med argumentet ”…den stora uppmärksamhet och också det stora
inflytandet som Nobels fredspris har, är det av intresse att undersöka vilket fredsbegrepp som priset kan sägas uttrycka.” (Jerneck, 2009, s.52)
8 som bland annat Shirin Ebadi (2003) och även klimatkämpar likt Al Gore (2007) åtnjutit det statusfyllda priset (Jerneck, 2009, s.62).
Jerneck (2009, s.59) konstaterar att även om Nobels fredspris utdelas utifrån Nobels
testamente där priset skall gå till den som ”gjort mänskligheten störst nytta” och ”afskaffande
eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser” måste
varje tidsperiod själva formulera vad det innebär. Han kommer fram till att ”fred är ett
begrepp vars innebörd förändras beroende på kontexten” (Jerneck, 2009, s.59). Om det är så
som Jerneck beskriver, att fredsbegreppets innebörd förändras beroende på kontexten, torde följaktigen även tillvägagångssättet för att uppnå fred skilja sig beroende på kontexten. Stämmer detta är det ytterst troligt att EKSG eftersträvade att uppnå en annan typ av fred än den som önskas främjas genom ENP dock är det just det som är uppsatsens övergripande forskningsfråga.
Annan intressant forskning på området är boken The EU and Conflict Resolution: Promoting
Peace in the Backyard process (2007) skriven av Nathalie Tocci. Det boken studerar är ENP:s
kapacitet att skapa fred i konflikter som bland annat i Israel-Palestina. Forskaren konstaterar att EU har goda förutsättningar för att skapa fred genom ENP (2007, s.173). Slutsatserna som Tocci når är att ENP:s ingripande kan vara avgörande för en konfliktlösning men, dessvärre, utnyttjar inte EU denna potential (Tocci, 2012,173).
En viktig aspekt som boken inte studerar är vilken typ av fred EU vill främja genom ENP. Kanske är det så att EU faktiskt inte vill skapa fred i grannländerna utan enbart vill hålla dem i schack? Denna studie kommer att närma sig den frågan.
1.9 Disposition
9 Nästföljande kapitel, kapitel två, inleds med en kort ingress som förklarar innebörden av den teoretiska referensramen samt hur kapitlet är disponerat. Kort därefter presenteras mina tre idealtyper om fred som sedan sammanställs i ett jämförande diagram för att poängtera viktiga skillnader. Avslutningsvis i kapitel två redogörs för vad jag kommer söka efter när jag läser materialet ur ett rättsligt, idealistiskt och ett maktbalansperspektiv.
I det tredje kapitlet kommer en bakgrund om hur EKSG och ENP uppkom samt vad dessa är. Detta är till för att läsaren ska få en förståelse för den kommande empiri och analysdelen som jag döpt till ett fredsprojekt i förändring och återfinns i kapitel fyra. Anledningen till att jag slagit ihop min empiri och analys är för att kunna återge direkta citat och på så sätt kunna ligga väldigt nära texten vid analysarbetet.
10
2. Teoretisk referensram
2.1 Inledande ord om referensramens betydelse i arbetet
Nedan följer den teoretiska referensram som min analys kommer att förhålla sig till, med andra ord mina idealtyper av fredsperspektiven maktbalans, idealistiska och rättsliga. Efter varje perspektiv ställs samma tre frågor för att urskilja karakteriserade drag som sedan
kommer sammanställas och mynna ut i mitt analysverktyg som presenteras nedan i 2.5. Dessa frågor bygger på Richmonds (2008) bok Peace in international relations där han menar att det inte enbart är i vardagssammanhang man otydligt definierar fredsbegreppet som nämndes i inledningen. Han hävdar att även inom internationella fredsteorier är fredsbegreppet otydligt definierat (Richmond, 2008, s.16). Richmond ställer därför ett antal frågor för att förstå fredsteoriernas nyckelantaganden och på så sätt få en samlad bild över vad perspektiven vill uppnå, hur och varför. Dessa frågor lyder;
”What is peace, why, who creates and promotes it, for what interests, and peace for who?”(Richmond, 2008, s.16).
Med detta som utgångspunkt blir mina två första frågor som ställs efter varje perspektiv följande;
Vad är fred och för vem?
Hur skapas fred och av vem?
Vilka faktorer som motverkar fred är ytterligare en aspekt som bör räknas in för att få en övergripande bild av vad perspektiven vill förklara, därmed ställs även denna tredje fråga efter varje perspektiv:
Vad motverkar freden?
11
2.2 Maktbalans som fredsperspektiv
Det maktpolitiska perspektivet företräds av 1600-tals filosofen Thomas Hobbes och den italienske renässanstänkaren Niccolò Machiavelli. För att förstå detta perspektiv bör vi först belysa två centrala begrepp som ses som givna inom teorin. Nämligen den internationella anarkin som man anser råda samt säkerhetsmaximerande stater. Den förstnämnda åsyftar till, som termen beskriver, att det råder en internationell anarki och med det menas att utöver staterna finns ingen auktoritet som en stat kan vända sig till om den blir angripen. På den internationella arenan råder det således, likt Hobbes naturtillstånd, ett ”allas krig mot alla” där den starkare staten tar sig rätten att dominera politiska intressemotsättningar (Jerneck, 2009, s. 18). Anarkin resulterar i att varje stat på bästa möjliga sätt måste säkerhetsmaximera, att försöka överleva som stat och öka sin makt. Hotade stater kommer att försöka balansera mot farliga ansamlingar av makten genom att rusta upp sina arméer eller bilda allianser, alternativt båda (Schweller, 2004, s.160). Maktbalansförespråkarna är synnerligen skeptiska till att den internationella anarkin och den mänskliga naturen skulle förändras genom internationella institutoner och normer. Därför bör dessa drivkrafter tas i beaktande vid varje försök att skapa en välfungerande världsordning (Jerneck, 2009, s.19).
