2008:022 HIP
E X A M E N S A R B E T E
Slipvinklar för bergkristall
Hur stor betydelse har vinklarna för briljansen i en slipad bergkristall?
Maria Hansson
Luleå tekniska universitet Högskoleingenjörsprogrammet
Ädelstensteknik
Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Malmgeologi
FÖRORD
Detta examensarbete gjordes för ädelstenstekniks treåriga högskoleutbildning, vilket omfattar minst 180hp, våren 2008 genom Kristallen AB och Luleå Tekniska Universitet.
Arbetsinsatsen ska motsvara minst 10 veckors heltidsstudier 15hp.
Jag har själv varit intresserad av ädelstenslipning och ville därför undersöka slipvinklar.
Ett stort tack till Kristallen som lånade ut fasettmaskinen och till Torbjörn Lindwall som handledde mig. Tack till Lennart Widenfalk som varit examinator och Luleå Tekniska Universitet som bidragit med reskostnader.
Jag vill gärna tacka alla de som hjälpt till genom att ställa upp i min undersökning. Där igenom vill jag tacka alla eleverna på Kristallen i Lannavaara, Arktis Smedjan (Luleå), Boströms Ur & Guld (Luleå), Cronsioe Juvelerare (Eslöv), Fritz Olsson (Boden) Gidslövs Guldsmedsaffär (Kiruna) Guldsmedjan (Hässleholm), Helsingborgs Auktionsverk (Helsingborg), Kjellkvist Guld –Ur (Hörby), Kristianstad Pantbank (Kristianstad), Larsons Ur Optik Guld (Höör), Smycka Eslöv Guldsmide (Eslöv) och Ullners Juvelerareaffär (Lund) med flera.
Om inget annat anges är det författaren av denna uppsats som tagit bilder och ritat diagrammen i texten.
Lannavaara juni 2008
Maria Hansson
ABSTRACT
There is a big difference in the quality of facetted gemstones on the market. When light strikes the facets it will react different depending on the cutting angles, the quality of polish, and the quality of the rough material, facet meetings and so on. But jet a lot of stones that not qualify is due to lack of time, lack of material or lack of knowledge. Sometimes you see even the educated cutters changes cutting angles due to lack of material. This thesis of diploma was written to examine how much you can change the cutting angels and how much it will affect the appearance if everything else is done “by the book”, good quality material, fine clarity, good polish and facet meetings.
Looking at the brilliance in transparent gemstones is a quick and easy way to determine the quality of it. You do not need any instruments not even a loupe, a quick look with the eye and you can see whether or not the stone show brilliance. If you start to check facet meetings, polish quality and so on, it will take a lot more time.
8 rock crystals were cut with different cutting angles but still in the same shape (brilliant cut) and then compared to each other. How does the brilliance change between the different stones?
To get more than my own opinion, I have done an examination form were I travelled around to gemmologists, goldsmiths, shop assistants, auction houses and so on to get there opinion.
In the literature it is written that stones should be cut in a special angle, due to its refraction index to be able to show most brilliance. The people that participated in my examination form concluded that it might be a good idea to lower the angles on the crown facets and use with the right angles on the pavilion to get the best cut stone.
You can tell from the results from the examination form, that the stones that were not cut between 41 till 46º, were the ones that people thought had lowest brilliance. The stones with lowest brilliance however were not always the least popular. The stones that the participator liked the most were quite individual.
SAMMANFATTNING
Det finns en uppsjö olika kvalitéer på fasetterade stenar. När ljus når fasetterna kommer de att reagera olike pga. slipvinklar, poleringens kvalité, råmaterialets kvalité, fasettmöten mm. Att det slipas så mycket sten som inte uppfyller dessa kriterier beror bland annat på tidsbrist, materialbrist och kunskapsbrits. Även den utbildade sliparen kan ibland justera slipvinklarna något för att behålla så mycket material som möjligt. Denna rapport skrevs för att ta reda på hur mycket man kan laborera med slipvinklarna och hur storbetydelse de har om man gjort allt annat enligt böckerna, dvs. stenen är i övrigt av godkvalité, klarhet, bra polering och fasettmöten.
Att kolla briljansen i stenen är ett enkelt och snabbt sätt att kolla kvalitén på transparenta stenar. Du behöver inga instrument, inte ens en lupp och det krävs bara en snabb titt för att se om stenen över huvud taget visar briljans. Om man kollar på fasettmöten, polering mm så tar det mycket längre tid.
8 stycken bergkristaller slipades med olika slipvinklar men dock alla i samma form (briljantslipade) för att sedan jämföras mot varandra. Hur förändras briljansen mellan de olika stenarna? För att få fler åsikter än min egen gjordes en mindre enkät som jag sedan använde när jag åkte runt till olika gemmologer, guldsmeder, butiksbiträden, auktionshus mm för att få deras åsikter.
Enligt litteraturen är det viktigt att man slipar stenar i des utsedda vinklar beroende på dess brytnings index, eftersom de visar mest briljans då. Enligt mitt urval på 50 personer i den undersökning jag har gjort, upptäckte jag att de kan vara en fördel att minska vinklarna något i kronan om man behåller paviljongens vinklar.
Det framgår dock i undersökningen att de stenar som ligger utanför marginalen 41 till 46º var de som flest uppfattade hade låg briljans. De var dock inte alltid de tyckte de stenarna med låg briljans var de sämre stenarna och vilken sten man tyckte bäst om var väldigt olika.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ...1
ABSTRACT ...2
SAMMANFATTNING...3
INLEDNING ...5
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ...5
BRILJANS ...5
Bedömning av briljansen...6
FASETTERING...6
Fasettslipningens utveckling ...6
VAD KAN EN FASETTERARE STYRA ÖVER FÖR ATT FÅ EN ”PERFEKT” STEN? ...7
Proportioner ...7
Slipvinklar ...7
Polering ...8
Fasetternas storlek...9
Symmetri ...10
FASETTSLIPNING IDAG ...11
LJUSBRYTNING ...11
BRYTNINGSINDEX...12
KRITISKA VINKELN...13
DISPERSION...17
RÅMATERIALET ...17
BERGKRISTALL ...18
VAL AV SLIPFORM ...18
STENARNA ...19
UNDERSÖKNINGEN...22
Diagram från undersökningen...22
DISKUSSION...28
Gemmologerna...28
Guld/silversmed...28
Gemmologstuderande ...28
Butiksbiträde ...28
Övriga deltagare...28
REFERENSLISTA ...31
Böcker ...31
Internet ...31
BILAGOR ...32
SLIPSCHEMA...32
Enkätundersökning ...33
MINA OBSERVATIONER ...35
INLEDNING
Det finns en uppsjö olika kvalitéer på fasetterade stenar. När ljus når fasetterna kommer de att reagera olike pga. slipvinklar, poleringens kvalité, råmaterialets kvalité, fasettmöten mm.
