Undersökningens relevans

Något som jag funnit mycket intressant är att man kan få fram väldigt mycket information från en intervju som vid första anblicken kanske kan te sig banal. Det är inte i första hand de stora dragen som i sig besvarar forskningsfrågorna på ett ganska förutsägbart sätt som jag har funnit mest

uppseendeväckande eller intressanta, utan snarare de uppfattningar jag har stött på i maskorna i den metodologiska väven, så som respondenters missuppfattning av vissa frågor under intervjuernas gång eller den oväntade skillnaden i uppfattningen av begreppet språkanvändning.

Jag skulle kunna rekommendera att använda fenomenografisk metod för kommande lärarstudenter som ska skriva examensarbete. Så vitt jag vet har det inte ägt rum några fenomenografiska

undersökningar med spanskundervisning som inriktning än.

För min egen del har omständigheterna kring intervjun, att man har suttit ner med elever och samtalat inneburit att jag styrkts i min uppfattning kring kommunikationens potential i undervisning och kunskapsvidgande syfte. Intervjun är ett instrument man måste lära sig att bemästra eller ett hantverk som kräver övning för att ge perfektion.

I och med att syftet för undersökningen är beskrivande; det handlar om att undersöka hur elevernas uppfattningar ser ut, så är den största förtjänsten med denna undersökning just att den benar ut fler problem och ger upphov till fler frågor än den besvarar. I och med de mångtydiga tolkningarna av intervjuerna skulle denna undersöknings resultat kunna ge upphov till ytterligare undersökningar som även skulle kunna ha någon annan metodologisk eller teoretisk vinkling för att t.ex. besvara frågor om samband eller orsaker.

Resultaten jag presenterat här ovan ger även upphov till många tankar som skulle kunna leda till vidare forskning med hjälp av den fenomenografiska ansatsen. Framför allt skulle man kunna genomföra studier om spanskundervisningen med mer tydligt avgränsade syften, t.ex. genom att undersöka elevers uppfattning av grammatiska särdrag i spanskan, till exempel personböjningen av verb som bland annat respondent 1, 3 och 6 berörde.

Vidare skulle man kunna fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av spanskan ytterligare genom att utföra en studie där man testar små exempel på t.ex. svåra grammatiska konstruktioner på elever för att urskilja olika uppfattningar i ansatsen till inlärning och jämför deras uppfattningar av fenomenen före och efter. Jämför med Uljens kapitel om inlärning som förändring av uppfattningar (s.77 ff). Man skulle dessutom kunna koppla resultat av kortare språkliga experiment till

Referenser

Källor:

Intervjuer i Uppsala utförda mellan den 18 oktober och den 10 november 2011. Respondent1 – 2011-11-10 Respondent 2 – 2011-10-25 Respondent 3 – 2011-10-18 Respondent 4 – 2011-10-25 Respondent 5 – 2011-11-10 Respondent 6 – 2011-10-27 Respondent 7 – 2011-10-26

Litteratur:

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.

Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys – exemplet Fenomenografi. Lund, Studentlitteratur. Marton, Ference och Shirley Booth. (2000). Om lärande. Lund, Studentlitteratur

Piaget, Jean. (1972). Psykologi och undervisning. Stockholm, Aldus/Bonnier. Översättare: Carl G Liungman. Originalets titel: Psychologie et Pédagogie

Avhandlingar, rapporter och artiklar:

Arvidsson, Sophie & Susanna Lessné. (2011.) Språkelevers uppfattningar av den egna

målspråksanvändningen

inom engelsk- respektive franskundervisningen. Halmstad, sektionen för lärarutbildning vid

Högskolan i Halmstad. Examensarbete. Tillgänglig på internet: < http://urn.kb.se/resolve? urn=urn:nbn:se:hh:diva-14439> [2011-12-31]

de Brito Forsgren, Iracelia. (2010). Lärarens betydelse som motivationsverktyg inom

språkundervisning - En kvalitativ studie om motivationsarbete med elever i gymnasieskolan. Luleå,

Institutionen för konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. C-uppsats. Tillgänglig på internet: <

http://pure.ltu.se/portal/sv/studentthesis/lararens-betydelse-som-motivationsverktyg-inom-spraakundervisning(41026f7f-cb3b-4dc7-a697-3c34a863a292).html > [2011-12-31]

Kroksmark, Tomas. (1987). Fenomenografisk didaktik. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitet.A

Lindqvist, Roger. (2007). ”Hen i stället för han eller hon”, Dagens nyheters nätupplaga, 14 december. Tillgänglig på Internet: < http://www.dn.se/kultur-noje/hen-i-stallet-for-han-eller-hon> [2011-12-31]

Pramling, Inger. (1983). The childs conception of learning. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitet.

Skolinspektionen. (2010). Rapport 2010:6 – Moderna språk. Stockholm, Diarienummer 40-2009:1853, Skolinspektionen. Tillgänglig på internet:

< http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/moderna-sprak/webb-slutrapport-moderna-sprak.pdf > [2011-12-01]

Skolverket (2011) Ämnesplan – Moderna språk. Ämnesplaner för gymnasieskolan. Tillgänglig på internet:

<http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_kurse

Svensson, Lennart (1976) Study skill and Learning. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitet.

Säljö, Roger (1982) Learning and understanding. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällssvetenskaplig

forskning. Tillgänglig på internet:

<http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_20 02.pdf > [2011-12-13]

Appendix I – Intervjuguide för pilotintervjun 2011-10-18

Varför valde du spanska steg tre? Vilket betyg siktar du på?

Vilken är den bästa metoden för att lära sig spanska?

Hur kan det vara när man inte förstår något i spanskan? Vad gör att man inte förstår? När man väl förstår något man inte tidigare förstått? Vad är det som gör att man förstår? Hur är det när man inte förstår? Beskriv en sådan situation.

Vad har du tänkt använda spanskan till efter studierna?

Finns det någon mindre lyckad metod för att lärar sig spanska anser du? Vad är meritpoäng?

Hur är det när man förstår? Beskriv en sådan situation. Vad finns det för olika användningar av spanska språket? I vilka situationer kan man använda spanska?

Hur ser du på dina egna spanskkunskaper ca. 10 år efter att du avslutat dina studier? Hur lär du dig spanska bäst?

Appendix II – Intervjuguide fr.o.m. 2011-10-25

Varför valde du spanska i grundskolan? Varför valde du spanska steg tre? Vilket betyg siktar du på?

Vilken är den bästa metoden för att lära sig spanska? När har du använt spanska?

Vad får man för lite av i skolans spanskundervisning? Vad får man för mycket av i skolans spanskundervisning?

Beskriv en situation där du har förstått något du tidigare inte har förstått. Beskriv ett minne när du inte förstod något moment i spanskan.

Vad finns det för olika användningar av spanska språket? I vilka situationer kan man använda spanska?

Hur ser du på dina spanskkunskaper om ca. 10 år? Hur lär du dig spanska bäst?