Vilka är inklusionskriterierna? Tydlig? Ja/Nej Vilka är exklusionskriterierna? Tydlig? Ja/Nej Vilken urvalsmetod användes?
( ) Randomiserat urval
( ) Obundet slumpmässigt urval ( ) Kvoturval
( ) Klusterurval ( ) Konsekutivt urval ( ) Urvalet är ej beskrivet
Är undersökningsgruppen representativ? Ja/Nej Var genomfördes undersökningen?
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
C. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes? Var reliabiliteten beräknad? Ja/Nej Var validiteten diskuterad? Ja/Nej
D. Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja/Nej Om nej, vilka skillnader fanns?
Hur stort var bortfallet?
Fanns en bortfallsanalys? Ja/Nej
Var den statistiska analysen lämplig? Ja/Nej
29 Om nej, varför inte?
Vilka var huvudresultaten? Ansågs korrekta? Ja/Nej Erhölls signifikanta skillnader? Ja/Nej
Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren? Instämmer du? Ja/Nej
E. Värdering
Kan resultaten generaliseras till den population som undersöks? Ja/Nej Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja/Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja/Nej Motivera varför eller varför inte!
*kursivt är de frågor som är reviderade. Fetlagda frågor är de som använts för poängsättning.
TOTAL JA/NEJ: 13
0-5 = Låg kvalitet 6-10 = Medel kvalitet 11-13 = Hög kvalitet
30 Tabell 2: Översikt av granskad litteratur
Författare, Land, År
Syfte Design och Metod Undersökningsgrupp Resultat Kvalitet
Abdel-Kader et
- Daytime insomnia symptom scale (DISS) med Ecological momentary assessment (EMA) som verktyg/metod.
55 patienter mellan 18-90 år med ESKD, kronisk HD-behandling Bortfall:
22 (28,5%)
Signifikant variabilitet i 13 av 19 DISS-symtom, exempelvis fatigue, sömnighet och utmattning under dagens gång och från dag till dag.
Symtombördan var större på dialysdagar och kvällar. Fatigue, sömnighet och utmattning var starkt interkorrelerade och denna
271 patienter med ESRD som mottar kronisk HD-behandling Bortfall:
Ej redovisat
Prevalens av PDF var 60,5% totalt;
22,1% med måttlig PDF och 38,4%
med svår PDF. Patienter med PDF hade en signifikant längre Time of recovery after hemodialysis (TIRD) än patienter utan PDF. Patienter med PDF var äldre och hade ett lägre ADL-poäng. PDF var svagt negativt korrelerat med ultrafiltrerings- hastigheten.
PDF var inte associerat med någon laboratorisk parameter (Hb, Kalcium, fosfor, PTH, vitamin D, albumin, Kt/V)
Medel (10/13)
31
- Fatigue-dagbok med en Likertskala (0-10)
- Italienska versionen av Beck Depression Inventory-II (BDI-II) - Fatigue Severity Scale (FSS)
51 patienter Externt bortfall:
6 patienter nekade till deltagande, 6 patienter slutförde inte studien av diverse orsaker
Fatigue ökar signifikant under HD-behandling, men endast hos
låggrads-depressiva patienter enligt BDI-II. Höggradigt depressiva patienter upplever högre grad av fatigue före HD-behandling och en icke-signifikant ökning efteråt.
Patienter upplever en högre grad fatigue i sjukhusmiljön precis före dialys än i andra miljöer som inte är associerade med HD, vilket stämmer överens med ett klassiskt
konditionerat svar. Dessutom fann författarna att trötthet efter dialys inte korrelerade med
- The Work and Social Adjustment Scale (WSAS)
- The Brief Illness Perception Questionnaire (BIPQ)
- The Cognitive and Behavioural Responses to Symptoms Questionnaire (CBSQ)
- The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)
174 patienter Bortfall:
115 exkluderade patienter, 94 som nekat deltagande
Grad av fatigue korrelerar starkt med fatiguerelaterad nedsättning.
Faktorer med en signifikant korrelation till fatigue: vit etnicitet, BMI, Charlson comorbidity score och träningsstatus, ångest, negativa uppfattningar av fatigue och alla kognitiva och beteendemässiga svar på fatigue bl.a. Vit etnicitet
korrelerade med fatigue-grad men inte med fatigue-relaterad
funktionsnedsättning. Lägre fatigue-grad var relaterat till träning.
Demografiska och kliniska faktorer
Hög (13/13)
32
sjukdomsfaktorer stod för 20% av varians i fatigue. I
ett andra block tillsattes psykisk nöd (HAD-poäng), sjukdoms-
uppfattningar, kognitiva och beteendemässiga svar på
fatiguesymptom, vilket förbättrade modellen signifikant och förklarade 56,4% av variationen i fatigue.
Jhamb et al.
Prospektiv studie, (2,84 ± 1,84 år) Datainsamlingsmetod:
- SF-36 vitality scale
- Index of coexistent diseases (ICED)
1 846 patienter med HD behandling.
Bortfall ej redovisat.
Högre “Index of coexistent diseases (ICED)”, diabetes, icke-afro- amerikansk ras, lägre serum
albumin, användning av medicin för sömn och sömnkvalitet var
signifikant associerad med mer fatigue. I longitudinella analyser var äldre ålder, dialys under längre period, högre ICED-poäng och användning av medicin för sömn.
mer benägna till fatigue.
