Typfall 6: Kombinerad analys med höjd grundvattennivå

Slänten har indelats i 5 olika jordlager med en 3 meter bred last med en last på 20 kPa ca 1 meter från släntkrönet. Grundvattennivån ligger på 2,2 meter ovan Le1 lagret.

Jordlagrens egenskaper för analysen visas i tabell 7.

Tabell 7. Jordlagrens egenskaper för kombinerad analys med höjdgrundvattennivå.

Mäktighet

Figur 16. Kombinerad analys i Novapoint GeoSuite Stability.

21 Figur 17. Kombinerad analys i Geoslope SLOPE/W.

Säkerhetsfaktorn för kombinerad analys med höjd grundvattennivå beräknades med Novapoint GeoSuite Stability till ca Fkomb = 0,96

Säkerhetsfaktorn för kombinerad analys med höjd grundvattennivå beräknades med Geoslope SLOPE/W till ca F = 1,01

Säkerhetsfaktorn skiljer sig med ca 5,2 %

22

6. Resultat

För det summerade resultat från analysdelen se Tabell 8.

Tabell 8. Samtliga resultat från analyserna.

Säkerhetsfaktor

Skillnad i kritisk glidyta mellan Novapoint GeoSuite Stability

och Geoslope SLOPE/W

Typfall 1

Likartad kritisk glidyta.

1 meter djupare och 2 meter bredare kritisk glidyta för

Geoslope SLOPE/W.

1 meter djupare och 1 meter bredare kritisk glidyta för Novapoint GeoSuite Stability.

1 meter djupare och 1 meter bredare kritisk glidyta för Novapoint GeoSuite Stability.

Likartad kritisk glidyta.

1,5 meter djupare kritisk glidyta för Novapoint GeoSuite Stability

23

7. Diskussion

• Typfall 1, Dränerad Analys.

Det typfall mellan beräkningsprogrammen som är varandra mest likt, en skillnad på säkerhetsfaktor med 2 % och nästan identiska kritiska glidytor.

Resultatet kan bero på att detta är också det enda typfallet där Novapoint Geosuite Stability inte använder sig utav någon C-profil, vilket resulterar i en mindre avancerad analys.

• Typfall 2, Odränerad Analys.

I den odränerade analysen skiljer sig säkerhetsfaktorn med 3,1 %. Detta är också den enda analysen där Geoslope SLOPE/W får en större kritisk glidyta än Novapoint Geosuite Stability.

• Typfall 3, Odränerad Analys med höjd grundvattennivå.

Höjer man grundvattennivån så ökar skillnaden i säkerhetsfaktorn till 6,4 %.

Höjningen av grundvattennivån har ökat skillnaden med 3,3 % mellan

beräkningsprogrammen vilket tyder på att de hanterar stabilitetsökningen av höjd grundvattenyta olika. Höjningen av grundvattennivå minskar även den kritiska glidytan i båda programmen, dock allra mest i Geoslope SLOPE/W som här också blir den mindre kritiska glidytan. Höjningen av grundvattnet och därmed släntstabiliten har också resulterat i att de båda kritiska glidytorna rört sig uppåt och skär i terrassen i mitten av slänten istället för i släntfoten.

Ökningen av släntstabiliteten beror i detta fall på den ökad vattenmassa på mothållande sidan i dammen.

• Typfall 4, Odränerad analys med höjd grundvattennivå och tyngd på jordlager.

Med en högre tyngd på jordlager i slänten så sänker man släntstabiliteten, skillnaden i säkerhetsfaktor ökar mellan de båda beräkningsprogrammen till 6,9 %. Ingen märkbar förändring syns i de kritiska glidytorna.

Förändringen i säkerhetsfaktor från föregående analys är en ökning med 0,5

%, denna subtila ökning och oförändrade glidytor tyder på att ökad tyngd på jordlager hanteras av beräkningsprogrammen relativt lika.

• Typfall 5, Kombinerad analys.

Det typfall där säkerhetsfaktorn visar störst skillnad, 8,4 %. De kritiska glidytorna är dock även här nästan identiska.

• Typfall 6, Kombinerad analys med höjd grundvattenyta.

Med höjd grundvattenyta minskar skillnaden i säkerhetsfaktor till 5,2 %. De kritiska glidytorna ändrar även här position från släntfoten till terrassen i mitten av slänten.

24

Här syns återigen att beräkningsprogrammen hanterar höjd grundvattenyta olika då skillnaden i säkerhetsfaktor mellan Kombinerad analys och

Kombinerad analys med höjd grundvattenyta är 3,2 %.

