årsredovisn i ng 2003 vetenskapsrådet

(1)

2003

vete n skapsrådet

(2)

1.Verksamhetsområde Forskning och Utveckling ____________________________________ 3 2. Sammanfattning av verksamheten______________________________________________ 7 2.1. Organisation __________________________________________________________ 7 2.2. Styrelsen______________________________________________________________ 7 2.3. Ämnesråden___________________________________________________________ 7 2.4. Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter _________________________________ 8 3. Forskningsstöd ___________________________________________________________ 11 3.1 Vetenskaplig kvalitet och förnyelse _________________________________________ 15 3.1.1 Vetenskaplig kvalitet ________________________________________________ 15 3.1.2. Internationellt perspektiv ____________________________________________ 18 3.1.3. Förnyelse, kraftsamling och profilering __________________________________ 18 3.1.4. Resultat av utvärderingar _____________________________________________ 21 3.2. Mång- och tvärvetenskap ________________________________________________ 22 3.2.1. Hantering av mång- och tvärvetenskapliga projekt _________________________ 22 3.2.2 Initiativ för att främja mång- och tvärvetenskap ____________________________ 23 3.3. Forskarkarriär och åldersfördelning ________________________________________ 24 3.3.1 Unga och nydisputerade forskare _______________________________________ 24 3.3.2. Forskningsstödets åldersfördelning _____________________________________ 26 3.3.3. Särskilda medel till unga forskare_______________________________________ 26 3.4. Jämställdhet __________________________________________________________ 27 3.4.1. Könsfördelning inom beredningsorganisationen ___________________________ 27 3.4.2. Könsuppdelad statistik forskningsansökningar ____________________________ 29 3.4.3 Framtida insatser för ökad jämställdhet __________________________________ 30 3.5. Genusforskning _______________________________________________________ 31 3.6 Internationellt forskningssamarbete ________________________________________ 33 3.6.1. Medlemskap i europeiska och internationella forskningsorganisationer __________ 34 3.6.2 EUs ramprogram ___________________________________________________ 41 3.6.3. Samverkan med andra länder__________________________________________ 41 3.7. Medel till tekniskt industriellt utbyte och till Studsvik___________________________ 42 3.7.1. Tekniskt industriellt utbyte av internationellt deltagande _____________________ 42 3.7.2. R2-reaktorn och kärnteknisk forskning __________________________________ 42 3.8. Dyrbar vetenskaplig utrustning och högpresterande datorsystem __________________ 44 3.8.1 Dyrbar vetenskaplig utrustning_________________________________________ 44 3.8.2. Högpresterande datorssystem och övrig dyrbar utrustning ___________________ 45 3.8.3. Samarbete mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförande institutioner ____ 45 3.9. Utfall fördelat per vetenskapsområde_______________________________________ 46 3.9.1. Ansökningar ______________________________________________________ 46 3.9.2. Beviljade bidrag____________________________________________________ 49 3.9.3. Forskningsstöd till nya bidragsmottagare_________________________________ 50 3.9.4. Forskningsstödets fördelning på bidragsformer____________________________ 50 3.9.5 Forskningsstödets fördelning på mottagare _______________________________ 52 3.9.6 Forskningsstödets fördelning på delområden _____________________________ 55 3.10. Omfattning och inriktning på Vetenskapsrådets insatser _______________________ 59 3.11. Forskning inom Utbildningsvetenskap _____________________________________ 61 3.12. Administrativa kostnader _______________________________________________ 63 3.13. Särskilda forskningssatsningar ___________________________________________ 64 3.13.1. Forskningsprogram om den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten._______ 64 3.13.2. Forskningsprogram om kommunistiska regimer. __________________________ 65 3.13.3. Forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen. __________________ 65

(3)

2

4. Forskningsinformation _____________________________________________________ 66 4.1. Information om forskning och forskningsetiska frågor _________________________ 66 4.2. Debatt om och popularisering av forskning __________________________________ 67 4.3. Samordning med andra aktörer ___________________________________________ 68 4.4. Metoder för att sprida information_________________________________________ 68 4.5. Internetbaserade informationssystem _______________________________________ 69 5. Strategi och analys ________________________________________________________ 71 5.1. Analyser och utvärderingar_______________________________________________ 71 5.1.1. Analyser _________________________________________________________ 71 5.1.2. Utvärderingar _____________________________________________________ 72 5.2 Samverkan med andra aktörer ____________________________________________ 74 5.3 Forskningsetiska frågor _________________________________________________ 76 5.4 Forskningsforum ______________________________________________________ 78 6. Forskningsfrämjande åtgärder________________________________________________ 80 6.1 Datakommunikation ___________________________________________________ 80 6.2. SUNET _____________________________________________________________ 80 6.3. Polarforskning ________________________________________________________ 83 7. Långsiktig utveckling av energisystemet ________________________________________ 85 8. Uppdrag ________________________________________________________________ 87 8.1. Samarbete med FAS, Formas och VINNOVA _______________________________ 87 8.2. Det svenska forskningsläget i ett internationellt perspektiv ______________________ 87 8.3. Databaser för longitudinella studier ________________________________________ 88 8.4. Dyrbar vetenskaplig utrustning vid högskolorna. ______________________________ 89 8.5. Försöksdjursvetenskap__________________________________________________ 90 8.6. Professur i svenska språket vid universitetet i Tartu, Estland._____________________ 91 9. Kansliet ________________________________________________________________ 92 9.1. Organisation _________________________________________________________ 92 9.2. Kompetensförsörjning __________________________________________________ 92 9.3. Personal _____________________________________________________________ 92 9.4. Sjukfrånvaro__________________________________________________________ 94 9.5. Verksamhet __________________________________________________________ 94 10. Finansiell redovisning _____________________________________________________ 95 10.1. Sammanställning över väsentliga uppgifter __________________________________ 95 10.2. Resultaträkning ______________________________________________________ 96 10.3. Balansräkning inkl. SUNET _____________________________________________ 97 10.4. Resultaträkning exkl. SUNET ___________________________________________ 98 10.5. Balansräkning exkl. SUNET_____________________________________________ 99 10.6. Resultaträkning SUNET_______________________________________________ 100 10.7. Balansräkning SUNET________________________________________________ 101 10.8. Anslagsredovisning __________________________________________________ 102 10.9. Bemyndigande ______________________________________________________ 103 10.10. Finansieringsanalys__________________________________________________ 104 10.11. Tilläggsuppgifter____________________________________________________ 105 10.12. Noter ____________________________________________________________ 110 10.13. Underskrifter ______________________________________________________ 115 11. Personregister 2003______________________________________________________ 116 12. Förkortningar __________________________________________________________ 125 13. Bilaga 1 _______________________________________________________________ 127

(4)

1.Verksamhetsområde Forskning och Utveckling

Mål:

”Den statliga organisationen för forskningsfinansiering skall vara ett effektivt verktyg för att främja de forskningspolitiska målsättningarna, stärka det svenska systemet för FoU samt öka forskningens bidrag till Sveriges internationella konkurrenskraft och en hållbar

samhällsutveckling”.

Återrapporteringskrav:

• Vetenskapsrådet skall redovisa en samlad bedömning av hur rådets verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet.