- Fatigue Severity Scale (FSS)
- Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS)
73 patienter Bortfall:
9 patienter exkluderades
Statistiska analyser visade en signifikant relation i negativ riktning mellan allvarlighetsgrad av fatigue och stöd från familj, vänner, speciella personer och stöd överlag.
Kvinnliga patienter upplevde mer fatigue än de manliga patienterna.
Patienter med den kortaste behandlingstiden (6-18 månader) upplevde en högre grad av fatigue än patienter som haft en längre
Medel*
(11/13)
33 behandlingstid. Utbildningsnivå spelade också roll. De patienter som endast avslutat grundskolan (från 7-12 års ålder) skattade sin fatigue högre än andra grupper.
- Depression Anxiety Stress Scale (DASS) 21.
103 patienter med HD behandling deltog.
Bortfall ej redovisat.
Det var ett signifikant samband mellan behandlingens längd och fatiguenivån. Patienterna som fått behandling över 2 år upplevde mer fatigue jämfört med patienterna som hade genomgått hemodialys under 2 år. Det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas ålder med avseende på fatigue. Inga signifikanta förhållande mellan deltagarnas kön, anemi, depression, ångest, stress och nivån på fatigue observerades.
- Chalder Fatigue Questionnaire
279 patienter blev tillfrågade med 174 patienter med HD behandling som godkände.
Bortfall: 56 patienter de första 12 månaderna. 34 patienter mellan månad 12 och månad 24. 18 patienter mellan månad 24 och månad 36.
Fatigue var en tidig prediktor för ökad risk för dödlighet med minskad sannolikhet för transplantation.
Hög (12/13)
34
- Chalder Fatigue Questionnaire (CFQ) - Work and Social Adjustment Scale (WSAS)
- Brief Illness Perceptions Questionnaire (BIPQ)
- Cognitive and Behavioural Responses to Symptoms Questionnaire (CBSQ) - Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)
279 patienter blev tillfrågade, 174 deltog i studien
Bortfall:
105
Cirka hälften (47,1%) av patienterna upplevde fatigue vid studiens start och många hade fortsatt fatigue vid de årliga kontrollerna.
Allvarlighetsgraden av fatigue följer inte en linjär trend för minskning över tid. Psykologiska faktorer verkade inte spela någon signifikant roll i allvarlighetsgrad av fatigue. En lägre initial nivå av fatigue och reduktion av allvarlighetsgrad över tid kopplades till icke-vit etnicitet.
“Damage beliefs” som reaktion på fatigue var den enda signifikanta förutsägande faktorn för fatigue-relaterad funktions- nedsättning.
Andra faktorer som
anställningsstatus, träning och ångest verkade också spela en roll i en annan statistisk analys, men dessa faktorer dämpades när psykologiska
- Family APGAR Index (APGAR) - SF-36 vitality scale
- Pittsburgh sleep quality index (PSQI)
345 patienter med HD behandling Bortfall ej redovisat.
Univariat analys visade att trötthet var signifikant associerad med ålder, träningstid per dag, familj
35
- Fatigue Assessment Scale (FAS)
135 patienter med HD behandling, Bortfall:
6
Den genomsnittliga FAS-poängen var 24,99. 49 patienter (38,0%) hade inte fatigue, 61 patienter (47,3%) hade fatigue och 19 patienter (13,7%) drabbades av extrem fatigue. Högre nivåer av fatigue rapporterades bland patienter med
- Revised Piper Fatigue Scale (RPFS) - The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS)
- Pittsburgh Sleep Quality Index (PSQI) - Perceived Social Support Scale (PSSS) - 36-item Short Form Health (SF-36) survey
- Self-management Behaviour Scale
511 patienter Bortfall:
19 patienter på grund av inkomplett data
Prevalens av fatigue var hög (61,6%) och fatigue-nivån var måttlig hos patienter med HD-behandling.
Totala-, mentala- och fysiska fatigue-nivåer var signifikant högre i följande sub-grupper: minoriteter, arbetslösa, utbildningsnivå under grundskola, låg inkomst i familjen, användning av en medicinsk vårdtjänst på landsbygden för betalning av sjukvårdskostnader, inaktivitet, träning <30 minuter, medföljande komplikationer, smärta (i hela kroppen) och klåda, anorexi och HD > 4 gånger per vecka. Även patienter med hypotension, kramper, illamående, kräkningar, huvudvärk, hypoglykemi, tryck över bröstet och andnöd hade signifikant högre nivåer av fatigue.
Hög (11/13)
36 Biokemiska faktorer (PTH, albumin, Ca, Fe, SF, TSAT och Urea) hade en svag koppling med fatigue.
Subjektiva faktorer (ex. SF-36, depression, PQSI) hade en mild- måttlig korrelation med fatigue.
Skyddande faktorer: längre duration av träning, god aptit, SF-36 vitalitet, PSSS och upplevd stöd från
familjen.
Riskfaktorer: kramper, huvudvärk, tryck över bröstet, helkroppssmärta och höga serum-PTH-nivåer
*artikel bedömd ur en helhetssyn som inte stämmer överens med poängsättning