Beskrivning av föreslagen justering:
1 Förstärkt elevhälsa vid mottagningsenheten
Med den volym av flyktingar som kommer till Sverige och som fortsatt väntas kommer behoven av särskilt stöd och elevhälsa att öka. Det kräver förstärkning av elevhälsopersonal med särskild kompetens kring nyanlända elevers behov. Asylsökande elever och ensamkommande från de krigsdrabbade områdena har större behov av stöd från professionen inom elevhälsan. En generell förstärkning krävs för att ge bättre stöd i form av skolsköterska, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare.1
Förvaltningen genomför under 2016 en förstärkning av elevhälsopersonal på mottagningsenheten i form av skolsköterska, kurator, psykolog och studie- och yrkesvägledare med särskild kompetens kring nyanlända elevers behov. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat utökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). För 2017 finns ingen finansiering.
Helårskostnaderna för en fortsatt förstärkt elevhälsa för nyanlända uppgår till cirka 2,0 mkr.
--- Se även åtagande under nämndmål 7 a
2 Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Inom två månader efter att en nyanländ elev för första gången har tagits emot i grundskolan ska det göras en kartläggning av vad eleven kan i enlighet med ny lagstiftning som infördes 2016.
Kartläggningen ska användas till att ta beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska gå i, hur undervisningen ska planeras och hur tiden i ämnena ska läggas ut. Varje elev ska kartläggas i två steg av skolans pedagoger. Varje tillfälle ska omfatta 70 minuter där två pedagoger ska delta.
Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat kostnadsökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget). För 2017 finns ingen finansiering. Sammanlagt beräknas kostnaderna för kartläggningen dessa insatser uppgå till cirka 2,0 mkr om antalet nyanlända i samma nivå som under 2016.
--- 3 Differens mellan intern resursfördelning och ersättning från Migrationsverket
Utbildningsnämnden har en mer ambitiös resursfördelning avseende asylsökande jämfört med det statsbidrag som kan sökas hos Migrationsverket. Förvaltningen gör bedömningen att nämndens fastställda resursfördelning är nödvändig för att möjliggöra verksamhet och mottagande av god kvalitet och för att förskolor och skolor ska kunna tillgodose barnens och elevernas rätt till utbildning.
Mellanskillnaden redovisas som ett underskott centralt i nämndens budget.
respektive åldersgrupp med den resursfördelning som tillfaller respektive enhet 2016. Det uppkommer en differens på 9-61 tkr för varje asylsökande barn/elev. Differensen varierar mellan skolformerna.
Resursfördelningen för asylsökande barn i förskola omfattar förskolepeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och ersättning för modersmålstöd i förskola. Differens på 61 tkr uppstår per barn vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket.
Resursfördelningen för asylsökande elev i förskoleklass samt grundskolan årskurs 1-9 omfattar skolpeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och ersättning för modersmålsundervisning och tillägg för nyanländ elev. Differens på 52 tkr uppstår per elev i förskoleklass respektive 43 tkr i årskurs 1-9 vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket.
Resursfördelningen för asylsökande elev i gymnasiet omfattar programpeng, genomsnittliga kostnader för lokaler och kostnader för bland annat modersmålsundervisning och mottagning.
Differens på 9 tkr uppstår per elev vid jämförelse med statsbidrag från Migrationsverket.
För vårterminen 2016 har förvaltningen ansökt om statsbidrag för 500 asylsökande barn och elever.
Förvaltningen beräknar att mellanskillnad på cirka 18 mkr kan uppstå p.g.a. differensen mellan resursfördelning och statsbidrag per asylsökande barn och elev (9-61 tkr beroende på ålder).
Mellanskillnaden, som belastar central förvaltning kan variera beroende på det faktiska antal barn och elever som finns i verksamheten. Migrationsverkets handläggningstid är för närvarande är cirka 8 månader från inskickad ansökan. Nämnden har i augusti 2016 ännu inte fått beslut avseende
hösterminen 2015. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat differensen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget).
