Ungdomsverksamhet

På webbsidan för Försvarsmaktens ungdomsverksamhet finns information för ungdomar som är intresserade att prova på det militära livet. Webbsidan riktar sig till ungdomar som är i åldrarna 15-20 år. Det finns fyra bilder på webbsidan, två stora omslagsbilder och två mindre bilder som leder vidare till information om sommar- och vinterkurser.

Den poserande kvinnan

En av de två omslagsbilderna föreställer en kvinna iklädd militär klädsel. Bilden är tagen utomhus under en utbildning för ungdomar. Om man ser hur bilden är tagen på kvinnan så tittar hon ste- reotypiskt in i kameran och ler lätt (Hirdman, 2010; Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Kvinnan står i en onaturlig ställning då bilden är tagen bakifrån och hon tittar snett över axeln. På bilden syns också fyra män men fokus ligger på kvinnan då männen på bilden är i oskärpa samt står med ryggen mot kameran, med undantag för en man på bilden. Att kvinnan på bilden är fotograferad på ett onaturligt sätt är stereotypiskt för hur kvinnor framställs. Kvinnan på bilden är passiv och poserar, vilket även det är stereotypiskt för hur kvinnor framställs på bild. (Connell, 2003; Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014; Statens medieråd u.å.)

Männen i grupp

Den andra omslagsbilden föreställer en grupp män. Männen är överrepresenterade då det inte finns någon kvinna med i bilden. Bilden är tagen utomhus under Hemvärnets ungdomstävling 2012, alltså är bilden tagen under en aktivitet. Ingen på bilden stannar upp för att blir fotografe- rad utan männen framställs som aktiva på bilden, vilket är ett vanligt sätt för hur män porträtteras (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014; Statens medieråd, u.å.). Männen på bilden står uppradade och de i den främre raden ler och skrattar naturligt medan de i det bakre ledet är mer allvarliga. Oftast är det kvinnor som framställs leende (Hirdman, 2010; Statens medieråd, u.å.), men i detta fall utmanas den stereotypen.

Herrarna först

I texten som beskriver sommarkurserna används benämningen ungdomar till en början, vilket är ett könsneutralt ord. Lite längre ner i texten poängteras det däremot att både ”killar och tjejer” är

28

välkomna på följande sätt: ”Sommarkurserna löper över 1-2 veckor och finns i en allmän och en teknisk variant. Både killar och tjejer är välkomna.”

I detta fall är det inte nödvändigt att notera könen i form av tjejer och killar, då ungdomar är ett ord som innefattar båda könen och likväl kan användas. För att uppnå ett jämställt språk ska man i så stor utsträckning som möjligt undvika att benämna kön när det är möjligt att vara könsneutral (Sveriges Kommuner och Landsting, u.å.).

Dekonstruktion av stereotyper

De stereotyper som tydligt utmanas på webbsidan ungdomsverksamhet är att männen porträtteras i halv- eller helkropp och kvinnan porträtteras med bara ansiktet synligt, vanligtvis porträtteras kvinnor och män tvärtom (Hirdman, 2010). På varje bild finns det en eller flera leende män vilket utmanar stereotypen att män ofta framställs som allvarliga. Här utmanas dikotoma genusrelation- er då männen inte fullt ut framställs stereotypiskt.

På webbsidan ungdomvserksamhet finns två bilder som tar en vidare till sommarkurserna. En av bil- derna föreställer en man som tittar in i kameran och gör ett peace-tecken med handen. Han pose- rar och tittar in i kameran, vilket är kvinnliga stereotyper (Nationella sekretariatet för genusforsk- ning, 2014; Statens medieråd, u. å.). Dock är bilden tagen underifrån vilket stereotypiskt sett är en vinkel män blir fotograferade i som symboliserar ett maktperspektiv (Statens medieråd, u.å.). Den andra bilden föreställer en man som tittar leende in i kameran vilket är en typisk kvinnlig stereo- typ (Hirdman, 2010; Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014). Detta bryter stereotypen för hur män vanligtvis porträtteras i bild.

Sammanfattningsvis så upprätthålls dikotoma genusrelationer mellan kvinnor och män på webb- sidan ungdomsverksamhet då de först och främst är på separata omslagsbilder. Den ena bilden är på en ensam kvinna medan den andra bilden är på en grupp män. Dessa bilder förstärker uppfatt- ningen av Försvarsmakten som mansdominerad och det kvinnliga utanförskapet (Persson, 2010). Det är positivt att de tar med kvinnor i bilder, men samtidigt bidrar det i detta fall till en isärhåll-

ning mellan könen. Männen är överrepresenterade på denna webbsida, det finns betydligt fler män än kvinnor på bilderna.

