5.1 MILJÖKVALITETSMÅL
Nedan redovisas relevanta nationella miljökvalitetsmål och det regionala delmål som berör planerade åtgärder. Sammanställningen har utarbetats med utgångspunkt från uppgifter om miljökvalitetsmålen från www.sverigesmiljomal.se, som är den officiella och aktuella portalen för information om de sexton nationella miljökvalitetsmålen, samt från Regionala miljömål i Västerbottens län 2014–2020.
Ett rikt växt- och djurliv
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd”
Åtgärdernas inverkan på miljömålet
Ansökt verksamhet medför jämfört med nollalternativet en påverkan på den biologiska mångfalden.
Detta genom att träd i den befintliga strandskogen behöver avverkas för att hindra fortsatt erosion av befintlig slänt. Åtgärder för återplantering av lövskog avses att genomföras. Detta innebär att
strandskogen i berört område bevaras över tid. Oavsett detta förloras vid genomförandet biologiska värden. Planerade åtgärder bedöms i ett kortsiktigt perspektiv inte bidra till måluppfyllelse.
Levande skogar
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”
Åtgärdernas inverkan på miljömålet
Ansökt verksamhet medför jämfört med nollalternativet en påverkan på den biologiska mångfalden.
Detta genom att träd i den befintliga strandskogen behöver avverkas för att hindra fortsatt erosion av befintlig slänt. Åtgärder för återplantering av lövskog avses att genomföras. Detta innebär att
strandskogen i berört område bevaras över tid. Oavsett detta förloras vid genomförandet biologiska värden. Planerade åtgärder bedöms i ett kortsiktigt perspektiv inte bidra till måluppfyllelse. En del av miljömålet är att tätortsnära skogar kan behöva anpassas för att öka tillgängligheten för människor att vistas där. Planerade åtgärder kommer inte påverka människors tillgänglighet till området jämfört med idag. Jämfört med nollalternativet innebär åtgärderna att tillgänglighet säkerställs något som inte skulle vara möjligt på sikt i nollalternativet pga. instabilitet i slänten. I detta avseendet bedöms planerade åtgärder bidra till måluppfyllelse.
Levande sjöar och vattendrag
”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”
Umeå kommun har lokala miljömål som knyter an till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen.
Av de lokala målen har följande mål bedömts vara relevant: 2027 ska våra yt- och grundvatten-förekomster ha god status. Den sammantagna bedömningen är att sökt verksamhet inte antas förändra status eller bidra till försämrade förutsättningar att uppnå fastställd miljökvalitetsnorm.
27 Åtgärdernas inverkan på miljömålet
Ansökt verksamhet bedöms jämfört med nollalternativet medföra en tillfällig påverkan av en tillfällig och övergående grumling, som uppskattningsvis avtar efter ett par hundra meter nedströms älven.
Planerade stabilitetsåtgärder bedöms inte påverka möjligheten att uppnå redovisade
miljökvalitetsnormer, då åtgärderna bedöms vara så pass begränsade geografiskt och tidsmässigt.
Planerade åtgärder bedöms inte bidra till måluppfyllelse men bedöms inte heller motverka denna.
5.2 MILJÖKVALITETSNORMER
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999.
Avsikten med normerna är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmålen och att genomföra EG-direktiv.
Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Normvärden finns för timmar, dygn och år. En miljökvalitetsnorm anses vara överträdd om minst ett av dessa normvärden överskrids.
Vid tillståndsgivning enligt miljöbalken ska säkerställas att tillståndet inte medverkar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. I dag finns det miljökvalitetsnormer för:
olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)
olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
omgivningsbuller (SFS 2004:675)
Miljökvalitetsnormer för luft
I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns fastställda miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxid, svaveldioxider, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i luft. Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften.
Till följd av att miljökvalitetsnormen kvävedioxid överskreds i Umeå antogs ett åtgärdsprogram
”Renare luft i Umeå” 2007, Kommunen har sedan dess arbetat mot programmet för att skapa en bättre luftkvalitet i staden. Uppföljningsrapporten från 2019 visar att luften har blivit renare, årsmedelvärdet för kvävedioxid låg under gränsvärdet och uppfyller nu miljökvalitetsnormen. Dock överskrids fortfarande tim- och dygnsmedelvärdet.
Planerade åtgärders inverkan på fastställda miljökvalitetsnormer
Arbetsmaskiner och annan trafik från sökt verksamhet bedöms inte bidra till försämrade förutsättningar för att uppnå fastställd miljökvalitetsnorm. Någon närmare beskrivning av detta görs därför inte.
Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten
Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2021 och statusen får inte försämras, dock kan undantag medges till år 2027.
Enligt VISS är Umeälven (SE708620-171973) ett vattendrag med en längd på 16 km. Vattenföre-komstens ekologiska status är klassad som Måttligt vilket bl.a. beror på statusklassning av det morfologiska tillståndet samt hydromorfologi då flottning tidigare förekommit i Umeälven, se Tabell 2.
Vattenförekomsten har tidigare även drabbats av vattenpest. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna
29