Undersökningens resultat

Denna studie har syftat till att beskriva den förväntade effekten som införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden. För att kunna besvara detta syfte inleds kapitlet med en kort presentation av undersökningens resultat utifrån de problemfrågor som inledningsvis ställdes.

▪ Vilka aspekter i det nya regelverket kan komma att få en påverkan på konkurrensen på den svenska bankmarknaden?

Trots att avsikten med Basel II är att det ska vara ett konkurrensneutralt regelverk öppnar möjligheten att använda sig av olika metoder inom ramarna för regelverket också upp för att detta kan leda till effekter som påverkar konkurrensen på marknaden.

Den aspekt i regelverket som kan komma att få störst påverkan på konkurrensen är det faktum att bankerna tillåts använda olika metoder för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker, vilket öppnar för en mer riskdifferentierad prissättning på marknaden. Möjligheten att göra detta på ett effektivt sätt är störst för de banker som valt att använda sig av interna riskklassificeringsmetoder för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker. Den metod en bank väljer kommer i ett vidare perspektiv att påverka dess beteende och möjligheter att konkurrera effektivt på marknaden.

Om alla banker skulle ha samma förutsättningar, att utifrån sin egen strategi och verksamhet, välja vilken av dessa metoder de ville använda skulle denna aspekt vara mindre viktig. Den andra aspekt som kan komma att få betydelse för konkurrensen är dock de kostnader som en implementering och tillämpning av regelverket medför. Dessa kan slå hårt mot mindre aktörer på marknaden som inte har tillräckliga volymer för att bära upp dessa kostnader. Kostnaderna kan också fungera som ytterligare inträdeshinder på marknaden. Denna aspekt påverkar således marknadsstrukturen på sikt. Marknadsstrukturen och bankers beteende kommer också att påverkas av varandra.

Figur 13: Konkurrenspåverkande aspekter i Basel II

▪ Vilken påverkan har regelverket på nischbankernas förmåga att konkurrera på ett effektivt sätt och påverkas olika banker på skilda sätt?

Studiens resultat har visat på att det är svårt att säga något generellt om nischbankernas förmåga att konkurrera på ett effektivt sätt efter införandet av Basel II, då denna är beroende av en rad olika särdrag hos nischbankerna i form av befintliga konkurrensstrategier, kreditportföljer, vilka och hur många affärsområden bankerna verkar inom samt deras storlek och ägande.

Konkurrensstrategi: De nischbanker som har mest att vinna eller förlora på införandet av Basel II är de som idag konkurrerar med pris, på grund av de effekter regelverket förväntas ha på pris- sättningen och dennas påverkan på kundernas beteende. Banker som riktar sig till en bred kundgrupp måste också ha förutsättningar för att kunna tillämpa differentierad prissättning och inte erbjuda samma pris till alla. De riskerar annars att tappa alla bra kunder.

Kreditportfölj: De nischbanker som redan idag riktar sig mot kunder med högre risk kan kapitaltäckningsmässigt tjäna på att tillämpa schablonmetoden. För de banker som konkurrerar om lågriskkunder blir det generellt sett mer kritiskt att använda IRK-metoderna.

Affärsområden: Nischbanker som endast verkar inom affärsområden som inte innefattar kreditgivning kommer inte att påverkas nämnvärt av att olika riskberäkningsmetoder används på marknaden. För nischbanker som allt mer går mot att vara fullsortimentsbanker och då verkar inom flera affärsområden, kan beslutet om vilka metoder som ska användas bli mest kritiskt och också viktigast. För en mycket nischad verksamhet inom ett område som innefattar kreditgivning till kunder med låg risk behöver IRK-metoderna varken vara speciellt dyra att implementera eller underhålla, om än nödvändiga.

Storlek: För små nischbanker är det i princip omöjligt att klara av de kostnader som mer avancerade system kräver. Även om banken väljer de enklaste metoderna för riskberäkningar tillkommer ändå kostnader som banken inte tidigare haft, då främst av administrativ art. Detta är också det viktigaste särdraget ur ett konkurrensperspektiv.

