Innan undersökningen påbörjades introduceras alla deltagarna i vad briljansen är och hur undersökningen skulle gå tillväga. Hänsyn togs till att alla undersökningar inte gjorts med dagsljusbelysning men alla som deltagit har använt samma belysning när de jämfört alla stenarna.
I min undersökning, undersökte jag hur urvalet såg skillnad på briljansen mellan mina olika stenar, hur mycket de upplevde att man kunde se igenom stenen, hur de upplevde skillnader i omkretsen mellan de olika stenarna och vilka de tyckte var bäst respektive sämst av stenarna.
Personerna besökte jag på deras egna hemmaplaner, i verkstäder och butiker.
Diagram från undersökningen
I diagrammen nedan är antalet styck utsatt, där 50 är det högst möjliga antal.
Könsfördelningen
I min undersökning deltog 50 personer var av 26st var kvinnor och 24st var män.
Sysselsättning
Gemmologer 5
Geologer 3
Guld/silversmed 13
Gemmolog studerande 11
Butiksbiträde smyckes affär/auktionshus 8
Övriga 10
Spridningen är jämn mellan de 4 sista stenarna medan sten nr 3 drar ifrån, där fler tyckte att den hade hög briljans jämfört med övriga. Sten nr 1, sten nr 2 och sten nr 4 fick några färre kryss på hög briljans än övriga.
Sten nr 1 och sten nr 2 tyckte flera hade låg briljans och bara 10 tyckte sten nr 3 hade låg briljans.
Stenen visar hög briljans
Sten 1; 18 Sten 2; 13
Sten 3; 33
Sten 4; 17 Sten 5; 24
Sten 6; 25 Sten 7; 26
Sten 8; 27
Stenen visar låg briljans
Sten 1; 27
Sten 2; 30
Sten 3; 10 Sten 4; 23
Sten 5; 16 Sten 6; 19
Sten 7; 15 Sten 8; 16
66 % ansåg att sten nr 1 hade ett fönster
Majoriteten tyckte att sten nr 2,3, 4 och 7 var slutna
Stenen har ett fönster
Sten 1; 33
Sten 2; 4 Sten 3; 5 Sten 4; 2
Sten 5; 7 Sten 6; 13
Sten 7; 2 Sten 8; 13
Stenen är delvis öppen
Sten 1; 15 Sten 2; 10
Sten 3; 10
Sten 4; 12
Sten 5; 21 Sten 6; 28
Sten 7; 16 Sten 8; 28
Stenen är sluten
Sten 1; 0
Sten 2; 35
Sten 3; 34
Sten 4; 36 Sten 5; 21
Sten 6; 7 Sten 7; 30
Sten 8; 8
Upplevelsen att någon sten såg större ut än övriga står mellan sten nr 1, 3, 5 och 7 med en viss högre marginal för sten nr 1.
80 % tyckte att sten nr 4 såg markant mindre ut än övriga och 78 % tyckte att sten nr 8 också såg markant mindre ut än övriga.
Stenen ser något större ut
Sten 1; 29
Sten 2; 2
Sten 3; 22 Sten 4; 0
Sten 5; 22 Sten 6; 10
Sten 7; 21
Sten 8; 0
Stenen ser något mindre ut
Sten 1; 1
Sten 2; 12 Sten 3; 1
Sten 4; 39 Sten 8; 40
Sten 7; 2 Sten 6; 2
Sten 5; 0
Sten nr 3 som fick flest kryss som bästa sten, vilket ändå bara är 28 %. Det visar att det var ut fördelat mellan de olika stenarna. Sten nr 1 tyckte ingen var den bästa stenen.
Sten nr 5 och sten nr 3 tyckte 28 % näst finaste sten.
Den näst bästa, näst finaste stenen
Sten 1; 1
Den tredje bästa, tredje finaste stenen
Sten 1; 1
80 % tyckte att sten nr 1 var den sämsta stenen.
Spridningen är stor i resultatet av nästa sämsta sten. 22 % tyckte att sten nr 2 var näst sämst och 24 % tyckte att de var sten nr 6 som var näst sämst.