Fasetterade ädelstenar har alla olika ideala slipvinklar eftersom ljus bryts olika i olika material pga. olika brytningsindex. Hur stor betydelse har förändringar i slipvinklar hos bergkristall?
Litteraturen säger att man matematisk kan räkna ut ideala slipvinklarna och om man följer dessa blir stenen som bäst. Hur mycket ser kunden huruvida ädelstenar visar olika grader av briljans. Hur mycket kan man laborera med slipvinklarna och vad blir dess påverkan om man gjort allt annat enligt böckerna, dvs. stenen är i övrigt av godkvalité, klarhet, bra polering och fasettmöten.
Min uppgift blev att ta reda på hur olika man uppfattar stenarna eller om det är så att det finns något idealt som alla uppfattar vara den bästa.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
För att kunna ta reda på hur stor betydelse graderna på slipvinklarna har, har jag slipat 8 stycken bergkristaller med olika grader på vinklarna. Bergkristall har egentligen inte förutsättningar för att vissa hög briljans men är ett biligt råmaterial och därför bra att prova sig fram med. Bergkristallen är inte för mjuk och heller inte för hård att den går relativt snabbt att slipa. En annan fördel med kvarts är att den saknar spaltning och behöver inte orienteras innan man börjar slipa. För varje ny sten så ändrade jag både till högre och till lägre grader på slipvinklarna, genom inställningar på fasettklon. En sten är däremot slipad enligt ideala slipvinklar. För att sedan få synpunkter på dessa stenar gjorde jag en enkätundersökning där jag frågade gemmologer, gemmolog studerande, geologer, guld och silversmeder, butiksbiträden i guldsmedsaffärer och även de som inte alls sysslar med sten men som skulle kunna vara potentiella kunder, om vad de tyckte om stenarna. Denna undersökning sammanställdes sedan i diagram dels för att se om det är tydliga skillnader mellan hur grupperna uppfattade stenarna och om de tyckte det fanns stor skillnad mellan stenarna.
BRILJANS
Briljans är hur ljus en sten uppfattas efter att ljus når den och reflekteras både från fasetterna på överdelen dvs. kronan och från under delen dvs. paviljongen. Briljansen är en spegeleffekt.
Briljansen kommer bäst fram i runda stenar, för runda stenar ger briljansen ett jämnare intryck.
Ädelstenar visar mest briljans när ljuset når dem med 90º vinkel, eftersom då går minst ljus till spillo för allt ljus går ned i stenen till paviljongen som reflektera tillbaka ljuset. Lite eller inget ljus reflekteras från bordet.
På engelska säger man även internal lustre dvs. intern glans.1
1 Gem-A 2003., Diploma pärm.
Bedömning av briljansen
Att kolla briljansen i stenen är ett enkelt och snabbt sätt att kolla kvalitén på transparenta stenar. Du behöver inga instrument, inte ens en lupp och det krävs bara en snabbt titt för att se om stenen över huvudtaget visar briljans. Om man kollar på fasettmöten, polering mm så tar det mycket längre tid. Titta alltid i direkt ljus ned i bordet med en vinkel på 45º mellan bordet och ljuset och rotera stenen en aning. Ytans glans och reflektioner har inget med briljansen att göra. Briljansen säger oss även om stenen är bra slipad eftersom mycket ljus då ska komma tillbaka till betraktaren.2
Rotera alltid stenen för den visar aldrig 100 % briljans på samma gång. Titta först på halva stenen och visar den 100 %, titta sedan på andra halvan, visar den också 100 % slår man ihop dem så får man en 100 % briljant sten.
Faktorer som påverkar briljansen kan vara färg, form, slipstil, polering, inneslutningar, transparens och kemisk sammansättning. Därför var det viktigt att jag valde att såga ut sten från samma stuff för att förbättra förutsättningarna om ett rättvist resultat. En av stenarna kommer dock från en annan stuff. Det bästa sättet att bedöma briljansen i ädelstenar är att man jämför stenar med varandra. Stenarna rengörs och inspekteras sedan från ovan med bordet upp. Ju mer ljus du ser komma tillbaka till dig desto mer briljant är stenen. Det är lättast att bedöma briljansen enbart med ögat men är det små skillnader mellan stenarna kan man ta hjälp av en 10X lupp förstoring. En annan sak som är viktigt för att få en rättvis bedömning är att använda samma belysning till alla stenar och att när stenarna jämförs bör de hålla samma avstånd från belysningen eftersom ju närmare ljuset du är desto mer briljans ser du.3
En sten som inte är korrekt slipad kan ha ojämn briljans och mörkare partier.
Det finns inget instrument att mäta briljansen med, men ju högre brytningsindex som fås i refraktometern desto högre är oftast briljans.
FASETTERING
Fasettslipningens utveckling
Slipade stenar har hittats i Egypten som är 6000 år gamla. I våra skrivna källor dyker dock slipade stenar upp först i 3500 år gamla bitar ur bibeln. Trots att folket länge haft ett intresse av att utsmycka sig med stenar var de först runt 1500- talet som man kom på att vinklarna har stor betydelse och hur de ligger i relation till varandra. En italienare vid namn Peruzzi gjorde på 1600-talet den första briljantslipningen. Äldre briljanter brukar kallas ”Early round brilliant cut” och ”Old European brilliant cut”.
Den ”ideala diamant briljanten” konstruerade Marcel Tolkowsky år 1919. 4
Ädelstenar i sin naturliga kristallina form har en naturlig fasettering. Dessa naturliga fasetter i kristallerna har gett idén till att man börja fasettera ädelstenar genom att polera upp de ytor
2 Newman Renée, Diamond Ring Buying Guide
3Newman Renée, Diamond Handbook
4 Gem Cutting/& The History of Faceting Gemston, http://www.khulsey.com/jewellery/history_facetted-gem- cutting.html
som redan fanns. När man polerar upp basen på en bergskristall fick man reflektioner av ljus i ett hexagonalt mönster. Poleras en kristall med en pyramidal avslutning kan man riktigt se var idé om slipade stenar kom ifrån även om detta ger långt ifrån maximal briljans.
På 1200 och 1300 talet började fasetterade ädelstenar dyka upp i Europa. Ett sliphjul uppfanns för att man skulle kunna göra geometriska fasetter efter scheman och med åren kom man på att man kunde kontrollera ljuset.
1479 introducerade fadern av modern diamantslipning, Louis de Berquen från Flandern, absolut symmetri och polerings förbättrande processer. Han var även den första som slipade genom att lägga diamant pulver i olja på skivor.5
VAD KAN EN FASETTERARE STYRA ÖVER FÖR ATT FÅ EN ”PERFEKT” STEN?
