Underlag för mer strukturerade undersökningar?

Denna undersökning har sina begränsningar i det att den består av ett godtyckligt urval av katalogposter och därfö r svårligen kan låta sig generaliseras alltför långtgående. Men jag har försökt att kritiskt förhålla mig till detta och finna skillnader som skulle kunna vara indikativa på olika utgångspunkter för de tre institutionerna bibliotek arkiv och konstmuseer, vilka i detta fall representeras av National Library of Australia och State

Library of South Wales, National Archives of Australia samt National Gallery. Dessa

skillnader har jag kritiskt undersökt genom att gå tillbaka till respektive institution för att granska ytterligare metadataposter. Detta för att finna indikationer på om skillnaden var en slump, och kan hänvisas till felaktig mappning mellan formaten, eller om denna skillnad kan härröra ur problem med inkonsistent indexering, eller faktiskt ett tecken på institutionella skillnader.

Notabla skillnader har konstaterats i de undersökta metadataposterna, men frågan är hur indikativa dessa är för de olika institutionella praktikerna?

Det som ändå gav mest insikt genom denna fallstudie var den mediecentriska inblicken. Att utgångspunkter för en beskrivning av ett dokument eller ett verk är implicit och självklar i en kontext, och det som skiljer blir beskrivet, som i fallet format/teknik som behandlas olika på Nationalbiblioteket och Nationalgalleriet.

Förhoppningsvis finns det möjligheter att genom denna undersökning kunna formulera mer konkreta frågeställningar, samt finna ett mer strukturerade angreppssätt för andra typer av undersökningar/forskning. Bland annat för att göra distinktioner, och skapa begreppsapparater, för denna typ av korsvisa kataloger - gateways, som genom sin dynamiska prägel kanske mer har karaktär av publicering av digitala surrogat, trots Svenonius invändningar mot användningen av denna terminologi. För som vi noterat, är det alltså inte originalet i de fall jag redogjort för, som är publicerade.

Som avslutande exempel på denna dynamiska (och flyktiga?) karaktär kan vi kanske se ett exempel på när det gäller 6.2.b i undersökningen i kapitel 6. Denna bild finns inte längre att tillgå genom databassamarbetet PictureAustralia.

7.2 Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna uppsats var att granska om skillnader i institutionell deskriptiv praktik avspeglar sig i databassamarbetet, söktjänsten PictureAustralia, samt hur dessa skillnader eventuellt påverkar systemets funktioner med avseende på systematisk tillgång till lika eller liknande bilder vid sökningar genom denna tjänst. Utgångspunkten, och det huvudsakligt fokus för undersökningen, har varit de

bibliografiska konventionerna med avseende på sökingångar på titel, upphov och ämne. Alltså det som i den bibliografiska praktiken har hanterats med en relativt hög grad av formalisering och standardisering genom olika typer av kontrollerad vokabulär och auktoritetslistor, för att i katalogen grupperas och hållas samman på ett systematiskt sätt.

De grundläggande frågeställningarna var:

– Kan vi lokalisera, utläsa skillnader i synen på bilddokumentet och bilddokumentets attribut, som ger avtryck i metadataposterna i denna söktjänst.

– Vilka skillnader kan vi iakttaga?

– Hur påverkar dessa eventuella skillnader systemets förmåga att gruppera lika eller liknande dokument?

För att uppfylla detta syfte och besvara/diskutera frågeställningarna har jag undersökt teoretiska diskussioner i samband med det bibliografiska perspektivet med fokus på Svenonius kritik av FRBR-rapporten. En kritik vars innebörd är att man i denna rapport inte gjort explicit funktionaliteten i det som man konventionellt använt sig av som huvudsakliga sökingångar till textdokument, såsom titel, upphov och ämnesbeskrivning. Utgångspunkten för Svenonius kritik är att man inte tillräckligt väl formulerat dessa

beskrivningars funktioner såsom grupperande (collocating), en funktion som också står i

relation till användarens möjligheter att navigera i ett informationssystem, menar Svenonius.

Därefter har jag undersökt vissa specifika frågor kring bilden som dokument, och i anslutning till detta noterat Shatfords beskrivning av bildens egenskap av ”represented work” samt redovisat en konceptuell modell för bildbeskrivning och bildanalys som hon konstruerat med utgångspunkt i Ranganathans PMEST-facetter, samt i konsthistorikern Panofskys metod för bildanalys.

Med utgångspunkt i ett konkret bilddatabassamarbete PictureAustralia, har jag genomfört en fallstudie, i vilken jag har granskat förutsättningarna för projektet samt dess uppbyggnad. Jag avslutar denna studie med att jämföra 10 metadataposter emanerade ur olika institutioner i detta samarbetsprojekt, med avseende på den deskriptiva och analytiska metadatan. Detta för att diskutera dessa skillnader i anslutning till hur systemet fungerar med utgångspunkt i Svenonius diskussion om gruppering i informationssystem/kataloger.

Jag bland annat har undersökt i vilken den mån det digitala bildsurrogatet är implicit eller explicit redogjord för i metadataposten, alltså beskrivna multinivåer. I anslutning till detta har jag också granskat hur man förhållit sig till bildens motiv och huruvida man angett övergripande ämneskategorier för bilden/dokumentet och noterat olika grader av abstraktion, utifrån motivet och övergripande ämneskategorier, i viss mån i analogi med Shatfords konceptuella modell för bildanalys. Till detta har jag också tillämpat FRBR:s konceptuella modell för en diskussion kring exemplen i kapitel 6.6.

Slutsatsen var att det finns notabla skillnader och att dessa påverkar denna söktjänst förmåga att gruppera, men också att det karaktäristiska för bilddatabaser som är att bilden kan representera sig själv ”genom projektion” (se Shatford ovan i kapitel 3.3), och därmed också har en styrka i att ”browsing”- funktionerna i användargränssnittet samt i träfflistans thumnails (bilder i frimärksformat) i hög grad underlättar vid sökningar. Detta möjliggör en viss kompensation för bristen på gemensamma semantiska överenskommelser och standarder, alltså den typ av konventioner och regelverk för kontrollerad, tilldelad vokabulär, som man i den bibliografiska traditionen arbetar med. En praktik som kanske är under förändring på lång sikt, detta under

inflytande av de nya krav som universellt anpassningsbara system ställer på