7.1.3 Vägen in

På webbsidan vägen in kan man finna länkar till information om vilka befattningar man kan söka, vilka utbildningsalternativ som finns och hur man ska göra för att ansöka. På webbsidan finns fyra omslagbilder.

Den aktive mannen

På den första omslagsbilden porträtteras två män iklädda militärklädsel. Bilden är tagen utomhus och de är aktiva på bilden då de målar ansiktsfärg i ansiktet. De tittar på varandra och ler och ing- en av dem tittar in i kameran. I denna bild ser man stereotyper som att männen framställs som aktiva och ingen av dem tittar in i kameran (Statens medieråd, u.å.).

Könsneutralt i bild och text

Tilltalet i den texten som finns på webbsidan vägen in är könsneutralt då läsaren tilltalas som du. Det är ett personligt tilltal som riktar sig både till kvinnor och män, här behöver det inte poängte- ras att kvinnor och män är välkomna i och med att det är en självklarhet. På en av bilderna sitter fem män med ryggarna mot kameran och tittar ut över en sluttning. Den kan ses som neutral då inga typiska manliga stereotyper kommer till uttryck.

30

Ombytta roller

En av omslagsbilderna bryter mot stereotyper för hur män porträtteras i bild. Det är en bild på två män, men bara den ena mannen är i fokus. Mannen har militärklädsel på sig och tittar in i kameran med ett stort leende som är en typisk stereotyp för hur kvinnor vanligen framställs i bild (Hirdman, 2010; Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014) Han framställs som passiv då han stannar upp för att fotograferas, vilket är en kvinnlig stereotyp (Connell, 2003; Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014).

En av omslagsbilderna föreställer en kvinna som har uniform på sig. Hon står vid ett fordon eller maskin av något slag, men då den inte är i skärpa är det svårt att urskilja vad det är för något. Kvinnan tittar in i kameran med ett allvarligt uttryck. På denna bild bryts ett flertal stereotyper, kvinnan har ett allvarligt uttryck, samt är endast hennes ansikte med i bild, vilket är stereotypt för hur män vanligen framställs i bild (Hirdman, 2010; Statens medieråd, u.å.).

Austin (2010) har poängterat att genus och mångfald ska genomsyra hela publikationer vilket denna webbsida är ett bra exempel på, då dikotoma genusrelationer utmanas genom att kvinnor och män framställs på lika villkor. Enligt Hatch och Schultz (1997) bygger publikens image av en organisation på de tolkningar och meningsskapande av organisationens kommunicerade bilder och organisationens agerande. I och med detta är det viktigt ha ett genusperspektiv på de bilder som kommuniceras ut om man vill uppfattas som jämlik och jämställd. Denna webbsida utger en image som stämmer överens med Försvarsmaktens profilering som en jämlik och jämställd orga- nisation.

7.1.4 Vårt erbjudande

På webbsidan vårt erbjudande kan man läsa om vilka förmåner man får när man tjänstgör hos För- svarsmakten. De skriver bland annat att man kommer att utvecklas, bli en del av gemenskapen och få meriter för resten av livet. På denna webbsida finns fem stycken omslagsbilder och längst ner finns fyra mindre bilder som leder vidare till andra webbsidor på webbplatsen.

Kvinnor och män på lika villkor

En av omslagsbilderna föreställer en grupp människor i uniform. En av personerna är kvinna medan de andra tre personerna är män. Alla i bilden framställs på samma sätt, då ingen tittar in i kameran, alla har liknade kroppslig position och inga typiska stereotyper är framträdande. Här är kvinnan en del av gemenskapen och könen isärhålls inte. Kvinnan och männen framställs på lika villkor i denna bild. Detta är positivt då webbsidan nämner i informationstexten att man blir en del av gemenskapen.

32

Den känslosamma kvinnan

På en av omslagsbilderna är enbart en kvinna i fokus. Kvinnan tittar in i kameran vilket är en kvinnlig stereotyp (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014), och ena ögat är tårfyllt. An- ledningen till att hennes ena öga är tårfyllt kan vara på grund av kyla i och med att bilden är tagen vintertid. Kvinnan är passiv och har stannat upp för att fotograferas samt har en tår i ögat vilket gör att hon ger ett intryck av att vara känslosam, som enligt Connell (2003) är en egenskap som stereotypt tillskrivs kvinnor. Om man ser till sammanhanget där bilden är tagen kan man urskilja män i bakgrunden, dock är de i oskärpa men man kan ändå se att de utför en aktivitet. Männen på bilden håller i gevär och siktar på något och kvinnan tittar in i kameran. Männen på bilden är aktiva medan kvinnan är passiv vilket indikerar på typiska stereotyper för hur kvinnor och män porträtteras (Connell, 2003; Nationella sekretariatet genusforskning, 2014; Statens medieråd, u.å.).