Proportioner
”Ideal cut” används ofta som ett varumärke, men en sten kan vara idealt slipad utan att ha exakt ideala proportioner. Proportionerna är beroende av slipvinklar och fasetternas storlek.
Slipvinklar
Det förekommer delade åsikter om hur vinklarna på färgade stenar bör se ut medan de som slipar diamanter har en mer bestämd riktlinje. På färgade ädelstenar används det ofta 2 olika vinklar på paviljongen, och 3 på kronan.
Små vinklar tenderar att döda stenen, stenen blir platt och man ser igenom stenen. Stora vinklar blir ofta spetsiga och svåra att infatta och dispersionen i paviljongens vinklar försvinner. Djupa paviljonger gör att stenen ser mörk ut i mitten.
Vinklarna ska få ljuset att komma tillbaka till bordet och synas genom fasetterna på kronan. I dåligt slipade stenar kan man ofta hitta fönster. Ett fönster släpper igenom ljuset. Om du håller en sten över en text ska du inte kunna urskilja bokstäverna under stenen om den är bra slipad.
6
5http://www.khulsey.com/jewellery/history_facetted-gem-cutting.html
6 Vargas Glenn & Martha, Faceting for amateur
Ljuset väg genom olika djupa stenar
Stenar med högre brytningsindex har lättare att stänga sig och reflektera ljus än stenar med lågt brytningsindex. Istället för ett fönster kan vissa fasetterade stenar visa ett fisköga. Fisköga ser ut som en rund ljusare ring mitt under bordet med ett mörkare område både i mitten på stenen och utanför den vita ringen. Fisköga framkommer när en paviljong är slipad med för grunda vinklar, den blir då plattare, så att rondisten reflekterar ljus. Har fasettstenen dessutom ett stort bord kan fiskögat se ännu större ut. Ju tydligare fiskögat är desto sämre är stenen slipad och den får en sämre briljans.
Olika maskiner kan ha olika precisa vinkel inställningar. En del kan slipa med små gradförändringar och andra kan vara svårare att dela in i precisa grader. Fasetterare rekommenderas att inte slipa närmare än 2 grader till den kritiska vinkeln för just den specifika sten han ska slipa.
Vad finns det för orsaker till att man ändrar vinklarna?
• Sliparen är inte ordenligt utbildad utan jobbar på ackord och lägger därför bara in fasetter på måfå.
• För att få ut så mycket karatvikt som möjligt och därmed kunna sälja stenen dyrare, men stenen får kanske ändå lägre pris pga. dålig slipning. Har du en råsten som är väldigt platt kan du sätta lägre vinklar för att få den att verka större. Är råstenen djup slipas den ibland med högre vinklar för att behålla mer karat.
• Mycket av dagens slipning görs maskinellt och då blir precisionen mindre och det kan förändra vinklarna.
• Mörka stenar blir ljusare om de har lägre vinklar. Vill man att stenen ska se mörkare ut då gör man stenen djupare och vill man att den ska vara ljusare så använder man lägre vinklar.
Fasettklo med grad inställning för slipvinklar.
Polering
Under polering tittar man på fasettytans utseende och kvalité. Både under och efter polering kan man få märken på stenen som utger ett sämre resultat.
Sådana märken kan vara
• Polerlinjer, parallella tunna linjer som kan uppstå vid polering.
• Brännmärken uppstår då man polerat hastigt och det blivit för varmt.
• Ej tillräckligt polerade ytor ger ofta små gropar som ser ut som porer.
• Repor, tunna linjer, som ej polerats bort.
• Nötta ytor som tillkommit efter stenen blivit färdig.
• Ödleskinn kan uppstå vid ojämn polering pga. ojämn hårdhet i stenen vilket ger gropar i fasetterna.7
Fasetternas storlek
Kronan ska kunna samla så mycket ljus som möjligt och ha god balans så att den både accepterar, tar emot ljus och avger ljus.
Stort bord betyder att stor mängd ljus tas in medan kronfasetternas ytor refrakterar ljuset direkt när de dyker upp. Litet bord har bristande ljusuppsamlingsförmåga. Bordet bör vara mellan 45 till 65 %. Större bord får stenen att se större ut. En liten del av ljuset når stenen och reflekteras av bordet som istället samlar ljus. Kronfasetterna återger och refrakterar ljus men samlar även på sig ljus. Det är vikigt att kronfasetterna är väl polerade annars stöter det bort ljust från ädelstenen.
Det finns ett förhållande mellan bordet och rondisten (dvs. att bordet är 45 till 65 % av rondisten omkrets) 8 och därför blir kronans höjd också i konstant förhållande till djupet av paviljongen. Kronan är ungefär 1/3 av paviljongens djup. Detta stämmer bara om man använder sig av ideal vinklar eller att förhållandet mellan kronans vinklar och paviljongens vinklar stämmer.
Kronfasetterna
Om paviljongen är viktig för stenens briljans så är kronan betydelsefull vad gäller hur mycket dispersion stenen kommer att visa.
Platta kronor har lägre gradtal på sina vinklar och ger ett dämpat färgspel och eld. Platta kronor kan fortfarande visa god briljans om paviljongen har rätta vinklar.
Höga kronor har slipats med en högre vinkelgrad vilket gör att kronas huvudfasetter och gördelfasetter ser veckade ut. Ett blommönster uppstår nära hörnen på bordet i stenar med höga kronor. En sten med hög krona visar däremot hög grad av ginster och eld men kommer att se mindre ut storleksmässigt och är svårare att infatta.
Kostnadsmässigt förändras inte priset mycket om man ändrar graden på vinklarna på kronan jämfört om man ändrar graderna på vinklarna på paviljongen.
Bordet
En annan orsak till varför bordet bör ha en viss storlek är för att man i en briljant ska se bordet och stjärnfasetterna som 2 fyrkanter med 90º hörn. Är inte hörnen 90º så ser de skevt ut. Jag har slipat mina stenar med borden mellan 49 och 55 % av omkretsen.9
7 Newman Renée, Diamond Handbook
8 Vargas Glenn & Martha, Faceting for amateur
9 Vargas Glenn & Martha., Faceting for amateur
Sten nr 1 51,30%
Sten nr 2 52,20%
Sten nr 3 53,50%
Sten nr 4 52,30%
Sten nr 5 50,00%
Sten nr 6 54,20%
Sten nr 7 49,30%
Sten nr 8 54,60%
Djupet
Omkretsen på stenen är i detta fall 100 % då ska djupet vara 71 % för kvarts.
Sten nr 1 54,00%
Sten nr 2 89,50%
Sten nr 3 95,80%
Sten nr 4 92,20%
Sten nr 5 69,40%
Sten nr 6 67,00%
Sten nr 7 90,00%
Sten nr 8 78,00%
Kronan
Om paviljongen räknas som 100 % ska storleken på kronan vara 47 %.
