Underhållningsvärde

Är filmen tråkig vill publiken inte fortsätta se den, publiken kan börja göra någonting annat. Bra acting är när publiken inte tänker på att någon har animerat karaktären. Bra CG är när ingen tänker på att det är CG. Bra film är när åskådarna inte tänker på att det är en film, utan lever in i storyn, lever in i karaktären. Karaktären är storyns struktur. Filmer med lågt underhållningsvärde har en större risk att ingen vill se dem än filmer med högre

produktionsvärde. Om ingen ser på en film, hur kan då någon känna empati för karaktären? Det är subjektivt vad som är underhållande resp. inte underhållande. Men om man vet sin målgrupp kan man ha lite vägledning om vad som kan vara underhållande för målgruppen. Jag ser filmtittandet som en investering. Publiken investerar sin uppmärksamhet på din film beroende på hur underhållda de blir. Är filmen inte underhållande investerar de mindre

uppmärksamhet i filmen, vilket gör att de inte riktigt följer med storyn och karaktären. I värsta fall kan de bli så pass uttråkade att de inte känner något värde att empatisera med karaktären. Mindre uppmärksamhet till karaktären ökar risken att de tappar empati för karaktären. Om däremot underhållningsvärdet är högt investerar de all sin uppmärksamhet i filmen och låter sig föras in i filmens värld. Detta ökar chanserna att öka empatin de känner för den animerade karaktären.

8.3.1 Komposition

Att skapa en animerad film påminner lite om att komponera musik. Genom att variera kontrasten, volymer, tempo o.s.v. försöker man skapa ett intressant verk. Det kan vara kontraster gällande färger, ljus, tempo, höga och låga noter och personligheter.

Om du har en ensam cellist som monotont spelar på låga toner i tio minuter kan det hända att som lyssnare att man blir uttråkad. Men om du lägger till höga toner, varierar både tempo och intensitet kan verket bli intressantare. Någon som spelar slagverk och andra musiker som

26 spelar andra instrument kan hjälpa cellisten att skapa ett verk. Även om det är ett soloalbum cellisten skapar kan andra instrument hjälpa cellisten att skapa ett bättre album.

Precis som cellisten kan huvudkaraktären ta hjälp av andra karaktärer för att få din story berättad på bästa sätt. McKee talar om att olika bikaraktärer drar fram olika sidor hos huvudkaraktären. Ljussättning, story, designs, animation etc. är alla instrument för dig att skapa en bra film. Genom bra komposition kan du förstärka empatin publiken känner för din animerade karaktär. Varierar du tempot, intensiteten, events o.s.v. kan du göra filmen

betydligt mer underhållande, än att … monotont hålla samma tempo, intensitet o.s.v.

8.3.2 Kommunikation

Om tittarna inte förstår det de ser eller hör, kan de inte veta vad du som animatör eller regissör vill förmedla. Acting är ”hur” du får fram karaktäristiska drag, hur karaktären skådespelar. Om man som animatör är otydlig med actingen vet inte publiken vad du vill förmedla. Samtidigt är det viktigt att veta vilken målgrupp filmen är riktad till.

Är det till små barn, kan subtila och små rörelse vara svåra för dem att läsa. Om karaktären gör rörelser barn har svårt att läsa så kommer de inte förstå vad karaktären vill. Att animation är som språk, man måste prata samma språk som publiken pratar annars förstår de inte. Här är ett exempel för att förtydliga kommunikationens vikt:

Låt oss säga att vi tänker göra en romantisk scen med ett par i ett rum fyllt med människor. Layouten på deras positioner kan vara att de vänder sig mot alla andra i rummet.

Ljussättningen kan utnyttjas att genom att ljussätta paret mer, och att allting runt omkring dem mörkas. Detta för att reflektera deras känsla av att det är bara de två i världen. Färget på ljuset kan vara en varm färg. Att ha kärleksmusik i bakgrunden kan förstärka känslan som vi vill förmedla.

Men om man istället skulle ha en skakig kamera, ha orytmisk dödsmetalmusik och flimrande ljus, då skulle det hela bli betydligt mindre romantiskt. Sen om man filmar taket och golvet mer, kommer publiken inte förstå att det är en romantisk scen man vill skapa.

Kommunikationen mellan dig och publiken misslyckas. Du vill berätta för publiken att just nu pågår en romantisk scen, men du gör det på ett språk som de inte förstår.