Män med makt och kvinnor med leenden

I de fem omslagsbilderna utför männen någon form av aktivitet eller är i rörelse. Längre ner på webbsidan finns fyra mindre bilder med korta informationstexter som leder vidare till andra si-

dor. Två av bilderna är på kvinnor och de andra två bilderna är på män. Hur kvinnorna och män- nen framställs på dessa bilder skiljer sig åt. Kvinnorna har breda leenden på bilderna medan båda männen i sina respektive bilder står i givakt. De två bilderna på männen bör man titta på i relat- ion till texten som tillhör respektive bild. Bilderna där männen står i givakt hör till länkarna där man kan läsa mer om Försvarsmaktens värdegrund och uppförandekod. Värdegrunden och upp- förandekoder är viktigt inom det militära.

Genom en analys av denna webbsida framkommer det att kvinnor och män framställs på ett ste- reotypt sätt, vilket bidrar till att dikotoma genusrelationer bibehålls. I en bild utmanas dock diko- toma genusrelationer då kvinnan och männen framställs på lika villkor och inga stereotyper åter- finns i bilden.

7.1.5 Reportage

Reportagen på webbplatsen syftar till att visa på vilka olika sätt man kan jobba inom Försvars- makten. Följande reportage handlar om 30-åriga Jack som jobbar som konsult på IBM och är gruppchef på deltid på Livgardet och 28-åriga Sabina som är specialistofficer och jobbar som chef för en utredningsgrupp inom militärpolisen.

34

Den allvarliga mannen och poserande kvinnan

Jacks reportage inleds med två omslagsbilder som innehåller två porträttbilder på Jack. Den ena bilden är fotad i inomhusmiljö och Jack har civila kläder. Han är fotad framifrån och tittar in i kameran med ett allvarligt och beslutsamt ansiktsuttryck. Den andra bilden är fotad i utomhus- miljö där Jack bär uniform. Jack är placerad till vänster i bild med axlarna i riktning från kameran. Han tittar rakt in i kameran med även här ett allvarligt ansiktsuttryck.

Det första fotot är taget i inomhusmiljö, där Jack är i fokus och bakgrunden är i oskärpa, som tolkas som någon form av arbetsplats/kontor. Gemensamt för de båda bilderna är att Jack inte poserar, och han har ett allvarligt och beslutsamt ansiktsuttryck, vilket är stereotypa sätt att por- trättera män i bild (Hirdman, 2010; Statens medieråd, u.å.). Jack porträtteras i sin yrkesroll och bilderna hör ihop med texten i reportaget som handlar om Jacks yrken, vilket tolkas som att han fotograferas och framställs i sammanhanget, professionellt i sin yrkesroll, vilket är tvärtom mot hur kvinnor stereotypt framställs (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014).

Sabinas reportage inleds med en stor omslagsbild där en överarm med texten MP, militärpolis, är i fokus. En bild på Sabina återfinns som en mindre porträttbild till höger om texten och har till skillnad från Jack inte två stora omslagsbilder ovanför reportaget. På porträttbilden tittar Sabina in i kameran med ett svagt leende, lutandes mot en häst. Det är svårt att urskilja klädseln då Sabi- nas kropp inte syns, utan bara ansiktet. Eftersom hon lutar sig mot en häst, och texten i reporta- get berättar att hästar är hennes fritidsintresse, görs tolkningen att Sabina porträtteras som privat- person och inte i sin yrkesroll. Bilden har inget att göra med texten som handlar om hennes yrke på Försvarsmakten. Att framställa kvinnor privat snarare än i sitt yrke, och lyfta dem ur sitt sam- manhang, stämmer överens med ett återkommande stereotypt sätt att framställa kvinnor på (Nat- ionella sekretariatet för genusforskning, 2014). Män framställs tvärtom oftare professionellt i sin yrkesroll (ibid.), vilket vi ser exempel på i porträtteringen av Jack.

