Undantagsbestämmelsens bakgrund

Det tidigare pensionssystemet – folkpension

I det tidigare pensionssystemet omfattade den allmänna pensioner- ingen folkpensionering och tilläggspensionering (ATP). Den grund- läggande beståndsdelen i folkpensioneringen var folkpensionen, som gav ett grundskydd vid ålderdom. Folkpensionen utgavs före år 1993 med enhetliga belopp som var desamma för alla som hade rätt till för- månen (i första hand svenska medborgare men även vissa utländska medborgare som uppfyllde vissa bosättningskrav). En annan förmån

Tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer SOU 2020:32

inom folkpensioneringen var pensionstillskottet, som utgick som ett tillägg till folkpensionen. Pensionstillskottet avräknades mot ATP. Föregångaren till sjukersättningen – förtidspensionen – var en del av pensionssystemet. Inom folkpensionen lämnades hel förtidspension med samma belopp som en ålderspension som togs ut vid 65 års ålder. För förtidspensionärer som saknade eller hade låg ATP utgick pensionstillskott med ett högre belopp än för ålderspensionärer. Storleken av hel förtidspension från ATP motsvarade i princip den ålderspension som den försäkrade skulle vara berättigad till om denne hade börjat uppbära sådan pension från och med den månad då han eller hon fyllde 65 år. För att uppnå det fanns särskilda regler om hänsynstagande vid pensionsberäkningen till tänkta förvärvsin- komster under tiden mellan pensionsfallet och 65 års ålder genom beräknande av antagandepoäng.

Från och med den 1 januari 1993 upphörde den tidigare ord- ningen med att folkpensionen utgavs med enhetliga belopp och ersattes med att folkpensionen skulle grundas på intjänande. Folk- pension skulle kunna beräknas enligt två alternativa beräkningsregler: antingen enligt en bosättningsregel eller enligt en ATP-anknuten be- räkningsregel. Enligt bosättningsregeln skulle folkpensionen beräknas på grundval av den pensionsberättigades bosättningstid i Sverige från 16–64 års ålder. I fråga om folkpension i form av förtidspension skulle försäkringstiden beräknas genom att lägga samman faktisk

försäkringstid (bosättningstiden från och med det år då den försäk-

rade fyllde 16 år till och med året före pensionsfallet) och framtida

försäkringstid (en viss proportionering av tiden från försäkringsfallet

fram till 64 års ålder).

Samtidigt infördes en bestämmelse enligt vilken den som omedel- bart före den månad då han fyllde 65 år uppburit hel förtidspension fick ålderspension efter samma antal 40-delar som förtidspensionen, om det var förmånligare. Den sistnämnda bestämmelsen motivera- des enligt följande.

Fr.o.m. den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år ersätts för- tidspensionen av ålderspension. Även ålderspension, som utges till den som erhållit förtidspension dessförinnan och uppburit sådan pension till 65 års ålder, bör enligt min mening utges i förhållande till antalet fak- tiska bosättningsår t.o.m. det år då han fyller 64 år.

SOU 2020:32 Tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer

Den som omedelbart före den månad då han fyller 65 år erhållit hel förtidspension bör dock få ålderspension efter samma antal 40-delar som förtidspensionen, om det för förmånligare för honom.32

I det betänkande som föregick propositionen, Rätten till folkpension

– kvalifikationsregler i internationella förhållanden (SOU 1992:26),

anfördes att förhållandena kunde vara sådana att förtidspensionen beräknad under hänsynstagande till framtida bosättningstid är högre än en på grundval av faktiska bosättningsår beräknad ålderspension. Detta kunde bli fallet om pensionsfallet inträffat i relativt unga år och den pensionsberättigade varit bosatt i Sverige fram till pensions- fallet men under hela eller delar av tiden därefter fram till 65 års ålder varit bosatt i utlandet. För den som uppburit hel förtidspension kunde det te sig stötande om den utgående pensionen skulle minskas av att den ersätts av ålderspension. Mot bakgrund av detta föreslog utredningen att den som omedelbart före den månad då han eller hon fyllde 65 år erhöll hel förtidspension får ålderspension lämnas efter samma 40-delar som förtidspensionen, om det är förmånligare för den försäkrade. Enligt utredningens uppfattning fanns det dock ingen anledning att föreslå motsvarande regler för den som uppburit endast halv förtidspension eller två tredjedelar av hel förtidspension utan för dessa kategorier borde ålderspension alltid beräknas enligt huvud- regeln på grundval av faktisk bosättning mellan 16 och 64 års ålder.33