En given fråga blir då hur staten ska kunna åstadkomma fred i en internationell anarki där det råder ett ”allas krig mot alla”? Precis som Magnus Jerneck (2009) skriver i boken Fred i realpolitikens skugga ser maktbalansförespråkarna jämvikt och avskräckning som medel för att begränsa krig och för att åstadkomma fred och stabilitet. Tankegången om jämvikt innebär att rivaliserande stater, genom hot och tvingande diplomati, ömsesidigt avskräcks från
krigshandlingar så att det infinner sig en jämvikt staterna emellan (Jerneck 2009, s.19). ”Den jämvikt det här är tal om brukar metaforiskt illustreras av vågskålar i balans.”(Jerneck, 2009, s.19). Maktbalans är varken en gudagåva eller ett normaltillstånd eftersom det internationella systemet skapar starka incitament för möjligheter att vinna makt på bekostnad av andra konkurrerande stater. Magnus Jerneck (2009, s.19) skriver att:
12 Stater har därför inte råd att passivt vänta på dessa lyckliga tider då fred uppnås utan måste aktivt ingripa för att överleva som stat (Schweller, 2004, s.163-164). Att aktivt ingripa utesluter inte krig som ett balansinstrument inom detta perspektiv. Tvärtom är krig ibland det enda sättet att återställa en rubbad balans, eller för att påvisa att de hot som avlagts är
verkliga. Beslutsfattare måste därför ha statens överlevnad som högsta prioritet och bör styras av politisk cynism och jämviktslogik. Känslomässiga, ideologiska eller moraliska tankar är oväsentliga i sammanhanget då allianser även bör bildas med forna fiender för att motverka en stat som är överlägsen de andra. Även om stater generellt misstror andra stater är det yttre hotet och hoppet om ett kollektivt försvar som förenar staterna att ingå i en allians (Jerneck, 2009, s.19). Dock bör poängteras att staterna inte ska befästa sina relationer långvarigt då fasta positioner driver på andra stater att bygga upp starka block som gör det svårt att bilda allianser över blockgränserna.
Vad är fred och för vem?
När de internationella aktörerna är jämbördiga militärt och politiskt, så kallad maktbalans eller jämvikt. Fred skapas för den enskilda staten som genom allians eller själv uppnår maktbalans.
Hur skapas fred och av vem?
Staten rustar upp militärt och avskräcker andra stater. Underlägsna stater kommer att försöka balansera mot farliga ansamlingar av makten genom att rusta upp sina arméer och - eller bilda allianser. Även krig kan vara på sin plats för att motverka en obalanserad
maktjämlikhet. Fred skapas av den enskilda staten och för den enskilda staten.
Vad motverkar freden?
Den internationella anarkin och den mänskliga naturen.
13
2.3 Idealistiska fredsperspektivet
Det idealistiska fredsperspektivet företräds av den tyske 1700-tals filosofen Immanuel Kant (1724-1804). Kant menar precis som maktbalansförespråkarna att det naturliga tillståndet är ett ”allas krig mot alla” (Kant, 1795, s.56). Dock, i motsats till maktbalansperspektivet, tror man på möjligheten att förändra den internationella anarkin och den ständigt pågående intressekampen genom maktgemenskap och intresseharmoni (Jerneck, 2009, s.18). Med denna avgörande skillnad kan den internationella anarkin dämpas och på sikt helt försvinna (Jerneck, 2009, s.18). Hur ska detta gå till? Den idealisiska traditionen grundar sig i
övertygelsen om att utveckling är möjlig och att krig på sikt är möjligt att undvika. Krig är nämligen inte en del av människans natur utan snarare en samhällsföreteelse som går att motverka menar idealistförespråkarna (Johansson, 1996 s.8).
För att förstå Kants idealistiska perspektiv om maktgemenskap bör vi belysa en mycket central tankegång. Den lyder att världsfred enbart kan uppnås om samtliga stater har ett republikanskt styre, eller som vi idag säger, är demokratier (Jerneck, 2009, s.20). Detta eftersom en republikansk författning grundar sig på tre viktiga inslag för fred.
”En republikansk författning är för det första grundad på samhällsmedlemmarnas frihet (som människor); för det andra på att alla är underkastade en enda
gemensam lagstiftning (som undersåtar) och för det tredje på en princip om rättslig jämlikhet för alla (som medborgare).”(Kant, 1795, s.57).
Den normativa tanken är att folket alltid är fredsälskande (Jerneck, 2009, s.20) och när medborgarnas samtycke krävs för att fatta beslut angående att föra krig eller inte, kommer folket att avstå i alla fall utom i försvarssyfte. I stater utan republikanskt styre är individen en undersåte och inte en medborgare, därmed kan statsöverhuvudet, på de mest betydelselösa grunder, fatta beslut om krig (Kant, 1795, s.57-58).
14 ens rätt säkras (Kant, 1795, s.62). Detta växer fram naturligt. Även fast det inte råder
fullständig intresseharmoni mellan staterna finns det i sig en intressegemenskap mellan de fredsälskande medborgarna att skapa fred. ”Det som är önskvärt är också möjligt, lyder argumentet” (Jerneck, 2009, s.18). Är folket således fredsälskande – är detta möjligt.
En varaktig fredsrelation och överenskommelser åstadkommer en förändring på idéplanet, från konfliktdominans till samarbetshegemoni och på så sätt mildras den internationella anarkin och på sikt slutar existera (Jerneck, 2009, s.18). Sammanfattningsvis avskaffas den internationella anarkin på samma sätt som skett inom staten. Den inre nationella freden driver på den yttre övernationella freden.
Vad är fred och för vem?
Fred är den intressegemenskap som finns mellan de fredsälskande medborgarna i
demokratiska stater. Fred skapas för de fredsälskande medborgarna i demokratiska stater.
Hur skapas fred och av vem?
Demokratiska stater ingår i en republikansk författning där var och ens rätt säkras. Tack vare det fredsälskande folket växer denna överenskommelse fram naturligt mellan länderna.
Vad motverkar freden?
Den internationella anarkin och odemokratiska stater.
Ovan har jag redogjort för hur det idealistiska fredsperspektivet, och för hur perspektivet om maktbalans, förhåller sig till frågor om vad fred är, hur fred skapas och vad som motverkar ett fredstillstånd. Här näst redogörs för det sista utav de tre nyklassiska perspektivet, det rättsliga fredsperspektivet.