Inledande i reportagen så blir isärhållandet mellan könen tydligt genom de stereotypa sätt som Sabina och Jack framställs på. Genom att Jack har två stora bilder och Sabina en mindre bild framstår Jack som närvarande och Sabina känns frånvarande, vilket kan tolkas som begreppsparet aktiv och passiv. I Jacks reportage ser man tydligt vem som står bakom citaten i reportaget me- dan Sabina inte är närvarande i samma utsträckning som Jack. Jack porträtteras i sin yrkesroll medan Sabina porträtteras som privatperson vilket är en typisk stereotyp framställning och ett tillvägagångssätt för att isärhålla könen och bibehålla en dikotomi.

36

Den självständiga mannen och den osjälvständiga kvinnan

Jack gjorde värnplikten som bevakningssoldat år 2004 på Livgardet. I första citatet från Jack be- rättar han att han tydligt minns varför han sökte sig till Försvaret. Jack har haft en önskan om att återgälda Sverige för att de tog emot hans familj och gav dem uppehållstillstånd följt av medbor- garskap. Ett sätt att göra detta på enligt Jack är att tjänstgöra i Försvarsmakten. Det som lockade var att få vara ansiktet utåt för Försvarsmakten och att kunna väva in sitt hästintresse. Vidare be- skriver reportaget hur Jack redan på mönstringen hade siktet inställt på Livgardet och beridna högvakten. Man får uppfattningen om Jack som självständig och beslutsam vilket Statens medie- råd (u.å.) listar som stereotypa sätt att framställa män.

Att Sabina genomförde värnplikten beskrivs som att det var med förhoppning att det skulle vara meriterande vid ansökan till Polishögskolan. I reportaget skriver Försvarsmakten följande: ”Från början var målsättningen att bli polis och värnplikten genomförde Sabina med förhoppningen att det skulle vara en merit vid ansökan till polishögskolan. Men det slutade med att hon blev kvar i Försvarsmakten.” I Sabinas första citat berättar hon följande: ”Nu vill jag inte bli polis längre. Här får jag göra samma sak men med mycket bättre förmåner. Det var helt enkelt meningen att jag skulle hamna här.”

Genom meningar i reportaget så som ”men det slutade med att hon blev kvar i Försvarsmakten” görs en tolkning att Sabina framställs som osjälvständig, som ett offer för händelser, istället för beslutsam och självständig. Hon framställs som passiv, vilket är ett stereotypiskt sätt att framställa kvinnor (Connell, 2003; Statens medieråd, u.å.).

Manlig vs. kvinnlig chefsambition

I reportaget framgår det att Jack jobbar som konsult på IBM och är gruppchef på deltid på Liv- gardet. Jack pratar med stolthet om att vara Försvarsmaktens ansikte utåt. Han beskriver hur hans yrke känns mäktigt, prestigefyllt och roligt: ”Det är en väldigt mäktig känsla att rida genom Stockholm i sin blå uniform med en mauserkarbin på ryggen och sabel i handen, och med musik- åren i täten. Det känns prestigefullt och roligt att vara Försvarsmakten ansikte utåt och jag känner en stolthet över att vara en del av en 300 år gammal tradition.”

I Sabinas reportage finns ett stycke som beskriver militärpolisens uppgift, som är hennes yrke. Något citat från Sabina i stycket där militärpolisens uppgift beskrivs finns inte i reportaget. När man jämför reportagens beskrivningar av yrkena så framställs Jack som närvarande och får komma till tals medan Sabina känns frånvarande och ges inte möjligheten att komma till tals på samma sätt.

Vidare i reportaget beskrivs hur Jacks olika roller ger efterlängtade utmaningar. Han har under hösten fått gå gruppchefsutbildningar med målet att ta steget upp till sergeant. Jack konstaterar följande:

”Jag har en drivkraft att hela tiden lära mig mer, hela tiden utvecklas i mina olika roller. Om du inte utsätts för nya utmaningar och miljöer så stelnar du lite - du slutar växa som person. Under hösten har jag fått gå gruppchefsutbildningar med målet att ta steget upp till sergeant. Det har jag stor nytta av om jag hamnar i ledarskapsbefattning även i det ci- vila framöver.”

Det framgår att Jack har chefsambitioner, och han framstår som modig och professionell vilket är typiska egenskaper som stereotypt tillskrivs män (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2014; Statens medieråd, u.å.).