Sten nr 1 41,00%
Sten nr 2 62,50%
Sten nr 3 37,50%
Sten nr 4 44.00%
Sten nr 5 48,00%
Sten nr 6 36,60%
Sten nr 7 65,70%
Sten nr 8 50,00%
Symmetri
Jämför fasetterna med varandra och se huruvida rak eller sned helhet de ger stenen. Är bordet centrerat och ligger bordet parallellt med rondisten? Är rondisten jämntjock? Är fasetterna inte lika stora eller har de kanske till och med olika former? Det kan också vara så att sliparen
har lagt in extra fasetter som stör symmetrin. Symmetrin har inte så stor inverkan på hur briljant stenen blir.
FASETTSLIPNING IDAG
Dagens mer mekaniserade värld övergår allt mer av fasettslipning till maskinell slipning. I tex.
Israel slipar man till och med de flesta diamanter maskinellt. Den maskinella slipningen blir aldrig så exakt som en handslipning kan bli. I Antwerpen i Belgien slipas många större och dyrare diamanter klassiskt förhand. I länder som Thailand och Burma slipas många stenar av outbildade slipare som lägger in fasetter på måfå och rättar sig inte efter några ideal vinklar, för att få ut så mycket material som möjligt. I USA är fasettering för hand och samlande på ädelstenar en stor hobbysysselsättning.
De 8 bergkristallerna som ingår i detta projekt är slipade för hand med en Raytech Shaw.
Stenarna är först grovslipade med 360 diamantskiva. För att få finare ytor innan polering har jag använt både 600 och 1200 nubondskivor. Vid polering har jag använt cerium lapp.
Raytech shaw fasettmaskin
LJUSBRYTNING
Vad händer när ljuset når fasetterna?
Det är vikigt för en gemmolog att känna till ljusets brytning när den färdas genom en fasett.
Detta beror delvis på att man genom ett bytningsindex kan identifiera ädelstenar och den har stor betydelse för briljansen.
Den viktigaste optiska egenskapen hos ädelstenar är brytningsindexet. Brytningsindex är förhållandet av hastigheten hos ljuset i ett ämne jämfört med hastigheten av ljus i luft eller vakuum. För att räkna ut RI dvs. brytningsindexet använder man siffror där luft är utgångspunkt med basen 1,0. Har man RI högre än 1,0 blir den ömsesidigt jämförbart med hastigheten hos ljuset. Om en ädelsten har RI 2,0 tvingas ljuset färdas i halvtakt jämfört med
den hastighet den hade i luften. Ljus som går in i en ädelsten saktas alltså ned. Ljuset i luft går 1,54 gånger snabbare än ljuset i en bergkristall. Ju högre RI desto mer saktas ljuset ned.
Det mesta ljus som når stenen, även i en väldigt bra slipning, når aldrig tillbaka till ögat hos åskådaren.
Bergkristall (även andra kvartser) visar endast lite rörelsefrihet av ljuset men används ändå flitigt för att visa upp nya idéer och tekniker pga. att den är lätt att få tag på och kan vara klar och billig. De flesta stenar har en stor grad av rörelsefrihet och vad gäller ljusets beteende gör små förändringar liten skillnad. Istället får man tänka att det man lyckats göra med kvartser går att göra bättre med andra ädelstenar.10
BRYTNINGSINDEX
I transparenta ädelstenar kommer ljuset att saktas ned när densiteten förändras från luften till stenen, dvs. ljus som går från ett optiskt tätare material saktas ned och går ljuset från tätare till ett mindre tät kommer ljusets hastighet att öka. När man mäter bytningsindexen jämför man hastigheten i stenen jämfört med i luften.
Om en ädelsten har RI 2 är 2= 1/(1/2) och är detsamma som hälften av hastigheten i stenen som i luft.11
Ljusets hastighet är alltså snabbare i stenar med lägre RI.
Praktiskt går det inte att mäta hastigheten av ljus i ädelstenar. Vi mäter i stället hur ljuset bryts, dvs. refraktionen för att få fram RI. Ljus som inte kommer 90º in i stenen, kommer att brytas när den når stenens yta. Ljusbrytningens storlek beror på RI och vinkeln ljuset kommer in i.
Man brukar säga att de finns en påhittad linje normalen som ligger 90º till bordets yta. Ljus som går in i en sten kommer alltid att brytas mot normalen och ljus som lämnar stenen kommer att brytas från normalen. Det ljus som når ytan lodrätt bryts inte utan kommer att färdas ner i stenen. Den infallande strålen är ljus som når normalen med en vinkel som kallas infallande vinkel. Strålen kommer sedan att refrakteras från normalen med en vinkel som kalla refraktions vinkel.
10 Vargas Glenn & Martha., Faceting for amateur
11Helper M., The Behavior of Light in Minerals and Gems: Refraction, Reflection and the Critical Angle
Om ljuset träffar ytan i annan vinkel än i normalen kommer den att brytas från normalen eftersom stenen är optiskt tätare än luft.
Hur mycket ljus som bryts från normalen beror på brytningsindexet hos ädelstenen och vinkeln på strålen från normalen när den går in i stenen. Ju högre RI desto större är infallande vinkeln. Lägre RI har stenar med mindre infallande vinkel.
En ljusstråle färdas alltid rakt tills den når ett annat medium och bryts för att ta en ny riktning, även i den nya riktningen går strålen rakt.
Om infallande vinkeln förändras kommer också refrakterande vinkeln att förändras, men RI värdet blir desamma.
Refraktions vinkel måste alltid vara mindre än infallande vinkeln eftersom alla stenar har RI över 1.
När ljuset lämnar en ädelsten kan den göra det på olika sätt. Ljuset lämnar stenen eller reflekteras från normalen. Paviljongens fasetter agerar som spegel och reflekterar ljus upp till bordet och kronan och där igenom till våra ögon. På mindre briljanta stenar agerar inte paviljongens fasetter som speglar utan som fönster och släpper ut ljuset.
Vad avgör om ljus lämnar stenen och blir internt reflekterad eller passerar fasetterna?
1. Vinkeln som den har när den når fasetterna 2. RI hos ädelstenen
KRITISKA VINKELN
Ljusstrålar måste nå paviljongen med en viss vinkel för att reflekteras i stenen. Gränsen för vad en kvarts refrakterar och reflekterar ljus är mellan 41 och 46º. Vid 40,2º ligger kvartsens kritiska vinkel. Det finns som tidigare nämnt 2 olika varianter som räknas som idealt för paviljongen och 3 för kronan på slipvinklar som används som ideal för färgade stenar, beroende på vilken litteratur man läser, men de ligger alltid inom 41 till 46º. 12
12Vargas Glenn & Martha, Faceting for amateur
Har paviljongen 43º kan allt ljus som går in i stenen genom bordet, normalen eller 4º från normalen att totalt reflekterats. Kommer ljuset in från mitten av bordet så kan även allt ljus total reflekteras 15º från normalen.