27

8.4 Relatering

Att kunna relatera är en förutsättning för att kunna känna empati. Kan vi inte relatera till någon blir det svårare att förstå någon. Hela vårt samhälle bygger på vår empatiska förmåga och att vi ska kunna relatera till varandra. Försök föreställa dig att se någon bli skadad genom t. ex. en bilolycka. Tänk dig att inte kunna relatera till den skadade personens smärta. Du kan genom att tänka logiskt räkna ut att personen har smärtan. Men om du inte kan relatera till smärta han känner blir det hela betydligt annorlunda. Tänk att förstå att någon har ont men att inte kunna empatisera med det. Du vet att personen har ont men du har ingenting som

relaterar dig till smärtan. Du har ingenting som säger ”så här känns det att ha ont, personen måste nog känna sig sådär”.

Relatering handlar om att förstå, kunna räkna ut hur den andre känner sig och relatera till den andres känslor. På så sätt kan man bygga empati. Kan inte en tittare relatera till en karaktärs personlighet eller handling blir det svårare för tittaren att känna empati för karaktären. Om vi t. ex. ser varg bli skjuten av en jägare, och vargen börjar dansa balett och går ta en glass istället. Vargen har en reaktion vi inte kan relatera till. Det blir svårt för publiken att känna empati för vargen. Om vi på en annan scen ser en karaktär stå och ser att en sten flyger mot karaktären. För att undvika att bli träffad kan karaktären flytta åt sidan. Vi har svårt att känna empati om karaktären försöker skalla stenen, eftersom det är en handling och resonemang vi inte kan relatera till.

Vi relaterar till känslor, bakgrund, status o.s.v. med olika människor, nästan varje dag. När vi ser en animerad film kan vi snabbt relatera till en hel del saker med karaktären. Det kan vara utseendemässigt, beteendemässigt eller känslomässiga relateringar.

Man kan relatera med en karaktär på så många olika nivåer. Detta kan gälla personligheten, känslor, bakgrund och reaktioner. Om vi kan relatera till någonting ökar också en förståelse eftersom vi själva är, har varit eller kommer att vara där.

Väldigt många har lätt att relatera till barn. Vi har alla varit barn. Vi kan relatera till det enkla tänkandet, att veta lite om världen och att vara beroende av någon ens föräldrar. Vi känner även extra mycket för barn eftersom det är biologiskt inbyggt i oss att ta hand om våra avkommor. Filmer och tecknade filmer brukar ofta ha barn med i filmen, detta är inte enbart för att ha med the ”cute factor” utan jag tror också för att barn har lättare att leva in i

karaktären om åldern ligger på samma nivå som barnet.

Att relatera till någons ålder behöver inte vara karaktärens egentliga ålder, utan vad vi associerar till en viss ålder. Det kan vara på kläder, beteenden etc.

T. ex. associeras dvärgen Dopey (en av dvärgarna i Disneys ”Snövit”) med ett barn. Även om Dopey inte har de anatomiska dragen som barn har, så har han ett väldigt barnsligt beteende

28 och är animerad på ett barnsligt sätt. Walt Disney ville att man skulle relatera Dopey med ett barn (Johnston & Thomas.1988:394–395). Det var detta som gav Dopey mer karaktär. Av personliga skäl vet jag hur det känns att vara diskriminerad p.g.a. av sin etnicitet. Många ståuppkomiker lever på att dra etniska skämt, som vissa kan relatera till (Dave Chapelle, Russel Peters o.s.v). Vi lever oss in för att vi har varit med om liknande situationer och har haft samma känsla. Relationen till Gud eller det andliga är någonting väldigt många har en åsikt om.

Status

Människor är däggdjur som lever i ett avancerat socialt samhälle. Vi har alla olika roller i samhället. De allra flesta av oss har någon gång känt sig i en situation där man är i underläge eller när man har ett överläge. Konflikter i relationer är en naturlig del, det handlar om hur och att man försöker lösa det hela. Vi gör ofta fel, det kan handla om att konfrontera någon som har ljugit, den som blir konfronterat hamnar i ett försvarsläge. Visar det sig att under konfrontationen att den försvarande har ljugit uppstår en situation då denne oftast känner skam.

Relationer

Kompis, älskare, far, mor, dotter, syster, chef, kollega etc. är olika roller vi har till varandra. Vi byter även roller med olika människor. Din mors roll till dig är att vara mor, medan till din mormor är hennes roll att vara dotter. Utifrån vad vi har för relation till andra människor avgör vi hur vi beter oss mot varandra. Vi har alla relationer vi kan känna igen. Vad för relation vill vi att publiken skall ha till vår karaktär. Ska de känna empati eller sympati? Är det meningen att publiken skall ha en moderlig roll till en ung karaktär eller själva leva in i karaktären. Först och främst måste man veta och bestämma sig vilken publik man försöker nå ut. De flesta djur har som mål att föröka sig. Det är inte konstigt att en stor nämnare för att känna igen sig är i just kärlek.

Vänskap är oerhört viktigt för många, det betyder olika för olika människor. I väldigt många animéer (tecknade filmer från Japan) är vänskapen starkt poängterad.