När folkpensionen i form av ålderspension ersattes av garanti- pensionen år 2003 överfördes bestämmelsen om möjligheten att grunda garantipensionen på den försäkringstid som legat till grund för förtidspensionen. I lagens förarbeten uttalades huvudsakligen följande.34

Syftet med bestämmelsen om folkpension i form av ålderspension är att den utgående pensionen inte ska minskas på grund av ändrad andels- beräkning. En motsvarande regel bör gälla för garantipensionen, åtmin- stone tills vidare. Behovet av regeln får eventuellt övervägas på nytt när det står klart vilka regler som ska gälla i framtiden för förtidspension.

32 _{Prop. 1992/93:7, s. 44.} 33 _{SOU 1992:26. s. 126.}

Tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer SOU 2020:32

Från förtidspension till sjukersättning

År 2003 ersattes förtidspensionen av förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning. Denna reform innebar att förmånen flyttades från pensionssystemet och blev en del av sjukförsäkringen. Skälet till detta var bl.a. att skapa en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattade alla ersättningsfall på grund av sjukdom och annan ned- sättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan, oavsett var- aktighet.35 _{I och med reformen ändrades den aktuella paragrafen i}

lagen om garantipension på så sätt att formuleringen hel förtids-

pension ersattes med hel sjukersättning i form av garantiersättning.

Den aktuella ändringen och vissa andra föreslagna ändringar beskrevs i förarbetena som sådana följdändringar som hänger samman med att lagar och ersättningar i och med reformeringen bytt namn och att därmed även hänvisningar i andra lagar måste följdändras. Änd- ringarna ansågs sålunda inte innebära någon ändring i sak.36 _{Såvitt vi}

kan bedöma har frågan i övrigt inte berörts i de beredningsunderlag som föregick 2003 års förtidspensionsreform.37

En ändring av det aktuella lagrummet i lagen om garantipension gjordes år 2007 genom att formuleringen ”Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel sjuk- ersättning …” ändrades till ”Den som omedelbart för den kalender- månad då han eller hon fyllde 65 år hade rätt till hel sjukersätt- ning …”. Som skäl för ändringen angavs följande.

Garantipension reduceras av den inkomstrelaterade ålders- eller efter- levandepensionen. Motsvarande gäller för garantiersättningen som reduceras av aktivitets- eller sjukersättningen. Det innebär att garanti- pension och garantiersättning endast betalas ut till försäkrade som inte har arbetat eller har haft en låg inkomst och därmed uppbär en låg in- komstgrundad förmån. Om den inkomstgrundade förmånen har redu- cerat bort garantipensionen eller garantiersättningen kan den försäkrade inte sägas uppbära denna men den försäkrade har likväl rätt till den. För att förtydliga lagtexten i 2 kap 6 § lagen om garantipension föreslår regeringen därför att kravet på att den som omedelbart före den månad han eller hon fyllde 65 år har uppburit hel sjukersättning eller hel sär-

35 _{Prop. 2000/01:96, s. 69.}

36 _{Prop. 2001/02:84, s. 103. Se även författningskommentaren på s. 115 där det uttryckligen}

uttalas att det i den aktuella paragrafen endast görs följdändringar.

37 _{Se t.ex. promemorian Ersättning och ålderspensionsrätt vid långvarig eller varaktig medi-}

SOU 2020:32 Tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer

skild efterlevandepension ändras till att den försäkrade skall ha haft rätten till den aktuella förmånen för att omfattas av bestämmelsen.38

I och med införandet av socialförsäkringsbalken överfördes regler- ingen av såväl sjukersättningen som garantipensionen till den nya balken.

5.2.3 Försäkringstid för sjukersättning ska inte kunna räknas