Det är svårt att få total reflektion i kronan om ljuset går 90º mot bordet när kronfasetterna har vinklar över 40º. Därför finns det även fasetter med mycket lägre grader på kronan.
När ljuset når fasetterna med en så stor infallande vinkel att ljuset bryts och går längs med fasetterna, kallas vinkeln för kritiska vinkeln.
Om ljuset når en fasett med en lägre vinkel än kritiska vinkeln, kan ljuset försvinna ur stenen utan att reflekteras tillbaka i ädelstenen.
Ädelstenar med högt RI har lägre kritisk vinkel och ädelstenar med lågt RI har högre kritisk vinkel dvs. när RI ökar, minskar kritiska vinkeln.
Kvarts har lågt RI därför har den en hög kritisk vinkel vid 40,2º. Diamant har kritiska vinkeln 24,5º och kommer därför har större möjlighet att total reflektera ljus än vad bergkristallen har.
Alla ljusstrålar som lämnar fasetterna i denna vinkel till normalen refrakteras parallellt med fasetterna de mött.
Om ljusstrålarna på väg ut når en vinkel högre än den kritiska vinkeln reflekteras de internt.
Eftersom ädelstenar fångar upp ljus från olika fasetter med olika vinklar kommer de alltid att finnas en del ljus som bara försvinner utan att internt reflekteras.
Reflektionen är större ju längre bort från normalen infallande vinkeln är.
Ljusstrålar som når ytan med en vinkel mindre än 40,2º i kvartsen kommer bara färdas ut genom stenen. Kommer ljusstrålen med en högre infallande vinkel än 40,2º kommer den reflekteras inuti stenen.
Total reflektion brukar man säga när infallande ljus från ett optiskt tätare medium kommer i kontakt med ett optiskt tunnare medium, det reflekterade ljuset reflekteras tillbaka i samma medium.
Figur nr 113
Figuren nr 1 visar total reflektion dvs. när ljuset går ned i stenen genom normalen och sedan reflekteras två gånger inuti stenen innan den refrakteras ut (ur stenen) genom kronan. Alla ljusstrålar med en infallande vinkel högre än 40,2º kommer att reflekteras inom stenen.
Figur 214
13 Modifierad figur från Vargas Glenn & Martha, Faceting for amateur
14 Modifierad figur från Vargas Glenn & Martha, Faceting for amateur
Figuren nr 2 visar att när ljus når normalen snett med en lägre vinkel än kritiska vinkeln, kommer ljuset att refrakteras när det når stenens yta och sedan gå ned i paviljongen. Där träffar ljuset en vinkel lägre än 40,2º och refrakteras därför ut genom stenen i paviljongen.
Figur 315
Figur 416
Figur nr 3 och figur nr 4 visar vad som händer när ljuset når ytan i olika vinklar från luft till ädelsten och vad som händer när ljuset kommer inifrån stenen och är på väg ut.
15 Modifierad figur från Vargas Glenn & Martha., 2002., Faceting for amateur
16 Modifierad figur från Vargas Glenn & Martha., 2002., Faceting for amateur
DISPERSION
Ljuset som når stenen är vitljus. När detta ljus når en sten kan det delas upp i spektrats färger röd, orange, gul, grön, blå, violett.
Om man säger att briljansen är ett resultat av total reflektion brukar man säga att dispersion är resultatet av olika refrakterande spektra färger.
Paviljongen visar aldrig dispersion. Däremot är det paviljongens förtjänst att stenen visar dispersion. När ljuset reflekteras i paviljongen och går upp i kronan igen, bildas dispersion vid kronanfasetterna. Det blir aldrig dispersion från bordet, bara i fasetterna på sidan i kronan.
Ljus som kommer in i stenen med en infallande vinkel långt från normalen kan visa dispersion direkt utan att ljuset reflekterats från paviljongen.
RÅMATERIALET
Vid sjön Vassaijaure strax intill Riksgränsen ligger Rutströmselet. Där hittar du grönaktig glimmerskiffer med stora kvartsgångar i. I kvartsen finns ett hålrum där man kan hitta bergskristaller. Kristallerna kan antingen växa längs med hålrumsväggarna och då är de mjölkiga eller rakt utåt växande från hålrummen och då är klara. Det finns även mindre kvartsgångar som eventuellt kan innehålla fina kristaller. Den bergkristall jag har valt att fasettera kommer just från Rutströmselet och jag har själv hämtat hem kristallen därifrån. I stort sett allt material jag använt har kommit från samma stuff så att de färdiga stenarna ska få så liknande färg, klarhet, transparens, sprödhet och andra förutsättningar. De inneslutningar som förekommer i mina fasetterade stenar är gasbubblor. Bergkristall från Rutströmselet är dessutom känt för att visa högre grad briljans än vad bergkristall annars gör. Sten nr 2 kommer också från Rutströmselet men kommer från en annan kristall, som gav den en mer rökig färg än de andra.
BERGKRISTALL
Bergkristall är den kristallina färglösa kvartsen som uppkommer hydrotermalt med mineraler som granit, i granitpegmatiter, sandsten och kvartsiter.
Kristallsystem Trigonal med 6 sidiga prismor
Utseende Horisontal striering, avslutande romboedriska pyramider Kemisk sammansättning Kieseldioxid
Hårdhet 7
SG 2,65
Pleokroism Ingen
Glans Glas
RI 1,544-1,553
DB 0,009
Optiskt tecken Positiv
Dispersion 0,13
Polariskop Bull´s eye, (anisotrop uniaxial)
Färg Färglös
Inneslutningar 2-fas, läkta sprickor, turmalin, rutil
Spaltning Dålig/Ingen
Brott Musslig
Fyndplatser Värden över tex. Ruströmsselet, Brasilien och Madagaskar
Fluorescens Ingen
Absorption Ingen diagnostisk
Strekfärg Vit
Förklaringar
SG Specifik vikt
RI Brytningsindex
DB Dubbelbrytningens storlek
VAL AV SLIPFORM
Briljanten är en relativt enkel slipform. Formen har fått sitt namn av att den just återkastar mycket ljus och ger bra briljans. Briljantslipning består av 56 fasetter och ett bord. Fördelen med briljantslipning är att den samlar ljuset jämt och den ger en lägre karatförlust jämfört med många andra slipformer.
Paviljong
Huvudfasetter 8
Gördelfasetter 16
24 Krona
Huvudfasetter 8
Gördelfasetter 16
Stjärnfasetter 8
32
STENARNA
De 8 fasetterade bergkristallerna
För att få en mer rättvis bedömning kändes det viktigt att stenarna hade samma omkrets vilket gör att man lättare kan jämföra hur spetsiga eller platta de blev och hur det påverkar karatvikten. De blir också lättare att jämföra förhållandena mellan paviljong, krona och bord mellan de olika stenarna.
