DEL A EUROPEISKA RÅDET I CANNES JUNI 1995 PRESIDIETS SLUTSATSER

EUROPEISKA RÅDET I CANNES 26–27 JUNI 1995

PRESIDIETS SLUTSATSER INLEDNING

Europeiska rådet har för första gången samlat 15 medlemsstater. Rådet har gått igenom de väsentliga frågor som unionen står inför i dag och lämpliga lösningar, både inom och utanför unionen. Det har på detta sätt skapat en solid grund för en ny start för det europeiska bygget med översynen av Fördraget om Europeiska unionen, genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen samt förverkligandet av en ny utvidgning av stor betydelse.

Vad beträffar inre förhållanden måste unionen uppfylla medborgarnas berättigade förväntningar, dvs. först och främst mobilisera alla resurser, inklusive medlemsstaternas egna, för att på ett effektivt sätt bekämpa arbetslöshetens gissel. Detta innebär att en rad åtgärder genomförs, både på nationell nivå och gemenskapsnivå, med hänsyn tagen till konvergenskriterierna, vilket också är ett villkor för införandet av en gemensam valuta.

Därefter bör dynamiken i gemenskapens ekonomi förstärkas genom att dess konkurrenskraft bibehålls gentemot dess huvudsakliga konkurrenter genom effektiv användning av ny teknik, särskilt inom informationsområdet. Slutligen måste medborgarnas önskan om säkerhet tryggas.

Vad beträffar yttre förbindelser är unionen besluten att arbeta till förmån för stabilitet och fred på den europeiska kontinenten genom att förbereda anslutningen av de associerade europeiska länderna. Dessa länders närvaro i Cannes i dag bekräftar att de är beslutna att ansluta sig till unionen.

Denna avser också att på alla områden stärka sina relationer med Medelhavsländerna, säkra genomförandet av tullunionen med Turkiet inom ramen för en utvecklingsbar relation, upprätta en nära och balanserad relation med Ryssland och OSS-länderna, stärka den privilegierade relationen med AVS-länderna, ge de transatlantiska relationerna ny kraft och stärka banden till Latinamerika och Asien.

För att vara i stånd att uppnå dessa ambitioner måste unionen inom de kommande månaderna slutföra förberedelserna av regeringskonferensen 1996, bl.a. tack vare det arbete som utförs av den reflektionsgrupp som tillsattes i Messina.

Europeiska rådet lyssnade till en förklaring av Europaparlamentets ordförande, Klaus Hänsch, om de behandlade huvudfrågorna.

DEL A

I – EKONOMISKA, SOCIALA OCH MONETÄRA FRÅGOR 1. Sysselsättning

1.1 Trots att den ekonomiska tillväxten tagit ny fart, ligger arbetslösheten år 1995 kvar på en oacceptabelt hög nivå. Det är därför av yttersta vikt att medlemsstaterna enligt de fem riktlinjer som fastställdes i Essen intensifierar de strukturella reformerna på arbetsmarknaden, vilka i några första exempel visat sig vara effektiva. Kampen mot arbetslöshet och jämstsälldhetsfrågorna kommer även i fortsättningen att vara de främsta uppgifterna för Europeiska unionen och dess medlemsstater. Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att genomföra dessa insatser inom ramen för fleråriga program som skall läggas fram i höst. Rådet och kommissionen skall i samarbete förbereda den första årsrapporten om tillämpningen av dessa program, och denna rapport kommer att överlämnas till Europeiska rådet i Madrid. I detta sammanhang betonar Europeiska rådet nödvändigheten av att fördjupa förberedelserna av den rapport som Europeiska rådet i Essen beslutade om angående förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö samt konsekvenserna därav för den ekonomiska politiken.

Som ekonomisk enhet erbjuder Europeiska unionen ytterligare handlingsutrymme och ett mervärde för att möjliggöra skapandet av varaktig sysselsättning. Europeiska rådet uppmanar EKOFIN-rådet och kommissionen att studera den ömsesidigt gynnsamma effekt som uppnås genom en förstärkt samordning av den ekonomiska och strukturella politiken och rapporterna om detta vid mötet i Madrid.

Europeiska rådet uppmärksammar den interimsrapport som arbetsmarknadens parter gått igenom inom ramen för den ständiga kommittén för sysselsättning den 19 juni. För att arbetslösheten skall minskas krävs det att den förda penning- och budgetpolitiken tar sikte på stabilitet, i enlighet med de allmänna riktlinjerna för ekonomisk politik.

Europeiska rådet betonar att en sådan makroekonomisk politik direkt gynnar de arbetstillfällen som hotas av trycket från de offentliga

underskotten. I synnerhet bidrar en stram budgetpolitik – förutom genom sina gynnsamma effekter för en stabil makroekonomiska ram – till lägre räntor, ökade investeringar och stimulans av tillväxten.

1.2 Europeiska rådet understryker i synnerhet nödvändigheten av att främja en tillväxt som kan skapa nya arbetstillfällen, att stärka de åtgärder som syftar till att föra in de unga och de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden och att få denna att fungera bättre, särskilt genom att sänka de indirekta arbetskostnaderna. Politiken för utbildning och lärlingssystem, viktiga faktorer för att förbättre sysselsättningen och konkurrenskraften,

bör förstärkas och i synnerhet vidareutbildningen. Europeiska rådet noterar kommissionens avsikt att lägga fram en vitbok före årets slut.

Arbetsmarknadens parter, Europeiska fackliga samorganisationen, Sammanslutningen av industri- och arbetsgivarorganisationerna i Europa samt Europeiska unionen för de små och medelstora företag och hantverkare har i samband med den europeiska arbetsmarknadskonferensen i Paris den 30 mars i år visat att de var beredda att fullt ut ta sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska rådets slutsatser i Essen. Europeiska rådet välkomnar deras avsikt att inom ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter överlämna en rapport med en värdering av de framsteg som gjorts.

