• No results found

UPPFÖLJNING AV PARTNERSKAPET MELLAN EUROPA-MEDELHAVSLÄNDERNA

°°

V. UPPFÖLJNING AV PARTNERSKAPET MELLAN EUROPA-MEDELHAVSLÄNDERNA

Barcelona-konferensen bör kunna lägga grunden för en process som kan utvecklas vidare, och parterna bör därför överenskomma om att de olika aktiviteterna följs upp genom ad hoc-möten för ministrar, högre tjänstemän och experter, genom utbyte av erfarenheter och upplysningar, genom kontakter mellan ledande krafter i det civila samhället och på alla andra sätt som kan vara lämpliga. Dessa möten kan utgå ifrån befintliga samarbetsstrukturer, eller varje annan form som konferensen kan enas om.

Europeiska unionen kommer att föreslå sina parter att utrikesministrarna håller möten med jämna mellanrum. Parterna skall komma överens sinsemellan hur ofta mötena skall hållas.

Denna övergripande dialog, som bör vara så konkret och informell som möjligt, bör komplettera, inte ersätta, den dialog som förs mellan Europeiska unionen och varje Medelhavsland eller -område inom ramen för bilaterala avtal.

Bestämmelserna för kontakterna mellan parlamentariker och lokala myndigheter bör också undersökas.

___________________

FÖRKLARING

EUROPEISKA RÅDET, CANNES 26/27 JUNI 1995

ÄRENDE: FÖRENTA NATIONERNAS FEMTIOÅRSJUBILEUM

"Denna dag då det är femtio år sedan Förenta nationernas stadga undertecknades i San Francisco vill Europeiska rådet

– ännu en gång högtidligen bekräfta sin lojalitet mot målen och principerna i Förenta nationernas stadga och vittna om sin beredskap att tjäna Förenta nationernas ideal och verksamhet,

– understryka i hur hög grad Förenta nationerna, som bildades som svar på den tragedi som andra världskriget innebar, medverkat till återuppbyggnaden av Europa och till att hjälpa flyktingar från konflikten,

– hylla det arbete som Förenta nationerna utfört under femtio år såväl som dess stora bidrag till kodifieringen av folkrätten, bevarandet av internationell fred och säkerhet i samarbete med de regionala organisationerna, nedrustningen, avkoloniseringen, utveckling och humanitär hjälp, skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna samt samarbetet mellan nationerna på de mest skiftande områden.

– kraftfullt bejaka nödvändigheten av att bevara och utveckla ett forum där världsomspännande åtaganden görs och samordnade initiativ tas i samarbete med regionala organisationer, i en värld som står inför alltmer komplicerade politiska, ekonomiska, kulturella och sociala frågor, – påminna om att Förenta nationernas framgång och funktion framför allt beror på medlemsstaternas politiska stöd till organisationen och på de medel som de tillför, särskilt genom att till fullo lämna sina finansiella bidrag, punktligt och villkorslöst,

– uppmana Förenta nationerna och dess medlemsstater att fullfölja och fördjupa det reformprogram som påbörjats för att avhjälpa brister på vissa områden och för att skapa beredskap att möta nästa århundrades utmaningar,

– i detta hänseende önska att framsteg kommer att göras för att uppnå en bättre anpassning av FN:s strukturer och institutioner, inklusive Säkerhetsrådet,

– stödja generalsekreterarens ansträngningar att stärka organisationens kapacitet att bedriva förebyggande diplomati och anpassa sina uppdrag och sina medel för fredsbevarande verksamhet, ett område där FN spelar en oersättlig roll, eftersom endast FN kan besluta om att använda militära åtgärder i internationella relationer,

– likaledes vittna om sin lojalitet mot FN:s återupptagande av en världsomspännande politik för hållbar utveckling, med människan i centrum, som införlivar erfarenheterna från de stora konferenserna som organiserats av FN och som lägger tonvikten på hjälp till de fattigaste länderna, i nära samråd med de bilaterala givarna och övriga multilaterala organisationer,

– uppmana generalsekreteraren att öka ansträngningarna ytterligare för att effektivisera organisationens funktion samt administrationen av personalen och de finansiella resurserna,

– ännu en gång bekräfta att Europeiska unionen, som är den ojämförligt största bidragsgivaren, den största leverantören av trupper för fredsbevarande operationer, den största givaren av multilateralt utvecklingsbistånd och av humanitär hjälp, har för avsikt att för sin del bibehålla sitt stöd till Förenta nationernas organisation."

