8.1. Samarbete med FAS, Formas och VINNOVA
Återrapportering:
• Vetenskapsrådet ska i samråd med FAS, Formas och VINNOVA identifiera områden inom vilka gemensamma initiativ kan tas.
Vetenskapsrådet ska med de nämnda myndigheterna och
eventuella andra forskningsfinansiärer diskutera omfattningen av samfinansiering av projekt av gemensamt intresse. Vetenskapsrådet ska redovisa hur och i vilken omfattning sådant samarbete har skett.
Se avsnitt 5.2 Samverkan med andra aktörer
8.2. Det svenska forskningsläget i ett internationellt perspektiv
Återrapportering:
• Vetenskapsrådet ska lämna en kortfattad redovisning av det svenska forskningsläget i ett internationellt perspektiv och i samband med detta belysa aktuella forskningspolitiska frågor.
Vetenskapsrådet överlämnade i november 2003 sin forskningsstrategi för 2005-2008 till regeringen. I det överlämnade materialet redovisas det svenska forskningsläget i internationellt perspektiv, liksom en belysning av aktuella forskningspolitiska frågor.
88
8.3. Databaser för longitudinella studier
Återrapportering:
• Vetenskapsrådet ska i nära samråd med FAS finansiera uppbyggnad och drift av longitudinella databaser inom samhällsvetenskaperna. En översiktlig beskrivning av vilka
databaser som finansierats och hur samverkan med FAS skett ska redovisas.
Vetenskapsrådet har i uppdrag att i nära samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) finansiera uppbyggnad och drift av longitudinella databaser inom samhällsvetenskaperna. Longitudinella studier bygger på
uppgifter/data om samma individer eller familjer insamlade vid olika tidpunkter.
Genom dessa upprepade observationer/datainsamlingar ges goda möjligheter att kartlägga orsaksförhållanden i samhälls- och beteendevetenskaplig forskning eller folkhälsoforskning.
Budget för detta ändamål är 21 miljoner kronor per år. Av dessa brukar cirka 9 miljoner kronor vara tillgängliga varje år för nya satsningar. En tvärvetenskaplig kommitté har tillsatts för att årligen utlysa dessa medel och genomföra
kvalitetsgranskning av ansökningar under ordförandeskap av professor Robert Erikson hittillsvarande huvudsekreterare i Forskningsråd för Arbetsliv och Socialvetenskap.
Utlysningen under våren 2003 avsåg medel för år 2004 -2006. Stöd kunde sökas för uppbyggnad och underhåll av longitudinellt, individbaserat forskningsmaterial av hög kvalitet inom de samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och
folkhälsovetenskapliga fälten. Medlen kan avse skapande av nya longitudinella databaser, komplettering av existerande databaser, vård och dokumentation av databaser eller konferenser om longitudinella forskningsproblem.
Under våren inkomna 40 ansökningar har i första hand granskats av kommittén som direkt avslog ett antal som hade tydliga kvalitetsbrister eller saknade relevans för området. För att få bedömning av ansökningar i ett internationellt perspektiv granskades varje ansökan av tre vanligtvis utländska sakkunniga.
Sakkunnigutlåtandena sammanfattades sedan skriftligen av kommitténs ledamöter. I år prövades också betygssättning enligt det för Vetenskapsrådet gemensamma betygsystemet. I detta sammanhang konstaterades att alla under året beviljade bidrag gavs till databaser av hög internationell kvalitet. Dock bör databaser göras tillgängliga för utomstående forskare som önskar bearbeta dessa ofta unika datainsamlingar.
Bidrag beviljades till 13 ansökningar. Av dessa handlar 11 projekt om komplettering, utvidgning eller underhåll av befintliga databaser och två projekt gäller uppbyggnad av nya databaser.
Med stöd av de i år beviljade bidragen insamlas data som vid efterföljande bearbetning kommer att ge kunskap av betydande samhällsrelevans. I flera av de stödda databaserna finns uppgifter rörande olika aspekter av hälsofrågor, t ex uppgifter om förändringar i kvinnors eller mäns livsstil och hälsa och uppföljning av barns/ungdomars hälsa och psykosociala och kognitiva utveckling. I några databaser finns uppgifter som skall ge kunskap om åldrande och demens och om skillnader i åldrande mellan män och kvinnor. Stöd beviljades också till en databas där man samlar data om ett stort antal invandrade individer från 16 olika länder. Utifrån där insamlade data kan studeras bland annat skillnader i hälsa mellan invandrare och svenskar och integration av invandrare i olika regioner.