1.3 Även företagarnas initiativ och deras beslut om att anställa och investera bidrar till att tillväxten ökar. Därför måste följande gynnsamma kedja upprättas: initiativ, sysselsättning och tillväxt. För detta krävs det att de individuella incitamenten till produktivitet stärks, att konkurrensen stimuleras och att flexibiliteten på marknaden generellt sett ökas.

Europeiska rådet noterar med tillfredsställelse kommissionens rapporter om utvecklingen av lokala initiativ för sysselsättning, om små och medelstora företag, samt Ciampi-gruppens rapport om konkurrenskraften, vilken togs emot med stort intresse.

Europeiska rådet understryker den vikt det fäster vid utvecklingen av lokala initiativ för sysselsättning, i synnerhet på tjänsteområdet när det gäller miljö och närmiljö liksom för hantverk och traditionella produkter. Det noterar kommissionens meddelande om detta. Det framhåller

nödvändigheten av att sprida de experiment som företagits på nationell nivå. Kommissionens meddelande skall studeras av rådet för sociala frågor och arbetsmarknadspolitik, som skall avlägga rapport vid Europeiska rådet i Madrid.

Europeiska rådet betonar de små och medelstora företagens avgörande roll för ny sysselsättning och mer allmänt som en faktor för social stabilitet och ekonomisk dynamik. Det uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om den politik som för närvarande förs på detta område och om åtgärder för att öka politikens effektivitet, särskilt genom åtgärder på skatteområdet för att främja nyföretagandet, att reducera de administrativa avgifterna för småföretagen och för att underlätta deras deltagande i utbildnings- och forskningsprogram.

Europeiska rådet betonar vikten av att utveckla investeringarna på nationell nivå och gemenskapsnivå inom forskning, utveckling och undervisning.

På samma sätt betonar det fördelen av att i avsikt att stimulera sysselsättning, konkurrenskraft och förnyelse bekämpa allt för långt driven reglering i de fall där en förenkling är berättigad och inte sätter uppnådda resultat i fara. I detta sammanhang uppmärksammar Europeiska rådet resultatet av de oberoende experternas arbete, och önskar att kommissionen skall föreslå konkreta åtgärder som de behöriga myndigheterna skall kunna företa för en administrativ förenkling före årets slut.

1.4 Även främjandet av investeringar spelar en viktig roll i kampen mot arbetslösheten. Europeiska rådet välkomnar i detta avseende redan gjorda framsteg i genomförandet av de prioriterade projekt som fastställdes i Essen, särskilt de överenskommelser som nåtts vad avser fastställandet av regelverket. I detta hänseende bör andra åtgärder vidtas för att åstadkomma en rättvisare konkurrenssituation mellan transportmedlen.

De 14 transportprojekten är igångsatta, även om de befinner sig i olika utvecklingsstadier: de förberedande studierna pågår för mer än hälften av dem eller är redan avslutade, och dessa är också de finansiellt sett största, medan anläggningsarbetena redan har påbörjats för de andra.

Europeiska rådet uppmanar kommissionen att se över kalkylerna för projekten för att undersöka om en nedskärning av kostnaderna för dem är möjlig utan att det påverkar deras bärkraft. Det uppmanar slutligen kommissionen att undersöka alla andra finansieringssätt i syfte att påskynda genomförandet av projekten.

Europeiska rådet uppmanar dessutom kommissionen att göra allt för att möjliggöra att de projekt som kan få stöd enligt budgetförordningen läggs fram så snart som möjligt för att tillgängliga krediter skall kunna tas i anspråk snarast efter antagandet av denna förordning 1995.

Europeiska rådet konstaterar utifrån kommissionens uppskattning att de 14 transportprojekt som fastställdes som prioriterade i Essen kommer att svara för 75 % av de tillgängliga krediterna för rubriken "nät", dvs. ett belopp i storleksordningen 500 miljoner ecu för 1995 och 1996.

1.5 Europeiska rådet betonar de möjligheter till utveckling av nya tillväxtssektorer (t.ex. multimedia) och skapande av arbetstillfällen som är kopplade till främjandet av informationssamhället. Rådet uppmanar till fortsatt införande av ett regelverk som kan säkerställa utvecklingen av detta, med beaktande av den kulturella mångfalden och av målsättningen att säkerställa en jämlik tillgång till dessa nya tjänster.

1.6 En grundläggande beståndsdel i den ekonomiska dynamiken, och därmed också i skapandet av arbetstillfällen, är att den inre marknaden fungerar väl. Gemenskapen och medlemsstaterna bör prioritera en effektivt fungerande inre marknad. Europeiska rådet välkomnar kommissionens meddelande och rådets slutsatser om detta. En effektiv och enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen inom hela unionen kommer att stärka företagens och medborgarnas tilltro till den inre marknaden. Europeiska rådet påminner vidare om sitt åtagande att subsidiaritetsprincipen skall tillämpas strikt. I detta sammanhang uppmanar Europeiska rådet kommissionen att så snart som möjligt genomföra 1993 års program om en revidering av den gällande lagstiftningen och att avlägga rapport vid Europeiska rådets möte i Madrid.

1.7 Europeiska rådet bekräftar på nytt sin övertygelse att ökad konkurrens inom flera sektorer i syfte att nå fram till förverkligandet av den inre marknaden skall vara förenlig med de uppgifter av allmänt ekonomiskt intresse som Europa måste åta sig, särskilt när det gäller en balanserad fysisk planering, lika behandling av medborgarna –- i synnerhet för jämställdheten mellan könen – en hållbar försörjning av tjänster med hög

kvalitet till konsumenterna samt tillvaratagandet av strategiska långsiktiga intressen.