Det är vanligt att ha romantiska inslag i filmer. Kärlek är en väldigt stark känsla. Att välja vem man ska spendera resten av sitt liv med är ett stort beslut. Kärlek avgör ofta vilka vi skaffar barn med. Men för vissa människor är kärlek en lyx som det är svårt att uppnå. Det kan vara att man har svårt att prata med andra människor, eller att den person man har känslor för inte vill ha en relation med en, eller att samhället inte acceptera ens sexualitet.

29 Känslor

Personligen tror jag att känslor är det vi starkast kan relatera till. Precis som McKee säger så må vi kanske inte kunna relatera till varandras olika bakgrund, men det vi alla kan relatera till är att vi är människor. Vi har gemensamma känslor, vi vet hur det är att vara ledsna, glada och arga o.s.v.

31

9. Källförteckning

9.1 Litteratur

Hooks, Ed.2000. Acting for Animators. Pourthsmouth. Reed Elsevier McKee, Robert.1997. Story. New York. Harper Collins

Thomas, Frank och Johnston, Ollie.1988. The Illusion of Life. New York. Disney

Williams, Richard. 2009. The Animator’s Survival Kit. London. Faber och Faber Limited Borwell, David och Thompson, Kristin.2010. Film Art An Introduction. New York. McGraw- Hill

Hauser, Tim. 2008. The art of Wall-E. San Francisco. Chronicle Books LLC

9.2 Webblänkar

Anonym post.(2009). Hämtad från http://www.i-change.biz/blog/?p=1258 den 21 maj. En vanlig person skriver om hur den kände empati för Wall-E.

Beck, J.(2011). Hämtad från http://www.cartoonbrew.com/talkback/tintin-talkback.html den 22 maj. En artikel om författarens åsikter om Tintin.

Campbell, M. W., Carter, J. D., Proctor, D., Eisenberg, M. L., de Waal, F. B. M. (2009). Computer animations stimulate contagious yawning in chimpanzees. Hämtad från

http://www.emory.edu/LIVING_LINKS/animations.html den 21 maj.

Campbell, M. W., Carter, J. D., Proctor, D., Eisenberg, M. L., de Waal, F. B. M. (2009). Computer animations stimulate contagious yawning in chimpanzees. Hämtad från

http://www.emory.edu/LIVING_LINKS/pdf_attachments/de%20Waal%20%282008%29.pdf

den 21 maj. Ett utdrag från en uppsats om att schimpanser känner empati för animerade schimpanser. Sidorna är 279 – 300. Kan hända att länken är bruten och måste gå in via

”http://www.emory.edu/LIVING_LINKS/animations.html”

Empati. I Britannica. Hämtad 22 maj från

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/186011/empathy. Britannicas förklaringar på vad empati är för någonting. Britannica är ett uppslagsverk som både finns i bokformat och digitalt.

Formica, M. (2008). Self-awareness, Empathy and Evolution. Hämtad från

http://www.psychologytoday.com/blog/enlightened-living/200808/self-awareness-empathy- and-evolution den 22 maj. “ Self-awareness is an essential component in the development of empathy. It lies at the core of ego-centric awareness, which is the first step in the development of social intelligence.” Formica är en psykolog och lärare. Han skriver lite om empatins ur ett evolutionärt perspektiv.

32 Friedman, D. (2010). Empathy: How Does It Help Us Relate To Others and What Is Its Role

in Medicine? Hämtad från http://jewishsacredaging.com/2010/11/30/empathy-how-does-it- help-us-relate-to-others-and-what-is-its-role-in-medicine/ den 25 maj. En artikel på hur man kan relatera till patienter med hjälp av empati.

”Frosty”.(2008). Hämtad från

http://collider.com/entertainment/reviews/article.asp/aid/8099/tcid/1 den 21 maj. En Filmrecension gjord av en person som har avatar namnet ”Frosty” på Colliders sida. Grant, J. (2009) an Ant Prepares. Hämtad ifrån

http://www.actingforanimators.com/News/articles/amertheatre.html den 24 maj. En artikel om animation hur viktigt det är med acting för animation.

Hanson, R. (2010). How Did Humans Become Empathic? Hämtad från

http://www.psychologytoday.com/blog/your-wise-brain/201003/how-did-humans-become- empathic den 22 maj. Skriven av Rick Hanson, han har en PhD och är en Neurologpsykolog, han förklarar hur empatin har utvecklas rent evolutionärt.

Hooks.(2011). Empathy Matters. Hämtad från http://www.awn.com/blogs/ed-hooks-acting- animators/empathy-matters 21 maj.- Förklara att många tror att empati är detsamma som sympati.

Håkansson, J. (2003). Exploring the phenomenon of empathy. Hämtad från

http://www.emotionalcompetency.com/papers/empathydissertation.pdf 25 maj. En uppsats om

empati. Mer allmänt om vad empati är.