Den sämsta, fulaste stenen
Sten 1; 40 Sten 2; 4
Sten 4; 2 Sten 7; 0
Sten 8; 1
Sten 3; 1 Sten 5; 0 Sten 6; 2
Den näst sämsta, näst fulaste stenen
Sten 1; 2
Sten 2; 11
Sten 3; 3
Sten 4; 6 Sten 5; 6
Sten 6; 12 Sten 7; 4
Sten 8; 6
Den tredje sämsta, tredje fulaste stenen
Sten 1; 5
Sten 2; 6
Sten 3; 1
Sten 4; 7
Sten 5; 5 Sten 6; 8
Sten 7; 6 Sten 8; 12
28 % tyckte att sten nr 8 var tredje sämst.
Många tyckte det var svårt att avgöra om stenen hade hög eller låg briljans. Några tyckte att alla stenarna såg väldigt lika ut och andra tyckte de såg väldigt olika ut.
Gemmologerna
Bara 1 av de 5 gemmologerna tyckte att det var sten nr 5 som var den bästa. En tyckte den var näst bäst och 2 tyckte den var tredje bäst. En av gemmologerna tog inte med sten nr 5 i rangordningen överhuvudtaget. Alla gemmologerna utom en valde att sätta sten nr 8 som en av de sämsta. I bedömningen av briljansen svarade gemmologerna helt olika från varandra.
Jag är förvånad att de inte var fler av gemmologerna som tyckte att sten nr 5 var bäst och att de tyckte så olika när de bedömde briljansen.
Guld/silversmed
Guldsmederna tittade mycket på hur proportionerna såg ut och jämförde de gärna med diamantens proportioner. I övrigt tyckte guldsmederna väldigt olika.
Gemmologstuderande
Det fanns inget mönster i hur de gemmologstuderande tyckte utan de fanns en stor spridning i både briljans bedömningen och rangordningen av stenarna.
Butiksbiträde
Många av butiksbiträdena hade fått gå kurser, där de hade fått titta lite på stenar.
Butiksbiträdena var de som hade mest lika åsikter. 4 butiksbiträde tyckte att nr 7 var den bästa stenen och 3 tyckte att sten nr 3 var bäst. 5 av 8 tyckte att sten nr 5 var näst bäst. Hur de uppfattade briljansen skilde sig markant.
Övriga deltagare
4 av 10 tyckte att sten nr 5 var en av de sämsta stenarna. 5 stycken tyckte att sten nr 8 var den bästa stenen.
Sten nr 1 och nr 4 är de stenar som ligger längst från de rätta vinklarna för paviljongen (43º), med paviljongerna för sten nr 1 32º och sten nr 4 48º dessa stenar är de som tillsammans med sten nr 2, de som flest tyckte hade låg briljans. Sten nr 2 kan tänkas att många ansåg ha låg briljans eftersom den hade en rökigare, mörkare färg.
Den sten som flest tyckte hade hög briljans var sten nr 3 som har rätt paviljong vinkel men där kronan är 1,5º lägre.
De stenar med lägre vinklar i paviljongen än 43º, sten nr 1, sten nr 6 och sten nr 8, är de som flest ansåg hade fönster. Många tyckte dessutom att sten nr 5, sten nr 6 och sten nr 8 var delvis öppna. Sten nr 4 som har högst vinklar av de 8, tyckte 72 % var sluten. Sten nr 3 tyckte 68 % var sluten, sten nr 2 tyckte 70 % var sluten och sten nr 7 tyckte 60 % var sluten.
Sten nr 5 och 1 har samma omkrets men 58 % tyckte sten nr 1 såg stor ut medan 44 % tyckte att sten nr 5 såg stor ut i jämförelse mot de övriga. 44 % tyckte även att sten nr 3 såg stor ut som har samma omkrets som sten nr 7, som 42 % tyckte såg stor ut. Marginalen av urvalet såg att sten nr 4 och 8 är mindre än övriga vilket de är i verkligheten också.