2 – Den ekonomiska och monetära unionen

Europeiska rådet bekräftar åter sin fasta beslutsamhet att förbereda övergången till gemensam valuta senast den 1 januari 1999 genom en strikt efterlevnad av konvergenskriterierna, tidsplanen, protokollet och förfarandena som föreskrivs i fördraget. I detta syfte gäller följande:

– Europeiska rådet godkänner de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik enligt rådets rapport i enlighet med artikel 103 i fördraget. Den pågående återhämtningen bör utnyttjas för att stärka de kontinuerliga ansträngningarna för sunda offentliga finanser. Dessa riktlinjer måste dessutom iakttas för att arbetslösheten skall kunna minskas i betydande omfattning, och arbetslösheten måste också bekämpas genom strukturella åtgärder. Europeiska rådet uppmanar ministerrådet att rapportera om genomförandet av riktlinjerna till Europeiska rådets möten i december 1995 och i juni 1996.

– Europeiska rådet önskar att arbetet med förberedandet av införandet av en gemensam valuta fortsätter oavbrutet. Det välkomnar det bidrag som dels kommissionens grönbok, dels Europeiska monetära institutet (EMI) gett i detta avseende. Det uppmanar ministerrådet att i samråd med de två nämnda institutionerna fastställa ett referensscenario för att garantera att fördraget efterlevs fullt ut, vilket är ett villkor eftersom starten av den tredje etappen, måste vara oåterkallelig, och att rapport kan läggas fram för Europeiska rådet i Madrid. Allmänt sett godtar Europeiska rådet slutsatserna i dessa frågor (jfr del B, s. 1) och uppmanar rådet att fortsätta med det arbete som är nödvändigt och att överlämna en rapport till Europeiska rådets möte i Madrid för att göra det möjligt för detta att besluta om ett scenario för hur den gemensamma valutan skall införas.

– Europeiska rådet understryker att en viss del av oron den senaste tiden på penningmarknaden riskerar att, om den fortsätter, påverka den inre marknadens funktion och förhindra en fortsatt harmonisk och jämn tillväxt. Europeiska rådet bekräftar att det uppmanat kommissionen att företa en grundlig undersökning av dessa problem och att lägga fram sina slutsatser till hösten. I detta sammanhang erinrar rådet om hur viktigt det är att alla medlemsstater gör de ansträngningar som behövs för konvergens, vilket är ett villkor för införandet av en gemensam valuta och skulle utgöra en varaktig lösning på dessa svårigheter.

II – FÖRBINDELSER MED OMVÄRLDEN

1 – Deltagarna i Europeiska rådet har mött statscheferna och utrikesministrarna från de associerade länderna i Central- och Östeuropa, inklusive de baltiska länderna, samt Cypern och Malta. De har haft ett ingående åsiktsutbyte kring olika aktuella frågor. De gjorde också en första positiv utvärdering av den strukturerade dialogen och de framsteg som gjorts i genomförandet av förberedelsestrategin för medlemskap. I detta sammanhang måste det säkras att ett lämpligt forum för nya erfarenheter och ett utbyte av dessa skapas.

Europeiska rådet betonar att det är viktigt att förhandlingarna om Maltas och Cyperns anslutning till unionen inleds utifrån kommissionens förslag, sex månader efter att regeringskonferensen 1996 har avslutats och med beaktande av dess resultat. Det bekräftar åter den vikt det fäster vid förberedelserna av de associerade ländernas anslutning till unionen, och det godkänner rådets slutsatser beträffande vitboken om dessa länders inlemmande i den inre marknaden samt rådets rapport om genomförandet av förberedelsestrategin för medlemskap (se del B, s. 3). Det uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport vid Europeiska rådets nästa möte om framsteg som skett i genomförandet av vitboken och om de studier och analyser det hade efterfrågat i Essen. Framgången för konferensen om stabilitet i Europa (Paris den 20–21 mars 1995) kommer att underlätta närmandet av länderna i Central- och Östeuropa till Europeiska unionen. Europeiska rådet vädjar till de berörda länderna och samtliga parter att genomföra de avtal och överenskommelser som ingår i stabilitetspakten, som numbera anförtrotts OSSE, och uppmanar de berörda länderna till konkreta förbättringar vad avser goda grannförhållanden i Europa.

Europeiska rådet är i detta sammanhang särskilt oroat över situationen i f.d. Jugoslavien, och har därför antagit förklaringen i del B (s. 13).

Europeiska rådet bekräftar Europeiska unionens intresse av att bidra till politisk stabilitet och välstånd i Östersjöregionen. Det ser med intresse fram emot lägesrapporten om samarbetet i denna region.

Europeiska rådet påminner om att det är nödvändigt att harmonisera den slovenska lagstiftningen inom fastighetsområdet med

gemenskapslagstiftningen (i enlighet med rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 6 mars 1995). Det önskar dessutom att associeringsavtalet med Slovenien kommer att undertecknas så snart som möjligt och att Slovenien därefter kommer att delta i den strukturerade dialogen.

2 – Europeiska rådet bekräftar den strategiska vikt det fäster vid att Europeiska unionens relationer med dess partner i Medelhavsområdet ges en ny dimension. Det önskar att konferensen i Barcelona i november skall lägga grunden för ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet syftande till ett långtgående samarbete, och välkomnar den rapport som rådet utarbetat den 12 juni (jfr del B, s. 15), i vilken de mål som unionen avser eftersträva i Barcelona preciseras. Det noterar med tillfredsställelse de positiva reaktioner som parterna i Medelhavsområdet redan har gett

uttryck för. Det uppmanar rådet och kommissionen att aktivt fortsätta med förberedelserna inför konferensen i Barcelona tillsammans med de tolv berörda staterna.

Det noterar med tillfredsställelse att ett nytt avtal med Tunisien paraferats. Det önskar att avtal med Marocko och Israel träffas så snart som möjligt. Det uppmanar slutligen till snabba framsteg vad avser förhandlingarna med Egypten, Jordanien och Libanon. Det välkomnar närmandet mellan unionen och Turkiet.

Europeiska rådet är mycket oroat över situationen i Algeriet och uppmanar ånyo samtliga politiska aktörer att försöka få ett slut på våldet och finna en politisk lösning genom fredlig dialog samt fria och oantastliga val. Det bekräftar sin beredskap att stödja en politik för ekonomisk

omstrukturering i Algeriet.

Europeiska rådet välkomnar de ansträngningar för en rättvis och hållbar fred i hela Mellanöstern som trots svårigheterna gjorts av de parter som berörs direkt av fredsprocessen i regionen. Det uttrycker en stark önskan att de israelisk-palestinska förhandlingarna kan slutföras den 1 juli. Det bekräftar Europeiska unionens engagemang för att beslutsamt främja och stödja denna process, både på det ekonomiska och på det politiska planet. Det bekräftar unionens fulla beredskap att när tiden är mogen sända observatörer för de kommande palestinska valen och att säkra samordningen av olika internationella observatörsuppdrag i samband med dessa val.

3 – Europeiska rådet bekräftar den betydelse det fäster vid utvecklingen av Europeiska unionens relationer med Ryssland, vilken är väsentlig för stabiliteten på den europeiska kontinenten. Europeiska rådet upprepar unionens vilja att etablera ett långtgående partnerskapsförhållande med Ryssland, på grundval av den strategi som fastslogs i Carcassonne i mars 1995. Europeiska unionen är beredd att bidra till OSSE:s globala säkerhetsmodell för 2000-talets Europa.

Europeiska rådet betonar särskilt, vad avser säkerhet, att det är önskvärt att dialogen mellan Ryssland och Atlantpakten intensifieras inom ramen för befintliga mekanismer. Det anser det möjligt att planera slutandet av ett avtal som kan ha formen av en stadga. Denna process bör vara förenlig med NATO:s och VEU:s politik och med en gradvis integrering av länderna i Central- och Östeuropa.

Vad gäller dagsläget, konstaterar Europeiska rådet att framsteg skett beträffande situationen i Tjetjenien och uttalar sig, i förväntan om att dessa framsteg skall befästas, för ett undertecknande av interimsavtalet.

Europeiska rådet välkomnar framstegen med de ekonomiska reformerna i Ukraina i nära samarbete med de internationella finansinstituten samt beslutet att till länderna i fråga bevilja första delen av ett lån för betalningsbalansen avseende 1995. Fullföljandet av denna politik har ett nära samband med genomförandet av president Koutchmas beslut att definitivt stänga kärnkraftverket i Tjernobyl 1999.

4 – Toppmötet mellan Europeiska unionen och Förenta staterna den 14 juni har bekräftat denna parts intresse av att utveckla öppna och balanserade relationer med Europeiska unionen. Europeiska rådet uttrycker sitt stöd för en fördjupad transatlantisk dialog på grundval av deklarationerna i november 1990, en förstärkning av den multilaterala ram som Världshandelsorganisationen utgör och en utveckling av

säkerhetsbanden mellan den europeiska och den amerikanska pelaren av Atlantpakten. Rådet välkomnar i synnerhet det avtal som innebär att en grupp på hög nivå från Europeiska unionen och från Förenta staterna skall verka för att förstärka de transatlantiska relationerna.

Europeiska rådet välkomnar vidare att det årliga toppmötet mellan Europeiska unionen och Japan hölls i Paris den 19 juni och att mötet mellan Europeiska unionen och Kanada hölls den 17 juni samt konstaterar att dessa möten visade parternas vilja att stärka och återställa de inbördes relationerna.

5 – Europeiska rådet gläder sig åt utvecklingen av relationerna med Sydafrika och Latinamerika, särskilt Mexico, Chile och Mercosur-länderna, och konstaterar med tillfredsställelse att ett euroasiatiskt toppmöte skall hållas under det första halvåret 1996.

Det avser att med beslutsamhet arbeta för fred och nedrustning inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på följande sätt:

– Europeiska rådet antog i samband med Förenta nationernas femtioårsjubileum den förklaring som återfinns i del B, s. 34.

– Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att den gemensamma åtgärden för en obegränsad och villkorslös förlängning av Icke- spridningsfördraget, vilken bestämdes vid mötet på Korfu, har slutförts på ett framgångsrikt sätt.

– Europeiska rådet önskar att konventionen om förbud mot kemiska vapen träder i kraft utan dröjsmål.

– Europeiska rådet uppmanar till ett skyndsamt genomförande av den gemensamma åtgärd som unionen antagit för att bekämpa urskillningslös användning och spridning av truppminor.

– Europeiska rådet har sänt ett meddelande om vänskap och stöd till organisationen för afrikansk enhet (OAN) med anledning av dess 31:a toppmöte (del B, s. 37) och har uttryckt sin upprördhet över mordförsöket på Egyptens president samt uttrycker sin sympati för denne.

– Europeiska rådet har antagit förklaringen om Burundi (del B, s. 38).

– Europeiska rådet hoppas att ett avtal om ett totalförbud mot kärnvapenprov skall kunna undertecknas och antas av samtliga kärnvapenmakter senast 1996.

6 – Iran: Europeiska unionen kommer även i fortsättningen att försvara yttrandefriheten. Den beklagar att Salman Rushdies situation inte förbättrats. Rådet behandlar fortfarande frågan.

7 – Europeiska rådet bekräftar också sitt starka engagemang i Världshandels-organisationen, vilken inrättades den 1 januari 1995. Det anser att organisationen utgör en lämplig ram för att på ett öppet och icke-diskriminerande sätt säkerställa att de multilaterala reglerna följs och för

förlikningar i handelstvister mellan de avtalsslutande parterna. Rådet understryker behovet av att förhandlingarna om finansiella tjänster kan avslutas med verkliga och väl avvägda resultat.

8 – Europeiska rådet har nått en överenskommelse om vilka anslag som för perioden 1995–1999 bör planeras för det finansiella samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa och Medelhavsländerna (del B, s. 39), och har fastställt beloppet för och kommit överens om finanseringen av den 8:e EUF i enlighet med tabellen i del B, s. 40. Rådet konstaterar att från och med denna tidpunkt är villkoren uppfyllda för att förhandlingarna med AVS-länderna om att delvis revidera den fjärde Lomé-konventionen skall kunna slutföras före den 30 juni.

III – INRIKES FRÅGOR

1 – Europeiska rådet har med tillfredsställelse noterat överenskommelsen om konventionen om upprättandet av Europol, ett betydelsefullt instrument för samarbetet mellan medlemsstaterna i syfte att stärka medborgarnas säkerhet. Det rekommenderar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att denna konvention skall kunna antas formellt och tillämpas snarast möjligt efter det att de nationella parlamenten ratificerat den. Det har även enats om att frågan om eventuella befogenheter för Europeiska gemenskapernas domstol skall avgöras senast vid Europeiska rådets möte i juni 1996.

2 – Europeiska rådet välkomnar den träffade överenskommelsen om konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål, ett viktigt inslag för att det gemensamma tullsystemet skall fungera bättre, samt de framsteg som gjorts beträffande Europeiska informationssystemet (EIS).

3 – Europeiska rådet välkomnar slutförandet av arbetet beträffande förordningen och konventionen om skyddet av gemenskapens finansiella intressen. Det har noterat att en överenskommelse träffats om texten till denna konvention vilken bör undertecknas före den 31 juli.

Europeiska rådet noterar de rapporter som överlämnats av medlemsstaterna om de åtgärder de vidtagit på nationell nivå för att bekämpa slöseri med och förskingringen av gemenskapsmedel. Det uppmanar kommissionen att till Europeiska rådet i Madrid utarbeta en jämförande

sammanställning. Det uppmanar medlemsstaterna och alla institutioner att på denna grund och utan att förtröttas fortsätta kampen mot bedrägeri och slöseri.

4 – Europeiska rådet välkomnar slutförandet av konventionen om förenklat utlämnande och konstaterar att viktiga framsteg har gjorts, speciellt vad beträffar viseringsfrågor för att säkerställa den fria rörligheten för personer inom unionen. Det uppmanar rådet att med början i juli slutföra sitt arbete som syftar till att åstadkomma en bättre integration av medborgare från tredje länder som vistas helt lagligt inom unionen.

Det uppmanar dessutom rådet för rättsliga och inrikes frågor att se till att konventionen om kontroll av människor vid överskridande av de yttre gränserna undertecknas vid dess nästa möte, under förutsättning att de frågor som kvarstår kan lösas. Det uppmanar de sista berörda staterna att avsluta ratifikationsförfarandet beträffande Dublinkonventionen.

5 – Kampen på unionsnivå mot rasism och främlingsfientlighet är av stor betydelse och Europeiska rådet välkomnar de arbeten som olika instanser i rådet och den rådgivande kommissionen bedrivit. Det uppmanar denna att i nära samarbete med Europarådet fortsätta sitt arbete beträffande möjligheterna för ett europeiskt övervakningscentrum för tecken på rasism och främlingsfientlighet.

6 – Europeiska rådet stödjer arbetet i samband med Europeiska unionens handlingsplan för kampen mot droger (1995–1999) och de antagna riktlinjerna för programmet "förebyggande av drogmissbruk". Det uppmanar medlemsstaterna att förena sina krafter och rekommenderar att de säkerställer ett konkret genomförande av strategin för att minska utbudet och för kampen mot smuggling liksom för internationellt samarbete. Det ger en grupp bestående av nationella experter i uppdrag att vid dess möte i Madrid lägga fram en rapport med förslag som gäller samtliga dessa frågor.

7 – Europeiska rådet inser att det är nödvändigt att säkra jämställdhet mellan könen, och önskar att åtgärder alltjämt kommer att vidtas för en förbättring av den aktuella situationen.

8 – Europeiska rådet välkomnar den politiska överenskommelsen om ett förnyande av programmet MEDIA (utbildning, utveckling och distribution) som kommer att bidra till att utveckla den fria rörligheten för europeiska audiovisuella verk inom gemenskapen och att stärka den europeiska programindustrins internationella konkurrenskraft. Det noterar förslaget till revidering av direktivet om television utan gränser.

Europeiska rådet uppmanar kommissionen att före årets slut förelägga rådet ett förslag till beslut om inrättandet av ett finansiellt garantiinstrument till förmån för europeiska audiovisuella verk under iakttagande av det finansiella perspektivet.

9 – Europeiska rådet understryker betydelsen av den språkliga mångfalden inom Europeiska unionen.

IV – FÖRBEREDELSE AV REGERINGSKONFERENSEN 1996

Europeiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att förberedelseprocessen för regeringskonferensen 1996 är på god väg. En reflektionsgrupp, bestående av personliga företrädare för utrikesministrarna och kommissionens ordförande, i vilken också två företrädare för Europaparlamentet deltar, inrättades i Messina den 2 juni 1995. Denna grupp har mottagit rapporter från institutionerna om hur Fördraget om Europeiska unionen fungerat, och dessa kommer att bidra till deras arbete. Gruppen har upprättat sin arbetsplan.

Europeiska rådet bekräftar att reflektionsgruppen, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådet på Korfu, i en demokratisk och öppen anda skall undersöka och utarbeta förslag rörande bestämmelserna i Fördraget om Europeiska unionen, som skall revideras, liksom andra möjliga förbättringar på grundval av den utvärdering av fördragets funktion som presenteras i rapporterna. Den skall, med en framtida utvidgning av unionen i sikte, utarbeta valmöjligheter beträffande de institutionella frågor som nämns i slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel och i

överenskommelsen från Ioannina (viktning av rösterna, tröskel för beslut som tas med kvalificerad majoritet, antal medlemmar i kommissionen och alla andra åtgärder som

bedöms vara nödvändiga för att underlätta institutionernas arbete och säkerställa deras effektivitet med tanke på utvidgningen).