Efter Vetenskapsrådets tredje verksamhetsår är det naturligt att både blicka tillbaka och se framåt. Styrelsens och ämnesrådens första mandatperiod är till ända och forskarna har via elektorsförsamlingen valt nya ledamöter och regeringen har utsett nya allmänrepresentanter. Vetenskapsrådets första forskningsstrategi har lämnats till regeringen och Riksdagens utbildningsutskott har genomfört en uppföljning av Vetenskapsrådets första år. Ute i Europa har frågan om ett europeiskt forskningsråd gått från att vara en punkt på konferenser, t.ex. den som anordnades av

Vetenskapsrådet under Sveriges ordförandeskap i EU våren 2001, till att under 2003 bli en viktig del av kommissionär Busquins agenda.

Av Vetenskapsrådets fem verksamhetsgrenar är forskningsstödet den mest

omfattande både finansiellt och verksamhetsmässigt och behandlas mest utförligt i det följande. Forskningsinformation samt strategi och analys är två verksamhetsgrenar av en annan karaktär där verksamhetens kärna finns på Vetenskapsrådet och

resultatet kan bestå av egna produktioner, t.ex. rapporter. Efter en uppbyggnadsfas kan man nu se att dessa verksamheter spelar en betydelsefull roll i Vetenskapsrådets verksamhet. De övriga två verksamhetsgrenarna är av speciell karaktär. SUNET ansvarar för universitetsdatanätet och har av tradition en upparbetad kontaktyta mot sina användare, t.ex. det årliga SUNET Forum. Användarna är en betydligt större krets än de forskare som söker forskningsstöd från Vetenskapsrådet. Den sista verksamhetsgrenen, energiforskning, ligger mycket nära grenen forskningsstöd och är ett riktat forskningsstöd.

Verksamhetsgrenen forskningsstöd har som ett resultat av forskningspropositionen Forskning och förnyelse, 2000/01:3, erhållit ett välkommet tillskott av resurser vilket fördelats till forskning inom vissa områden under Vetenskapsrådets två första år. Vid fördelning av medel under 2003 fanns ett tillskott till medicin. Vetenskapsrådet ser mycket positivt på att dessa senare medel ger en allmän förstärkning av området och inte är öronmärkta för någon särskild del därav. Ämnesrådet för medicin fick därmed möjlighet att använda nytillskottet för att öka medelbidraget under 2003. Under arbetet med uppdraget om starka forskningsmiljöer och utarbetandet av

Vetenskapsrådets forskningsstrategi har styrelse och ämnesråd haft många

(5)

4

diskussioner om avvägningen mellan bredd och spets inom forskningen. Situationen är mycket olika inom olika ämnesområden. Ett belysande exempel är ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap som under 2003 för första gången utlyste

långsiktigt stöd till ledande forskare. Inom naturvetenskap och teknikvetenskap har förändringarna av stödet till nationella anläggningar varit en långdragen och svår process som dock lett till ett entydigt beslut om att satsa på två laboratorier, MAX- laboratoriet vid Lunds universitet och Onsala rymdobservatorium vid Chalmers och överenskommelser med värduniversiteten i Stockholm och Uppsala om en avveckling av stödet under en treårsperiod. Detta ämnesråds mycket stora åtaganden vad gäller internationell samverkan och forskningsanläggningar leder ibland till svårförutsebara problem med förseningar och ökande kostnader. Under 2003 har styrelsen stött ämnesrådets internationella engagemang genom att fördela extra medel från

anslagspost 6. Vidare har styrelsen stött ämnesrådet för medicin i sina strävanden att öka resurserna till klinisk forskning med medel från anslagspost 6. Sammantaget visar dessa exempel på att Vetenskapsrådet hittat former för hur styrelse och ämnesråd i dialog kan utnyttja tillgängliga medel på ett för forskningen utvecklande sätt. Under dessa processer har dock Vetenskapsrådets organisation kommit upp till diskussion.

Förslag till en organisation som skulle göra Vetenskapsrådet bättre lämpat att hantera långsiktiga investeringsfrågor parallellt med kortsiktig projektfinansiering har

diskuterats i samband med utarbetandet av forskningsstrategin.

Det långsiktigt viktigaste arbetet för forskarsamhället under dessa tre år har varit framtagandet av forskningsstrategin. Redan under 2002 påbörjade Vetenskapsrådet arbetet genom att ämnesråden och analysenheten började samla material till olika typer av lägesrapporter. Dessa lägesrapporter ger en detaljerad bedömning av svensk grundforskning och en samlad bild av svensk forskningsfinansiering. Ett stort arbete har under 2003 lagts ned på att kontrollera de data som läggs fram i strategin. Med utgångspunkt i dessa underlag begär Vetenskapsrådet en ökning av anslaget för att stärka det svenska systemet för FoU samt för att öka forskningens bidrag till hållbar samhällsutveckling och till Sveriges internationella konkurrenskraft. Anslaget bör enligt forskningsstrategin ökas så att det år 2008 har fördubblats. Den viktigaste slutsatsen som motiverar denna ökning är att forskningssystemet är i obalans. Den debatt som under 2003 förts med anledning av Vetenskapsrådets rapport 2002:4,

”Finansiering av svensk grundforskning”, har lett fram till att de statliga

forskningsfinansiärerna, samtliga universitet och högskolor genom SUHF samt IVA och KVA i en gemensam skrivelse till regeringen visar på denna obalans mellan å ena sidan grundutbildning och forskarutbildning, och å den andra sidan forskning och omsättning av forskningen så att den främjar ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. De förslag som lämnas i denna skrivelse bygger på att en större andel av statens resurser till området konkurrensutsätts på nationell basis.

I Vetenskapsrådets forskningsstrategi läggs en rad viktiga förslag fram vilka bygger på erfarenheter från Vetenskapsrådets första tre verksamhetsår. De rör dels stödformer, dels organisation. En fråga av både strategisk och mångvetenskaplig karaktär som nämns men inte diskuteras vidare är frågan om lokalisering till Sverige av en ny europeisk spallationskälla för forskning med neutroner. En sådan anläggning skulle ha en långt större regional påverkan och betydelse för näringsliv och svensk

konkurrenskraft än någon annan forskningsanläggning hittills i Sverige och är därmed en fråga för många fler än forskarsamhället.

(6)

Vetenskapsrådet föreslår dels ett ökat stöd till de välbeprövade och kvalitetsdrivande stödformer som används av ämnesråden och dels en ny större satsning på stöd till starka forskningsmiljöer. Genom att skapa stödformen starka forskningsmiljöer finns ett alternativ för stora eller resurskrävande grupper. Detta ger möjligheter att både skapa koncentration av resurser och bibehålla en bred finansiering via projektstöd.

Årets resultat inom humaniora och samhällsvetenskap visar dock att nuvarande konstruktion och nivå på Vetenskapsrådets anslag inte tillåter större satsningar på starka forskningsmiljöer utan att det direkt slår mot projektfinansieringen.

Vetenskapsrådet har under 2003 beslutat att i samarbete med andra finansiärer utlysa ett antal bidrag till starka forskningsmiljöer för ansökan under 2004. Förutom dessa egna stödformer föreslås i samverkan med andra finansiärer och utförare av forskning dessutom ett fakultetsstöd som söks i nationell konkurrens. Vetenskapsrådet har erbjudit sig att administrera denna stödform som bedöms kunna öka förmågan till förnyelse, kraftsamling och profilering. I skrivelsen begärs 2 miljarder kr för ett sådant forskningsstöd.