___________________

EUROPEISKA RÅDETS BUDSKAP

TILL 31:A TOPPMÖTET FÖR ORGANISATIONEN

FÖR AFRIKANSK ENHET (OAU)

Europeiska rådet riktar ett budskap om vänskap och stöd för ansträngningarna för fred och utveckling i Afrika till Organisationen för afrikansk enhet (OAU), som samlas i toppmöte den 26–28 juni i Addis Abeba. Det uttrycker sin tillfredsställelse med det samarbete som efter Europeiska rådet i Essen i december 1994 inletts mellan Europeiska unionen och OAU samt bekräftar sin tilltro till OAU:s förmåga att uppfylla sin roll för den afrikanska kontinentens framtid.

EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING ANGÅENDE BURUNDI

EUROPEISKA RÅDET ÄR MYCKET OROAT AV ATT SITUATIONEN I BURUNDI FORTSÄTTER ATT FÖRVÄRRAS. DET UTTRYCKER SITT TOTALA STÖD FÖR DE BURUNDISKA MYNDIGHETERNAS ANSTRÄNGNINGAR FÖR NATIONELL FÖRSONING OCH ÅTERINFÖRANDE AV ORDNING, UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT DETTA SKER MED STRIKT

IAKTTAGANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA. DET FÖRDÖMER ALLA VÅLDSHANDLINGAR OCH FÖRSÖK TILL DESTABILISERING SOM GJORTS AV EXTREMISTER UR ALLA LÄGER. DET BEKRÄFTAR EUROPEISKA UNIONENS BEREDSKAP ATT MED BESLUTSAMHET FORTSÄTTA ATT HJÄLPA BURUNDI I DEN PRÖVNING LANDET GENOMGÅR.

EUROPEISKA RÅDET UTTRYCKER SIN ÖNSKAN ATT EN KONFERENS OM FRED, SÄKERHET OCH STABILITET I OMRÅDET KRING DE STORA SJÖARNA SAMMANKALLAS SÅ SNART SOM MÖJLIGT UNDER FÖRENTA NATIONERNAS OCH OAU:S BESKYDD.

Ekonomiskt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa samt Medelhavsområdet

Europeiska rådet har godkänt nedanstående tabell i överensstämmelse med riktlinjerna i punkt 6 i det arbetsdokument som delades ut vid rådets möte den 22 januari 1995(*).

Länder i Central-och Östeuropa

Icke-medlemsstater i Medelhavsområdet

1995 1.154 550

1996 1.235 900

1997 1.273 1.000

1998 1.397 1.092

1999 1.634 1.143

SUMMA 6.693 4.685

8:e EUF (miljoner ECU)

Belgien 503

Danmark 275

Tyskland 3000

Grekland 160

Spanien 750

Spanien 750

Frankrike 3120

Irland 80

Italien 1610

Luxemburg 37

Nederländerna 670

Portugal 125

Förenade kungariket 1630

Österrike 340

Finland 190

Sverige 350

Icke-fördelade medel från tidigare EUF 150

Icke-användbara medel från 7:e EUF 142

Förstärkning av det humanitära biståndet från budgeten för AVS-staterna

160

Omvandling av särskilda lån till gåvor 15

Summa totalt 13,307

P.M.: Andelen för utomeuropeiska länder och territorier utgör 1,28 % av beloppet för 8:e EUF.

Till beloppet för EUF tillkommer lånen från Europeiska Investeringsbankens egna medel.

Related documents