I ljuset av de lärdomar som kan dras, mer än ett och ett halvt år efter ikraftträdandet av Fördraget om Europeiska unionen, och med hänsyn tagen till de utmaningar och de insatser som är förenade med en ny utvidgning, anser Europeiska rådet dessutom att gruppens arbete bör koncentreras på några prioriterade mål för att unionen skall kunna infria medborgarnas förväntningar:

– Att analysera unionens mål och medel för de nya utmaningarna för Europa

– Att förstärka utrikespolitiken och den gemensamma säkerhetspolitiken och på så sätt lyfta den till den nivå som de nya internationella insatserna kräver.

– Att bättre motsvara vår tids krav på inre säkerhet och mer allmänt, på området för rättsliga och inre frågor.

– Att öka effektiviteten, demokratin och öppenheten inom institutionerna så att dessa bättre kan anpassa sig till en utvidgad unions krav.

– Att förstärka den allmänna opinionens stöd för det europeiska bygget genom att uppfylla behovet av en demokrati som ligger närmare den europeiske medborgaren, särskilt inom sysselsättnings- och miljöområdet.

– Att förbättra genomförandet av subsidiaritetsprincipen.

Gruppen kommer att försöka åstadkomma sådana förbättringar i institutionernas verksamhet som inte kräver ändringar i fördragen och som därför kan sättas i verket utan dröjsmål.

Inom ramen för förberedelsestrategin för de associerade ländernas medlemskap bör nödvändiga förfaranden fastställas för att säkerställa att de får fullständig information om hur arbetet inför regeringskonferensen fortskrider, med tanke på deras ställning som framtida medlemmar i unionen.

Stats- och regeringscheferna kommer att fortsätta sina diskussioner i detta ämne vid sitt informella möte på Mallorca den 22–23 september 1995 och reflektionsgruppen kommer att överlämna en komplett rapport till Europeiska rådet inför dess möte i Madrid i december 1995.

___________________

DEL B

EKOFIN-rådets slutsatser 19 juni 1995

Förberedelser inför införandet av en gemensam valuta

1. EKOFIN-rådet har upprepat sin beslutsamhet att förbereda övergången till en gemensam valuta senast 1999 med största hänsyn tagen till Maastrichtfördraget. Det har påmint om sin absoluta hänsyn till konvergenskriterierna. Det noterar med tillfredsställelse de bidrag som kommissionens grönbok och EMI:s arbete utgör.

Ordföranden i rådet (ekonomi och finansiella frågor) rekommenderar Europeiska rådet att

– ge EKOFIN-rådet i uppdrag att i samråd med kommissionen och EMI fastställa ett referensscenario som skall garantera att största hänsyn tas till fördraget, det nödvändiga villkoret för att inträdet i den tredje etappen blir oåterkalleligt, så att en rapport kan läggas fram för Europeiska rådet i Madrid i december 1995,

– uppmana kommissionen att genomföra nödvändiga samråd för att kunna lägga fram för en rapport vid Europeiska rådet i Madrid, – notera det arbete som redan utförts för att fastställa myntens tekniska karakteristika och uppmana EKOFIN-rådet att fortsätta med allt nödvändigt arbete,

– uppmana medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att de offentliga förvaltningarna skall undersöka vilka förhållanden som krävs för att deras verksamhet skall kunna övergå till att använda sig av den gemensamma valutan när den tiden kommer, – uppmana EKOFIN-rådet att tillsammans med EMI undersöka det framtida förhållandet mellan valutorna i den monetära unionens medlemsstater och de andra staterna i Europeiska unionen.

2. Ordföranden i EKOFIN-rådet har noterat betydelsen av det förberedande arbete som redan utförts för att fastställa de karakteristika för mynt och sedlar som är nödvändiga för den gemensamma valutan. Han har noterat

– den enighet som nåtts om de olika benämningarna,

– de framsteg som gjorts beträffande myntens och sedlarnas utseende samt att EMI:s råd föredrar att sedlarna blir identiska i alla medlemsstater, eventuellt med ett särskiljande nationellt kännetecken, och

– de expertarbeten som har möjliggjort förslag på teman för de mönster som kommer att återfinnas på mynten och som överensstämmer med de teman som EMI:s råd har bestämt för sedlarna.

___________________

FÖRBEREDELSE AV DE ASSOCIERADE LÄNDERNA I CENTRAL- OCH ÖSTEUROPA FÖR INTEGRERING I EUROPEISKA UNIONENS INRE MARKNAD

RÅDETS SLUTSATSER av den 12 juni 1995

1. Rådet hälsar med tillfredsställelse den vitbok som kommissionen utarbetat i enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Essen och som gäller förberedelse av de associerade länderna för integrering i Europeiska unionens inre marknad vid deras anslutning. Det välkomnar kvaliteten på dokumentet, vilket utarbetats efter samråd med de associerade länderna. Rådet har självt haft tillfälle att samråda med de associerade länderna i samband med ett gemensamt utrikesministermöte den 10 april och i samband med ett gemensamt möte för de ministrar som ansvarar för frågor som gäller den inre marknaden den 6 juni. Rådet anser att vitboken utgör en användbar vägledning för dessa länder vad avser fortsättningen på den redan påbörjade reformprocessen och genomförandet av Europaavtalen.

2. Förberedelsen av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden är, i enlighet med vad Europeiska rådet bekräftade i Essen, den huvudsakliga beståndsdelen i strategin som förbereder anslutning. De associerade länderna anser själva att förberedelsen för integrering i den inre marknaden skall prioriteras. Vitboken vare sig förutser eller föregriper de kommande anslutningsförhandlingarna och fastställer inte heller nya villkor för dessa, utan är avsedd som en vägledning och ett stöd för de ansträngningar som de associerade länderna redan gjort, genom att den beskriver de åtgärder som kommissionen anser vara väsentliga med tanke på integrering i den inre marknaden, samt de strukturer som behövs för detta. Det är i och med anslutningen som dessa länder, vid behov efter en övergångsperiod, börjar tillämpa hela det regelverk som gemenskapslagstiftningen och de olika områdena för gemenskapspolitik täcker.