Målet var att alla stenar skulle vara strax över 7 mm i omkrets. Tyvärr pga. komplikationer vid fasetteringen blev 3 av stenarna strax under 7mm. Detta kommer inte ha någon betydelse för briljansen eller dispersionen.
Ritningarna jag har gjort för att visa slipvinklarna är i 100x förstoring.
Sten 1
Grader
Paviljong 33º
Krona 32º
Omkrets (mm) 7,2
Djup (mm) 3,9
Paviljong (mm) 2,4
Krona(mm) 1
Bordet (mm) 3,7
ct 0,99
Sten 2
Grader
Paviljong 43º
Krona 43,5º
Omkrets (mm) 6,7
Djup (mm) 6
Paviljong (mm) 3,2
Krona (mm) 2
Bordet (mm) 3,5
ct 1,245
Sten 3
Grader
Paviljong 43º
Krona 40.5º
Omkrets (mm) 7,1
Djup (mm) 6,8
Paviljong (mm) 4
Krona (mm) 1,5
Bordet (mm) 3,8
ct 1,395
Sten 4
Grader
Paviljong 48º
Krona 47º
Omkrets (mm) 6,5
Djup (mm) 6
Paviljong (mm) 3,6
Krona (mm) 1,6
Bordet (mm) 3,4
ct 1,1
Sten 5
Grader
Paviljong 43º
Krona 42º
Omkrets (mm) 7,2
Djup (mm) 5
Paviljong (mm) 3,1
Krona (mm) 1,5
Bordet (mm) 3,6
ct 1,235
Sten 6
Grader
Paviljong 40º
Krona 40º
Omkrets (mm) 7
Djup (mm) 4,7
Paviljong (mm) 3
Krona (mm) 1,1
Bordet (mm) 3,8
ct 1,075
Sten 7
Grader
Paviljong 45º
Krona 44º
Omkrets (mm) 7,1
Djup (mm) 6,4
Paviljong (mm) 3,5
Krona (mm) 2,3
Bordet (mm) 3,5
ct 1,49
Sten 8
Grader
Paviljong 39º
Krona 43º
Omkrets (mm) 6,4
Djup (mm) 5
Paviljong (mm) 3
Krona (mm) 1,5
Bordet (mm) 3,5
ct 0,845
UNDERSÖKNINGEN
Innan undersökningen påbörjades introduceras alla deltagarna i vad briljansen är och hur undersökningen skulle gå tillväga. Hänsyn togs till att alla undersökningar inte gjorts med dagsljusbelysning men alla som deltagit har använt samma belysning när de jämfört alla stenarna.
I min undersökning, undersökte jag hur urvalet såg skillnad på briljansen mellan mina olika stenar, hur mycket de upplevde att man kunde se igenom stenen, hur de upplevde skillnader i omkretsen mellan de olika stenarna och vilka de tyckte var bäst respektive sämst av stenarna.
Personerna besökte jag på deras egna hemmaplaner, i verkstäder och butiker.
Diagram från undersökningen
I diagrammen nedan är antalet styck utsatt, där 50 är det högst möjliga antal.
Könsfördelningen
I min undersökning deltog 50 personer var av 26st var kvinnor och 24st var män.
Sysselsättning
Gemmologer 5
Geologer 3
Guld/silversmed 13
Gemmolog studerande 11
Butiksbiträde smyckes affär/auktionshus 8
Övriga 10
Spridningen är jämn mellan de 4 sista stenarna medan sten nr 3 drar ifrån, där fler tyckte att den hade hög briljans jämfört med övriga. Sten nr 1, sten nr 2 och sten nr 4 fick några färre kryss på hög briljans än övriga.
Sten nr 1 och sten nr 2 tyckte flera hade låg briljans och bara 10 tyckte sten nr 3 hade låg briljans.
Stenen visar hög briljans
Sten 1; 18 Sten 2; 13
Sten 3; 33
Sten 4; 17 Sten 5; 24
Sten 6; 25 Sten 7; 26
Sten 8; 27
Stenen visar låg briljans
Sten 1; 27
Sten 2; 30
Sten 3; 10 Sten 4; 23
Sten 5; 16 Sten 6; 19
Sten 7; 15 Sten 8; 16
66 % ansåg att sten nr 1 hade ett fönster
Majoriteten tyckte att sten nr 2,3, 4 och 7 var slutna
Stenen har ett fönster
Sten 1; 33
Sten 2; 4 Sten 3; 5 Sten 4; 2
Sten 5; 7 Sten 6; 13
Sten 7; 2 Sten 8; 13
Stenen är delvis öppen
Sten 1; 15 Sten 2; 10
Sten 3; 10
Sten 4; 12
Sten 5; 21 Sten 6; 28
Sten 7; 16 Sten 8; 28
Stenen är sluten
Sten 1; 0
Sten 2; 35
Sten 3; 34
Sten 4; 36 Sten 5; 21
Sten 6; 7 Sten 7; 30
Sten 8; 8
Upplevelsen att någon sten såg större ut än övriga står mellan sten nr 1, 3, 5 och 7 med en viss högre marginal för sten nr 1.
80 % tyckte att sten nr 4 såg markant mindre ut än övriga och 78 % tyckte att sten nr 8 också såg markant mindre ut än övriga.
Stenen ser något större ut
Sten 1; 29
Sten 2; 2
Sten 3; 22 Sten 4; 0
Sten 5; 22 Sten 6; 10
Sten 7; 21
Sten 8; 0
Stenen ser något mindre ut
Sten 1; 1
Sten 2; 12 Sten 3; 1
Sten 4; 39 Sten 8; 40
Sten 7; 2 Sten 6; 2
Sten 5; 0
Sten nr 3 som fick flest kryss som bästa sten, vilket ändå bara är 28 %. Det visar att det var ut fördelat mellan de olika stenarna. Sten nr 1 tyckte ingen var den bästa stenen.
Sten nr 5 och sten nr 3 tyckte 28 % näst finaste sten.
Den bästa, finaste stenen
Sten 1; 0 Sten 2; 5
Sten 3; 14
Sten 4; 2 Sten 5; 7
Sten 6; 4 Sten 7; 9
Sten 8; 9
Den näst bästa, näst finaste stenen
Sten 1; 1
Sten 2; 7
Sten 3; 13
Sten 4; 5 Sten 5; 13
Sten 6; 2 Sten 7; 8 Sten 8; 1
Den tredje bästa, tredje finaste stenen
Sten 1; 1 Sten 2; 3
Sten 3; 4
Sten 4; 8
Sten 5; 8 Sten 6; 5
Sten 7; 10 Sten 8; 11
80 % tyckte att sten nr 1 var den sämsta stenen.