Resultatet från analyserna visar att de båda programmen får fram snarlika glidytor och säkerhetsfaktorer. Differensen på säkerhetsfaktorn ligger mellan 0.02-0.07.

De största skillnaderna i både glidyta och säkerhetsfaktor återfinns i de odränerade och kombinerade analyserna, vilket troligen beror på att Novapoint GeoSuite

Stability använder sig av C-profiler.

De olika resultaten på säkerhetsfaktor beror troligen inte på de olika

beräkningsalgoritmer som valdes. För beräkningar på släntstabilitet med Novapoint GeoSuite Stability valdes BEAST 2003 medan Geoslope SLOPE/W beräkningar gjordes med Spencer. Tester med andra beräkniningsalgoritmer har gjorts, där resultatet för beräkningsprogram förblev detsamma. Limit equilibrium metoder är varandra alla väldigt lika, vilket också skulle kunna förklara det snarlika resultatet i säkerhetsfaktorer.

En anledning till differensen i säkerhetsfaktor mellan de två programmen kan bero på de olika metoderna som används för att beräkna var i slänten glidytan skär.

Novapoint GeoSuite Stability använder sig av en sökyta i formen av en kvadrat för att beräkna glidytan, medan Geoslope SLOPE/W använder sig av ett ändligt antal

punkter utsatta längs släntytan. Eftersom programmen använder sig av olika metoder för att beräkna den kritiska glidytan kommer den nästan aldrig vara identisk mellan beräkningsprogrammen och skillnader i säkerhetsfaktor uppstår.

25

8. Slutsats

Geoslope SLOPE/W och Novapoint GeoSuite Stability har i de utförda analyserna presenterade i rapporten en differens i säkerhetsfaktor som ligger mellan 0,02-0,07.

Säkerhetsfaktorn är i samtliga fall större i analyserna som gjorts med Geoslope SLOPE/W, skillnaden i säkerhetsfaktor mellan analyserna är dock så liten att den nästan är försumbar.

Bägge programmen framställer relativt likartade kritiska glidytor, skillnaden ligger i att i en majoritet av analyserna så framställer Novapoint GeoSuite Stability ofta kritiska glidytor som skär något djupare vertikalt och något längre horisontellt.

Resultatet från analyserna tyder på att båda programmen är varandra väldigt lika och kan därmed förväntas ge ett liknande resultat.

Tackord

Jag vill tacka mina handledare Esra Bayoglu Flener, Teddy Johansson samt Lars Maersk Hansen för deras hjälp, stöd och inspiration under projektet. Jag vill också tacka Bjerking AB för möjligheten att skriva examensarbetet hos företaget.

26

9. Referenser

Böcker

Coduto, P., Yeung, M., Kitch, W. (2011). Geotechnical engineering: Principles and practices, Second Edition. Boston: Pearson.

Sällfors, G., 1946 1996, Geoteknik: jordmateriallära, jordmekanik, Ny uppl. edn, , Göteborg.

Axelsson, K. & Mattsson, H., 1965 2016, Geoteknik, Upplaga 1:1 edn, Studentlitteratur, Lund.

GEO-SLOPE International Ltd (inget datum) Limit Equilibrium Formulation [online].

Tillgänglig på:

http://downloads.geo-slope.com/geostudioresources/examples/9/0/SlopeW/Limit%20Equilibrium%20Formu lation.pdf (hämtad 2 april 2019)

GEO-SLOPE International Ltd (2012) Stability Modeling with SLOPE/W [online].

Tillgänglig på:

http://downloads.geo-slope.com/geostudioresources/8/0/9/books/slope%20modeling.pdf?v=8.0.10.6 (Hämtad 10 april 2019)

Caragounis, V., 2014, Handbok för ras-, skred-, och slamströmsolycka. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27283.pdf (Hämtad 23 mars 2019)

Rapporter

IVAs Skredkommision. (1995) Anvisningar för släntstabilitetutredningar. Linköping (Rapport 3:95)

Internet källor

Statens geotekniska institut (2019) Varför inträffar skred?

http://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och-miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/ras-och-skred/varfor-intraffar-skred/ (hämtad 4 april 2019)

Statens geotekniska institut (2018) Getå.

http://www.swedgeo.se/sv/kunskapscentrum/om-geoteknik-och- miljogeoteknik/geoteknik-och-markmiljo/ras-och-skred/fakta-om-svenska-skred-och-ras/geta/ (hämtad 23 april 2019)

27

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017) Jordarternas bildningssätt.

https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Skred-ras-och-erosion/Varfor-intraffar-skred-och-ras/Jordarternas-bildningssatt/ (Hämtad 22 mars 2019)