Tabell: Statsbidrag för asylsökande samt nämndens fastställda resursfördelning
MIV Kommunens resursfördelning till utförare Elever Differens Bidrag
4 Administrativt stöd med huvudsaklig inriktning mot en förbättrad återsökningsprocess av statsbidrag
Förvaltningen bedömer att förstärkning av administrativt stöd behövs för att stärka upp ibland annat processen kring återsökning av statsbidrag. Sammanlagt beräknas dessa insatser uppgår till 1,2 mkr för två tjänster. Utbildningsnämnden har för innevarande år finansierat utökningen med extra medel från kommunfullmäktige (ändringsbudget).
Statsbidrag som ansöks från Migrationsverket och Skolverket
För asylsökande barn och elever återsöks riktade statsbidrag från Migrationsverket. Det gäller även andra tillståndssökanden. För andra sökanden som EU/EES, nordisk eller diplomat söks statsbidrag från Skolverket. Ansökningsförfarandet varierar mellan olika bidrag. Riktade statsbidrag söks i efterhand (kvartals-/terminsvis) och huvudmannens ekonomiska förutsättningar påverkas av Migrationsverkets handläggningstid för beslut på ansökan som för närvarande är cirka 8 månader från inskickad ansökan.
vårterminen 2015 förutsatt att rutinerna skärps och kunskap om regelverk för återsökning nu är större. För att öka möjligheten att få del av de statsbidrag nämnden har rätt till kommer statsbidrag från och med hösten 2016 att sökas kvartalsvis istället för terminsvis.
Möjliga statsbidrag att söka för utbildningskostnader:
Migrationsverket:
Ersättning för asylsökande barn i förskola och skola.
Ersättning för extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn.
Skolverket:
Barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn.
Kommuner har under vissa förutsättningar rätt till ersättning för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige.
Elever på gymnasienivå från nordiska länder kan studera i Sverige på samma villkor som elever i Sverige.
Huvudmän kan söka ersättning för nordiska (Danmark, Finland, Island, Norge, Färöarna, Grönland och Åland) elevers studier i Sverige.
Vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige, till exempel diplomatbarn, har en rätt till kostnadsfri utbildning. Hemkommunen kan söka bidrag som täcker kostnader för deras utbildning.
Hemkommunen är den kommun där barnet bor i Sverige.
En framgångsfaktor är att ha information om barnets och elevens dossiernummer (ärendenummer på LMA-kort). Dossiernummer måste anges på individnivå för att kunna behandlas av
Migrationsverket. Förvaltningen har ett pågående arbete med förbättrade rutiner vilket också innefattar komplettering av ansökan, t.ex. närvarolistor. Det pågår rekrytering av personal för att förstärka statsbidragsprocessen.
Nedanstående bild redogör för nämndens mottagande, verksamhet i förskola och skola och vilken information som är underlag för att framgångsrikt söka statsbidrag hos Migrationsverket. Bilden redogör även för vilka bidrag som kan sökas hos vilken myndighet.
Ekonomiska effekter:
Kostnader redovisas med minustecken (-).
År Månad
Personalkostnader -5 200
Hyra/Lokalkostnader
Övriga driftkostnader -64 480
Intäkter 46 520
Nettokostnader -23 160
* Belopp anges i tkr och med en decimal.
(tkr)*
Delårseffekt (år1) -23 160 Helårseffekt
* Belopp anges i tkr och med en decimal.
Motivering varför justeringen inte kan finansieras inom befintlig budgetram eller inom justeringen för volymförändringar:
Förvaltningen bedömer att priskompensationen i ramen inte räcker till kostnaderna som avser nyanlända barn och elever. Förvaltningen beräknar kostnaden till 23 mkr per år.
Konsekvenser om nämnden inte får föreslagen ramjustering:
Om inte nämndens budgetram justeras måste finansiering ske inom den resursfördelning som ges till förskolor och skolor. Detta skulle innebära att den ökade kostnaden för insatser för nyanlända barn och elever skulle ta resurser från förskolans och skolans övriga uppdrag – undervisning, lärande och kvalitet i verksamheten.
Att finansiera de ökade kostnaderna genom omprioritering av de resurser som skulle kunna användas till att stärka kvaliteten i hela verksamheten försämrar förutsättningarna för
kommunfullmäktiges mål 3 – Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat.