18:00 – 18:30 Fika och frågestund för allmänheten 18:30 – Nämnd

Tid

2016-09-06, kl 18:30

17:30 – 18:00 Gruppmöten för nämnden

18:00 – 18:30 Fika och frågestund för allmänheten 18:30 – Nämnd

Observera! Mötet börjar redan 18:30 denna gång

Plats

Kommunhuset, plan 2, 2:3 Stange

Ärenden

Justering

1 Policy och riktlinjer mot mutor och jäv (KS/2013:635) (muntligt informationsärende)

2 Månadsrapport för juni 2016 med helårsprognos 2016 (UF/2016:2)

3 Mål och budget 2017 med plan 2018-2020 (UF/2016:11)

4 Ansökan om medel ur kompetensfonden (UF/2016:127)

5 Ny skolorganisation i Hallunda/Norsborg (UF/2016:232)

6 Svar på revisionsrapport om det kommunala aktivitetsansvaret (UF/2016:194)

7 Överflytt av ansvar för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar

(UF/2016:218)

(UF/2016:227)

9 Sammanträdesdatum för utbildningsnämnden 2017 (UF/2016:233)

10 Återrapportering antagning, program- och platsutbud, gymnasieskolan egen regi (muntligt informationsärende)

11 Lärarlönelyftet – tillvägagångssätt i Botkyrka (muntligt informationsärende)

12 Motion om att ge alla tillgång till skolskjuts (UF/2016:175)

13 Medborgarförslag om bättre kvalitet på skolmat (UF/2016:119)

14 Medborgarförslag om att få ekologisk mat i skolor (UF/2016:117)

15 Medborgarförslag om datorer till alla elever i Botkyrkas skolor (UF/2016:118)

16 Dialogforum (UF/2016:50)

17 Förvaltningschefen informerar (muntligt informationsärende)

18 Redovisning av delegationsbeslut (UF/2016:4)

19 Anmälningsärenden

(UF/2016:5)

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt · Sms · E-post

Referens

Jannica Ifström Monika Blommark

Policy mot mutor och jäv i Botkyrka kommun

Syftet med denna policy är att säkerställa att förtroendevalda och anställda i Botkyrka kommun iakttar ett förhållningssätt som gör att inga misstankar om mutbrott eller jävsförhållande ska kunna uppstå. Riktlinjer för efterlevnaden av denna policy fastställs av kommunstyrelsen.

Policyn innebär följande:

- Anställda och förtroendevalda i Botkyrka kommun verkar på medbor- garnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin tjänsteut- övning.

- Anställda och förtroendevalda ska handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intres- sen i sitt arbete, exempelvis genom att ta emot otillbörliga gåvor eller förmåner från företag eller privatpersoner som de har att göra med i tjänsten.

- Varje förmån bör betraktas som otillbörlig om den kan misstänkas på- verka tjänsteutövningen.

- Anställda och förtroendevalda ska i alla sammanhang agera på ett så- dant sätt att risk för givande eller tagande av muta inte uppstår.

- Vid osäkerhet över om en anställd eller förtroendevald är jävig i visst ärende ska denna avstå från att delta i hanteringen av ärendet.

Alla arbetstagare och förtroendevalda, oavsett befattning och anställningsform,

ska följa denna policy och varje bolag samt stiftelse där Botkyrka kommun

utser majoriteten av styrelsen ansvarar för att denna policy är känd och följs.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Referens

Jannica Ifström Monika Blommark

Riktlinjer mot mutor och jäv i Botkyrka kommun

Syfte

Dessa riktlinjer syftar till att stödja, förklara och tolka den av fullmäktige an- tagna policyn mot mutor och jäv i Botkyrka kommun.

Bakgrund

Inom kommunen arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att de ska ha förtroende för oss och kommunen krävs att alla anställda och för- troendevalda iakttar saklighet, opartiskhet och professionalitet i sin tjänsteut- övning. Anställda och förtroendevalda ska därför i alla sammanhang handla på ett sådant sätt att de inte kan misstänkas för att bli påverkade av ovidkom- mande önskemål, hänsyn eller intressen i arbetet. Förtroendet för verksamhet- en kan lätt skadas och det är svårt samt tidskrävande att bygga upp det igen. Vi måste därför uppvisa att vi har en god etik och en hög moral inom den kom- munala organisationen.

För att behålla medborgarnas förtroende måste var och en som är anställd och förtroendevald i kommunen arbeta för att motverka mutor och jäv. Var gränsen för en muta eller för jäv går kan vara svårt att avgöra. I det följande ges därför riktlinjer för hur vi ska förhålla oss till detta inom kommunen.

Omfattning

Riktlinjerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda, oberoende av be- fattning och anställningsform, i Botkyrka kommun och i de bolag samt stiftel- ser där Botkyrka utser majoriteten av styrelsen.

Information och uppföljning

Alla förtroendevalda och anställda inom Botkyrka kommun ska ta del av dessa riktlinjer. Det kan ske vid anställning, introduktion och på arbetsplatsträffar.

Varje bolag och stiftelse där Botkyrka kommun majoriteten av styrelsen ansva-

rar för att dessa riktlinjer är kända och följs.

Givande och tagande av muta

Många anställda och förtroendevalda inom kommunen har genom sin tjäns- teutövning kontakter med företrädare för företag och andra externa parter. Vid dessa kontakter finns risk för att utsättas för otillbörlig påverkan. Vi kanske inte alltid tänker på att erbjudanden och förmåner som vi får från dem vi träffar i tjänsten kan vara olagliga. För att förhindra korruption, d.v.s. nyttjande av sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning, finns bestämmelser om bl.a. mutbrott. Dessa har till syfte att skydda både vår upp- dragsgivare/arbetsgivare, dvs. kommunen, och samhället i stort mot illojalt och felaktigt handlande.

Vad är ett mutbrott?

Lagreglerna om givande och tagande av muta finns i 10 kapitlet brottsbalken.

Reglerna omfattar alla arbetstagare och förtroendevalda oberoende av befatt- ning och anställningsform.

En arbetstagare, förtroendevald eller annan uppdragstagare som för sin egen eller för annans räkning tar emot, begär eller blir lovad en otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning gör sig skyldig till tagande av muta. Den som lämnar, erbjuder eller utlovar den otillbörliga förmånen gör sig skyldig till givande av muta. Något samband mellan förmånen och hur arbetet utförs behöver inte finnas för att handlandet ska betraktas som ett brott. Det innebär att en belö- ning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att få mottagaren att handla på ett visst sätt.

Straffet för givande och tagande av muta är böter eller fängelse. Därutöver kan avskedande bli aktuellt, samt skadestånd vid ekonomisk skada.

Gränsen mellan vad som är en tillbörlig och en otillbörlig förmån är inte defi- nierad i lag, eftersom det är omöjligt att täcka in alla olika situationer som kan uppstå. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Särskilt höga krav ställs på anställda i den offentliga sektorn och då särskilt vid myndighetsutöv- ning, upphandling, entreprenader och avtalsförhandlingar.

Alla anställda och förtroendevalda i kommunen ska betrakta varje för- mån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen.

För att undvika gränsdragningsproblem ska du undvika att ta emot gåvor och

förmåner. Om detta ändå blir aktuellt kan vad som anges nedan tjäna som väg-

ledning.

Otillbörliga förmåner

Nedan följer exempel på förmåner som är otillbörliga:

- Penninggåvor i kontanter.

- Penninglån på gynnsamma villkor.

- Köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta som efterskänks.

- Borgensåtaganden.

- Olika sorters bonuserbjudanden t.ex. vid varuinköp, flygresor och ho- tellvistelser om förmånen tillfaller den anställde och inte arbetsgivaren.

- Förfogande över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk.

- Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor.

- Sidoleverans av en vara eller en tjänst utförd från en leverantör som du har kontakt med i tjänsten.

Tillbörliga förmåner

Förmåner som inte är avsedda att påverka ditt handlande och som rimligen inte heller kan misstänkas påverka det, är som regel tillåtna. I normalfallet är föl- jande tillåtet:

- Enstaka befogade arbetsmåltider av vardaglig karaktär (bricklunch).

- Mindre varuprover eller enklare prydnadsföremål och minnesgåvor.

- Enklare uppvaktning på födelsedagar eller vid sjukdom.

Situationer som kräver särskilda överväganden

Nedan följer exempel på situationer som kräver särskild försiktighet eller sär- skilda överväganden för att utesluta risk för otillbörlig påverkan.

Gåvor, ersättningar eller andra förmåner från vårdtagare eller anhöriga till vårdtagare

Anställda och förtroendevalda inom vård- och omsorgsområdet måste vara särskilt vaksamma om brukaren eller dess anhörig vill ge belöning för ett gott utfört arbete.

Penninggåvor är aldrig tillåtna och ska inte tas emot. Detsamma gäller gåvor med ett ekonomiskt värde som kan omsättas i pengar, exempelvis smycken, tavlor, prydnadsföremål och liknande.

Om du får vetskap om att en brukare avser att testamentera egendom till dig

ska du omgående klargöra för testatorn (brukaren) att du inte får ta emot någon

gåva eller förmån. Du ska inte heller delta vid upprättande och bevittnande av testamenten, fullmakter eller likande handlingar.

Om en vårdtagare eller dess anhörig vill lämna en gåva av enklare slag, till exempel en tårta eller choklad, ska dessa gå till arbetsplatsen kollektivt och inte till enskilda anställda.

Gåvor till lärare

Gåvor till lärare med flera från enskilda elever ska inte tas emot om gåvan inte är av obetydligt värde. Gåvor som kollektivt ges från elever/föräldrar i sam- band med terminsavlutningar kan tas emot om det rör sig om gåvor till rimliga värden. Om du känner dig osäker kan du vända dig till din chef eller till någon av kommunjuristerna.

Rabatter, bonusar och liknande

Rabatter och liknande erbjudanden är inte tillåtna om de inte riktar sig till alla anställda eller förtroendevalda i kommunen.

Rabatter inom ramen för personalföreningens verksamhet betraktas inte som otillbörliga, så länge samtliga anställda har möjlighet att delta i föreningen.

Bonuserbjudanden som exempelvis flygbonuspoäng för tjänsteresor eller ho- tellrabatter ska endast användas i tjänsten.

Måltider

Enstaka, inte allt för påkostade måltider (såsom bricklunch) med ett naturligt samband med uppdraget/arbetet är tillåtna. Måltiden ska dock inte vara den huvudsakliga anledningen till sammankomsten. Det får också bara röra sig om någon enstaka måltid från samma företag. Vi tar som huvudregel inte med oss medbjuden make/maka/sambo. Om make/maka/sambo undantagsvis följer med, gör han eller hon det på sin egen bekostnad.

Pågående upphandling

Under pågående upphandling ska du vara särskilt försiktig med att ta emot

gåvor och acceptera luncherbjudanden m.m.

Gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar

I normalfallet är gåvor i samband med jul, högtidsdagar och avtackningar till- låtna. Julgåvor bör dock inte vara värda mer än 1 procent av gällande prisbas- belopp. Gåvor vid jämna födelsedagar och avtackningar bör inte överstiga 2 procent av basbeloppet. En annan förutsättning är att affärsförhållandet eller relationen med givaren (den externa parten) ska ha pågått en längre tid.

Observera att beloppsgränserna inte är absoluta och att en gåva därmed kan anses vara otillbörlig även om värdet är ringa. Extra viktigt är att gåvan inte förknippas med viss prestation. Penninggåvor ska aldrig tas emot.

Choklad, fruktkorgar och liknande som flera kan ta del av ska alltid gå till ar- betsplatsen kollektivt och inte till en enskild arbetstagare, om det inte är helt klart att gåvan är avsedd att vara personlig vid en jämn födelsedag eller en av- tackning. Gåvan måste dock alltid uppfylla kriterierna för vad som är tillåtet enligt dessa riktlinjer.

Studieresor, kurser, konferenser och seminarier

Studieresor, kurser, konferenser och seminarier ska som huvudregel betalas av kommunen. Om ett företag bjuder på till exempelvis en konferens eller ett se- minarium, är det en förutsättning att det finns ett seriöst upplagt program och att det inte förekommer ovidkommande nöjesarrangemang. Arrangemanget måste också vara till nytta för dig i din tjänsteutövning. Inbjudan ska vara rik- tad till arbetsgivaren som kan välja ut den eller de personer som ska delta.

Kommunen ska alltid stå för resa och uppehälle.

Vad ska jag tänka på?

Om du erbjuds något av en brukare, leverantör eller någon annan utomstående kan du ställa dig följande frågor som ett stöd för att ta ställning till om erbju- dandet är tillåtet eller otillåtet:

- Är detta en förmån och varför erbjuds den mig?

- Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning?

- Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd?

- Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som er- bjuder förmånen?

Om du är tveksam ska du utgå från att erbjudandet är otillåtet och avstå från

det. Om du själv inte kan göra bedömningen ska du kontakta din närmaste chef

eller kommunens jurister för att få hjälp och stöd med bedömningen. Du måste dock ha i åtanke att en otillbörlig gåva eller belöning inte blir tillbör-

lig/acceptabel genom att en chef eller någon annan godkänner den.

Vad gör jag om jag misstänker mutbrott?

Om du ser eller uppfattar att något sker i organisationen som kan handla om mutor och bestickning, ska du informera din närmaste chef, eller annan chef du har förtroende för, om detta. Du kan också kontakta kommundirektören eller till kommunjurist.

Hur kan jag som chef jobba vidare med frågor kring korruption?

Diskussion och samtal om korruption måste hållas levande i våra verksamhet- er. Ett sätt kan vara att du som är chef ser till att ta upp frågan på APT-träffar och liknande. Innehållet i ett sådant samtal kan exempelvis vara:

- Hur ska kommunens riktlinjer och andra generella regler tillämpas i praktiken inom vår verksamhet?

- Vilka konkreta risker finns i vår verksamhet?

- Varför behöver vi förebygga korruption?

- Vart vänder jag mig om jag upptäcker att något otillbörligt sker?

Vikten av att inte hålla tyst ifall du känner till något skadligt i organisationen kan också vara ett diskussionsämne.

Vägledning och avsteg

Vid vissa tillfällen kan en anställd eller förtroendevald i Botkyrka kommun, eller en anställd eller förtroendevald i ett bolag eller stiftelse, behöva göra visst avsteg från riktlinjerna, exempelvis i samband med internationella kontakter.

Ett avsteg kan inte göras på så sätt att det medför en risk för tagande eller gi- vande av muta. Om avsteg görs måste en avstämning göras enligt nedan.

Du som är anställd i kommunen ska göra en avstämning med ansvarig förvalt- ningschef. Förvaltningschef gör en avstämning med ansvarig nämnd. Kom- mundirektören gör avstämning med kommunstyrelsens ordförande. Anställda i bolag gör avstämning med VD och anställda i stiftelse gör avstämning med verksamhetschef. VD och verksamhetschef gör avstämning med respektive styrelse.

Förtroendevalda gör avstämning med ordförande och ordförandena gör av- stämning med nämnd. Ordförande i kommunfullmäktige gör dock avstämning med kommunstyrelsen.

Jäv och andra intressekonflikter Vad är jäv?

Lagreglerna om jäv för anställda och nämndledamöter i kommunen finns i 6 kap. 24-27 §§ kommunallagen, respektive i 5 kap. 20 § kommunallagen avse- ende fullmäktige. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.

Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till dig som på något sätt kan påverka utgången i ett enskilt ärende. Det innebär att reglerna gäller både dig som beslutar och dig som bereder ärenden.

När är man jävig?

Jäv föreligger i följande situationer:

- Om saken angår dig själv eller någon närstående eller om ärendets ut- gång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig själv eller någon närstående.

- Om du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken an- går eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ären- dets utgång.

- Om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som du själv är knuten till.

- Du har fört talan som ombud eller mot betalning hjälpt någon i ärendet.

- Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till din opartiskhet i ärendet.

En sådan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet är exempelvis att du är vän eller ovän med en part eller intressent i ärendet, att du är ekonomiskt beroende av en part eller intressent i ärendet eller att du är engagerad i ärendet på ett sätt som ger anledning att anta det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning av ärendet.

Om du är ledamot i kommunfullmäktige gäller endast första punkten (ovan)

vid behandling av ärenden i kommunfullmäktige.

Verkan av jäv

Om du är jävig får du inte delta i handläggning av eller i beslut i ärendet eller uppdraget. Du får heller inte närvara vid det sammanträde när ärendepunkten behandlas och/eller beslutas, om inte sammanträdet är offentligt. Om du som jävig deltagit i handläggning eller beslut av ärendet, kan du orsaka en förse- ning eftersom beslutet kan överklagas till följd av jävet.

Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska du med- dela detta till din chef. Det kan ibland förekomma situationer som är svåra att bedöma ur jävssynpunkt. I sådana fall ska försiktighet iakttas och du ska avstå från att delta i hanteringen av ärendet. Vi i Botkyrka kommun ska inte kunna misstänkas för något felaktigt agerande.

Sociala medier

Den ökade användningen av sociala medier har medfört att gränserna mellan privata och yrkesmässiga relationer i allt högre grad har suddats ut. Du bör därför tänka på hur ditt deltagande i dessa medier kan påverka förtroendet för din opartiskhet i samband med ärendehantering. Enligt reglerna om jäv är vän- skap en omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet.

Mer att läsa

På Institutet Mot Mutors hemsida finns en rättsfallsbank med domar gällande mutor och bestickning: www.institutetmotmutor.se

Från Sveriges Kommuner och Landstings hemsida kan du ladda ner skriften

”Om mutor och jäv- Vägledning för anställda inom kommuner, landsting och regioner”:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/revision/korruption/om-mutor- och-jav-publikation

Lagstiftning om mutor och jäv hittar du på riksdagens hemsida om du söker på brottsbalken respektive kommunallagen:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/

2

Månadsrapport för juni med helårsprognos 2016

Förslag till beslut

- Månadsrapporten för juni med helårsprognos godkänns.

Sammanfattning

Förvaltningen beräknar ett underskott på 13 mkr vid årets slut. Det befarade underskottet ligger i samma storleksordning som prognos som beräknades i samband med delårsrapport 1. Ny helårsprognos beräknas i samband med delårsrapport 2 som bygger på kostnadsläget till och med augusti och med säkrare uppgifter kring framförallt elevantal i grundskola och gymnasium.

För de gemensamma funktionerna med bland annat ekonomi-, kvalitet- spe- cialisstöd och lokalförsörjningsenhet prognostiseras ett samlat underskott på drygt 9 mkr. Underskottet inom gemensamma funktioner är hänförbart till ökade kostnader för funktionskostnader IT samt kostnader för den samord- nade varudistributionen. Inom gemensamma funktioner på förvaltningen in- går även kostnader för lokaler i kommunal regi, som exempelvis kostnader för hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokalprojekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsutvecklingen.

Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer.

I dagsläget beräknas ett samlat överskott inom beställardelen (volymer) i

storleksordningen 3,5 mkr när hänsyn tas till extra medel som kommunfull-

mäktige beslutat om i samband med ändringsbudget. Förvaltningen har valt

att avsätta medel för att kompensera för den differens som uppstår mellan

undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersätt-

ningen från Migrationsverket för asylsökande.

Sammanlagt beräknas underskott på 7,3 mkr inom utförardelen i egen regi.

Rekryteringsläget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid ny- rekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt.

När det gäller prognoser för förskolor och skolor i egen regi råder i dagslä- get osäkerhet vad gäller barn- och elevantal för höstterminen. Inflödet av nyanlända elever varierar och grundskolorna har svårigheter att planera för hur många nyanlända elever skolan behöver ha beredskap för.

Enheter med befarad risk att redovisa underskott vid årets slut ska presen- tera åtgärdsprogram för en ekonomi i balans. Ett mer systematiskt uppfölj- ningsarbete har inletts för enheter som har obalans i ekonomin.

Emanuel Ksiazkiewicz

Ordförande utbildningsnämnden

UTBILDN INGSFÖ RVALTNINGEN

Susanne Ståhlberg Utbildningsnämnden

Månadsrapport för juni med helårsprognos 2016

Förslag till beslut

Utbildningsnämnden godkänner månadsrapport för juni med helårsprognos.

Sammanfattning

Förvaltningen beräknar ett underskott på 13 mkr vid årets slut. Det befarade underskottet ligger i samma storleksordning som prognos som beräknades i samband med delårsrap- port 1. Ny helårsprognos beräknas i samband med delårsrapport 2 som bygger på kost- nadsläget till och med augusti och med säkrare uppgifter kring framförallt elevantal i grundskola och gymnasium.

Bild: Nämndens prognostiserade underskott sammanfattas i nedanstående bild. I samband med delårsprognos 1 beräknades underskott på 12,6 mkr

För de gemensamma funktionerna med bland annat ekonomi-, kvalitet- specialisstöd och lokalförsörjningsenhet prognostiseras ett samlat underskott på drygt 9 mkr. Under- skottet inom gemensamma funktioner är hänförbart till ökade kostnader för funktions- kostnader IT samt kostnader för den samordnade varudistributionen. Inom gemensamma funktioner på förvaltningen ingår även kostnader för lokaler i kommunal regi, som ex- empelvis kostnader för hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokalprojekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsut- vecklingen.

Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer. I dagsläget beräknas ett samlat överskott inom beställardelen (volymer) i storleksordningen 3,5 mkr när hänsyn tas till extra medel som kommunfullmäktige beslutat om i samband med änd- ringsbudget. Förvaltningen har valt att avsätta medel för att kompensera för den differens som uppstår mellan undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersättningen från Migrationsverket för asylsökande.

Nämndens gemen- samma funktioner

-9,2 mkr

(T1: -9,9 mkr)

Nämnden som beställare (volymer)

-4,0 mkr

(T1: --4,5 mkr)

Nämnden som utförare -7,3 mkr

(T1: -5,7 mkr)

Medel fr KF 7,5 mkr

T1: -9,9 mkr)

Sammanlagt beräknas underskott på 7,3 mkr inom utförardelen i egen regi. Rekryterings- läget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt. När det gäller prognoser för förskolor och skolor i egen regi råder i dagsläget osäkerhet vad gäller barn- och elevantal för höstterminen.

Inflödet av nyanlända elever varierar och grundskolorna har svårigheter att planera för hur många nyanlända elever skolan behöver ha beredskap för.

Åtgärder för en ekonomi i balans

Enheter med befarad risk att redovisa underskott vid årets slut ska presentera åtgärdspro- gram för en ekonomi i balans. Ett mer systematiskt uppföljningsarbete har inletts för en- heter som har obalans i ekonomin.

Förvaltningen har följt upp tidigare åtgärdsplaner, främst inom grundskolan och kan kon- statera att åtgärder haft önskad effekt samtidigt som nya risker uppstår med underskott som följd. Dessa nya risker och underskott är till kopplade till det nya marknadsläget för löner vid nyrekrytering. En analys av Botkyrkas kostnadsläge för grundskolan jämfört med Huddinge och Södertälje visar att kostnaden per elev är 6 000 kr lägre i Botkyrka.

Det kan därför vara svårt att leva upp till kravet om ekonomi i balans av den anledningen.

Förvaltningen kommer att under september månad träffa samtliga förskolechefer och rektorer inom förskola, grundskola och gymnasieskola för fortsatta dialoger om ekonomi i balans.

1. Ekonomi

1.1 Helårsprognos för gemensamma funktioner på förvaltningen - underskott 9,2 mkr

Ett samlat underskott på 9,2 mkr prognostiseras för de gemensamma funktionerna eko- nomi-, kvalitet- och specialisstöd inom förvaltningen. Underskott kan förklaras av ökade funktionskostnader IT samt kostnader för den samordnande varudistributionen.

Inom gemensamma funktioner på förvaltningen ingår även kostnader för lokaler i kom- munal regi, som exempelvis hyra, el, värme och vatten. Eventuella förseningar i lokal- projekt kan komma att resultera i överskott på förväntade hyror. Förvaltningen följer kostnadsutvecklingen.

Underskott inom funktionskostnader för IT samt åtgärder

Sammanlagt beräknas funktionskostnaderna i dagsläget att överskrida sin budget med cirka 9 mkr. Orsakerna till underskottet kan hänföras till flera samverkande faktorer.

Förvaltningens internbudget för funktionskostnader har inte varit säkerställd. Därutöver

har funktionskostnaderna ökat ytterligare. Ny kommungemensam modell (tjänstekatalog)

för beräkning av IT-kostnader har införts från årsskiftet. Förvaltningen faktureras må-

nadsvis för varje digital enhet. Kostnader för elevkonto, pedagogiskt konto, administra- tivt konto tillkommer.

Förvaltningen oroas av kostnadsutvecklingen för den fortsatta digitala utbyggnaden och har ett pågående arbete för genomgång av befintliga digitala enheter. Funktionskostna- derna kan fortsätta att öka, bland annat till följd av skolornas ökade satsningar på digitala enheter. Ett mer långsiktigt arbete för finansiering av funktionskostnaderna måste fort- löpa.

Förvaltningen har planerade åtgärder för att kompensera för del av underskottet för funktionskostnader, bland annat vakanshållning av tjänster på förvaltningen, ej nyttjade av vissa buffertar för volymer (inom beställardelen).

Underskott vid införande av den samordnade varudistributionen

Under 2015 startade den samordnade varudistributionen, som är gemensam för flera kommuner på Södertörn. Under årets fyra första månader uppgår kostnaden för transpor- terna till 0,9 mkr (cirka 229 tkr/månad). Förvaltningen betalar per kilo 0,91 kr/kilo samt stoppkostnad 160 kr/stopp. Förvaltningen beräknar årskostnaden till cirka 2,9 mkr.

De flesta transporterna inom förvaltningen avser livsmedel. Förvaltningen bedömer att samordningen inte inneburit några större kostnadsbesparingar för avtal inom livsmedels- området. I dagsläget har förvaltningen inga inplanerade åtgärder för att klara kostnaden inom ram för de fördyrade kostnaderna som uppkommer för verksamheterna under året.

1.2 Helårsprognos för beställarbudget (volymer) – överskott 3,5 mkr

I beställarbudget ingår köp av plats hos externa utförare och andra kommuner och intäk- ter från annan kommun för elever inskriven i Botkyrkas verksamheter. Inom beställar- budgeten ingår föräldraintäkter, statsbidrag för maxtaxa samt statsbidrag från Migrat- ionsverket samt den interna resursfördelningen till kommunens förskolor och skolor.

I dagsläget beräknas överskott inom beställardelen (volymer) i storleksordningen 3 mkr.

I beräkningarna har hänsyn tagits till medel som kommunfullmäktige beslutat om i sam- band med ändringsbudget. Förvaltningen har valt att avsätta medel, 7,5 mkr, för att kom- pensera för den differens som uppstår mellan undervisningskostnader enligt den interna resursfördelningen och ersättningen från Migrationsverket för asylsökande.

En osäkerhet i prognosen är hur Migrationsverket kommer att tillstyrka förvaltningens ansökningar för asylsökanden, tillståndssökanden, EU-sökanden med flera grupper.

Migrationsverkets handläggningstid för beslut på ansökan som för närvarande är cirka 8

månader från inskickat datum. Förvaltningen har inte fått beslut om ansökan avseende

hösterminen 2015. Förvaltningen bedömer att intäkterna från Migrationsverket blir

högre jämfört med vårterminen 2015 eftersom förvaltningens rutiner skärpts och kun-

skap om regelverk för återsökning förbättrats. För att öka möjligheten att få del av de

statsbidrag vi har rätt till kommer förvaltningen att från och med hösten 2016 att åter- söka statsbidrag kvartalsvis istället för terminsvis.

Förvaltningen har gjort preliminära bedömningar av höstterminens volymer. I samband med juniprognosen är inte höstens placeringar av förskolebarn, sexåringar samt övriga övergångar/nyplaceringar helt genomförd. Gymnasieskolans elevantal är preliminärt.

Befolkningsprognos från våren 2015 är grunden för volymerna i budgeten. Vid analyser av aktuellt inskrivna barn och elever beräknas volymavvikelser som påverkar helårspro- gnosen. Inom grundskolan förväntas i dagsläget överskott för helåret till följd av färre elever än beräknat enligt befolkningsprognosen. Även inom förskola beräknas färre in- skrivna barn än förväntat enligt befolkningsprognos. Större underskott beräknas för grundsärskola till följd av fler elever än planerat i ram. Underskott inom beställardelen uppkommer även utan volymavvikelse som exempelvis inom gymnasiesärskolan där eleverna nivåplaceras (nivå 1-4) utifrån behov av insatser. Förvaltningen bedömer att gymnasiesärskoleelevernas behov av insatser ökat vilket är mer resurskrävande.

Inom gymnasieskolan beräknas i dagsläget en förskjutning från egen regi till externa ut- förare samtidigt som antalet elever (inpendlare) från annan kommun ökar vid jämförelse med planerat i budget. Förvaltningen genomför ett analysarbete av volymer och snittpri- ser för utpendlare och inpendlare. Även analys av elever i egen regi ingår. I dagsläget beräknas underskott inom verksamheten.

Förutom volymavvikelser beräknas andra avvikelser inom beställardelen. Inom gymnasi- esärskolan beräknas i dagsläget underskott till följd av lägre intäkter. Uppdaterad prislista för 2016 har inte accepterats av andra kommuner för befintliga elever, utan kommer att gälla för nyplaceringar från höstterminen. Avvikelse beräknas också till följd av förskjut- ningar inom gymnasiesärskolan nivåer (nivå 1-4) utifrån elevernas behov av insatser.

Förvaltningen bedömer att elevernas behov av insatser ökat.

1.3 Helårsprognos för utförare i egen regi – underskott 7,3 mkr

Avgörande för nämndens ekonomi är att enheter i egen regi har en ekonomi i balans.

Sammanlagt beräknar helårsprognosen från rektorer, förskolechefer och verksamhetsche- fer till ett samlat underskott i storleksordningen 6,8 mkr för verksamhet i egen regi.

Förskolan i egen regi

Helårsprognos för förskola i egen regi – underskott på 1,3 mkr

För förskolorna i egen regi beräknas ett sammanlagt underskott på 1,3 mkr. Majoriteten

av förskolorna prognostiserar nollresultat eller överskott vid årets slut. För centrala kost-

nader hos verksamhetschefen prognostiseras en ekonomi i balans. Prognosen för försko-

lorna har förbättrats sedan prognosen som beräknades i april. Vissa förskolor har gjort

åtgärder för att anpassa personakostnaderna till höstens barnantal. Några förskolor pro-

gnostiserar överskott.

En avgörande faktor för förskolornas ekonomi är antalet inskrivna barn. Flertalet försko- lor prognostiserar underskott till följd av färre barn än förväntat bland annat under som- marmånaderna och inledningen på hösten. Totalt sett beräknas 72 färre helårsinskrivna barn än planerat, vilket innebär en minskad intäkt på 6 mkr till enheterna i förhållande till budget. Den stora utmaningen blir att anpassa organisationerna till minskade intäkter.

Arbete med åtgärder pågår.

Tabell 8: Prognos kommunala förskolor i egen regi, mkr. Jämförelse med bokslut 2015

Totalt beräknar förskolorna 72 färre barn än planerat i budget. Det är skillnader mellan kommunens områden. I Norra Botkyrka beräknas 32 färre barn än planerat, i Tullinge 12 färre barn än planerat och i Tumba 28 färre barn än planerat.

Förra året planerade förskolorna för 5 156 barn årsbarn, utfallet blev 5 074. I år ligger budgeten 20 barn högre. Förvaltningen ser en problematik i att vissa förskolor progno- stiserar betydligt färre barn jämfört med inskrivna barn förra året. Vissa förskolor skap- ar också mindre barngrupperna vilket planeras täckas av statsbidrag för mindre barn- grupper. I vissa områden är efterfrågan på plats lägre. Vissa förskolor kommer att ha betydligt fler barn inskrivna än planerat i budget.

Tabell 9: Prognos volym inskrivna barn i kommunala förskolor, per område Prognos

juni

Prognos junil

Bokslut 2015

Bokslut 2015 Nollresultat eller överskott 40 förskolor 0,3 mkr 21 förskolor 5,5 mkr Mindre underskott (<0,3 mkr) 8 förskolorr -1,2 mkr 19 förskolor -3,9 mkr Större underskott (>0,3 mkr) 1 förskolar -0,4 mkr 9 förskolor -6,5 mkr S:a förskolor 49 förskolor -1,3 mkr 49 förskolor -4,9 mkr

Verksamhetchef - 2,2 mkr

S:a förskolan egen regi -1,3 mkr -2,7 mkr

Budget Prognos juni Diff Norra 2 365 2 333 -32 Tullinge 1 322 1 310 -12 Tumba 1 488 1 460 -28 S:a 5 175 5 103 -72

Grundskolan i egen regi

Helårsprognos för grundskola i egen regi – underskott på 5,5 mkr

Sammanlagt beräknas underskott på 5,5 mkr för grundskolor i egen regi. Underskottet gäller de kommunala grundskolorna. Jämfört med prognos i delårsrapport 1 har under- skottet ökat något. En av orsakerna är högre löner för nyanställningar. Nyanställningar har också gjort för elevvårdsinsatser.

Av kommunens grundskolor så är det 12 som beräknar underskott vid årets slut. Under- skottet ökar till 5,5 mkr, från 2,4 mkr som beräknades i samband med delårsrapport 1.

Rekryteringsläget av pedagoger är fortsatt svårt. Höga lönekostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer. Månadslönen vid nyrekryteringar kan vara 5-7 tkr högre, vilket påverkar ekonomin negativt.

Den nuvarande minskningen av antalet nyanlända elever orsakar underskott för vissa skolor. Skolorna har byggt upp organisationer för utökad mängd nyanlända vilket nu vi- sar sig inte blir så hög som tidigare förväntats. Fortsatt osäkerhet i antalet nyanlända gör det svårt för rektor att anpassa organisationen. En eventuell neddragning av organisation- en anpassad efter dagens nivå av nyanlända kan snabbt vändas till ett utökat behov. En annan orsak till underskott är de kommunövergripande grupperna som har elever med stora särskilda behov. När det gäller den ordinarie verksamheten inom grundskola, för- skoleklass och fritidshem arbetar rektorerna ständigt med att få en budget i balans. Vid befarat underskott ses alltid övrig drift över men också den visstidsanställda personalen.

En stor försiktighet ingår i skolornas prognoser när det gäller elevantalet i väntan på nytt läsår. Säkrare prognoser kan lämnas efter att skolstart i augusti. Osäkerhet i prognoserna vad gäller lågstadiesatsningen som fortsätter även läsåret 2016/2017. Inga beslut om re- surser per skola för läsåret 2016/2017 är i dagsläget fattade

Tabell 10: Resultat kommunala grundskolor i egen regi, mkr. Jämförelse med bokslut 2015 (I sammanställning för 2016 ingår även Mottagningsenheten som en skola.)

Totalt prognostiseras för 34 färre helårselever än planerat i budget. Även på intäktssidan är det på vissa enheter osäkert. Här är det främst boendesituationen för eleverna som gör att in- och utflyttning varierar. Elevprognosen för hösten är sänkt både i Tumbaområdet och Norra Botkyrka. Dock ökar elevprognosen något i Tullinge. I delårsrapport 1 beräk- nades för 55 fler helårselever i samtliga områden.

Prognos juni

Prognos juni

Bokslut 2015

Bokslut 2015 Nollresultat eller överskott 11 skolor - 7 skolor 3,2 mkr Mindre underskott (<0,3 mkr) 4 skolor -0,4 mkr 7 skolor -1,6 mkr Större underskott (>0,3 mkr) 8 skolor -5,1 mkr 9 skolor -14,9 mkr S:a grundskolor 24 skolor -5,5 mkr 23 skolor -13,3 mkr

Verksamhetchef - -2,0 mkr

S:a grundskola egen regi -5,5 mkr -15,3 mkr

Tabell 11: Prognos volym inskrivna elever kommunala grundskolor

Budget Prognos

juni Diff

Norra 3 449 3 402 -47

Tullinge 2 594 2 602 8

Tumba 3 301 3 291 -10

Mottagn enhet 61 76 15

S:a 9 405 9 371 -34

Helårsprognos för gymnasieskola inklusive gymnasiesärskolan i egen regi – underskott 0,5 mkr

Helårsprognos för gymnasiet i egen regi – underskott 0,5 mkr

För verksamhetsområdet gymnasieskola i egen regi beräknas underskott på 0,5 mkr.

Gymnasieskolorna Tumba-, St. Botvid- och St. Botvid gymnasiesärskola beräknas eko- nomi i balans vid årets slut. Tullinge gymnasium beräknar underskott på 0,5 mkr bland annat till följd av uppstart av språkintroduktion, IMSPR.

Elevantalet för höstterminen är en osäkerhetsfaktor i skolornas prognoser. Höga löne- kostnader vid nyrekrytering av pedagoger oroar för samtliga skolformer.

Tabell 12: Helårsprognos kommunala gymnasieskolor, belopp i mkr. Jämförelse med bokslut 2015

Mikael Caiman Larsson Förvaltningschef ______________

Expedieras till kommunstyrelsen

Prognos juni

Prognos juni

Bokslut 2015

Bokslut 2015

Nollresultat eller överskott 3 skolor - - -

Mindre underskott (<0,5 mkr) - - 1 skola -0,1 mkr

Större underskott (>0,5 mkr) 1 skola 0,5 mkr 3 skolor -8,6 mkr

S:a gymnasieskolor -0,5 mkr -8,7 mkr

Verksamhetchef - 0,4 mkr

S:a gymnasieskola egen regi -0,5 mkr -8,3 mkr

3

Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020

Förslag till beslut

1. Förslaget till Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020 godkänns.

Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

2. 707 tkr överförs från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämn- den till utbildningsnämnden för den höjda kostnaden på 4 076 kr/elev för gymnasial spetsutbildning vid Xenter.

3. 400 tkr tillskjuts årligen utbildningsnämnden under sex år med start 2017 för ökade hyreskostnader för gymnasiesärskolan.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade den 11 april 2016 om förutsättningar för nämn- dernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020. Nämn- derna ska senast den 5 september 2016 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål genom att ange egna mål, mätbara mål och åtaganden. Nämnderna ska även redovisa förslag till even- tuella justeringar av preliminära budgetramar och investeringar 2017-2020.

Mål och budget 2017 med plan 2018-2020 beslutas av kommunstyrelsen den 24 oktober och av kommunfullmäktige 24 november 2016. I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen.

Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär

nettoram för driftbudgeten 2017 på 2 401,7 mkr. Nämnden lämnar förslag

till justeringar av preliminär ram på sammanlagt 69 mkr för att möjliggöra

ambitionshöjningar och för att finansiera tvingande kostnader (UN d bilaga

1-7). Nuvarande ram (driftsbudget) ger inget utrymme för ambitionshöjande

åtgärder.

Om inte ytterligare medel tillskjuts nämnden måste finansiering tas från den nuvarande resursfördelningen som tilldelas samtliga förskolor och grund- skolor. Även finansiering till gymnasieskolan påverkas. Förvaltningen be- dömer att detta urholkar enheternas ekonomi och försämrar förutsättningar- na för en god kvalitet i verksamheten.

Medel ur kompetensfonden söks parallellt med Mål och budget som ett sär- skilt ärende.

Emanuel Ksiazkiewicz

Ordförande utbildningsnämnden

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter Mottagare

Utbildningsnämnden Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020

(UF/2016:11)

Förslag till beslut

1. Utbildningsnämnden godkänner förslaget till Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020.

Utbildningsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

2. Kommunfullmäktige beslutar att överföra 707 tkr från arbetsmarknads- och vuxen- utbildningsnämnden till utbildningsnämnden för den höjda kostnaden på 4 076 kr/elev för gymnasial spetsutbildning vid Xenter.

3. Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta utbildningsnämnden 400 tkr årligen un- der sex år med start 2017 för ökade hyreskostnader för gymnasiesärskolan.

Ärendet

Kommunstyrelsen beslutade den 11 april 2016 om förutsättningar för nämndernas ar- bete med Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020. Nämnderna ska senast den 5 september 2016 till kommunstyrelsen redovisa hur de ska bidra till att uppnå kommun- fullmäktiges mål genom att ange egna mål, mätbara mål och åtaganden. Nämnderna ska även redovisa förslag till eventuella justeringar av preliminära budgetramar och investe- ringar 2017-2020. Mål och budget 2017 med plan 2018-2020 beslutas av kommunsty- relsen den 24 oktober och av kommunfullmäktige 24 november 2016. I slutet av januari ska nämnderna rapportera en internbudget till kommunstyrelsen.

Utbildningsnämnden har enligt beslut i kommunfullmäktige en preliminär nettoram för driftbudgeten 2017 på 2 401,7 mkr. Nämnden lämnar förslag till justeringar av prelimi- när ram på sammanlagt 69 mkr för att möjliggöra ambitionshöjningar och för att finan- siera tvingande kostnader (UN d bilaga 1-7). Nuvarande ram (driftsbudget) ger inget utrymme för ambitionshöjande åtgärder. Om inte ytterligare medel tillskjuts nämnden måste finansiering tas från den nuvarande resursfördelningen som tilldelas samtliga för- skolor och grundskolor. Även finansiering till gymnasieskolan påverkas. Förvaltningen bedömer att detta urholkar enheternas ekonomi och försämrar förutsättningarna för en god kvalitet i verksamheten.

Nämnden begär medel för insatser för nyanlända på sammanlagt 23 mkr. Under 2016 är

delar av insatserna finansierade av förstärkning från kommunfullmäktige enligt beslut

om ändringsbudget. Större delen avser den differens som uppstår mellan beslutad re-

sursfördelning till förskolor och skolor och den ersättning som kommer från Migrat-

ionsverket för asylsökande.

Som en direkt effekt av pågående och planerade investeringar beräknar förvaltningen driftskonsekvenser i form av ökad hyra/paviljongkostnader, ökade kapitaltjänstkostna- der och ökad lokalersättning till externa utförare på cirka 34 mkr för 2017.

Nämnden begär ramkompensation för målsättningar som kommunfullmäktige fattat beslut om, t.ex. höjd andel ekologisk kost. Nämnden har också ökade kostnader för strukturtillägg, som ingår i gymnasieregionens samverkansavtal. Beslut om gymnasie- regionens samverkansavtal fattas av Kommunförbundet Stockholms län, KSL.

Utbildningsnämndens investeringsbehov i lokaler för perioden 2017-2020 uppgår till 2 901,7 mkr. För 2017 uppgår planerade investeringar till 478,5 mkr. Större delen avser bygginvesteringar på sammanlagt 462,5 mkr och 16,0 mkr avser investeringar i inventa- rier och en förbättrad arbetsmiljö.

Utbildningsnämnden föreslår tekniska ramkorrigeringar med anledning av spetsutbild- ning vid Tumba gymnasium samt höjd hyra för gymnasiesärskolan (se nedan).

Förslag till tekniska ramkorrigeringar 2017

Ramkorrigering av medel för elever som läser gymnasial spetsutbildning

Avtal har slutits mellan utbildningsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbild- ningsnämnden för de elever som går gymnasial spetsutbildning vid Tumba gymnasium.

Till 2017 föreslår nämnderna att 707 tkr överförs från arbetsmarknads- och vuxenut- bildningsnämnden till utbildningsnämnden. Ramkorrigeringen görs för den höjda kost- nad på 4 076 kr/elev för elever som läser spetsutbildning vid Xenter. Beloppet är upp- räknat med skolindex 2016. Ramjusteringen beräknas på 173,5 helårselever.

Ramkorrigering för ökade lokalkostnader för gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan har anvisats andra lokaler från och med höstterminen 2016 med anledning av att nuvarande lokal ska nyttjas för annan verksamhet. Lokalkostnaderna beräknas öka med 400 tkr per år efter flytten. Avtalstiden för de nya lokalerna är sex år.

Utbildningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige tillskjuter utbildningsnämn- den 400 tkr årligen under avtalstiden med start 2017.

Kompetensfonden

Medel ur kompetensfonden söks parallellt med Mål och budget som ett särskilt ärende.

Mikael Caiman Larsson Ann-Christin Hartman

Förvaltningschef Chef Kvalitetsstöd

______________

Expedieras till kommunstyrelsen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro

Utbildningsnämnden

Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020

<Underrubrik>

Innehållsförteckning

Läsanvisning ... 3

Nämndens väsentliga områden ... 3

Nämndens mål och åtaganden 2017 ... 5

Huvudprocess 1 Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället ... 5

Huvudprocess 2 Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande ... 8

Huvudprocess 5 Att erbjuda Botkyrkaborna förutsättningar för gemenskap, rörelse och ett rikt

kulturliv ... 15

Huvudprocess 6 Att skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna ... 17

Styr- och ledningsprocess Kommunen som organisation ... 18

Utbildningsnämndens driftsbudget 2017 med plan 2018-2020 ... 21

Nämndens förslag till justeringar av ramar för driftsbudget ... 22

Ekonomiskt läge 2016 och arbete med åtgärder ... 23

Utbildningsnämndens investeringsbudget 2017-2020 ... 25

Läsanvisning

Mål och budget 2017 med plan för 2018-2020 ska läsas med följande i åtanke. Med ”förvaltning”

avses utbildningsförvaltningens centrala förvaltning, men ingen given funktion. Med ”enhet”

avses förskole- eller skolenhet. Med ”verksamheten” avses beroende på sammanhang hela eller delar av utbildningsnämndens verksamheter.

Nämndens väsentliga områden

Ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i Botkyrkas förskolor och skolor

Utbildningsnämndens överordnade målsättning är att uppnå en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i Botkyrkas förskolor och skolor. För att uppnå målsättningen behöver verksamheten på alla nivåer baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och skapa goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Utbildningsnämnden har identifierat tre väsentliga

huvudområden: undervisning och lärande, likvärdighet och strategisk kompetensförsörjning.

Undervisning och lärande

Språk och kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Barn och elever i Botkyrka berikar kommunen med språk och erfarenheter från jordens alla hörn. I förskolan, grundskolan och gymnasieskolan finns idag drygt 17 000 elever och av dem har ungefär hälften ett annat modersmål än svenska. För att möta den resursrikedomen och stärka barns och elevers kommunikativa resurser krävs en utvidgad språksyn. Begreppet

litteracitet används för att bredda synen på språkutveckling och betonar de sociala och kulturella aspekterna av språkliga uttryck. Den vidare innebörden av begreppet litteracitet ger utrymme för språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också verbalt

berättande, symboler och bilder.

De digitala verktygen och digital kompetens är en viktig komponent i dagens undervisning. Det är även en viktig faktor för att nå framgång med den breddade språksynen. Botkyrka kommun ligger långt framme vad gäller antalet digitala enheter i verksamheten. För att investeringen i digitala enheter ska få effekt i undervisningen kommer förvaltningen att satsa på att utveckla den digitala didaktiken. Syftet är bland annat att nå alla elever i undervisningen och att förbättra likvärdigheten mellan olika förskolor och skolor.

Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Miljöerna påverkar relationerna och ger signaler om vilka beteenden som förväntas och vilka aktiviteter som är möjliga. I förskolan kan det t.ex. handla om att göra

materialet tillgängligt för barnen så att de kan göra egna aktiva val och påverka sin vardag samt att ha en utemiljö med varierad terräng.

I skolan ska utbildningen utformas så att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.

Lärmiljöerna är ett utvecklingsområde inom utbildningsnämndens verksamheter och en viktig faktor för att nå högre kvalitet och ökad måluppfyllelse.

1Litteracitet.Svenska Nationalencyklopedin.

2 Skolverket. Allmänna råd med kommentarer för förskolan, s. 25-27.

3 Skollagen 5 kap. 3§

Forskning visar att skickligt ledarskap i förskola och skola är avgörande för barns och elevers skolframgång.

Det är därför viktigt att hålla fokus på det pedagogiska ledarskapet och att ge Botkyrkas skolledare de bästa förutsättningarna att vara bra ledare. Lika viktigt som skickliga ledare är skickliga förskollärare och lärare.

Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt höja kvaliteten i lärande, undervisning och bedömning, vilket är en förutsättning för att höja måluppfyllelsen i alla verksamheter

inklusive förskola och fritidshem. Enheterna analyserar sina resultat och vidtar åtgärder baserade på förutsättningarna i sina verksamheter. Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att förbättra det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet så att det blir alltmer ändamålsenligt för såväl enheternas eget kvalitetsarbete som huvudmannens uppföljning och analys.

Likvärdighet

Förskolan och skolan ska ge alla barn och elever en likvärdig utbildning (Skollagen 1 kap. 9 §).

Botkyrkas förskolor och skolor har en stor utmaning i det kompensatoriska uppdraget. Enheternas uppgift är att ge alla barn och elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar (Skollagen 1 kap. 4 §). Fritidshemmen har ett tydligt uppdrag att stimulera elevers utveckling och lärande och kan på så sätt bidra till grundskolans kompensatoriska uppdrag.

Det ökande antalet nyanlända barn och elever ställer höga krav på förvaltningens förmåga att organisera för mottagande och undervisning eftersom de nyanlända eleverna har skilda erfarenheter från tidigare skolgång. Det ställer också höga krav på enheternas förmåga till

inkludering. Utmaningarna i organisationen (central förvaltning samt respektive enhet) handlar om att skapa goda förutsättningar för de nyanlända elevernas fortsatta utveckling och lärande.

I olika kunskapsmätningar som t.ex. TIMSS och PISA sjunker mätvärdena för svenska grundskoleelever (i matematik, naturkunskap och svenska)

medan de genomsnittliga

meritvärdena i Botkyrka stiger i årskurs 9. Botkyrka har dessutom en större skillnad än snittet i riket, mellan nationella prov och betyg i årskurs 9. Samma utveckling kan skönjas inom

gymnasieskolan. Förvaltningen behöver därför skapa nya arbetsformer för att stödja en utveckling mot ökad likvärdighet.

När resurserna är knappa är det av största vikt att de används på rätt sätt. Förskolor och skolor i Botkyrka har stora skillnader i sina förutsättningar. Utmaningarna är störst i de socioekonomiskt mer utsatta delarna av kommunen. För att säkerställa att resurserna fördelas på ett sätt som stärker likvärdigheten bör resursfördelningsmodellen ses över.

Strategisk kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningen kommer under de kommande åren att vara en av de större utmaningarna för utbildningssektorn. Befolkningstillväxten och legitimationslagstiftningen gör att behovet av kompetenta och behöriga medarbetare ökar. Den senaste tiden har Botkyrka, precis som de flesta kommuner i Sverige, upplevt en konkurrenssituation. Lönen är ett konkurrensmedel huvudmännen emellan och Botkyrka har länge haft en lägre medianlön än närliggande kommuner. En avgörande faktor för Botkyrka kommun är att utbildningsförvaltningen blir en attraktiv arbetsgivare så att de

4 Skolverket. Tema rektor.

5 PISA är en internationell kunskapsutvärdering som organiseras av OECD. TIMSS är en annan internationell studie som genomförs av IEA.

kompetenta medarbetarna väljer att stanna i Botkyrka och att skickliga medarbetare kan nyrekryteras. Det innebär att det måste finnas långsiktiga strategier för att säkra

kompetensförsörjningen. Viktiga komponenter i detta arbete är att lönenivån är konkurrenskraftig, arbetsmiljön är tillfredsställande för de anställda samt att det finns utbildningssatsningar och karriärvägar.

Botkyrka kommuns kompetensfond är fortsatt viktig för att möjliggöra behörighetsgivande utbildningar och kompetensutveckling som syftar till att höja kvaliteten.

Nämndens mål och åtaganden 2017

Huvudprocess 1

Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället

Mål 1 Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Nämndmål 1 a

På varje enhet är barn och elever delaktiga och har inflytande i undervisningen/verksamheten i enlighet med Skollagen och läroplanerna (Skollagen (2010:800) 4 kap. 9 §, Avsnitt 2.3 i

respektive läroplan⁶).

Bakgrund:

Det har gjorts många nationella och internationella studier avseende elevers delaktighet och inflytande i skolan. Forskningen visar på kopplingar mellan delaktighet och bland annat lärande, motivation och ansvar.

Genom elevinflytande lär sig eleverna dessutom hur demokratiskt beslutsfattande går till, att kommunicera, leda och lyssna på andra.

6 Skolverket. Läroplan för förskolan. Reviderad 2010, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan för grundsärskolan 2011, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 samt Läroplan för

gymnasiesärskolan 2013.

7Skolverket. Delaktighet för lärande, s. 62.

8 Skolverket. Elevinflytande.

Mätbara nämndmål

Mätbart mål Utfall

2015

Mål 2016

Mål 2017 Andelen elever som svarar positivt (”stämmer

bra” eller ”stämmer ganska bra”) på

elevenkätens påstående ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.” ökar i samtliga grundskolor (22 grundskolor)

- - Samtliga skolor

Andelen elever som svarar positivt (”stämmer bra” eller ”stämmer ganska bra”) på

elevenkätens påstående ”Jag är med och med och bestämmer om aktiviteterna på fritids.”

ökar i samtliga grundskolor (20 grundskolor, elever i åk 3)

- - Samtliga skolor

Andelen elever som svarar positivt (”stämmer bra” eller ”stämmer ganska bra”) på

elevenkätens påstående ”Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter.” ökar i samtliga grundsärskolor (4 grundsärskolor med elever som läser ämnen)

- - Samtliga skolor

Index för upplevt elevinflytande i undervisningen ökar på samtliga gymnasieskolor (3 gymnasieskolor)*

2 av 3 - Samtliga skolor

Samtliga förskolor har forum för samråd med

barnen (50 förskolor) - - Samtliga förskolor

Samtliga förskolor har forum för samråd med

vårdnadshavare (50 förskolor) - - Samtliga förskolor

* Index utgörs av svar på gymnasieskolans elevenkät i åk 2:”15. Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen.” samt ”16.

Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna.”

Grundskolans enkätfrågor är nya för 2016, därför finns inget historiskt utfall.

Åtaganden

 Förvaltningen ska återetablera samarbetsformer med ungdomsfullmäktige.

 Samtliga skolor ska ha aktiva forum för elevinflytande.

 Förvaltningen ska följa upp hur skolans personal tillsammans med elever använder resultaten

från elevenkäter i sitt systematiska kvalitetsarbete. Detsamma gäller förskolan avseende barns inflytande via forum för samråd med barn.

 Förvaltningen ska påbörja ett samarbete med demokratiutvecklaren för att stärka barns och

elevers intresse för och engagemang i lokalsamhället.

Mål 2 Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Nämndmål 2 a

Alla förskolor och skolor arbetar aktivt mot kränkningar och diskriminering (Diskrimineringslagen (2008:567), Skollagen kap. 6).

Bakgrund:

Under 2016 omorganiserades Botkyrkas kommunledningsförvaltning. Det innebar bl.a. att Botkyrkas barnombudsman organisatoriskt flyttades till utbildningsförvaltningen, men med bibehållet ansvar för barns rättigheter i alla verksamheter. Omorganisationen möjliggör ett ännu närmare samarbete mellan förvaltningens olika funktioner och barnombudsmannen.

Mätbara nämndmål

Mätbart mål Utfall

2014

Utfall 2015

Mål 2016

Mål 2017 Antalet förelägganden från

Skolinspektionen/BEO minskar

- 7 - 0

Åtaganden

 Förvaltningen ska följa upp att varje förskola och skola har aktuella och levande planer mot

diskriminering och kränkande behandling.

 Förvaltningen ska, som underlag för det förebyggande arbetet, analysera och identifiera

problemområden baserat på inkomna klagomål samt anmälningar om diskriminering och kränkande behandling.

Nämndmål 2 b

Alla förskolor och skolor arbetar aktivt för att ge alla barn och elever, oavsett kön och område, likvärdiga förutsättningar i utbildningen.

Bakgrund:

På övergripande nivå, i Botkyrka precis som i riket, är pojkarnas betygsresultat lägre än flickornas i både grundskolan och gymnasieskolan. Under 2016 har skillnaderna i Botkyrkas kommunala grundskolor ökat jämfört med 2015 och är större än i riket.

Åtaganden

 Förvaltningen ska utreda och analysera betygsresultaten utifrån kön och andra faktorer som

mäts i elevenkäter i grundskolan och gymnasieskolan.

Huvudprocess 2

Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande

Mål 3 Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat.

Bakgrund:

Utbildning är av stor betydelse för möjligheten att kunna leva ett gott liv. Ett fullständigt slutbetyg från åk 9 är en stark skyddsfaktor för unga.

De socioekonomiska förhållandena i Botkyrka varierar kraftigt mellan olika områden. På enheter där barn och elever har sämre socioekonomiska förutsättningar är förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag av största vikt för att ge alla barn och elever goda möjligheter till för lärande och utveckling.

Två av de viktigaste faktorerna som påverkar kvaliteten i förskolan är enligt Skolverket personalens kompetens samt förskolans inne- och utemiljö. Störst betydelse för

verksamheten har personalens utbildning och kompetens. För att kunna jobba i enlighet med läroplanen behöver personalen goda kunskaper om barns utveckling och lärande. Den fysiska miljön kan bidra till att barn undersöker, utforskar och skapar istället för att ha en otrygg och understimulerande inverkan. Miljön behöver bl.a. vara utformad så att den är utvecklande, utmanande, inbjuder till lek och lärande samt att det går att bedriva en varierad verksamhet som är anpassad efter alla barn i barngruppen.

Utbildningsnämnden har högre ambitioner för gymnasieelevers skolgång än vad Skollagen stadgar som lägsta nivå. Ungdomar som är asylsökande, har tidsbegränsat uppehållstillstånd eller vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning erbjuds

gymnasieutbildning även om den påbörjas mellan 18 och 20 års ålder (jmf Skollagen 15 kap.

5 §, 29 kap. 2 § andra stycket och 29 kap. 3 §).

Nämndmål 3 a – förskola

Verksamheten i Botkyrkas förskolor har ett innehåll som leder till en likvärdig och hög kvalitet.

Mätbara nämndmål

Mätbart mål Utfall

2014

Utfall 2015

Mål 2016

Mål 2017 Samtliga förskolors pedagogiska

miljöer är inventerade (50 förskolor) - - - Samtliga förskolor

9 Socialstyrelsen. Social Rapport, 2010.

10 Skolverket. Faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan.

Åtaganden



Förskolornas pedagogiska miljöer ska inventeras utifrån styrdokumentet ”Pedagogiska miljöer i Botkyrkas förskolor”.

 Respektive förskola ska utifrån inventeringen av de pedagogiska miljöerna ta fram en

utvecklingsplan i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Nämndmål 3 b – grundskola och gymnasieskola

Måluppfyllelsen ökar för alla elever i grund- respektive gymnasieskolan.

Mätbara nämndmål

Mätbart mål resultat Utfall

2014/15

Utfall 2015/16

Mål 2017 Andelen elever i åk 6 som når kunskapskraven (betyg A-E) i

alla ämnen ökar i samtliga skolor (17 grundskolor) - 9 av 16 Samtliga skolor Andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans

yrkesprogram ökar i samtliga grundskolor (12 grundskolor) - 7 av 12 Samtliga skolor Andelen elever i åk 9 som når kunskapskraven (betyg A-E) i

alla ämnen ökar i samtliga grundskolor (12 grundskolor) - 6 av 12 Samtliga skolor Andel elever i kommunens gymnasieskolor som tagit

examen från yrkesprogram inom 4 år ökar (%) - 63* 65

Andel elever i kommunens gymnasieskolor som tagit examen från högskoleförberedande program inom 4 år ökar (%)

- 73* 75

Genomsnittligt meritvärde åk 9 216 220 225

*Avser elever som påbörjade en gymnasieutbildning 2011/12.

Åtaganden



De pilotprojekt avseende likvärdighet i grundskolan som startats upp med stöd av statsbidrag ska fullföljas och utvärderas.



Alla elever i årskurs 9 som går ut vårterminen med ofullständigt betyg i matematik, engelska eller svenska/svenska som andraspråk ska erbjudas sommarskola. Detsamma gäller nyanlända elever i årskurs 1-9 som inte beräknas nå de lägsta kunskapskraven i ämnet svenska som andraspråk.

 Förvaltningen ska ta fram riktlinjer avseende mottagande och utbildning för barn och elever

som är asylsökande/har tidsbegränsat uppehållstillstånd eller vistas i Sverige utan stöd av

myndighetsbeslut/författning.