kulturgrupper
6.1 SAMER
I undervisningen av samiska elever skall beaktas att samerna är ett ursprungsfolk som har ett eget språk och en egen kultur. Samernas förhållande till naturen, de traditionella näringarna och det samiska samhället utgör kärnan i det egna språket och den egna kulturen och stöds i den grundläggande utbildningen. För en del av eleverna är samiska (nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska) modersmål och undervisningsspråk, för andra är samiska ett främmande språk. Särskild vikt fästs vid elevernas olika språkliga färdigheter när de kommer till den grundläggande utbildningen. Undervisningen av samiskspråkiga elever sker i huvudsak på samiska.
Undervisningen skall stödja elevens ursprungliga identitet och ge honom eller henne möjlighet att lära sig sitt språk och utveckla sina språkliga färdigheter. Den grundläggande utbildningen skall främja kännedomen om den egna kulturen, historien och det samiska samhället i de nordiska länderna och insikten om samerna som folkgrupp och som ett av världens ursprungsfolk. Syftet med undervisningen är att eleven efter att ha fullgjort den grundläggande utbildningen skall vara medveten om sina rötter och sitt kulturarv och om olika samiska språk, kulturområden och samiska grupper. Skolan skall ge eleven förutsätt-ningar att utveckla en sund självkänsla så att eleven kan bevara sin samiska identitet utan att assimileras med huvudbefolkningen.
Samiskspråkig undervisning ges på nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Det centrala målet för undervisningen av samisktalande elever är att stödja utvecklingen till aktiv tvåspråkighet och mångkulturalism. I den samiskspråkiga undervisningen stödjer alla läroämnen utvecklingen av elevens färdigheter i modersmålet.
Undervisningen skall stödja eleven i att identifi era sig med sitt nationella kulturarv och samhörigheten med samer bosatta i andra länder. I undervisningen följs riksomfat-tande mål och studieinnehåll - dock så att särdragen i den samiska kulturen och den samiska språksituationen beaktas. I undervisningen betonas speciellt den egna historien, kännedomen om det samiska samhället i dag, de traditionella näringarna och musik- (luohti, leu´dd), berättar- (máinnas) och hantverkstraditionerna (duodji).
Som hjälpmedel i undervisningen nyttjas närmiljön, släktgemenskapen, de samisk-språkiga medierna och aktiva kontakter med andra sameområden. Skolan skall som lärmiljö stödja undervisningen på samiska. Skolan skall också samarbeta med hemmen och vårdnadshavarna, så att de samiska traditionerna för fostran och undervisning beaktas.
Eleven bör få positiva erfarenheter av sin egen kultur genom lekar, berättelser, aktivi-teter och delaktighet. Undervisningen skall i mån av möjlighet anpassas till årets gång i det lokala samiska samhället, till traditionella arbeten som hänför sig till olika årstider och till förändringarna i naturen.
6.2 ROMER
I undervisningen av elever med romskt ursprung skall de fi nländska romernas ställning som en etnisk och kulturell minoritet beaktas. I och med romernas integrering i samhället och den nya lagstiftningen om minoritetsrättigheter skall frågor i anslutning till utbildning och bevarande av det unika språk- och kulturarvet beaktas också i den grundläggande utbildningen. Undervisningen i romani skall främja skapandet av en dubbelidentitet och höja kvaliteten på skolgången.
Undervisningen i romani skall ge elever med romskt ursprung en naturlig möjlighet att också i skolan ge uttryck för sin minoritetsidentitet. Undervisningen skall främja de romska elevernas kännedom om sin historia och sitt språk och insikten om romerna som en av de betydande minoriteterna i hela världen och i Europa.
Betydelsen av språkundervisningen i skolan accentueras hos romska barn i synnerhet därför att romanispråket i Finland traditionellt endast har varit ett talat språk. I undervis-ningen i romani och romsk kultur skall elevernas olika språkliga färdigheter och regionala skillnader därför beaktas. Som hjälpmedel i undervisningen nyttjas närmiljön, släktgemen-skapen och medier på romani.