Ägarstruktur: Nischbanker som är publika aktiebolag har ett större avkastningskrav på det egna kapitalet och därmed mest att förlora på att inte använda IRK-metoder inom ramen för regelverket. Ingår banken i en koncern där andra banker ingår kan den oavsett övriga aspekter bli mer eller mindre tvingad att använda än den ena eller den andra metoden för att samma metoder ska användas inom hela koncernen. De banker som är ekonomiska föreningar påverkas mycket lite av det minskade kapitalkrav som en IRK-metod innebär.

▪ Vilken betydelse kan valet av beräkningsmetoder inom ramen för Basel II få för bankers möjlighet att konkurrera inom skilda kundsegment och affärsområden?

Metoderna för beräkning av kapitalkravet för kreditrisker är det som främst förväntas påverka konkurrensen på bankmarknaden. Därför är det bankers förmåga att kunna verka inom affärs- områden som omfattar kreditgivning till olika typer av kundsegment som kommer att beröras av den möjlighet som finns för dem att tillämpa olika beräkningsmetoder för just kreditrisker.

Figur 14: För-, och nackdelar med olika beräkningsmetoder inom kreditgivning till olika kundsegment

För nischbanker som vill konkurrera med pris om lågriskkunder inom kreditgivning kommer en tillämpning av IRK-metoder mer eller mindre att vara en nödvändighet. Att verka på bolåne- marknaden kommer i stort sett att vara omöjligt utan en sådan metod om bankerna inte väljer att förmedla lån från ett annat institut som tillämpar en sådan metod. Annars måste banker som tillämpar schablonmetoden ha egna interna metoder som gör det möjligt att ändå sätta riskdifferentierade priser samt inte påverkas nämnvärt av att tvingas hålla ett högre kapital.

Nischbanker som väljer att använda sig av schablonmetoden kommer att ha ökade möjligheter att positionera sig utifrån risk och då vända sig allt mer till de kunder som innebär högre risker. Här kommer en fördel till och med att finnas gentemot de företag som tillämpar IRK-metoder då kapitalkravet för högriskkunderna i denna metod bli högre än för samma kunder inom ramen för schablonmetoden. Dock kommer IRK-banker ha bättre förutsättningar att prissätta korrekt för dessa krediter, vilket gör dessa aktörer mer stabila. Dessa banker kommer dock att behöva få större volym i lågriskkrediterna för att kompensera för sjunkande marginaler.

▪ Hur förväntas Basel II påverka utseendet på den svenska bankmarknaden och vilken roll kommer nischbankerna att spela på denna marknad?

Basel II kommer med största sannolikhet att innebära ännu ett inträdeshinder på den svenska bankmarknaden och med största sannolikhet kommer antalet aktörer på denna i framtiden att minska. Dock kan redan befintliga aktörer komma att verka inom fler affärsområden om än inte

inom alla kundsegment, och svårigheter för nya aktörer att konkurrera om kunder med låg risk öppnar upp marknaden för utlåningsbolag som riktar sig till kunder med högre risk.

Den marginalpress som regelverket förväntas leda till inom de områden som kan tänkas göra den svenska marknaden intressant för utländska aktörer torde, sammantaget med marknadens ringa storlek, innebära att regelverket i sig inte innebär att många av dessa aktörer kommer att ta sig in på marknaden, trots att detta förenklats i och med regelverksharmoniseringen. Nischade banker som verkar inom intressanta områden och som har svårighet att bära de högre kostnader regelverket innebär löper här en större risk att bli uppköpta.

Med största sannolikhet kommer storleksförhållandena mellan befintliga aktörer att utjämnas, även om antalet aktörer minskar. För att detta ska ske måste dock många av de nischbanker som idag verkar på marknaden tydligare nischa sig inom ett område för att få volym inom detta. Att vara en nischbank i ordets rätta bemärkelse kan således komma att bli viktigare och vanligare i framtiden. Riktigt små banker kommer att få det svårt att överleva på den svenska marknaden.