Att Sabina är chef framgår i reportaget, följt av en beskrivning att det inte var någon självklarhet att hon skulle hamna i den rollen. Försvarsmakten skriver följande: ”Några chefsambitioner fanns inte från början men efter att ha blivit chef siktar hon nu på att bli utredningsbefäl, en samman- hållande funktion för alla utredare på kompaniet.” Här ges det intrycket av att Sabina framställs som passiv, vilket är en stereotypt för hur kvinnor ofta framställs (Connell, 2003; Nationella sek- retariatet för genusforskning, 2014). Man får uppfattningen av att det var slumpen som avgjorde att Sabina blev chef, istället för att det var något som var hennes mål eller ambition.

Som utredningsbefäl berättar Sabina att hon blir ytterst ansvarig för kompaniets utredningar och att det är hennes mål, följt av att hon berättar hur tufft det kan vara att vara chef ibland, men samtidigt väldigt roligt. Sabina säger följande: ”Då blir jag yttersta ansvarig för kompaniets utred- ningar och det är mitt mål. Visst kan det vara tufft att vara chef ibland, men samtidigt är det väl- digt roligt och jag lär mig nya saker hela tiden.” Detta kan tolkas som att Sabinas beslutsamhet förminskas genom att hon svarar på att det kan vara tufft att vara chef.

Kvinnligt och manligt i relation till familj

Att Sabina arbetar som chef i en utredningsgrupp med skarpa ärenden har gett positiva reaktioner hos Sabinas familj och vänner. Sabina beskriver att de tycker att det låter intressant, och att hon själv värderar mångsidigheten i yrket: ”De tycker att det låter jätteintressant. Det jag själv värderar högst i det här jobbet är mångsidigheten, att man får göra så många olika saker. Ingen dag är den andra lik.”

38

Även i reportaget om Jack nämns hans familj i samband med hur han kom med sin familj till Sve- rige. Försvarsmakten skriver: ”Jack var tre år när han kom till Sverige, 1986, efter att hans familj flydde från det hårda kommuniststyret i Polen.”

Särskiljningen i framställning av på vilket sätt de beskriver familjen är att Jack berättar om hans bakgrund och hur han kom till Sverige tillsammans med sin familj. I Sabinas reportage nämns familjen i samband med vad de tycker om hennes arbete som chef. Sabinas och hennes yrke be- skrivs i relation till andra, deras uppfattningar, medan Jacks familj beskrivs i samband med hur Jack kom till Sverige. Det gör att Jack i viss mån framstår som familjär och beskrivs i relation till andra, vilket bryter den manliga stereotypen om att de beskrivs ensamma och självständiga.

Mannens profession och kvinnans privata sfär

I reportagets avslutande stycke beskrivs Sabinas fritidsintresse, hur hon alltid ägnat sig åt hästar och att det är en nödvändig paus från jobbet. Det beskrivs också hur hennes polisdröm försvann och ersatts av att hon vill ha kvar sin tjänst som militärpolis och utvecklas inom den.

Jacks reportage avrundas med hur hans olika roller ger efterlängtade utmaningar och avslutas med citatet: ”Min ambition och min dröm för framtiden är arbeta för ett världsledande företag där det finns utvecklingsmöjligheter och där jag kan bidra till både organisationen och till sam- hället i stort. Samtidigt som jag kan fortsätta att utvecklas inom Försvaret.”

Återkommande är att i tolkningen av reportaget framställs Sabina som passiv och Jack aktiv. Man får uppfattningen av att Sabina hamnade i olika situationer utan att själv haft makten över dem och hur det beskrivs att hennes polisdröm försvann, medan Jack söker utmaningar, har chefsam- bitioner och är målmedveten.

Genom att jämföra reportagen framhävs dikotomin. Sabinas framställning följer traditionella ste- reotyper som ofta tillskrivs kvinnor, och detsamma gäller de manliga stereotyperna som tillskrivs Jack. De ska båda vara anställda inom Försvarsmakten på lika villkor men tolkningen görs ändå att stereotypa kvinnliga egenskaper tillskrivs det kvinnliga könet och stereotypa manliga egen- skaper tillskrivs det manliga könet och att de begränsas inom det. Isärhållandet tillåter inte utma- nande av stereotypa egenskaper utan de bibehålls snarare.

7.1.6 Fördjupande analys

Resultatet av vår analys visar att trots flera försök till att utmana dikotoma genusrelationer i por- trätteringen av kvinnor och män så bibehålls dessa i större utsträckning än vad de utmanas. I ana- lysmaterialet tillskrivs kvinnor och män egenskaper som stämmer överens med stereotyper för

vad som är kvinnligt och manligt. På flera ställen i exempelvis bilderna bryts stereotypa sätt att