Under Vetenskapsrådets första tre år har behovet av samverkan med både nationella och internationella forskningsfinansiärer ökat kraftigt, bl.a. beroende på satsningen på det europeiska forskningsrummet. För att vara en attraktiv samarbetspartner och kunna agera strategiskt för svensk forskning föreslås i forskningsstrategin en särskild stödform för strategisk samverkan. Under 2003 har en internationell strategi

diskuterats i både styrelse och ämnesråd och fastlagts av styrelsen. En sådan

gemensam strategi bildar nu en grund för det fortsatta arbetet. I det följande beskrivs flera exempel på internationellt samarbete och en extra satsning görs för

internationalisering inom utbildningsvetenskap i 2004 års utlysning. Vetenskapsrådet deltar i europeiskt erfarenhetsutbyte inom två ERA-NET program och påbörjade under 2003 planeringen för en seminarieserie om svensk forskning som hålls under 2004 i Bryssel. Vetenskapsrådet deltar i EU-projektet Enabling Grids for European E-Science där framtidens infrastruktur för beräkningar och datalagring inom forskning utvecklas.

Erfarenheterna under 2003 med diskussionerna om stödet till de nationella laboratorierna samt utarbetandet av forskningsstrategin visar att Vetenskapsrådets organisation är otydlig, delvis beroende på instruktion och delvis beroende på uppdelning i anslagsposter. Som ett första steg utreder Vetenskapsrådet hur frågor som rör infrastruktur för forskning samlas till en särskild kommitté under styrelsen för att få en mera samlad behandling. För denna typ av förändring är uppdelningen i anslagsposter en försvårande omständighet och Vetenskapsrådet föreslår en

förändrad tilldelning av medel så att Vetenskapsrådets anslag ges som en anslagspost.

Inom verksamhetsgrenen forskningsinformation har Vetenskapsrådet under de tre första åren arbetat för att, i samverkan med andra aktörer, bygga en god infrastruktur för forskningskommunikation såväl nationellt som internationellt. I samarbete med landets lärosäten, forskningsfinansiärer m.fl. har webbplatsen forskning.se skapats som en naturlig ingång till svensk forskning. Syftet är att ge överblick och göra det lätt att hitta information om forskning. Den elektroniska medietjänsten ExpertSvar ger såväl svenska som internationella journalister tillgång till svenska forskare och forskningsresultat. Genom avtal med en rad internationella motsvarigheter, bl.a. den amerikanska tjänsten EurekaAlert, som drivs av AAAS når svensk forskning långt utanför landets gränser. Vetenskapsrådet har, genom sitt nationella uppdrag för forskningskommunikation, kunnat ta rollen som värdmyndighet för dessa initiativ.

(7)

6

Den strategin Vetenskapsrådet valt för det nationella uppdraget är att aktivt

samarbeta med aktörer vars uppdrag eller intressen förstärker Vetenskapsrådets. Ett exempel är att Vetenskapsrådet, i samarbete med UR och Läsrörelsen/Lär för livet, stod för huvudtemat populärvetenskap vid Bok och biblioteksmässan i Göteborg 2003. Drygt 15 000 personer besökte de populärvetenskapliga programmen under mässan. Ytterligare exempel är Vetenskapsrådets samarbete med Riksutställningar som resulterar i en flerårig vandringsutställning kring hjärnforskning samt samarbetet med KVA i planeringen för Linnéåret 2007. I samarbete med bl.a. landets lärosäten, vissa forskningsfinansiärer och UR har ett samarbete inletts med syfte att presentera forskningsnyheter i den nya digitala Kunskapskanalen som startar hösten 2004.

Arbetet med strategi och analys som verksamhetsgren bedrivs dels inom avdelningen för forskningspolitiska frågor, och i synnerhet inom analysenheten, dels inom de olika ämnesgrupperna. Ett antal utvärderingar har genomförts vilka kommer att användas i det fortsatta prioriteringsarbetet. Analysenheten har producerat ett flertal rapporter som bildat underlag för diskussionerna vid utarbetandet av forskningsstrategin.

Erfarenheterna från arbetet med forskningsstrategin har lett till att Vetenskapsrådet föreslår att ansvaret för forskningsstatistik läggs på rådet.

Ett betydande arbete har under 2003 lagts ned på att förbereda införandet av en ny organisation för forskningsetisk prövning. Rådet blir värdmyndighet för den centrala etikprövningsnämnden och får ansvar för utbildning av ledamöter i de regionala kommittéerna och får rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter.

För personalen har de tre första åren präglats av arbetet med utveckling av den nya myndighetens organisation och utvecklandet av gemensamma rutiner och tekniska stödsystem. Från de sista hektiska månaderna i de gamla myndigheterna då stort som smått skulle ordnas samtidigt som en ny myndighet skulle skapas har mycket uträttats.

Många av de uppgifter Vetenskapsrådet har eller får är av sådan art att de bäst lämpar sig för arbete i projektform. Det innebär också att ett ökande antal medarbetare är projektanställda. Detta gäller i synnerhet inom information. Erfarenheterna från det gångna årets projekt med utveckling av det egenutvecklade datasystemet har lett till nya projekt rörande beredningsarbetet och en ny dynamik i det interna arbetet.

Utvecklingen under 2003 har lett till att Vetenskapsrådet för första gången kommer att erbjuda forskarna ett helt elektroniskt ansökningssystem. Tekniken som används för detta kommer även att utnyttjas av andra forskningsråd.

Sammantaget kan man se att Vetenskapsrådet efter sina tre första verksamhetsår spelar en stor roll för det svenska forskningssystemet. Vetenskapsrådets uppgifter är mycket mera varierade än att bara vara en finansiär av forskning. Som finansiär svarar Vetenskapsrådet för ungefär en tiondel av den forskning som bedrivs vid högskolan.

Trots detta bidrar redan Vetenskapsrådet på ett tillfredställande sätt till att samla och förmedla erfarenheter och kontakter som främjar kvalitetsprocesser och öppnar nya perspektiv. Vetenskapsrådet är på väg att bli ett forum för principdiskussioner i etiska frågor, ett centrum för utvärderingar och analyser av forskningssystemet, en nod för internationellt forskningssamarbete och har ett nationellt ansvar för

forskningsinformation.

(8)

2. Sammanfattning av verksamheten

2.1. Organisation

Vetenskapsrådet har en styrelse. Myndighetens direkta ledning utgörs av

generaldirektören och en ledningsgrupp. En modifierad organisation infördes den 1 september 2002.

Inom Vetenskapsrådet finns:

•Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap (HS)

•Ämnesrådet för medicin (M)

•Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap (NT)

•Utbildningsvetenskapliga kommittén (U)

Vid varje ämnesråd och vid utbildningsvetenskapliga kommittén finns en huvudsekreterare

.

Vid Vetenskapsrådet finns dessutom styrelsen för SUNET.

Vetenskapsrådet svarar också för sekretariatsfunktionen för Forskningsforum.

Under 2003 har elektorsval till styrelse och ämnesråd ägt rum och regeringen har utsett ledamöter för den nya mandatperioden.

2.2. Styrelsen

Styrelsen består av 13 ledamöter inklusive ordföranden, varav 8 är utsedda av forskarsamhället via elektorer. Styrelsen svarar för övergripande policyfrågor och för beslut om Vetenskapsrådets bidrag inom anslagspost 5, samt de bidrag inom

anslagspost 6, som styrelsen ej har delegerat till ämnesråden eller generaldirektören att besluta om. Ämnesråden och utbildningsvetenskapliga kommittén beslutar om bidrag inom anslagspost 1–4. Styrelsen har under år 2003 haft 9 sammanträden, varav ett telefonmöte.