2.4 Rättsliga perspektivet
15 rättigheter i naturtillståndet för Grotius var ”Right of recurring to Force, in defence of one’s
own Life” och rätten ”of innocent Profit; where I only seek my own Advantage, without damaging any Body else” (Grotius, 2005, xx). Den förstnämnda, rätten av att försvara sitt
eget liv, sträcker sig längre än vad vi kallar självförsvar. Den innehåller också bestraffning, en bestraffning som i naturtillståndet utövades av den oskyldige eller den starkaste (Grotius, 2005, xxi). Detta kan tyckas kontroversiellt att den starkaste ska ha befogenheten att bestraffa någon, är inte det statens befogenhet? Grotius menade att i naturtillståndet behölls rätten och makten att aga först utav privatpersoner innan det överfördes till staten (Grotius, 2005, xx). Således har alla rättigheter som staten har idag, överförts från individer till staten - folkrätten är därmed statens maktkälla.
” Grotius had thus made the claim that an individual in nature (that is, before transferring any rights to a civil society) was morally identical to a state, and that there were no powers possessed by a state which an individual could not possess in nature” (Tuck, 2001, s.82).
I det rättsliga perspektivet menas att naturtillståndet driver människor och andra djur att tillgodose sina egna intressen. Dock, i motsats till andra djur, önskar människan ett rikare socialt liv styrt av rationella principer (Grotius, 2005, xxv). Ett första steg som gör att människor kan integrera och styras av rationella principer är att lagstifta de två fundamentala rättigheterna i naturtillståndet, rätten att försvara sig och inte skada någon annan när en tillgodoser sina intressen. Bryter någon mot detta så ska den straffas. Folket överför sin rätt till staten.
” For the principles of the law of nature, since they are always the same, can easily be brought into systematic form…” (Grotius, 1718, prolegomena 30)
16 andra ord bygger perspektivet på ett statligt legitimt våldsmonopol. Det rättsliga perspektivet tar sin utgångspunkt i den enskilda staten men menar att ”en internationell rättsordning skall kunna ha samma verkan globalt som en nationell rättsordning har lokalt.” (Jerneck, 2009, s.21).
Höjer vi upp de två fundamentala rättigheterna på internationell nivå kan vi konstatera att det enda krig som är accepterat är försvarskrig, anfallskrig är inte tillåtna (Jerneck, 2009,s.21). För att motverka att brott mot krigsförbudet begås är handlingskraftiga rättsinstitutioner på världsnivå nödvändiga som kan bestraffa den som kliver över lagen. Ett tydligt uttryck för en sådan strävan går att finna i bildandet av den internationella domstolen i Haag där domstolen löser tvister mellan stater.
Vad är fred och för vem?
Avsaknaden av okontrollerat våld. Fred skapas för de stater som väljer att ställa sig under de handlingskraftiga rättsinstitutionerna.
Hur skapas fred och av vem?
Genom att föra över de (lagstifta) det två fundamentala rättigheterna från folket till staten skapas fred inom staten. Ytterligare ska detta höjas upp på världsnivå genom
handlingskraftiga rättsinstitutioner. De som bryter mot lagarna skall få bestraffning utifrån en rättsordning. Fred skapas av staten med medborgaren som maktkälla.
Vad motverkar freden?
Ett icke organiserat samhälle där okontrollerat våld florerar fritt utan bestraffning.
2.5 Presentation av analysverktyget och operationalisering
17
Maktbalans
Idealistiska
Rättsliga
Vad är fred och
för vem?
När de internationella aktörerna är jämbördiga militärt och politiskt, så kallad maktbalans eller jämvikt. Fred skapas för den enskilda staten som genom allians eller själv uppnår maktbalans.Fred är den
intressegemenskap som finns mellan de fredsälskande medborgarna i demokratiska stater. Fred skapas för de fredsälskande medborgarna i demokratiska stater. Avsaknaden av okontrollerat våld. Fred skapas för de stater som väljer att ställa sig under de handlingskraftiga rättsinstitutionerna.
Hur skapas fred
och av vem?
Staten rustar upp militärt och avskräcker andra stater. Underlägsna stater kommer att försöka balansera mot farliga ansamlingar av makten genom att rusta upp sina arméer och - eller bilda allianser. Även krig kan vara på sin plats för att motverka en obalanserad
maktjämlikhet. Fred skapas av den enskilda staten och för den enskilda staten.
Demokratiska stater ingår i en
republikansk
författning där var och ens rätt säkras. Tack vare det fredsälskande folket växer denna överenskommelse fram naturligt mellan länderna.
Genom att föra över de (lagstifta) det två fundamentala rättigheterna från folket till staten skapas fred inom staten. Ytterligare ska detta höjas upp på världsnivå genom handlingskraftiga rättsinstitutioner. De som bryter mot lagarna skall få
bestraffning utifrån en rättsordning.
Fred skapas av staten med medborgaren som maktkälla.
Vad motverkar
freden?
Den internationella anarkin och den mänskliga naturen.
Den internationella anarkin och
odemokratiska stater.
Ett icke organiserat samhälle där okontrollerat våld florerar fritt utan bestraffning.
Som ni kanske har noterat i rubriken ska en redogörelse för hur operationaliseringen i
18 Vad blir viktigt när jag läser materialet utifrån ett maktbalansperspektiv?
I detta perspektiv utgör upprustning av militära medel och alliansbildning viktiga faktorer. Alliansbildningen ska utifrån detta perspektiv göras med anledningen av att balansera mot exempelvis en stormakt, eller för att få kontroll över militärt materiell. Allianser kan och ska även bildas med forna fiender om det hjälper den egna staten att uppfylla någon av de nämnda anledningarna för alliansbildning. Staters egen överlevnad är det som står högst upp på
prioriteringslistan inom detta perspektiv och därför kommer jag söka efter egoism.
Vad blir viktigt när jag läser materialet utifrån ett idealistiskt perspektiv?