Den unika tillgången till i databaser insamlat forskningsmaterial har under åren gjort det möjligt för svensk forskning att uppnå internationellt ledande positioner inom viktiga områden inom medicin och beteendevetenskap.
Under året har påbörjats arbete med utvärdering av en stor databas nämligen
”Levnadsnivå-undersökningen”. Tre utländska sakkunniga genomförde en preliminär genomgång av all tillgänglig dokumentation med efterföljande platsbesök. Forskarna kunde då själva presentera projektet och besvara utvärderarnas frågor. Enligt planerna bör utvärderarnas rapport presenteras under år 2004 vid en konferens av liknande modell som har prövats i samband med utvärdering av tvillingregistret. Till konferensen skall inbjudas forskare inom området för att under diskussioner
sammanfatta lärdomar och eventuella förslag till framtida förbättringar av de svenska longitudinella databaserna.
Under år 2003 har 29 projekt finansierats och beslut har tagits beträffande 13 nya projekt som skall finansieras mellan år 2004 -2006.
8.4. Dyrbar vetenskaplig utrustning vid högskolorna
Återrapportering:
• Vetenskapsrådet ska fortsätta sitt arbete med att analysera användningen och behovet av dyrbar vetenskaplig utrustning vid högskolorna enligt det uppdrag som angavs i regleringsbrevet för budgetåret 2001. Uppdraget skall avrapporteras senast den 1 mars 2004.
Vetenskapsrådet redovisar i avsnitt 3.7 erfarenheter av hittillsvarande verksamhet och förslag till fortsatta studier.
90 8.5. Försöksdjursvetenskap
Återrapportering:
• Vetenskapsrådet ska svara för bevakning och utveckling inom område försöksdjursvetenskap.
Vid Vetenskapsrådet finns sedan den 1 juli 2001 en nämnd för försöksdjursvetenskap.
Den övertog de uppgifter som Medicinska forskningsrådets nämnd för
försöksdjursvetenskap tidigare haft. Efter en översyn av den inre organisationen vid Vetenskapsrådet ändrades nämndens placering i september 2002 från den
ämnesövergripande verksamheten till att ligga direkt under ämnesrådet för medicin.
Nämndens ledamöter representerar medicinska fakulteter, veterinärmedicinska fakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Vetenskapsrådet och dess ämnesråd.
Nämnden har behandlat ansökningar för olika ändamål, se tabell 37. Beslut fattas av ämnesrådet för medicin.
Försöksdjursverksamheten omfattar också samverkan med andra myndigheter, internationell verksamhet samt rådgivning och information till personal vid
högskolor, myndigheter, lärare/elever, beslutsfattare och massmedia. En översyn av nämndens verksamhet har genomförts under året och kommer att ligga till grund för försöksdjursverksamheten vid Vetenskapsrådet fr o m 2004.
Tabell 37 Ansökningar om bidrag till försöksdjursverksamhet
2003 2002 2001
Kvalitetshöjande åtgärder
Antal ansökningar 15 23 25
Antal bidrag 9 11 14
Hälsoinventeringsprogram
Antal ansökningar 7 7 7
Antal bidrag 7 7 7
Specialiststudier i försöksdjursvetenskap
Antal ansökningar 1 4 5
Antal bidrag 1 2 4
Vidareutbildning för försöksdjurspersonal
Antal ansökningar 7 11 2
Antal bidrag 1 1 1
Övrigt
Antal ansökningar 3 1 2
Antal bidrag 3 1 2
Summa antal ansökningar 33 46 41
Summa antal bidrag 21 22 28
8.6. Professur i svenska språket vid universitetet i Tartu, Estland
Återrapportering:
• Vid Vetenskapsrådet ska finnas en professur i svenska språket som är placerad vid universitetet i Tartu, Estland.
HS finansierar professuren med medel från Svenska institutet motsvarande cirka 800 tkr.
92