2.3. Ämnesråden

Ämnesråden består av 11 ledamöter, inklusive ordföranden, och 10 ersättare. Härav är 7 ledamöter och 7 ersättare valda av forskarsamhället via elektorer.

Vetenskapsrådets styrelse har i december utsett ledamöter i Utbildningsvetenskapliga kommittén för den nya mandatperioden. Utbildningsvetenskapliga kommittén har 11 ledamöter, men inga ersättare. Den fungerar precis som ett ämnesråd och i den följande framställningen ingår den i benämningen ämnesråd.

(9)

8

2.4. Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter

Den totala verksamheten 2003 vid Vetenskapsrådet framgår av tabell 1 och 2. De fem verksamhetsgrenarna redovisas i kapitel 3-7. Lämnade bidrag samt administrativa kostnader och intäkter har fördelats på respektive verksamhetsgren.

Verksamheten vid Vetenskapsrådet har 2003 omfattat 2 837 233 tkr varav 2 483 348 tkr har lämnats som bidrag. De administrativa kostnaderna under forskningsanslagen uppgår till 240 283 tkr, varav 161 221 tkr avser SUNETs verksamhet. De

administrativa kostnaderna inom förvaltningsanslaget uppgår till 104 803 tkr. Den dominerade verksamhetsgrenen är forskningsstöd med totalt 2 556 493 tkr varav 2 424 723 tkr i lämnade bidrag.

Resultatredovisningens tabeller har kompletterats med uppgifter avseende åren 2001 och 2002, som inte funnits med i tidigare årsredovisningar.

(10)

Tabell 1 Kostnader (tkr)

2003 2002 2001

Forskningsstöd

Lämnade bidrag 2 424 723 2 077 464 1 787 785

Administrativa kostnader

(forskningsanslagen) 57 637 55 108 44 476

(förvaltningsanslaget) 67 642 63 495 72 436

Administrativa kostnader (externa medel) 6 491 7 193 5 309

Summa 2 556 493 2 203 260 1 910 006

Forskningsinformation

Lämnade bidrag 4 424 6 432 5 109

(forskningsanslaget) 19 062 14 476 10 535

Administrativa kostnader (externa medel) 50 2 207 1 983

Summa 41 360 37 694 33 511

Strategi & analys

Lämnade bidrag 1 492 20 0

(forskningsanslaget) 1 963 1 448 512

Administrativa kostnader (externa medel) 2 258 1 053 0

Summa 23 198 14 969 9 306

SUNET

Lämnade bidrag 0 600 92

(forskningsanslaget) 161 221 170 812 85 742

(förvaltningsanslaget) 1 038 725 2 783

Administrativa kostnader (externa medel) 0 71 70

Summa 162 259 172 208 88 687

Energiforskning

Lämnade bidrag 52 709 51 630 51 027

(forskningsanslaget) 400 400 300

(förvaltningsanslaget) 814 609 755

Administrativa kostnader (externa medel) 0 0 0

Summa 53 923 52 639 52 082

Totalt Vetenskapsrådet

Lämnade bidrag 2 483 348 2 136 145 1 844 013

(forskningsanslagen) 240 283 242 244 141 565

Administrativa kostnader (externa medel) 8 799 10 524 7 362

Summa totalt 2 837 233 2 480 769 2 093 592

varav totala administrativa kostnader 353 885 344 624 249 579

(11)

10

Tabell 2 Intäkter (tkr)

2003 2002 2001

Forskningsstöd

Intäkter av avgifter (förvaltningsanslaget) 2 281 1 795 429

Intäkter av avgifter (forskningsanslagen) 322 262 49

Intäkter av avgifter (externa medel) 94 266 0

Intäkter av bidrag (förvaltningsanslaget) 168 1 433 0

Intäkter av bidrag (forskningsanslagen) 0 650 0

Intäkter av bidrag (externa medel) 8 617 10 036 6 791

Finansiella intäkter (förvaltningsanslaget) 90 131 1 329

Finansiella intäkter (externa medel) 0 307 324

Summa 11 572 14 880 8 922

Forskningsinformation

Intäkter av avgifter (förvaltningsanslaget) 513 405 0

Intäkter av avgifter (forskningsanslaget) 1 385 1 323 437

Intäkter av avgifter (externa medel) 0 64 147

Intäkter av bidrag (förvaltningsanslaget) 38 326 0

Intäkter av bidrag (externa medel) 50 450 0

Finansiella intäkter (förvaltningsanslaget) 20 30 156

Finansiella intäkter (externa medel) 38 76 46

Summa 2 044 2 674 786

Strategi & analys

Summa 493 656 47

SUNET

Intäkter av avgifter (forskningsanslaget) 136 184 100 980 2 250

Finansiella intäkter (forskningsanslaget) -12 55 207

Summa 136 172 101 035 2 457

Energiforskning

Summa 60 79 31

Totalt Vetenskapsrådet

Intäkter av avgifter 141 276 105 486 3 312

Intäkter av bidrag 8 909 13 210 6 791

Finansiella intäkter 156 628 2 140

Summa 150 341 119 324 12 243

(12)

3. Forskningsstöd

Tabell 3 Kostnader för verksamhetsgren forskningsstöd, tkr

2003 2002 2001

Summa 2 556 493 2 203 260 1 910 006

Vetenskapsrådets forskningsstöd 2003 uppgick till 2 556 493 tkr. Det kan uppdelas i bidrag till forskare/forskargrupper, driftsbidrag till nationella resurser och bidrag till internationellt samarbete. Dessutom används vissa medel till utvärderingar,

granskningsarvoden, beredningsgruppsmöten, konferenser och motsvarande (”forskningsadministrativa” kostnader). Alla bidrag till forskare/forskargrupper bygger på ansökningar och 81 procent av Vetenskapsrådets stöd avser därmed forskarinitierad forskning (se tabell 4). Bidragen till forskare har 2003 ökat med 335 813 tkr eller 20,5 procent jämfört med 2002 (se tabell 5). Bidrag till nationella resurser redovisas i tabell 6 och bidrag till internationellt samarbete i tabell 12.

I Vetenskapsrådets resultaträkning ingår också externa medel för finansiering av ett par regeringsuppdrag (4 714 tkr) och gemensamma program med olika stiftelser och myndigheter (41 298 tkr). Dessutom ingår transferering av EU-bidrag för

fusionsprogrammet till forskargrupper vid högskolor och Studsvik (10 434 tkr) och en SSF-finansierad forskarskola (5 787 tkr). Endast den del som går till statliga mottagare ingår i resultaträkningen.