Utifrån detta perspektiv kommer demokrati att vara den viktigaste faktorn, och då främst spridandet av demokrati. Detta eftersom världsfred inte kan uppnås utan demokratiska stater och vill man då uppnå världsfred, vilket jag förutsätter att ett fredsprojekt vill, skall
demokratiska stater sprida sina ideal till icke-demokratiska stater.
Vad blir viktigt när jag läser materialet utifrån ett rättsligt perspektiv?
Fred enligt detta perspektiv är avsaknaden av okontrollerat våld vilket enbart kan uppnås i ett organiserat samhälle där de som bryter mot lagarna får bestraffning utifrån en rättsordning. Därför kommer rättsordningar men även överenskommelser nationer emellan som
19
3. Bakgrund
3.1 Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)
Som nämndes i inledningen var Europa en sönderslagen kontinent som stod splittrad efter andra världskriget. Det sönderslagna Europa i kombination med krigströtta stater öppnade dörrar för nya samarbeten mellan stater, stater med medvetenhet om vad otyglad nationalism kunde föra med sig (Tallberg, 2010, s.19). I maj 1950 presenterade den franske
utrikesministern, Robert Schuman, ett system och förslag för gemensam överstatlig kontroll av kol- och stål leveranser, vilket i sin konkretaste form innebar att ge upp suveräniteten av kol- och stålindustrin (Bache et al, 2014, s.93). Även om det var Jean Monnet, chef för den franska planmyndigheten, som kom med idén blev den senare känd som
Schumandeklarationen. Schumandeklarationen utgick från två konkreta franska problem varav det första var hur man skulle avvärja ett nytt krig mellan Frankrike och Tyskland, och det andra hur man skulle säkerställa fortsatta leveranser av kol för den franska stålindustrin när Ruhrområdet återgick till tysk suverän kontroll (Bache et al, 2014, s.94).
Schuman bjöd in Tyskland samt andra Europeiska stater som Storbritannien, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Den brittiska regeringen var främmande för samarbetet och valde att stå utanför vilket senare har kommit att analyseras mycket inom statsvetenskap (Bache et al, 2014, s. 97). De sex staterna som valde att delta kom efter hårda förhandlingar från att försvara nationella intressen fram till det vi idag kallar Europeiska kol- och
stålgemenskapen. De sex staterna undertecknade Parisfördraget i april 1952 och EKSG trädde i kraft i juli 1952.
20 För Beneluxländerna fanns det inte utrymme i ekonomin att stå utanför avtal mellan
gränsregionerna Frankrike och Tyskland. Kol och stål utgjorde viktiga varor för de tre staterna som i hög grad var beroende av gränsregionerna (Bache et al, 2014, s.97).
Sedermera visade sig EKSG vara framgångsrikt rent ekonomiskt och ledde till ökad
produktion och växande handel mellan staterna (Tallberg, 2010, s.21). Vilket kom att leda till att samarbetet kom att fördjupas ytterligare. Sammanfattningsvis kan sägas att EKSG startade som ett fredsprojekt och är den fundamentala grundstenenen till det EU som 2012 fick Nobels fredspris.
3.2 European Neighbourhood policy (ENP)
European Neighbourhood Policy utvecklades 2004 med syftet att utvidga det europeiska fredsprojektet. Tanken bakom ENP låg i att motverka för tydliga skiljelinjer mellan det alltmer utvidgande EU och de närliggande icke-medlemsländerna (Christou & Croft, 2012, s. 79). Detta genomförs främst via en bilateral politik mellan EU och partnerlandet. EU
erbjuder grannarna bland annat att ta del av den ekonomiska integrationen och ekonomiskt bistånd om landet visar sitt engagemang för demokrati, rättstatsprincipen, mänskliga
rättigheter, demokrati, marknadsekonomiska principer och hållbar utveckling (EEAS, 2014). Ändamålet är att grannländer ska anpassa sig till EU:s ekonomiska regler och normer
(europaportalen, 2008).
Den euroepiska grannskapspolitiken omfattar idag 16 länder. Dessa kan delas in det östliga partnerskapet och partnerskapet för mellanöstern-nordafrika (MENA). Det försnämnda partnerskapet omfattar Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. MENA-partnerskapet omfattar Algeriet, Israel, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, Libyen, Palestina, Syrien, Tunisien (ec.europa, 2014)
Det finns en fundamental skillnad mellan det östliga partnerskapet gentemot MENA som bottnar i deras möjlighet att en dag bli fullvärdiga medlemmar i EU. I Romfördraget från 1957 står det skrivet att: ”Varje europeisk stat får ansöka om att bli medlem av
21 partnerskapet är berättigad att en dag gå med i EU under förutsättningarna att länderna
uppfyller Köpenhamnskriterierna medan grannarna i MENA är dömda att stå utanför (Cameron, 2012, s.133)
Detta var en väldigt översiktlig förklaring och för att förstå grannskapspolitiken bör vi dyka lite djupare. Nedan kommer jag presentera mer konkret hur ENP arbetar och vilka principer de jobbar efter.
Grannskapspolitiken bygger på de så kallade action plans eller handlingsplanerna om man så vill. I dessa fastställs partnerskapslandets agenda för ekonomiska och politiska reformer under en tre till femårsperiod beroende på vilka områden som bör prioriteras och kapaciteten för landet att uppfylla kraven (EEAS, 2014). Med andra ord varierar prioritering och mål från land till land vilket återspeglar ENP:s princip om differentiering (EEAS, 2014). Målen i handlingsplanerna skall utformas på så sätt att det är möjligt att tydliggöra vilka framsteg partnerlandet åstadkommit under tidsperioden. Dessa handlingsplaner bygger på en annan viktig princip ”the principle of joint ownership”.
”… The key strength of the ENP is the princple of joint ownership” (Christou & Croft, 2012, s. 80).
Med detta menas att de är framförhandlade och ömsesidigt överenskomna mellan
partnerlandet och EU. Handlingsplanerna är en gemensam agenda där två parter ska fullfölja sina förpliktelser, och arbeta tillsammans. Det är viktigt att både partnerlandet och EU kan hålla varandra ansvariga för att leva upp till sina ömsesidiga åtaganden (EEAS, 2014). Därav offentliggör den europeiska utrikestjänsten varje år lägesrapporter (EEAS, 2014).