Spridningen är stor i resultatet av nästa sämsta sten. 22 % tyckte att sten nr 2 var näst sämst och 24 % tyckte att de var sten nr 6 som var näst sämst.
Den sämsta, fulaste stenen
Sten 1; 40 Sten 2; 4
Sten 4; 2 Sten 7; 0
Sten 8; 1
Sten 3; 1 Sten 5; 0 Sten 6; 2
Den näst sämsta, näst fulaste stenen
Sten 1; 2
Sten 2; 11
Sten 3; 3
Sten 4; 6 Sten 5; 6
Sten 6; 12 Sten 7; 4
Sten 8; 6
Den tredje sämsta, tredje fulaste stenen
Sten 1; 5
Sten 2; 6
Sten 3; 1
Sten 4; 7
Sten 5; 5 Sten 6; 8
Sten 7; 6 Sten 8; 12
28 % tyckte att sten nr 8 var tredje sämst.
Belysning
Dagsljuslampa 25
Lysrör 15
Dagsljus 5
Spotlight 2
Glödlampa 3
DISKUSSION
Många tyckte det var svårt att avgöra om stenen hade hög eller låg briljans. Några tyckte att alla stenarna såg väldigt lika ut och andra tyckte de såg väldigt olika ut.
Gemmologerna
Bara 1 av de 5 gemmologerna tyckte att det var sten nr 5 som var den bästa. En tyckte den var näst bäst och 2 tyckte den var tredje bäst. En av gemmologerna tog inte med sten nr 5 i rangordningen överhuvudtaget. Alla gemmologerna utom en valde att sätta sten nr 8 som en av de sämsta. I bedömningen av briljansen svarade gemmologerna helt olika från varandra.
Jag är förvånad att de inte var fler av gemmologerna som tyckte att sten nr 5 var bäst och att de tyckte så olika när de bedömde briljansen.
Guld/silversmed
Guldsmederna tittade mycket på hur proportionerna såg ut och jämförde de gärna med diamantens proportioner. I övrigt tyckte guldsmederna väldigt olika.
Gemmologstuderande
Det fanns inget mönster i hur de gemmologstuderande tyckte utan de fanns en stor spridning i både briljans bedömningen och rangordningen av stenarna.
Butiksbiträde
Många av butiksbiträdena hade fått gå kurser, där de hade fått titta lite på stenar.
Butiksbiträdena var de som hade mest lika åsikter. 4 butiksbiträde tyckte att nr 7 var den bästa stenen och 3 tyckte att sten nr 3 var bäst. 5 av 8 tyckte att sten nr 5 var näst bäst. Hur de uppfattade briljansen skilde sig markant.
Övriga deltagare
4 av 10 tyckte att sten nr 5 var en av de sämsta stenarna. 5 stycken tyckte att sten nr 8 var den bästa stenen.
Sten nr 1 och nr 4 är de stenar som ligger längst från de rätta vinklarna för paviljongen (43º), med paviljongerna för sten nr 1 32º och sten nr 4 48º dessa stenar är de som tillsammans med sten nr 2, de som flest tyckte hade låg briljans. Sten nr 2 kan tänkas att många ansåg ha låg briljans eftersom den hade en rökigare, mörkare färg.
Den sten som flest tyckte hade hög briljans var sten nr 3 som har rätt paviljong vinkel men där kronan är 1,5º lägre.
De stenar med lägre vinklar i paviljongen än 43º, sten nr 1, sten nr 6 och sten nr 8, är de som flest ansåg hade fönster. Många tyckte dessutom att sten nr 5, sten nr 6 och sten nr 8 var delvis öppna. Sten nr 4 som har högst vinklar av de 8, tyckte 72 % var sluten. Sten nr 3 tyckte 68 % var sluten, sten nr 2 tyckte 70 % var sluten och sten nr 7 tyckte 60 % var sluten.
Sten nr 5 och 1 har samma omkrets men 58 % tyckte sten nr 1 såg stor ut medan 44 % tyckte att sten nr 5 såg stor ut i jämförelse mot de övriga. 44 % tyckte även att sten nr 3 såg stor ut som har samma omkrets som sten nr 7, som 42 % tyckte såg stor ut. Marginalen av urvalet såg att sten nr 4 och 8 är mindre än övriga vilket de är i verkligheten också.
Eftersom dubbelt så många tyckte att sten nr 3 var bästa stenen jämfört med sten nr 5, kan de vara en fördel att minska vinklarna något i kronan. Sten nr 3 hade dessutom en inneslutning som flertalet upptäckte men ändå tyckte att just den var bäst.
28 % var får sten nr 3 och 5 som näst bästa sten. Sten nr 7 och 8 var också mycket populära.
Sten nr 8 fångade flertalets ögon direkt, antingen så tyckte man mycket om den eller inte alls.
80 % tyckte att sten nr 1 var den sämsta stenen. Nästa sämsta sten blev sten nr 2 och 6. Sten nr 2 kan återigen ha blivit bedömd pga. den något mörkare färgen. Att sten nr 6 rankas låg kan bero på att den är slipad i kritiska vinkeln. Som tredje sämsta ligger sten nr 8 som också ligger som tredje bäst.
Jag tror att det är väldigt individuellt hur vi ser på stenar. Även om en gemmolog ska kunna sätta procent på hur mycket ljus som kommer tillbaka, tror jag att många ser de olika. Vilken typ av vinklar i stenen man tycker bäst om tror jag också är individuellt. Många tyckte att sten nr 1 såg ut som glas eller att den såg billig ut medan två personer i undersökningen tyckte den var riktigt fin.
SLUTSATS
Enligt litteraturen är det viktigt att man slipar stenar i des utsedda vinklar, då visar den mest briljans. Enligt mitt urval på 50 personer i den undersökning jag har gjort kan de vara en fördel att minska vinklarna något i kronan om man behåller paviljongens vinklar. Stenen som är slipad med graderna 41,5 i kronan och 43 i paviljongen var nämligen populärast och fick mycket bättre resultat än sten nr 5 som var slipad i de utsedda vinklarna 42º i kronan och 43º i paviljongen.
Det framgår dock i undersökningen att de stenar som ligger utanför marginalen 41 till 46º var de som flest uppfattade hade låg briljans. Flertalet tyckte även att dessa var de sämre stenarna, men så var inte alltid fallet och vilken sten man tyckte bäst om var väldigt olika. Tycke och smak kan vara mer avgörande än briljansen.
De mindre briljanta stenarna med lägre slipvinklar har fönster eller små öppningar så ljuset går rakt igenom istället för att spegla sig upp. Det var också de med lägre slipvinklar som flertalet uppfattade större än övriga och de med högre slipvinklar uppfattades av en del vara mindre än övriga.