(13)

12

Tabell 4 Fördelning av forskningsstödet inom forskningsanslagets anslagsposter (tkr)

2003 2002 2001

Bidrag till forskare/forskargrupper

Humaniora & Samhällsvetenskap ap 1 240 818 211 002 188 507

Humaniora & Samhällsvetenskap ap 6 37 341 17 855 836

Medicin ap 2 374 398 339 283 341 953

Medicin ap 6 73 552 32 279 10 585

Naturvetenskap & Teknikvetenskap ap 3 776 195 740 116 694 390 Naturvetenskap & Teknikvetenskap ap 6 207 205 102 313 2 216

Utbildningsvetenskap, ap 4 120 155 77 696 18 568

Utbildningsvetenskap, ap 6 1 000 0 0

Dyrbar utrustning, ap 5 89 119 78 795 64 009

Dyrbar utrustning, ap 6 14 058 0 0

Övrig forskning, ap 6 34 991 36 676 46 004

Jämställdhet 0 1 099 4 306

Demokratiforskning 4 095

Summa 1 972 927 1 637 114 1 371 374

Nationella resurser

Naturvetenskap & Teknikvetenskap 120 768 112 010 108 100

Dyrbar utrustning/datorsystem 44 376 44 000 37 347

Övrig forskning 4 699 0 0

Summa 169 843 156 010 145 447

Internationellt samarbete

Humaniora & Samhällsvetenskap 13 232 13 498 12 264

Medicin 8 157 9 295 8 235

Övrig forskning 5 504 2 412 16 289

Summa 242 422 239 617 224 456

Återbetalade bidrag

Humaniora & Samhällsvetenskap -2 096 -2 022 -3 020

Medicin - 1 687 -1 768 -451

Naturvetenskap & Teknikvetenskap -4 658 -4 651 -1 769

Dyrbar utrustning 0 -261 0

Övrig forskning 0 -397 -97

Summa -8 441 -9 099 -5 337

Extern finansiering bidrag

Extern finansiering Humaniora & samhällsvetenskap 4 998 11 242 9 899

Extern finansiering Medicin 28 369 36 542 25 804

Extern finansiering Naturvetenskap &

Teknikvetenskap 16 457 22 521 23 901

Extern finansiering Utbildningsvetenskap 1 377 0 0

Extern finansiering Övrig forskning 11 034 119 7 947

Summa 62 234 70 424 67 551

Summa forskningsstöd * 2 438 985 2 094 066 1 803 491 Adm kostnader (forskningsanslagen) *

Humaniora & Samhällsvetenskap 5 322 8 534 6 731

Medicin 8 889 5 890 4 805

Utbildningsvetenskap 2 476 1 735 1 470

Dyrbar utrustning 150 326 367

Övrig forskning 8 765 5 106 4 054

Demokratiforskning 651 0 0

UNESCO-program 213 0 0

Summa 43 375 38 506 28 770

*) Jämfört med tabell 2 är 14 262 tkr överförda från administrativa kostnader (forskningsanslagen) till lämnade bidrag till forskare/forskargrupper. De överförda kostnaderna avser personalkostnader för forskare (HS) som administrerats av Vetenskapsrådet och de återfinns inte under lämnade bidrag i resultaträkningen.

(14)

Tabell 5 Bidrag till forskare/forskargrupper från forskningsanslaget fördelat på vetenskapsområden (tkr)

2003 2002 2001

Humaniora och samhällsvetenskap * 282 254 228 857 189 343

Medicin 447 950 371 562 352 538

Naturvetenskap och teknikvetenskap 983 400 842 429 696 606

Utbildningsvetenskap 121 155 77 696 18 568

Dyrbar utrustning 103 177 78 795 64 009

Övrig forskning (long. stud, genusforskn,

FRN-prog) 34 991 36 676 46 004

Jämställdhet 0 1 099 4 306

Summa 1 972 927 1 637 114 1 371 374

*) inkl demokratiforskning

(15)

14

Vetenskapsrådet svarar för bidrag till nationella forskningsanläggningar,

högpresterande datorer (HPD) och Studsvik (tabell 6). Ersättningen till Studsvik avser tillgången till neutroner för experiment i R2-reaktorn (29 700 tkr) samt bidrag till kärnteknisk forskning (8 800 tkr).

Tabell 6 Bidrag till nationella resurser (tkr)

2003 2002 2001

MAX/Lunds universitet

Drift 21 658 17 117 17 100

Utrustning 3 100 1 950 1 600

Summa 24 758 19 067 18 700

TSL/Uppsala universitet

Drift 22 017 20 755 20 700

Utrustning 350 1 150 1 400

Summa 22 367 21 905 22 100

OSO/Chalmers tekniska högskola

Drift 16 092 15170 15200

Utrustning 1 500 1 150 1 000

Summa 17 592 16 320 16 200

MSL/Stockholms universitet

Drift 15 984 15 068 15 100

Utrustning 350 1 150 1 000

Summa 16 334 16 218 16 100

Studsvik

Drift 38 500 38 500 35 000

Mikrofabrikationslaboratorier

Chalmers tekniska högskola 1 000 0 0

Kungliga tekniska högskolan 700 0 0

Uppsala universitet 700 0 0

Summa 2 400 0 0

NFL/Studsvik

Drift 1 217 0 0

Datorsystem/SNIC

Chalmers tekniska högskola 1 600 0 0

Kungliga tekniska högskolan 23 553 21 500 27 300

Linköpings universitet 11 376 17 500 6 870

Lunds universitet 1 600 0 0

Umeå universitet 6 283 5 000 3 130

Uppsala universitet 2 263 0 0

Summa 46 675 44 000 37 300

(16)

3.1 Vetenskaplig kvalitet och förnyelse

Mål:

”Vetenskapsrådets forskningsstöd skall fördelas till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning.”

Återrapporteringskrav:

• Redovisa hur rådet arbetat för att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsstödet.

• Redovisa hur rådet säkerställt att den forskning som rådet stödjer bedöms i ett internationellt perspektiv.

• Redovisa hur behovet av förnyelse, kraftsamling och profilering inom angelägna forskningsområden påverkat fördelningen av forskningsstödet.

• Redovisa hur rådets utvärderingar av forskning påverkat fördelningen av forskningsstödet.

3.1.1 Vetenskaplig kvalitet

En stor del av Vetenskapsrådets arbete avser granskning och bedömning av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Arbetet sker i beredningsgrupper eller

prioriteringskommittéer som är underställda respektive ämnesråd. För varje ämnesråd finns ett bestämt system för delkriterier och poängbedömning eller betygsättning.

Parallellt härmed redovisar ämnesråden bedömningen av vetenskaplig kvalitet i en gemensam femgradig skala. Vetenskapsrådet betonar starkt betydelsen av publicering och att bedömningen av kvaliteten sker i ett internationellt perspektiv.

Genomförbarheten av projekten och den slutliga vetenskapliga kvalitén av genomförd forskning bestäms till del av avvägningen mellan att finansiera många projekt för att få bredd och hålla en hög finansieringsgrad för att ge de enskilda projekten hög kvalitet och internationell konkurrenskraft. Samtliga ämnesråd strävar efter att höja bidragsnivån för att öka den internationella konkurrenskraften. Antal ansökningar och utfallet av ansökningsomgången redovisas i tabellerna 14, 15 och 16.

Under avsnittet om strategi och analys redovisas vilka internationella utvärderingar som har genomförts inom vetenskapliga ämnesområden eller särskilda program.

Utvärderingar är det viktigaste instrumentet för att följa effekten av rådets satsningar.

HS

I Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap har stor vikt lagts vid en analys av situationen vid universiteten och av hur Vetenskapsrådets stöd påverkar denna.

Man fann att det största hindret för hög forskningskvalitet låg i att forskningen inom

(17)

16

humaniora och samhällsvetenskap var höggradigt splittrad, både på personer och över tid, och att den viktigaste uppgiften för ämnesrådet därför var att ge de bästa

forskarna bättre och mer långsiktiga forskningsmöjligheter.

Som en följd av analysen infördes flera nyheter i ansökningsomgången för 2004, bland annat en ny stödform, långsiktigt stöd till ledande forskare, som garanterar innehavaren minst 50 procent forskningstid i sex år utan att han eller hon är bunden till någon speciell projektplan, samt en ny modell för medelsfördelning till

beredningsgrupper som gav större utrymme för omfördelning och bättre möjligheter för tvärvetenskapliga projekt. Vidare har huvudsekreteraren besökt samtliga

universitet för att informera om förändringarna och förklara deras bakgrund.