22 avtalade i handlingsplanen med ett fördjupat sammarbete. Det kan vara att EU erbjuder
marknadstillträde, rörligheter för personer eller ett större ekonomiskt stöd (EEAS, 2014).
EU ägnar mer tid, resurser och energi till sitt grannområde än någon annan aktör i världen och Benita Ferrero- Waldner tror att det kommer att löna sig då hon i rapporten Eastern
Partnership – an ambitious project for 21st century European foreign policy skriver att:
23
4. Ett fredsprojekt i förändring?
I detta kapitel avser jag att lägga mina idealtyper som ett raster över det empiririska materialet för att belysa viktiga citat och svara på det preciserade forskningsfrågorna. För att hålla analytisk ordning kommer analysen behålla en av de tre frågorna som ställdes till de tre nyklassiska perspektiven nämligen; Hur skapas fred och för vem? Anledningen till att frågorna de andra två frågorna inte skrivs ut är för att dessa kommer att avspegla sig i frågan om hur fred skapas och för vem. Efter att ha svarat på frågan om hur fred och för vem det skapas sammanfattas vilken typ av fred som främjas i EKSG och ENP.
4.1 Europeiska kol- och stålgemenskapen
I den här delen av kapitlet kommer jag att analysera EKSG. Detta görs, som redan presenterat, utifrån presentationen av Schumandeklarationen som den franske utrikesministern
presenterade den 9 maj 1950.
4.1.1 Hur skapas fred och av vem?
Världsfred är inget som upprätthålls utan konstruktiva insatser mot hotande faror står det skrivet i Schumandeklarationen.
”Därför föreslår den franska regeringen att åtgärder omedelbart vidtas på en avgränsad men avgörande punkt. Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet, inom ramen för en organisation som är öppen för deltagande av övriga europeiska länder.” (Europeiska Unionen, 20141
)
Utifrån detta citat går det att finna spår av både det rättsliga -och maktbalansperspektivet. Ur ett maktbalansperspektiv bildas här en allians för att balansera de forna fienderna Tyskland och Frankrike. Samtidigt kan de övriga mindre europeiska länderna passa på att
säkerhetsmaximera då statens egen överlevnad är det som står högst upp på prioriteringslistan. Att Frankrikes regering föreslår en gemensam hög myndighet där staterna underställs eller med andra ord, att länderna ger upp sin suveränitet på kol- och stålproduktion bör dock
1
24 diskuteras. Som vi vet är maktbalansförespråkarna synnerligen skeptiska till att den
internationella anarkin och den mänskliga naturen kan förändras genom internationella
institutoner och normer som exempelvis denna uppgörelse. Så varför skulle man lita på någon i en sådan överenskommelse som EKSG? Utifrån detta perspektiv skulle svaret vara ”det gör man inte”. Utöver staterna finns som nämnt ingen auktoritet och därför kommer de att delta så länge det ger egen vinning, maktövertag eller maktbalans.
Ur ett rättsligt perspektiv klingar citatet väldigt bra. Frankrikes regering föreslår att de vill åstadkomma en överstatlig kontroll av kol- och stål för att på så sätt kontrollera våldet och omöjliggöra ett nytt krig. Som vi vet efter den teoretiska referensramen är fred just
avsaknaden av okontrollerat våld inom detta perspektiv. Vidare skrivs det att:
”Genom att slå samman basproduktionen och inrätta en ny hög myndighet, vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att skapa de första konkreta grundvalarna för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.” (Europeiska Unionen, 2014)
Notera att EKSG ska ses enligt citatet som ett första steg mot en federation. Man går till och med längre än så, man skriver att en europeisk federation är ofrånkomlig om
medlemsländerna vill bevara freden. Detta tolkar jag som att överstatliga sammarbeten är ofrånkomligt för att uppnå fred. Detta styrker det rättsliga perspektivet att man som
utgångspunkt har en internationell rättsordning med samma styrka globalt som en nationell har lokalt. Viktigt att notera är att den höga myndighetens beslut är bindande. Detta uppfyller det rättsliga kriteriet om sanktion. Ur ett maktbalansperspektiv är detta snarare
25
”… ansvar för hela ordningen [och] kommer att vara sammansatt av oavhängiga personer som utses på jämställd grund av regeringarna; en ordförande kommer att väljas gemensamt av regeringarna; dess beslut kommer att gälla i Frankrike, Tyskland och övriga anslutna länder. Avpassade bestämmelser kommer att säkerställa de nödvändiga möjligheterna att överklaga den höga myndighetens beslut.” (Europeiska Unionen, 2014)
Återigen något som rimmar bra med det rättsliga perspektivet. Här avser man att säkra freden genom rättsinstitutioner på världsnivå. För att nå fred i detta perspektiv är tillvägagångssättet att organisera samhället efter en fungerande rättsordning vilket man här avser.
Det idealistiska perspektivet lyser med sin frånvaro. De enda citat jag kan utläsa i rapporten utifrån ett idealistiskt perspektiv är följande;
”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland
undanröjs.” (Europeiska Unionen, 2014)
26
4.1.2 Vilken typ av fred främjade den europeiska kol- och stålgemenskapen
Det gick inte att finna något citat i Schumandeklarationen som kunde passa in i det
idealistiska perspektivet utifrån de kriterier jag ställt upp. Detta på grund av avsaknaden av den fundamentala grundstenen i teorin, demokrati. Inte ett ord, eller något som närmar sig detta skrivs i Schuman deklarationen. Det fredsälskande folket som kan yttra sig i en
demokrati är som tidigare nämnt det som ska driva på den yttre freden och till sist dämpa den internationella anarkin inom detta perspektiv.
Maktbalansperspektivet tanke om att balansera upp de forna fienderna för att uppnå jämvikt kunde finnas i Schumandeklarationen. Dock problematiserades tankarna om att uppge sin suveränitet på kol- och stål området då det inte finns någon auktoritet utöver staterna menar maktperspektivet. I den teoretiska referensramen konstaterades att så länge staterna går med vinst, antingen politiskt eller ekonomiskt, kommer samarbetet att fortskrida. Som togs upp i min Bakgrund visade EKSG sig vara framgångsrikt som fredsprojekt men även rent
ekonomiskt där det ledde till ökad produktion och växande handel mellan staterna.