3. Rådet godkänner det sätt på vilket vitboken betonar hur viktig den inre marknaden är för att unionens mål skall uppnås. I synnerhet bidrar denna marknad till en hållbar och balanserad tillväxt som respekterar miljön, till en större ekonomisk och social sammanhållning, till en hög nivå på sysselsättningen och den sociala tryggheten samt till en högre levnadsstandard och livskvalitet. Den inre marknaden är ett område som säkerställer fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital samt garanterar ett öppet system för konkurrens. För detta krävs en hög nivå av ömsesidigt förtroende och liknande synsätt på regelsystem.

En gradvis anpassning av de associerade länderna till de olika områdena för gemenskapspolitik i syfte att konstruera en inre marknad kommer att stärka dessa länders ekonomiska konkurrenskraft och att öka utdelningen av de ekonomiska reformerna.

4. Rådet konstaterar att vitboken, som innehåller en helhetsvision på gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden, inte fastställer någon

rangordning mellan de olika sektorerna, utan att den inom varje område den behandlar föreslår de väsentliga bestämmelser som de associerade länderna kan förmodas prioritera, och en ordningsföljd för deras antagande, utan att anbefalla några datum. Rådet bedömer att detta synsätt är motiverat eftersom det är de associerade länderna själva som utifrån vitboken skall fastställa och genomföra det

förberedande programmet för integrering i den inre marknaden, med beaktande av nationella förutsättningar och prioriteringar. De associerade länderna bör utarbeta dessa program med beaktande av den allmänna ram som fastställs i associeringsavtalen, vilket de har visat sig ha beredskap för. Europeiska rådet i Köpenhamn betonade att det anser konkurrensområdet vara särskilt viktigt, och likaså, med tanke på anslutning, arbetar-, miljö- och konsumentskydd.

Rådet godkänner att vitboken betonar de genomförande- och kontrollstrukturer som bör införas samtidigt som lagstiftningen om den inre marknaden antas.

Rådet anmodar kommissionen att samråda med de associerade länderna om deras nationella program för genomförande av

rekommendationerna i vitboken. Kommissionen skall ha nära samråd med medlemsstaterna om vilka framsteg som verkligen uppnåtts och med jämna mellanrum informera dem om utvecklingen.

5. Om förberedelsen av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden skall lyckas, krävs det att både gemenskapen och medlemsstaterna, vilkas befintliga medel för detta ändamål bör användas på bästa möjliga sätt och samordnat, ger dem lämpligt bistånd. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att dra nytta av medlemsstaternas erfarenheter.

Rådet välkomnar kommissionens beredskap att bidra till ett bättre samordnat och mer effektivt gemenskapsbistånd. Det uppmanar medlemsstaterna att arbeta i samma riktning med beaktande av kraven på genomblickbarhet, effektivitet, närhet och med tanke på att dubbelarbete bör undvikas. Rådet bedömer att ett mer omfattande deltagande av andra aktörer inom den offentliga och privata sektorn bör uppmuntras. Det uppmanar de associerade länderna att skapa den interna struktur som behövs för att de fullt ut skall kunna utnyttja de möjligheter de erbjuds och välkomnar redan uppnådda framsteg. Rådet betonar att ett stärkt samarbete mellan de associerade länderna kommer att bidra till att vart och ett av dem lyckas i sina ansträngningar.

6. Rådet bedömer att särskild uppmärksamhet bör riktas på uppföljningen av verksamhet enligt vitboken. Det konstaterar att kommissionen, i nära kontakt med medlemsstaterna, avser fördjupa analysen av de möjliga fördelarna och presentera resultaten av denna analys för unionens institutioner och de associerade länderna. Rådet bekräftar att de möjligheter som den strukturerade dialogen och

associeringsavtalen erbjuder bör utnyttjas i detta avseende. PHARE-kommittén och rådgivande kommittén för den inre marknaden bör även de spela en viss roll inom detta område.

7. Rådet för allmänna frågor avser, i den mån det berörs, att följa det framtida arbetet utifrån vitboken inom de olika områdena i samråd med rådet för den inre marknaden och att säkerställa samordningen av arbetet.

Europeiska rådet kunde inför nästa möte eventuellt uppmana kommissionen att avlägga rapport för rådet om framstegen som gäller förberedelserna för att integrera de associerade länderna i den inre marknaden.

___________________

GENOMFÖRANDE AV STRATEGIN FÖR FÖRBEREDELSE FÖR ANSLUTNING UNDER DET FÖRSTA HALVÅRET 1995

Strategin för förberedelse för anslutning, som antogs av Europeiska rådet i Essen och vars viktigaste beståndsdelar är Europaavtalen och den strukturerade dialogen, inleddes under första halvåret 1995. Även om det är alltför tidigt att dra några verkliga slutsatser är det nyttigt att ha en helhetsbild av de vidtagna åtgärderna. Denna bekräftar att den valda riktningen är den rätta och att det är lämpligt att fortsätta på denna väg.

I. Europaavtalen

För närvarande gäller sex Europaavtal. Ingången av år 1995 innebar att Europaavtal om associering med Rumänien, Bulgarien, Tjeckiska republiken och Slovakien trädde i kraft, efter att liknande avtal med Ungern och Polen redan hade trätt i kraft 1994.

Associeringsråden med dessa sex länder har eller skall sammanträda 1995 enligt följande schema: den 10 april (Rumänien och Tjeckiska republiken), den 29 maj (Bulgarien och Slovakien) och den 17 juli (Ungern och Polen). Parlamentära associeringskommissioner för alla associerade länder har sammanträtt sedan början av året.

Gruppen av associerade länder håller på att utvidgas i enlighet med Europeiska rådets riktlinjer. Förhandlingarna om Europaavtal om associering med de tre baltiska staterna, Estland, Lettland och Litauen, slutfördes på enbart ett par månader, vilket gjorde det möjligt att underteckna avtalen den 12 juni 1995. Redan den 29 maj 1995 kunde rådet konstatera att det fanns förutsättningar för att dessa länder skulle kunna ingå i den strategi som fastställdes i Essen och som skall förbereda för anslutning, vilket ger dessa länder möjlighet att delta i de gemensamma mötena inom ramen för den strukturerade dialogen med de associerade länderna i Central- och Östeuropa.