Resultatet blev ett trendbrott, både kvantitativt och kvalitativt. Antalet ansökningar från professorer ökade med inte mindre än 56 procent, vilket måste ses som en kvalitetshöjning. Detta kan också avläsas i Vetenskapsrådets betygssystem – andelen ansökningar med något av de båda högsta betygen steg från 13,8 till 17,3 procent. Det genomsnittliga beviljade beloppet var 917 tkr per år för stödformen långsiktigt stöd till ledande forskare. Konsekvenserna av denna kraftsamling är dock att

bevillningsgraden blev mycket låg, 21 procent för de ledande forskarna och 9 procent för övriga fria ansökningar.

M

Ämnesrådet arbetar på olika sätt för att upprätthålla kvaliteten på forskningen, stödjer viktiga forskningsområden i behov av särskilda insatser, arbetar för återväxt av

forskare, samarbetar med andra intressenter inom den medicinska forskningen och kommunicerar viktiga forskningsfrågor med forskarsamhället och samhället i övrigt.

Ämnesrådet för medicin har under år 2003 behandlat 1 153 ansökningar om bidrag till forskningsprojekt och tillstyrkt 34 procent av dessa. Bidragsbeloppet utgjorde 32 procent av det sökta beloppet. Medelstorleken av ett projektbidrag från ämnesrådet är förhållandevis liten, men genom neddragningar av andra bidragsformer under senare år och ett särskilt tillskott av medel i budgetpropositionen (25 miljoner kr) för 2004 har medelstorleken på de nya projektbidragen i årets ansökningsomgång kunnat ökas.

Ämnesrådet anser att det är av avgörande betydelse för svensk medicinsk forskning att bibehålla en bredd i forskningsstödet, särskilt som så stor andel av den medicinska forskningens inriktning styrs till särskilda områden genom andra finansiärer. Ett begränsat stöd från ämnesrådet är också ofta en förutsättning för att få medel från andra finansiärer och också en början på en forskarkarriär för unga forskare.

Ämnesrådet införde därför särskilda s.k. debutbidrag för unga forskare under 2003.

Det är emellertid också viktigt att kunna stödja de allra bästa forskningsprojekten med tillräckligt stora medel för att de ska kunna hålla hög internationell konkurrenskraft och projektbidrag i storlek 1,5 - 2,5 miljoner kronor har hög prioritet såvida rådet erhåller ökade resurser.

NT

Ämnesrådet arbetar kontinuerligt med avvägningen mellan stöd till ett så stort antal projekt som möjligt och tillräckligt stora ekonomiska resurser till de projekt som beviljas. Ett stort antal projekt är nödvändigt för att säkerställa bredden i svensk forskning. Stora bidragsbelopp behövs samtidigt för att projekten ska kunna hålla tillräcklig kvalitet och internationell konkurrenskraft. Ambitionen är att

(18)

bidragsbeloppen ska öka, även om det måste ske på bekostnad av antalet beviljade projekt. För Vetenskapsrådets tre första år har också det beviljade medelbeloppet stigit markant, jämfört med de medelbelopp som beviljades av de föregående forskningsråden. Det var störst för år 2003 (i medeltal 625 tkr). Det har minskat för det kommande året 2004 (i medeltal 589 tkr), beroende på att antalet ansökningar år 2003 ökat med cirka 10 procent samtidigt som det totalbelopp som ämnesrådet kunnat bevilja minskat jämfört med tidigare år (från 366 till 287 Mkr). Den senare minskningen beror på att de riktade satsningarna till biologisk mångfald, biovetenskap och bioteknik, materialvetenskap, informationsteknologi och unga forskare nu till största delen är uppbundna i löpande projekt beviljade i ansökningsomgången 2001 och 2002.

Kvalitet i forskningen är det primära prioriteringskriteriet. Svårigheten ligger i att jämföra kvalitet mellan olika delområden. Ämnesrådets sätt att jämföra kvalitén är en omfördelningsprocess där resurser flyttas till ämnesområden/beredningsgrupper med i genomsnitt högre kvalitet på de projekt som inte kunnat beviljas med de befintliga resurserna. Omfördelningsprocessen har utvecklats ytterligare under år 2003 och sker nu i två steg med olika granskare som jämför kvaliteten på föreslagna projekt från olika ämnesområden. Omfördelningsprocessen har under treårsperioden medfört betydande förändringar, uppåt eller nedåt, i resurstilldelningen till ämnesrådets beredningsgrupper. En ofta ställd fråga är om proportionen mellan

naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga projekt ändrats. Med naturvetenskapliga projekt menas sådana som tidigare finansierades av NFR och teknikvetenskapliga projekt sådana som tidigare finansierades av TFR. En analys av omfördelningsutfallet visar att proportionen är ungefär densamma som för tre år sedan, med en marginell förskjutning mot teknikvetenskap.

U

Utbildningsvetenskapliga kommittén skall finansiera forskning och forskarutbildning inom delar av högskolan som hittills har en svagt utvecklad forskningsöverbyggnad och begränsade fakultetsmedel. Av detta skäl har kommittén valt att ge förhållandevis stora bidrag till ett begränsat antal forskare, hellre än att göra kraftiga prutningar i ett större antal ansökningar. Bevillningsgraden är 13,7 procent och de beviljade

beloppens storlek i genomsnitt 1,2 miljoner kronor. Med bidrag av denna

storleksordning skapas, enligt kommittén, möjligheter för samverkan mellan forskare vid universitet och högskolor och även för mång- och tvärvetenskapliga projekt.

Den särskilda utlysningen av medel till forskarassistenttjänster lockade 20 sökande.

Det stora antalet högt kvalificerade sökande till forskarassistenttjänsten ledde Utbildningsvetenskapliga kommittén till att bevilja medel till fyra tjänster. Därmed reducerades utrymmet för forskarskolorna. Inga medel gavs till etablerandet av nya forskarskolor. I stället fick två av de redan igångsatta forskarskolorna tilläggsbidrag.

Forskarskolorna har visat sig vara mycket resurskrävande, både i form av medel och arbetsinsatser för inblandade forskare, handledare och lärare.

Utbildningsvetenskapliga kommittén avser att inför nästa utlysningsomgång inventera erfarenheterna av denna stödform, framför allt med avseende på styrform,

finansiering och medfinansiering från inblandade lärosäten.

(19)

18 3.1.2. Internationellt perspektiv

I beredningsprocessen utnyttjas ofta internationella sakkunniga både som ledamöter i beredningsgrupperna och som externa granskare. Inom de flesta ämnesområden publiceras resultaten så gott som uteslutande i internationella vetenskapliga tidskrifter med referee-bedömning. Detta utgör en viktig möjlighet att vid granskningen av ansökningar bedöma den internationella konkurrenskraften. Avvägningen mellan att få ett internationellt perspektiv genom att använda internationella sakkunniga för enskilda ansökningar, internationella sakkunniga ledamöter i beredningsgrupperna eller tidskrifternas referee-system görs olika inom olika områden. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap har år 2003 utnyttjat hela 272 utländska

sakkunniga, vilka avgett cirka 1 300 granskningsrapporter. Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap använder internationella bedömare för ansökningar om bidrag till ledande forskare. Utbildningsvetenskapliga kommittén använder sig av externa nordiska bedömare av vissa ansökningar. Ämnesrådet för medicin använder sig främst av tidskrifternas referee-system för att få ett internationellt perspektiv.