Utifrån min tolkning av Schumandeklarationen kan vi utläsa att Frankrikes regering eftersträvade skapa fred genom internationell rättsordning. Vi kan även utläsa att denna internationella rättsordning hade en strävan att förhindra det okontrollerade våldet vilket helt i linje med det rättsliga perspektivet. EKSG avser att säkra freden genom rättsinstitutioner på världsnivå.
Med detta sagt främjade den europeiska kol- och stålgemenskapen en rättslig fred med inslag av perspektivet om maktbalans.
4.2 European Neighbourhood policy (ENP)
Efter att ha analyserat EKSG och slagit fast att de främjade det rättsliga perspektivet och perspektivet om maktbalans kommer uppsatsen nu övergå till att analysera ENP. I denna del av kapitlet analyseras den europeiska grannskapspolitiken utifrån rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern and southern neighbours.
4.2.1 Hur skapas fred och för vem?
I rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern
and southern neighbours konstateras tidigt att ENP inte kan vara en one-size-fits-all politik
27 snabbt tre gemensamma faktorer för länder som omfattas av ENP; ”All countries in the new
neighbourhood are confronted by the opportunities and challenges surrounding proximity, prosperity and poverty” (European Commission, 2003, s.6)
Utmaningen gällande den geografiska närhet som EU har till grannländerna innebär att de har gemensamma hot. Dessa hot är;
”…threats to mutual security, whether from the trans-border dimension of
environmental and nuclear hazards, communicable diseases, illegal immigration, trafficking, organised crime or terrorist networks, will require joint approaches in order to be addressed comprehensively.” (European Commission, 2003, s.6)
Hotbilder som kärnkraftshot, människohandel, organiserad brottslighet, illegal invandrandring och terroristnätverk. Om dessa hotbilder skrivs det att ”The EU and the neighbours have a mutual interest in cooperating…” (European Commission, 2003, s.6)
Som vi vet utifrån vår bakgrund bygger samarbetena i grannskapspolitiken på juridiska avtal och följs upp av dels kommittéerna som instiftas i samband med avtalet och dels den
europeiska utrikestjänsten som varje år offentliggör lägesrapporter. Utifrån dessa två citat och vår bakgrund vill EU med andra ord kontrollera det okontrollerade våldet såsom
terroristnätverk, illegal brottslighet och de ovan nämnda genom juridiska avtal. Detta tolkar jag som att passa in i det rättsliga perspektivet eftersom de hotbilder EU målar upp stämmer väl överens med de rättsliga tankarna om hotbilder som det okontrollade våldet.
Tillvägagångssättet för att avvärja hoten genom övernationella samarbeten och juridiska avtal stämmer även det mycket väl överens med det rättsliga perspektivet.
28
”Democracy, pluralism, respect for human rights, civil liberties, the rule of law and core labour standards are all essential prerequisites for political stability, as well as for peaceful and sustained social and economic development.” (European Commission, 2003, s.7)
I detta citat kan vi utläsa inslag av både det idealistiska perspektivet och det rättsliga. Här talar EU om att demokrati är en av de grundläggande faktorerna för fredlig och hållbar
socioekonomisk utveckling i partnerländerna. Likt idealistförespråkarna tolkar jag detta som att EU menar att demokrati är en viktig faktor för fredlig utveckling. Samtidigt poängterar EU vikten av respekt för mänskliga rättigheter och rättstaten som är väsentliga för en fredlig och hållbar socioekonomisk utveckling vilket är en del av kärnan i det rättsliga perspektivet. Vikten av en rättstat skrivs det sedan följande om:
” A functioning legal system, implemented by strong regulatory authorities and effective and independent judiciaries equipped with the powers to protect property rights, are also required to maximise economic activity and production, and accelerate economic growth.” (European Commission, 2003, s.9)
Ett fungerande rättssystem, genomfört av starka tillsynsmyndigheter och effektiva och oberoende domstolar som är utrustade med de befogenheter för att skydda rättigheter som citaten ovan beskriver krävs för att maximera den ekonomiska tillväxten. Det är möjligt att det främjar den ekomoniska tillväxten men det stödjer även det rättsliga perspektivet. Genom att stater först har en fungerande rättsordning med oberoende domstolar innebär på sikt att den nationella rättsordningen kan ha samma verkan på ett internationellt plan.
29 utifrån ovan citerade citat, som en odemokratisk stat som inte respekterar rättstatens betydelse och mänskliga rättigheter). Detta eftersom negativ utveckling på dessa plan drar till sig organiserad brottslighet som kan ge en ”spill-over” effekt.
” The negative effects of conflict on economic and political development, especially where sustained over a long period, cannot be over-estimated. These effects are not only domestic – so long as conflicts persist there is a danger of spill over. Conflict and political division in the Mediterranean (Western Sahara, Palestine) over the past half century has seriously retarded the development of the region. Unrecognised statelets such as Transdniestria are a magnet for organised crime and can de-stabilise or throw off course the process of state-building, political consolidation and sustainable development” (European Commission, 2003, s.9)
Konstateras kan att anledningen till att EU genom ENP vill stödja den ekonomiska och politiska utvecklingen är för att råda bot på det okontrollerade våldet som dessa stater drar till sig. Vilket återigen är i linje med det rättsliga perspektivet att vilja kontrollera det
okontrollerade våldet.
”In return for concrete progress demonstrating shared values and effective implementation of political, economic and institutional reforms, including
aligning legislation with the acquis, the EU’s neighbourhood should benefit from the prospect of closer economic integration with the EU.” (European
Commission, 2003, s.10)
Här talar man om att i utbyte mot konkreta framsteg som ger uttryck för gemensamma värderingar och anpassning till EU:s regelverk bör ENP erbjuda möjlighet till närmare ekonomisk integration. Det intressanta att ta sikte på i detta citat är just dessa gemensamma värderingar. Utifrån tidigare citerade citat har värderingar som att stärka rättsstaten,
30 tolkar detta som att det är just dessa underliggande principerna som är det gemensamma värderingarna i sammanhanget.
