Undersökningens tillförlitlighet

Uppfyller min studie reliabilitets- och validitetskraven? Definitionen på begreppet reliabilitet är enligt (Stukat 2005) hur stor tillförlitligheten är hos mätinstrumentet och med vilken säkerhet och noggrannhet mätinstrumentet mäter det man avser mäta. Reliabiliteten anses inte vara lika hög vid användandet av kvalitativa metoder som vid kvantitativa metoder. De kvantitativa studierna går att mäta statistiskt med värden för olika variabler som ger hög reliabiliteten.

Kritik som riktats mot intervjuforsknings tillförlitlighet är att den på grund av

subjektivitet och personberoende kan ge låg tillförlitlighet. Det har också stor betydelse hur mätningarna utförts och hur stor noggrannhet bearbetningen är av informationen. Ett sätt att öka reliabiliteten i den kvalitativa forskningsintervjun är att kontrollera fakta som erhållits med olika metoder, triangulering (Ely,1993) s 108).

Hög reliabilitet har vi om olika och oberoende mätningar av ett och samma fenomen ger samma eller ungefärligen samma resultat (Kvale 1997). En viktig faktor för att

kontrollera reliabiliteten är att ställa ledande frågor för at pröva tillförlitligheten i intervjupersonens svar och verifiera intervjuarens tolkningar. Enligt Kvale (1997 s 146) behöver inte ledande frågor minska tillförlitligheten utan kan förstärka den.

I min undersökning har jag under intervjun försökt verifiera min tolkning av informanternas svar för att öka tillförlitligheten.

Det som även ökar reliabiliteten vid kvalitativa intervjuer är om det är samma person som utför intervjuerna och om intervjuaren är uppmärksam på den intervjuades

kroppsspråk och tonfall. Det är också viktigt att inleda intervjun med öppna frågor som ger informanterna möjlighet att vara spontana och att intervjuaren inte försöker påverka eller styra samtalet i en viss riktning.

Definitionen av validitet är hur bra mätinstrumentet mäter den frågeställning man avser att mäta. Undersökningens resultat kan påverkas av flera faktorer. Hur ärliga är

informanterna? Vill de ge svar som de tror sig förväntas av dem, att vara till lags eller de kanske inte erkänna sina brister (Stukát, 2005). Andra faktorer som kan minska validiteten kan vara den som utför undersökningen till exempel hur intervjuguiden är konstruerad. Det är viktigt att kritiskt granska sina frågor tillsammans med någon annan för att se om frågorna uppfyller sitt syfte, vilket jag har gjort.

Som framgår av kapitel 6, sidan 28 har jag i mitt arbete använt provintervjuer för att se om innehållet var relevant och om frågeguiden täckte frågeställningarna.

Dagligen arbetar jag med elever i eller med matematiksvårigheter vilket ger mig god kunskap och förståelse kring problematiken. Innan intervjutillfället blev informanterna informerade om syftet med studien och hade då möjlighet att bestämma om sin

medverkan enligt kapitel 6, sidan 28.

Kan resultatet generaliseras för den undersökta gruppen?

I Kvale (1997), definieras den kvalitativa fallstudiens generaliserbarhet enligt

följande.”Den kvalitativa fallstudien karakteriseras av att forskaren, på platsen lägger ner avsevärd tid på att personligen träda i kontakt med de verksamheter och operationer som hör till fallet, att han reflekterar och reviderar innebörder av vad som sker”.

Stukát (2005 s 63) menar att i intervjuundersökningar är avsikten att tränga djupare in i varje persons tänkande eller uppfattning och att antalet intervjupersoner då kan vara lägre. En kvalitativ analys av djupintervjuer, halvstrukturerade intervjuer, är mycket mödosam och tidskrävande och tanken med intervjuerna är att försöka finna okända mönster och sätt att tänka. Något antal personer för en kvalitativ studie är svår att ange. Min bedömning är att för att få en rimlig arbetsinsatts i relation till uppsatsens

omfattning har jag valt att intervjua åtta elever.

En nackdel med kvalitativ intervju är svårigheten att generalisera. Den kritiseras för att vara subjektiv och att det beror på vem som gör tolkningen. Med god erfarenhet kring

Urvalet är representativt för min studie då alla elever har det gemensamma att de inte har lyckats nå upp till ett godkänt betyg i ämnet matematik. Eleverna kommer från kommunens fyra gymnasieskolor med inriktning mot både studie- och

yrkesförberedande program. Intervjuerna genomfördes i elevernas egen trygga miljö och det kommer tidsmässigt att finnas gott om utrymme för att minska stress. Efter att intervjun var slut fick intervjupersonerna möjlighet att avlyssna intervjun med endast två visade intresse. Mitt urval har gjorts på bästa sätt för att tillgodose krav på

tillförlitlighet och generaliserbarhet trots det låga antalet intervjuade som skulle kunna begränsa generaliserbarheten.

5.9 Etik

Jag avsåg att ta utgångspunkt i de forskningsetiska principer som har getts ut av Vetenskapsrådet, (ISBN:91-7307-008-4).

Det grundläggande individskyddskravet konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav, nämligen informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag upplyste varje deltagare om att det var frivilligt att medverka och att de hade rätt att avbryta intervjun. De fick också veta uppsatsens syfte.

Samtycke till elevintervjuer inhämtades från rektor och målsman till elever som var omyndiga. Intervjuerna behandlades anonymt, eftersom viss känslig information kunde framkomma. Vidare kommer insamlat material inte att användas till annat ändamål än till uppsatsen. Materialet förstörs efter att uppsatsen är avslutad.

Informationen innehöll också hur uppgifterna kommer att behandlas, vad som kommer att hända med svaren, när uppsatsen ska vara klar och var man kan få tag på den.

6 Resultat

I följande kapitel redovisas resultatet från intervjuerna och i kapitel 7 analyseras resultaten. Resultaten kommer att presenteras i samma ordning som undersökningens frågeställningar. Jag har kategoriserat elevernas beskrivningar av sina upplevelser. I inledningen ges en kort beskrivning av intervjudeltagarna och här kommer jag också att motivera varför jag har valt att använda skriftspråk i citaten som finns i undersökningen.