Vetenskapsrådets internationella utvärderingar av olika ämnesområden är också ett underlag för prioriteringsarbetet och är viktiga för att kvalitetssäkra

beredningsprocessen. De under året genomförda utvärderingarna redovisas i avsnitt 5.1.2.

3.1.3. Förnyelse, kraftsamling och profilering

Vetenskapsrådet har tidigare rapporterat till regeringen om sitt arbete med förnyelse, kraftsamling och profilering i rådets skrivelse om starka forskningsmiljöer den 24 februari 2003 och i rådets forskningsstrategi för 2005-2008 den 17 november 2003.

HS

Ämnesrådet har under 2003 inte startat några programsatsningar på eget initiativ.

Skälet är inte att det saknas lämpliga ämnesområden, utan att medelsbristen för de fria projektansökningarna är så akut att dessa måste prioriteras. Man fullföljer därmed en strategi sedan flera år tillbaka av att avsluta pågående programsatsningar för att kunna hålla bevillningsgraden för de fria projektmedlen någorlunda rimlig. I sitt underlag till den strategi som Vetenskapsrådet inlämnade till regeringen i november 2003

identifierar ämnesrådet dock bland annat följande områden som särskilt angelägna:

forskning kring den ökande ohälsan i samhället, om generella principer för vad som styr mänskligt handlande, om effekterna av en alltmer medierad värld samt om oönskade effekter av politiska beslut.

På regeringens uppdrag har en särskild programsatsning på mångvetenskaplig demokratiforskning startats. I en första omgång utlystes planeringsbidrag för att ge relevanta forskargrupper möjlighet att komma in med väl genomarbetade ansökningar i samband med den ordinarie ansökningsomgången i april 2004. Av 75 ansökningar kunde 25 beviljas med i genomsnitt 171 tkr.

M

Svårigheterna att bedriva forskning inom områdena klinisk forskning och odontologisk forskning har uppmärksammats av Vetenskapsrådet och särskilda

(20)

insatser har gjorts inom dessa områden. Inom den kliniska forskningen har särskilt anvisade resurser använts för att öka projektbidragen inom området. Dessutom har tre anställningar inom olika delar av den kliniska forskningen utlysts för att möjliggöra för fler forskande läkare att ägna sig åt forskning på halvtid under en sexårsperiod.

Inom den odontologiska forskningen har Vetenskapsrådet tillsammans med de fyra odontologiska fakulteterna/institutionerna i landet utlyst fyra anställningar som forskare.

Ämnesrådet fick 2001 ett specifikt ansvar för området vårdvetenskap. Sammanlagt 35 miljoner kr avsattes för detta ändamål under perioden 2001-2003 med 5, 10

respektive 20 miljoner kr. Forskningsstödet har successivt byggts upp och inför 2004 var i stort sett alla medel uppbundna och ytterligare medel kommer inte att frigöras förrän 2005. Genom omprioriteringar har ämnesrådet tillfört området medel för nya bidrag och anställningar för 2004. Ämnesrådet avser att utvärdera satsningen på vårdvetenskap för att se om insatserna varit optimala.

För att skapa ett gott forskningsklimat, effektiv finansiering och optimalt utnyttjande av forskningsresurser krävs samverkan. Ämnesrådet har en nationell överblick över det medicinska området och avser att fortsätta samarbeta med fakulteter,

forskningsorganisationer och andra intressenter inom området. Under året har samarbetet med fakulteterna inom det medicinska vetenskapsområdet intensifierats, vilket bl a resulterat i en utredning om finansiering och konkurrenskraft av svensk medicinsk forskning. Rapporten kommer att ligga till grund för fortsatta diskussioner med fakulteterna under 2004 om hur svensk medicinsk forskning kan stärkas och hur detta ska åstadkommas.

Stöd till forskning innebär en avvägning mellan förnyelse och uthållighet. Varje år försöker ämnesrådet i ansökningsomgången fånga upp ett antal nya och lovande projektförslag. Även inom de forskningsprojekt som pågår sker löpande en förnyelse av forskningen. Uthållighet är en viktig del av grundforskningens natur och successivt söker forskarna svar på de nya frågor som uppstår under arbetets gång.

NT

Höjningen av bidragsbeloppen ingår i ämnesrådets strävan för att samla resurserna till de allra bästa forskningsprojekten. Ytterligare ett led i denna kraftsamling är ökning av antalet så kallade rambidrag, större projektbidrag om mer än 1,5 miljoner kr per år över en längre tidsperiod till stora och dokumenterat framgångsrika forskargrupper.

Det har dock på grund av de ekonomiska begränsningarna inte varit möjligt att i 2003 års ansökningsomgång öka antalet rambidrag.

Förnyelse av forskningen är ett centralt tema i ämnesrådets forskningsstöd. Förnyelse utgör också ett centralt inslag i ämnesrådets definition av kvalitet i forskningen.

Ansökningar om förlängning av pågående forskningsprojekt särbehandlas inte utan ställs i beredningsprocessen mot förslag på nya projekt. Inte sällan medför detta att nya projekt prioriteras framför förlängning av pågående projekt. En förskjutning av ämnesrådets forskningsstöd från etablerade forskare till unga forskare har också skett under den gångna treårsperioden. Det framgår av att antalet bidrag till

forskarassistentanställningar och projekt drivna av forskarassistenter har ökat, även frånräknat den särskilda satsning på unga forskare och forskarrekrytering som gjorts genom senaste forskningspropositionen.

(21)

20

Ämnesrådets program för rådsforskaranställningar är också ett viktigt instrument för förnyelse av forskningen. Genom dessa kan ämnesrådet möjliggöra anställning av forskare inom nya områden utanför och mellan de traditionella ämnena. Under år 2003 har 22 nya rådsforskaranställningar tillsatts, däribland sex inom teknikvetenskap reserverade för kvinnor. Profilering av forskningens innehåll sker genom de ovan nämnda anställningarna och omfördelningsprocessen men också via de prioriterade områdena biologisk mångfald, biovetenskap och bioteknik, materialvetenskap och informationsteknologi. För de två första inom biologiområdet fortsätter

uppbyggnaden med utökat stöd för år 2004 och framåt. De nya resurserna för biologisk mångfald har medfört att detta område har största förstärkningen. För biovetenskap och bioteknik är den procentuella förstärkningen inte lika stor som för biologisk mångfald, men ämnesrådet har genom omfördelningsprocessen dessutom ytterligare utökat stödet till biovetenskap och bioteknik, på bekostnad av andra ämnesområden. För materialvetenskap och informationsteknologi avslutades uppbyggnaden till en högre nivå i och med besluten hösten 2002.

I arbetet med underlaget till forskningspropositionen har ämnesrådet identifierat tre nya prioriterade områden, grundläggande teknikvetenskap, molekylära livsprocesser och klimatforskning. Teknikvetenskapen är under stark utveckling och av stor betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt. Stödet till grundläggande teknikvetenskap behöver därför förstärkas. Grundforskning inom livsvetenskaperna, dvs cell- och molekylärbiologi, medicin, mm, handlar idag framförallt om de molekylära livsprocesserna. Jordens klimat utgör inget stabilt system utan kan genom den pågående uppvärmningen plötsligt förändras, med ödesdigra konsekvenser för Sverige. Klimatforskning har därför en särskild samhällsrelevans.

Ämnesrådet har också ett omfattande ansvar för forskningens infrastruktur, genom stöd till såväl nationella som internationella anläggningar och forskningsprogram.