Dessa gemensamma värderingar är till viss del rättslig och till viss del idealistiska enligt min tolkning. Detta eftersom att ENP avser att genom rättsliga avtal få partnerlandet att främja demokratin och stärka rättsstaten. Att främja demokrati är den fundamentala tankegången i det idealistiska perspektivet då detta är en förutsättning för fred. Att som i ENP:s fall belöna demokratiframsteg i landet tolkar jag som idealistiskt.
Som det även står i citatet ovan vill ENP få partnerlandet att anpassa sig till EU:s
gemensamma regelverk. Detta är en tydlig tankegång som avspeglar det rättsliga perspektivet. Ett regelverk som staterna styrs av. Ett regelverk som underkastar statera. En tanke som en maktbalansförespråkare med stor sannolikhet skulle avfärdat då man inom detta perspektiv menar att det råder en internationell anarki. Vidare skrivs det;
” The EU should explore the possibilities for working ever more closely with the neighbouring countries on judicial and police cooperation and the development of mutual legal assistance.” (European Commission, 2003, s.11)
Citatet ovan är något som stärker det rättsliga perspektivet. Utifrån den teoretiska
referensramen vet vi att fred enligt det rättsliga perspektiv är avsaknad av okontrollerat våld, vilket enbart kan uppnås i ett organiserat samhälle där de som bryter mot lagarna får
31
4.2.2 Vilken typ av fred främjas i ENP?
Det gick inte att finna något citat i rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for relations with our eastern and southern neighbours som stödjer
maktbalansperspektivet. Varken någonting om upprustning, hot eller avskräckning. Det närmsta som kom fram var i delen där det stod att i utbyte mot konkreta framsteg som ger uttryck för gemensamma värderingar och anpassning till EU:s regelverk bör ENP erbjuda möjlighet till närmare ekonomisk integration. Detta skulle kunna läsas som - anpassar ni er inte efter våra värderingar får ni inget ekonomiskt bistånd. Likt en avskräckning eller ett hot. Dock är det att ta citatet ur sitt sammanhang då man avser att arbeta tillsammans för att uppnå socioekonomisk utveckling i landet.
Däremot kan vi se tydliga spår ifrån både det rättsliga och det idealistiska fredsperspektivet. Utifrån ett rättsligt perspektiv kan vi tydligt se hur EU genom ENP avser att dämpa det okontrollerade våldet genom att övernationellt samarbeta, bland annat polisiärt, för att gemensamt organisera samhället. Vilket även stödjer den fundamentala grundstenen i det rättsliga perspektivet, att bestraffa de/den som bryter mot lagen utifrån en rättsordning.
Vidare trycker man på att ENP ska främja partnerlandet att anpassa sig till EU:s gemensamma regelverk. Detta är en tydlig tankegång som avspeglar det rättsliga perspektivet. Ett
övernationellt regelverk som staterna styrs av. Ett regelverk som underkastar staterna. Här känner man igen den rättsliga tankegången om att en internationell rättsordning ska kunna ha samma verkan som en nationell har i landet.
Utifrån ett idealistiskt perspektiv ser vi att ENP avser att främja demokrati i
partnerskapsländerna vilket är den fundamentala tankegången i det idealistiska perspektivet då det är en förutsättning för världsfred. Man poängterar att demokrati är viktigt för en fredlig utveckling i landet precis som idealistförespråkarna. Enligt idealistförespråkarna driver sedan den nationella freden i en demokrati på den yttre övernationella freden genom det
32
5. Slutsatser och förslag till framtida forskning
Syftet med uppsatsen var att, med utgångspunkt utifrån de tre nyklassiska perspektiven om fred, studera om EU avser att främja en annan fred inom European Neighbourhood Policy än vid fredsprojektets start år 1951(EKSG). Denna studie har tydligt visat att så är fallet och att Jernecks (2009) tes stämmer, innebörden av fredsbegreppet förändras beroende på kontext.
Med den europeiska kol- och stålgemenskapen avsåg man att främja en rättslig fred och fredsperspektivet om maktbalans. Utifrån det rättsliga perspektivet fann jag hur man tydligt eftersträvade att skapa fred genom en internationell rättsordning med målet att förhindra det okontrollerade våldet. Utifrån perspektivet om maktbalans kunde jag finna hur man avsåg att balansera upp de forna fienderna Tyskland och Frankrike genom EKSG.
I den europeiska grannskapspolitiken kunde jag finna en förändring i vilken fred som EU avsåg att främja. Likt EKSG främjade ENP en rättslig fred, men istället för att främja
perspektivet om maktbalans främjade man istället den idealistiska freden. EU poängterade ett antal gånger vikten av demokrati för en fredlig socioekonomisk utveckling och för att råda bot på det okontrollerade våldet.
Utifrån mitt resultat kan konstateras att EU är ett fredsprojekt som inte främjat en enhetlig fred sedan fredsprojektets start. Jerneck (2009) hade därmed rätt i sin beskrivning.
Fredsbegreppets innebörd förändras beroende på kontexten och därmed även tillvägagångssättet för att skapa fred för ett fredsprojekt likt EU.
33 På sikt tror jag att ett fredsprojekt, som förändrar den typ av fred som fredsprojektet har som mål att främja, kan tappa sin trovärdighet som fredsbyggare om man inte är tydlig när och var denna förändring äger rum. Att tydligt skriva ut i vilka kontexter som olika typer av fred främjas. Som nämndes i inledningen har EU har anklagats för hyckleri i sin tillämpning av ENP eftersom de prioriterar och belönar ekonomiska framsteg framför politiska. Med en tydlig definiton av vilken fred EU vill uppnå kanske denna kritik inte skulle vara befogad?