Eftersom dubbelt så många tyckte att sten nr 3 var bästa stenen jämfört med sten nr 5, kan de vara en fördel att minska vinklarna något i kronan. Sten nr 3 hade dessutom en inneslutning som flertalet upptäckte men ändå tyckte att just den var bäst.
28 % var får sten nr 3 och 5 som näst bästa sten. Sten nr 7 och 8 var också mycket populära.
Sten nr 8 fångade flertalets ögon direkt, antingen så tyckte man mycket om den eller inte alls.
80 % tyckte att sten nr 1 var den sämsta stenen. Nästa sämsta sten blev sten nr 2 och 6. Sten nr 2 kan återigen ha blivit bedömd pga. den något mörkare färgen. Att sten nr 6 rankas låg kan bero på att den är slipad i kritiska vinkeln. Som tredje sämsta ligger sten nr 8 som också ligger som tredje bäst.
Jag tror att det är väldigt individuellt hur vi ser på stenar. Även om en gemmolog ska kunna sätta procent på hur mycket ljus som kommer tillbaka, tror jag att många ser de olika. Vilken typ av vinklar i stenen man tycker bäst om tror jag också är individuellt. Många tyckte att sten nr 1 såg ut som glas eller att den såg billig ut medan två personer i undersökningen tyckte den var riktigt fin.
SLUTSATS
Enligt litteraturen är det viktigt att man slipar stenar i des utsedda vinklar, då visar den mest briljans. Enligt mitt urval på 50 personer i den undersökning jag har gjort kan de vara en fördel att minska vinklarna något i kronan om man behåller paviljongens vinklar. Stenen som är slipad med graderna 41,5 i kronan och 43 i paviljongen var nämligen populärast och fick mycket bättre resultat än sten nr 5 som var slipad i de utsedda vinklarna 42º i kronan och 43º i paviljongen.
Det framgår dock i undersökningen att de stenar som ligger utanför marginalen 41 till 46º var de som flest uppfattade hade låg briljans. Flertalet tyckte även att dessa var de sämre stenarna, men så var inte alltid fallet och vilken sten man tyckte bäst om var väldigt olika. Tycke och smak kan vara mer avgörande än briljansen.
De mindre briljanta stenarna med lägre slipvinklar har fönster eller små öppningar så ljuset går rakt igenom istället för att spegla sig upp. Det var också de med lägre slipvinklar som flertalet uppfattade större än övriga och de med högre slipvinklar uppfattades av en del vara mindre än övriga.
För att slipa med bäst vinklar bör man alltså slippa inom 41-46º medan mindre justringar inom dessa gradtal har en mindre betydelse för hur vi sedan upplever stenen.
REFERENSLISTA
Böcker
Vargas Glenn & Martha., 2002., Faceting for amateur.,4 upplagan. Kalifornien:Desert Printin Co. Palm Desert. 333s.
Gem-A 2003., Diploma pärm. London
Newman Renée ., 2005., Diamond Handbook., Los Angeles: International Jewelry Publications. 176 s.
Newman Renée ., 2005., Diamond Ring Buying Guide., 6 upplagan. Los Angeles:
International Jewelry Publications. 151 s.
Wykott Gerald L., 1985., The Techniques of Master Faceting., Washington D.C.: Adams Publishers.
Internet
Helper M., The Behavior of Light in Minerals and Gems: Refraction, Reflection and the Critical Angle., Geo. 347k, 2008-04-11.,
www.geo.utexas.edu/courses/347k/redesign/PDF_Handouts/347.refrt.pdf
All about gemstones., 2008-04-11., Gemstone Refraction Index/ Optical Effects in Gems., Uppdaterad mars 2008., www.allaboutgemstones.com/gemstones_refractive_index.html Asia gems., 2008-05-05., Cut and proportions.,
http://www.asia-gems.com/gem-basics/brilliancenew.php
All about gemstones., 2008-04-11., Gem Cutting/& The History of Faceting Gemstones., http://www.khulsey.com/jewellery/history_facetted-gem-cutting.html