Nationellt har en kraftig utökning av stödet till MAX-laboratoriet påbörjats. Rådet följer utvecklingen vid MAX-laboratoriet och planerna på en fjärde lagringsring MAX IV samt en därmed förbunden möjlig framtida konstruktion av en andra

generationens frielektronlaser. Det senare instrumentet kommer att medföra en förbättring av upplösningen i molekylära studier jämförbar med den som ägde rum vid övergången från ljusmikroskopi till elektronmikroskopi. Stödet till Onsala Rymdobservatorium har också ökats. Från och med 2004 påbörjas en avveckling av stödet till The Svedberg-laboratoriet och Manne Siegbahn-laboratoriet i enlighet med de överenskommelser som träffats med Uppsala universitet respektive Stockholms universitet. Ett nytt program för acceleratorforskning är under utarbetande.

Detsamma gäller ett utökat stöd från Vetenskapsrådet till mikrofabrikations- laboratorierna, vilka tidigare utvärderats.

U

Utöver konkurrensutsatt forskarstöd, som söks i öppen utlysning, har Utbildningsvetenskapliga kommittén avsatt medel för olika typer av särskilda

satsningar. Den särskilda satsningen på s k praxis-nära forskning fortsatte under 2003.

Under 2003 inbjöd kommittén även forskare att inkomma med idéskisser till tre olika forskningsprogram, som beräknas starta under 2004.

(22)

3.1.4. Resultat av utvärderingar

Två av de internationella utvärderingarna har lett till nedanstående konkreta åtgärder under 2003. För redovisningar av genomförda utvärderingar under 2003 se avsnitt 5.1.2.

Utvärderingen av tre mikrofabrikationslaboratorier, halvledarlaboratoriet vid Kungl.

tekniska högskolan, Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet och MC2 vid Chalmers tekniska högskola, rapport 2002:2, har under 2003 fått resultatet att ett samordnande nätverk för dessa laboratorier etablerats.

Utvärderingen av de fyra nationella forskningsanläggningarna, rapport 2002:6, resulterade i att Vetenskapsrådet i oktober 2002 beslutade att koncentrera stödet till MAX-laboratoriet i Lund och Onsala Rymdobservatorium och att avveckla stödet till The Svedberglaboratoriet i Uppsala och Manne Siegbahnlaboratoriet i Stockholm.

Förhandlingarna med respektive värduniversitet om en avveckling av stödet under åren 2003 – 2005 slutfördes under första halvåret 2003. Genom regeringsbeslut i november 2003 är de två senare inte längre nationella anläggningar.

(23)

22 3.2. Mång- och tvärvetenskap

Mål:

”Vetenskapsrådet skall ha ett väl anpassat system för bedömning och prioritering av mång- och tvärvetenskaplig forskning och ta

strategiska initiativ som möjliggör angelägen mång- och

tvärvetenskap när forskningens utveckling gör detta motiverat.”

Återrapporteringskrav:

• Redovisa hur mång- och tvärvetenskapliga projekt hanterats i rådets beredningsorganisation och hur beredningsorganisationen

utvecklats i detta avseende.

• Redovisa vilka särskilda initiativ som tagits för att främja mång- och tvärvetenskaplig forskning.

3.2.1. Hantering av mång- och tvärvetenskapliga projekt

M och NT har en stor gränsyta och de har utvecklat rutiner för hantering av ansökningar som faller i gränsområdena. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap har en särskild beredningsgrupp, NT-A, för nya områden och tvärvetenskap, inklusive medicinsk teknik. I 2003 års ansökningsomgång bedömdes 101 ansökningar inom denna beredningsgrupp. En majoritet av ansökningarna inom NT-A berörde medicinsk teknik. Endast 14 ansökningar beviljades bidrag.

Ansökningar avseende tvärvetenskap behandlades även i andra beredningsgrupper.

Inom medicinsk forskning utvecklas alltmer ett interdisciplinärt angreppssätt där framför allt kopplingen mellan grundläggande experimentell forskning,

klinikanknuten patientnära klinisk forskning och epidemiologi blir allt viktigare, inte minst när den funktionella genomforskningen växer fram. Medicinsk forskning har också naturliga kontaktytor med andra vetenskapsområden. Beredningsgrupperna har en bred sammansättning av ledamöter med olika kompetensområden och har goda förutsättningar att bedöma tvärvetenskapliga ansökningar. I förekommande fall behandlas också ansökningar parallellt i olika beredningsgrupper.

Inom humaniora och samhällvetenskap förekommer inslag av tvär- och mångvetenskapliga ansatser inom flertalet ämnesområden och, av inkomna

ansökningar att döma, mest uttalat inom det estetiska fältet. Ansökningarna behandlas i samråd mellan berörda beredningsgrupper.

Vetenskapsrådet betraktar området utbildningsvetenskap som tvärvetenskapligt och utbildningsvetenskapliga kommittén har i sin beredningsprocess särskilt eftersträvat att lyfta fram tvär- och mångvetenskapliga ansökningar.

(24)

3.2.2 Initiativ för att främja mång- och tvärvetenskap

Vetenskapsrådet vill stimulera till gränsöverskridande forskning (”tvärvetenskap”) på områden som bedöms väsentliga för forskningens utveckling. I en satsning på mång- och tvärvetenskap kommer ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap att stödja frontforskningskonferenser i syfte att underlätta igångsättningen inom specifika verksamhetsområden där ny mark kan brytas. Ämnesrådet för medicin informerar forskarna om Vetenskapsrådets satsning på mång- och tvärvetenskap genom sitt nyhetsbrev. Under 2003 har Vetenskapsrådet finansierat två nya program och fortsatt stödet till tidigare program. Insatserna framgår av tabell 7. Några av programmen genomförs i samarbete med andra forskningsfinansiärer.

Inför 2004 har Vetenskapsrådet avdelat 9 miljoner kr för projekt med mång- och tvärvetenskaplig karaktär, projekt med genusperspektiv och s.k. riskprojekt.

Analysenheten avser att använda beredningsgruppernas klassificeringar av ansökningar i en uppföljningsstudie av stödet till mång- och tvärvetenskap. Inför 2004 avsattes inga medel till nya projekt inom området medicinsk teknik.

Tabell 7 Mång- och tvärvetenskap, de viktigaste insatserna inom Vetenskapsrådets anslag (tkr)

Insats 2003 2002 2001

Svensk-finskt (HS) 140 2 567 4 500

Kultur och samhälle i Asien (HS) 368 892 7 100

Forskning om offentlig sektor (HS) 353 1 781 7 800

Människa, samhälle, IT (HS) 1 330 3 289 4 500

Arbetsmarknadsforskning (HS) 2 934 4 467 2 600

Byggforskning (HS) 948 2 061 1 000

Genterapi (M) 3 177 3 792 2 400

Funktionsgenomik (NT) 2 534 6 761 8 800

Medicinsk teknik (NT) 5 822 2 990 -

Matematik och naturvetenskap/teknikvetenskap (NT) 794 5 066 8 800

Etik i vården (M, HS, VR) 1 200 1 200 1 200

Genusforskning (VR) 9 862 9 985 10 000

Utvägar (VR) 321 1 387 1 500

Biologisk mångfald (NT, ap 6) 20 895 17 675 -

Mångvetenskap mellan HS och övriga områden (VR) 3 242 - -

Mångvetenskaplig demokratiforskning (HS) 4 095 - -

Summa 58 015 63 913 60 200