En intressant tanke, nu när min studie konstaterat att fredsbegreppets innebörd förändras beroende av kontext, är om EU främjar olika typer av fred gentemot olika partnerländer. Som nämndes i min bakgrund finns en fundamental skillnad mellan det östliga partnerskapet och MENA partnerskapet. Den fundamentala skillnaden som innebar att det östliga-partnerskapet en dag är berättigad att gå med i unionen medan MENA-partnerskapet är dömda att stå utanför. Skulle man kunna urskilja skillnader i vilken typ av fred som EU, genom ENP, avser främja gentemot grannar som aldrig kan bli medlemmar och eventuella nya medlemmar av EU? Att studera detta närmare är en given rekommendation till framtida forskare. Utifrån de i studien framkomna resultatet tyder det på att det torde finnas skillnader i och med att
kontexten skiljer sig. Om så är fallet kan det kopplas till Nathalie Tocci bok The EU and
Conflict Resolution: Promoting Peace in the Backyard process (2007) som nämndes under
tidigare forskning. Slutsatserna som Tocci når är att ENP:s ingripande kan vara avgörande för en konfliktlösning men, dessvärre, utnyttjar inte EU denna potential (Tocci, 2012,173). Kanske är det så att EU faktiskt inte vill skapa fred i MENA-partnerskapet utan enbart hålla dem i schack eftersom de inte erbjuder dessa länder partnerskap?
Med medvetenhet om att min studie enbart är ett bidrag är en annan rekommendation för framtida forskning att göra en tolkning av det latenta innehållet i materialen. Genom en manifest tolkning av rapporten Wider Europe – Neighbourhood: A new framework for
relations with our eastern and southern neighbours kunde jag inte finna något citat som
34 Med en latent tolkning skulle det vara intressant att studera partnerskapet i öst som innefattar Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ukraina som samtliga är forna sovjetstater. Är det så krasst att EU med hjälp utav en ”demokratimantel” försöker vinna mark och bygga allians?
35
Källförteckning
Backman, Sarah (2013) EU som normativ makt i det östliga partnerskapsområde. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:690876/FULLTEXT01.pdf (2014-11-21).
Bache,Ian, Bulmer, Simon, George Stephen, Parker Owen (2014) Politics in the european
union. 4th ed. Oxford university press.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Blockmans, Steven (2012). The Prize is more Peace: The EU should consolidate its
enlargement process. CEPS Commentary, 8 November 2012
Cameron, Fraser (2012). An introduction to European foreign policy. 2nd ed. New York, NY: Routledge
Communication to the comission (2005), Implementing and promoting the European
Neighbourhood Policy (Elektronisk). Tillgänglig:
http://eeas.europa.eu/enp/pdf/pdf/sec_2005_1521_en.pdf (2014-11-20)
Christou, George & Croft, Stuart (2012) Europea 'Security' Governance. Taylor & Francis
EEAS (2014) European External Action Service (Elektronisk) European Neighbourhood
Policy (ENP).
Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/enp/index_en.htm (2014-12-04).
ec.europa.eu ( 2014) Europeiska grannskapspolitiken (Elektronisk) Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/economy_finance/international/neighbourhood_policy/index_sv.htm (2014-11-20)
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl.
36 Europaportalen (2008) Det östliga partnerskapet (Elektronisk)
Tillgänglig: http://www.europaportalen.se/tema/ostliga-partnerskapet (2014-12-04)
European Comission (2003) Wider Europe— Neighbourhood: A New Framework for
Relations with our Eastern and Southern Neighbours. COMMUNICATION FROM THE COMMISSIONTO THE COUNCIL AND THE EUROPEAN PARLIAMENT. (Elektronisk)
Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/enp/pdf/pdf/com03_104_en.pdf (2015-01-02)
Europeiska Unionen (2014) Schumandeklarationen den 9 maj 1950 (Elektronisk) Tillgänglig: http://europa.eu/about-eu/basic-information/symbols/europe-day/schuman-declaration/index_sv.htm (2015-01-02)
Ferrero-Waldner, Berita (2009) Eastern Partnership – an ambitious project for 21st century
European foreign policy (Elektronisk)
Tillgänglig: http://eeas.europa.eu/eastern/docs/eastern_partnership_article_bfw_en.pdf
Grotius, Hugo & Tuck, Richard, Natural Law Paper: Rights of War and Peace (3-Volume Set) [Elektronisk resurs], Liberty Fund, 2005
Grotius, Hugo, Hugonis Grotii de jure belli ac pacis librorum III. Compendium. [Elektronisk resurs] : Annotationibus & commentariis selectis illustratum., Impensis T. Ward, in vico dicto Inner-Temple-Lane prope Fleetstreet, Londini, 1718
Jerneck, Magnus (red.) (2009). Fred i realpolitikens skugga. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Alf (1996). Om den eviga freden. Stockholm: Rabén Prisma; översatt och försedd med en inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson. – 1996
Kant, Immanuel (1996, Original 1795). Om den eviga freden. Stockholm: Rabén Prisma; översatt och försedd med en inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson. - 1996
37 http://www.lissabonfordraget.se/fordraget/eu-fordraget.php (2014-11-20)
Nobels fredspris(2012) http://nobelpeaceprize.org/en_GB/laureates/laureates-2012/announce-2012/ (2014-11-20)
EU (2008) Rapport om genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi, Att skapa säkerhet i en
värld i förändring,
http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/SV/reports/104636.pdf (2014-11-20)
Schweller, Randall L (2004). Unanswered Threats: A Neoclassical Realist Theory of
Underbalancing. International Security, Vol. 29, No. 2.
Stroetges, Fabian (2013). A Reviw of the New European Neighbourhood policy,
http://www.e-ir.info/2013/04/22/a-review-of-the-new-european-neighbourhood-policy/ (2014-11-20).
Tallberg, Jonas (2010). EU:s politiska system. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Tuck, Richard (2001[1999]). The rights of war and peace [Elektronisk resurs] : political
thought and the international order from Grotius to Kant. Oxford: Oxford University Press
Richmond, Oliver P. (2008). Peace in international relations. London: Routledge
Romfördraget (1992) Utrikesdepartementets handelsavdelning. Fördrag om upprättandet av
Europeiska Ekonomiska Gemenskapen. ISBN: 9138122812, 9789138122815
Zimmermann, Dominik (2014). Can the “Peace through Law” Approach Work (Elektronisk)