För att slipa med bäst vinklar bör man alltså slippa inom 41-46º medan mindre justringar inom dessa gradtal har en mindre betydelse för hur vi sedan upplever stenen.
REFERENSLISTA
Böcker
Vargas Glenn & Martha., 2002., Faceting for amateur.,4 upplagan. Kalifornien:Desert Printin Co. Palm Desert. 333s.
Gem-A 2003., Diploma pärm. London
Newman Renée ., 2005., Diamond Handbook., Los Angeles: International Jewelry Publications. 176 s.
Newman Renée ., 2005., Diamond Ring Buying Guide., 6 upplagan. Los Angeles:
International Jewelry Publications. 151 s.
Wykott Gerald L., 1985., The Techniques of Master Faceting., Washington D.C.: Adams Publishers.
Internet
Helper M., The Behavior of Light in Minerals and Gems: Refraction, Reflection and the Critical Angle., Geo. 347k, 2008-04-11.,
www.geo.utexas.edu/courses/347k/redesign/PDF_Handouts/347.refrt.pdf
All about gemstones., 2008-04-11., Gemstone Refraction Index/ Optical Effects in Gems., Uppdaterad mars 2008., www.allaboutgemstones.com/gemstones_refractive_index.html Asia gems., 2008-05-05., Cut and proportions., http://www.asia-gems.com/gem-
basics/brilliancenew.php
All about gemstones., 2008-04-11., Gem Cutting/& The History of Faceting Gemstones., http://www.khulsey.com/jewellery/history_facetted-gem-cutting.html
BILAGOR
SLIP SCHEMA
Maria Hansson FGA
O0015K examensarbete i geovetenskap Ädelstensteknik
Vt08 Lannavaara
Enkätundersökning
Hur stor betydelse för briljansen har vinklarna i en slipad bergkristall?
Denna undersökning går ut på att titta på 8 slipade bergkristaller alla med olika slipvinklar.
Sedan jämför man dem under ljus för att se hur mycket ljus som kommer tillbaka och uppfattas av våra ögon. Eftersom många inte är vana vid benämningar så som briljans
kommer här först en förklaring på ord som kan vara kluriga.
Slipvinklar = om man ändrar grad inställningarna när man slipar blir stenarna olika platta eller spetsiga beroende på om man ökar eller minskar graderna.
Briljans = När du tittar på en sten från ovan hur mycket ljus ser du. Briljansen är alltså hur ljus en sten uppfattas när ljuset nått den och ljuset reflekteras både från fasetterna på överdelen (kronan) och från underdelens (paviljongen) fasetter.
Dispersion = När ljuset når fasetterna kan det vita ljuset delas upp i dess färger från det synliga spektrat lila, blått, grönt, orange, gult och rött. Olika våglängder kommer att brytas i olika vinklar och vi ser olika färger när vi vänder och vrider på stenen. Detta kallas även för ”eld”
Fönster = Om du håller en ädelsten framför en text och du kan se bokstäverna igenom stenen då har stenen ett fönster.
Ange vilken typ av belysning som används här: _____________________
Enkätundersökning
Är du…
Man
Kvinna
Är du …
Gemmolog
Geolog
Guld/silversmed
Gemmolog studerande
Butiksbiträde smyckesaffär eller auktionshus
Inget av ovanstående
Titta på stenarna från ovan, en i taget
Sten 1
Sten 2
Sten 3
Sten 4
Sten 5
Sten 6
Sten 7
Sten 8
Stenen hög briljans
Stenen låg briljans
Det finns ett fönster dvs. ser du igenom stenen
Stenen är något öppen,
Stenen är sluten, du ser inte igenom den
Titta nu på alla stenar samtidigt
Sten 1
Sten 2
Sten 3
Sten 4
Sten 5
Sten 6
Sten 7
Sten 8 Ser någon/några stenar större ut än övriga Ser någon/några stenar mindre ut än övriga
Rangordna de 3 bästa (finaste) stenarna 1.
2.
3.
Rangordna de 3 sämsta (fulaste) stenarna 1.
2.
3.
Ja Nej
Tror du att vinklarna har betydelse när man slipar ädelstenar?
Om Ja, Varför?
Om nej, Varför?
MINA OBSERVATIONER
Innan enkätundersökningen utfördes, tittade jag själv på stenarna för att jag sedan inte skulle påverkas av enkätundervisningen resultat. Jag försökte bortse från att jag visste vinklarna och blandade stenarna för att inte påverkas av vad litteraturen säger.
Så här tyckte jag.
Sten nr 1
Den första stenen har mycket låga vinklar och är därför väldigt platt vilket gör att den har ett tydligt fönster som gör att man ser helt igenom stenen. Stenen visar också väldigt låg dispersion. Stenen visar medel till låg briljans men det mesta ljuset går igenom stenen och ut redan vid första mötet med paviljongen. Den ser nästan ut att vara en glasbit. Stenens vinklar ligger utanför de rekommenderade 41- 46º
Sten nr 2
Den andra stenen anser jag ser mörk ut, visar låg till medel briljans, men är helt sluten.
Dispersionen i stenen är hög. Denna sten har en mer rökig färg än de andra för att den kommer från ett annat råmaterial men är också från Rutströmsselet. Stenens vinklar ligger inom de rekommenderade 41- 46º
Sten nr 3
Sten nr tre visar medel briljans och även medel till hög dispersion. Stenen är sluten, men de finns en ljus gas inneslutning som stör lite i ena kanten. Stenens vinklar ligger inom de rekommenderade 41- 46º
Sten nr 4
Den fjärde stenen är slipad i väldigt höga vinklar, visar medel till låg briljans och medel till hög dispersion. Spetsen syns från ovan. Stenens vinklar ligger utanför de rekommenderade 41- 46º
Sten nr 5
Stenen visar hög briljans och hög dispersion men är något öppen. Stenen har de rekommenderade vinklarna.
Sten nr 6
Sten nr sex är inte helt stängd och visar medel till låg dispersion och medel briljans. Både stenens paviljong och krona är slipade i den kritiska vinkeln för bergkristall.
Sten nr 7
Den sjunde stenen är helt stängd och visar medel briljans. Stenen visar hög dispersion.
Stenens vinklar ligger inom de rekommenderade 41- 46º.
Sten nr 8
Sten nr 8 visar medel till hög dispersion och medel briljans. Stenen är inte helt stängd man ser igenom den. Stenen är slipad i topasens slipvinklar vilket inte är inom de rekommenderade för bergkristallens paviljong men kronan ligger inom det rekommenderade slipvinklarna..
Om jag skulle rangordna stenarna De 3 bästa
• Sten nr 5
• Sten nr 3
• Sten nr 8 De 3 sämsta
• Sten nr 1
• Sten nr 6
• Sten nr 4