6.3 ELEVER MED TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL
Elever med teckenspråk som modersmål är elever som är döva, har nedsatt hörselförmåga eller är hörande och vars modersmål är fi nlandssvenskt teckenspråk. De har lärt sig tecken-språket som sitt förstaspråk och det är det språk som de behärskar bäst eller det språk som de använder mest i sitt dagliga liv.
I undervisningen av elever med teckenspråk som modersmål följs de allmänna målen för fostran och lärande i grundskolan genom att de tillämpas på den teckenspråkiga kulturen. Undervisningsspråket är det fi nlandssvenska teckenspråket. Parallellt med teck-enspråket används svenska eller fi nska som språk i läsning och skrivning.
Målet är att elevens teckenspråkiga identitet skall stärkas och att han eller hon skall lära sig att uppskatta sitt språk och sin kultur som jämbördiga vid sidan av majoritetsspråket och majoritetskulturen. Eleven skall kunna vara medveten om sina språkliga och kulturella rättig-heter i olika situationer så att jämlik verksamhet och kommunikation blir möjlig.
Målet är också att eleven skall bli medveten om och få kunskaper om ljudvärlden och de karakteristiska dragen och handlingssätten i hörande människors kultur, som avviker från den teckenspråkiga kulturen och från teckenspråkiga handlingssätt, så att det skall bli möjligt för eleven att fungera fl exibelt i två eller fl era kulturer samtidigt.
Eftersom det fi nlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk och elevernas möjligheter att lära sig det före skolåldern varierar kraftigt, skall i undervisningen fästas speciell vikt vid att skapa en så stimulerande teckenspråkig lärmiljö som möjligt. Tecken-språket har inte ett allmänt använt skrivsystem, därför accentueras betydelsen av elevens personliga språkliga interaktion. Dessutom skall undervisningen så mångsidigt som möjligt utnyttja de möjligheter som informationstekniken ger för att kommunicera och inhämta information på teckenspråk.
UNDERVISNING FÖR OLIKA SPRÅK- OCH KULTURGRUPPER
6.4 ELEVER MED INVANDRARBAKGRUND
Med invandrarelever avses i dessa grunder för läroplanen för den grundläggande utbild-ningen både sådana barn och unga med invandrarbakgrund som har fl yttat till Finland och sådana som är födda i Finland.
I undervisningen av elever med invandrarbakgrund följs dessa grunder för den grundläggande utbildningen med beaktande av elevens bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur, orsaken till invandringen och tiden som de varit i landet. Dessutom har särskilda mål för undervisningen ställts upp. Undervisningen skall stödja elevens utveckling till en aktiv och balanserad medlem såväl i den fi nländska språk- och kulturge-menskapen som i den egna språk- och kulturgekulturge-menskapen.
Invandrarna får undervisning i svenska eller fi nska som andraspråk i stället för under-visning i modersmålet och litteratur om deras kunskaper i svenska eller fi nska inte kan anses vara lika goda som i modersmålet på språkfärdighetens alla delområden. För elever med invandrarbakgrund bör man i mån av möjlighet ordna undervisning i deras eget modersmål.
Vid sidan av undervisningen i svenska eller fi nska och i elevens modersmål bör elever med invandrarbakgrund få speciellt stöd också på andra lärområden för att de skall kunna nå jämlika inlärningsfärdigheter. En plan för elevens lärande kan göras upp för elever med invandrarbakgrund. Planen kan utgöra en del av elevens integrationsplan.
I undervisningen bör beaktas elevernas inlärningsbakgrund och traditioner för fostran och utbildning. I samarbetet mellan hemmet och skolan beaktas familjernas kulturbak-grund och erfarenheterna av skolsystemet i utvandringslandet. Vårdnadshavarna infor-meras om det fi nländska skolsystemet, skolans verksamhetsidé, läroplanen, bedömningen, undervisningsmetoderna och om planen för elevens lärande.
Elevernas och vårdnadshavarnas kunskaper om natur, levnadssätt, språk och kulturer i sitt språk- och kulturområde utnyttjas i undervisningen.