IMDB (Internet Movie Data Base). http://www.imdb.com/. Sidan fungerade bra och väl 07 juni Alla filmkällor hämtades härifrån.

Internet forum.(1999 – 2012). Hämtad från

http://www.killermovies.com/forums/archive/index.php/t-511515-can-inanimate-objects- carry-expressive-meaning.html den 22maj. Ett forum tråd där de diskuterar om objekter kan inbringa empati hos människor. Wall-E nämns som exempel

Internet Forum.(2008). Hämtad från http://www.wrongplanet.net/postt80334.html den 21 maj. Föräldrar som diskuterar om barn med aspergers syndrom och om hur vissa barn kan känna empati för Wall-E.

Mayerson, M.(2006). The Importance of sympathy. hämtad 21

majhttp://mayersononanimation.blogspot.se/2006/12/importance-of-sympathy.html - Mark Mayerson, har jobbat animatör, skrivare, producent och regissör inom animations branschen. I artikeln berättar han om sina tankar angående sympati till animerade karaktärer.

33 O´Neal, J.(står ej på hemsidan). Hämtad från

http://www.cbn.com/entertainment/screen/adventures-tintin-review.aspx?option=print den 22 maj. En filmrecension, där personen i frågan inte känner någon empati för Tintin.

Palmer, M.(2012). The Adventures of Tintin (Blu-ray). Hämtad från

http://bluray.highdefdigest.com/6472/adventures_tintin.html den 22 maj. En recension av filmen, här diskuteras lite om att motioncapture tekniken kanske dödar empatin för Tintin. Rees, M. (2010).How to create empathy as a writer. Hämtad den 21 maj från

http://www.themanoftwistsandturns.com/2010/05/27/how-to-create-empathy-as-a-writer/ - En artikel om hur man kan skapa empati för skrivna karaktärer. Matt Rees är en känd författare. Finns mer att läsa om honom på sidan.

Rifkin, J. (2010). The Empathic Civilization. Hämtad från

http://www.youtube.com/watch?v=l7AWnfFRc7g den 21 maj. En video som diskuterar om

neurologisk spegling, “ we are softwired to experience another… As we would experience it self” samma hjärndelar som aktiveras när vi blir ledsna, arga etc är samma delar som

aktiveras när vi ser andra människor. När ett barn gråter i BB gråter andra barnen också utan att förstå varför ”empathic distress”. Animationerna är gjorda av RSA(Royal Society for the encouragement of Arts, Manufactures and Commerce).

Rosen, R.(2001). The Complete Idiot's Guide to Mothers and Daughters. Hämtad från

http://life.familyeducation.com/empathy/girls/54199.html den 25 maj. Det är ett utrag från boken Rosens bok. Vilken sida står inte på hemsidan.

Roy, S.(2010). The psychology of empathy. Hämtad från

http://www.futurehealth.org/populum/page.php?p=1&f=The-Psychology-of-Empathy-by- Saberi-Roy-100620-281.html den 25maj. En artikel som handlar om relatering via empatin. Saad,G(2009). Evolutionary Psychology Yields Fascinating and Unexpected Findings. Hämtad från http://www.psychologytoday.com/blog/homo-

consumericus/200906/evolutionary-psychology-yields-fascinating-and-unexpected-findings

den 22maj.skriven av Gad Saad, Professor inom marknadsföring. Skriver om psykologisk evolution – 22 maj

Silverman, D.(2009). Inside Pixar Animation Studios step. Hämtad från

http://www.youtube.com/watch?v=3eWFMNA5xFc&feature=related den 21 maj.

“Goal is to put animation into life”. David Silverman som är co-director för Pixar filmen ”Monsers.inc” , berättar lite om processen hur de skapade ”Monsers.inc”

Teach empathy.(2009). Hämtad från http://teachempathy.com/what-is-empathy/ den 22maj. En snabb förklaring på vad empati är för någonting, skriven av teachempathy.com.

34 Williamson, S.(2008). Review: WALL-E - Xbox 360, PS3. Hämtad från

http://hexus.net/gaming/reviews/xbox-360/14589-wall-e-xbox-360-ps3/ 22 maj." Unlike the film, it’s difficult to feel empathy toward WALL-E, or develop the same emotion that the love story evokes as you watch his relationship develop with female probe, EVE, in the movie”. En spelrecension på Wall-E spelet, där författaren anser att empatin man känner i filmen för Wall-E inte existerar i spelet.

9.3 Filmer

Kung Fu Panda (2008). Regisserad av Mark Osborne och John Stevenson. Glendale,

California: Dreamworks (Video:DVD)

The Adventures of Tintin (2011). Regisserad av Steven Spielberg. Bourbank, California: Walt

Disney Pictures (video:DVD)