Förhandlingar om ett associeringsavtal med Slovenien håller på att slutföras.

II. Den strukturerade dialogen

Den strukturerade dialogen pågår redan, vilket framgår av antalet möten på ministernivå inom olika områden, och inbjudan av stats- och regeringscheferna för de associerade länderna att delta i diskussioner vid sidan av Europeiska rådets möte i Cannes utgör höjdpunkten på

denna process.

Mötet för ministrarna med ansvar för kultur och audiovisuella frågor den 3 april 1995 har gjort det möjligt att fastställa de huvudsakliga riktlinjerna för det framtida samarbetet med de associerade länderna inom det kulturella och audiovisuella området. Ministrarna för de associerade länderna har gett uttryck för sin vilja att aktivt delta i gemenskapsprogrammen inom detta område. Mötet gav dessutom en möjlighet att fastställa följande tre prioritetsområden för samarbetet med de associerade länderna i Central- och Östeuropa: rättsligt och administrativt samarbete, omstrukturering av kulturindustrin och den audiovisuella industrin och bevarande av kulturarvet.

Utrikesministermötet i Luxemburg den 10 april 1995, vilket förbereddes av ett möte mellan Coreper och de associerade ländernas ambassadörer, gjorde det möjligt att utväxla synpunkter om kommissionens riktlinjer med tanke på utarbetandet av vitboken om förberedelse för integrering i den inre marknaden. Mötet gav även tillfälle till diskussion om frågor som är viktiga för det regionala samarbetet och säkerheten i Europa.

Ekonomi- och finansministrarnas möte ägde rum den 22 maj 1995. Det gav tillfälle att komma in på frågan om integrering av de associerade länderna i den inre marknaden genom att rikta uppmärksamhet på en tillnärmning av lagstiftningen inom det ekonomiska och finansiella området. Dessutom har mötet gett tillfälle till informationsutbyte om den ekonomiska situationen i länderna i fråga (makroekonomiska aspekter).

Ministrarna med ansvar för frågor som gäller den inre marknaden sammanträdde den 6 juni 1995. Mötet gav tillfälle till ett fördjupat utbyte av synpunkter om kommissionens vitbok om förberedelse av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden.

Ett möte mellan ministrarna med ansvar för forskningsfrågor planeras den 9 juni. Mötet kommer att möjliggöra en diskussion om bedömningen av det vetenskapliga och tekniska samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa, den tillnärmningspolitik som de associerade länderna genomfört och prognoser om deras deltagande i gemenskapsprogrammen inom forskningsområdet.

Det första mötet för ministrarna för rättsliga och inrikes frågor den 20 juni 1995 har förberetts genom två möten mellan trojkan för samordningskommittén enligt artikel K 4 (K4-kommittén) och länderna i Central- och Östeuropa den 19 januari och 7 juni. Avsikten är att mötet skall handla om samarbete inom följande områden: asyl och immigration, polis- och tullsamarbete samt civil- och straffrättsligt samarbete.

I enlighet med Europeiska rådets önskan i Essen att det etableras planering som omfattar mer än halvårsperioden för varje ordförandeskap, bör det noteras att den strukturerade dialogen kommer att fortsätta under det spanska ordförandeskapet, särskilt inom följande områden:

rättsliga och inrikes frågor, transport, jordbruk, utbildning och utrikesfrågor.

III. Vitboken

Överlämnandet av vitboken om förberedelse av de associerade länderna för integrering i den inre marknaden utgör det viktigaste steget i utvecklingen av tillnärmningsstrategin efter årsskiftet. Den kommer att vara föremål för särskilda slutsatser från rådet (allmänna frågor) med tanke på Europeiska rådet i Cannes.

IV. Handelspolitiska åtgärder

Europeiska rådets slutsatser i Essen om handelspolitiska åtgärder har följts upp med följande:

– Handelspolitiska skyddsåtgärder (antidumpning och andra skyddsåtgärder): systemet för information innan förfaranden inleds tillämpas hädanefter av kommissionen.

– Textilhandel med de sex associerade länderna: förordning (EG) nr 3036/94 tillämpas från och med den 1 januari 1995 och har genom omedelbart avskaffande av tullar underlättat marknadstillträdet för produkter som varit föremål för passiv förädling.

– Kommissionen har inlett diskussioner i syfte att utvidga det diagonala kumulationssystemet vad avser befintliga ursprungsregler till Rumänien och Bulgarien. Denna utvidgning ingår i den strategi i tre etapper som Europeiska rådet fastställde i Essen för att förenhetliga ursprungsreglerna inom förmånshandeln mellan gemenskapen, länderna i Central- och Östeuropa och EFTA-länderna.

– Anpassningen av Rumäniens och Bulgariens tidsscheman vad avser tullar och tullkvoter till schemat för de övriga associerade länderna har tillämpats sedan den 1 januari 1995.

– Förhandlingar för anpassning av Europaavtalen till följd av utvidgningen och Uruguayrundan har förts i fråga om textilprodukter samt EKSG-produkter. Förhandlingar har också inletts för jordbruksprodukter.

V. Jordbruk

Kommissionen skall före Europeiska rådets möte i Cannes överlämna en rapport om varför endast en liten andel av de tullkvoter som unionen har öppnat utnyttjas fullt ut. Den skall också till rådet överlämna resultatet av undersökningen av vilka effekter den subventionerade exporten har på jordbruket i de associerade länderna och informera rådet om det sätt på vilket detta beaktas, inom ramen för dess egna institutionella skyldigheter, i samband med förvaltningen av mekanismerna för exportbidrag.

Vad avser anpassningen av jordbruksdelen i associeringsavtalen till resultaten av Uruguayrundan och till utvidgningen, har förhandlingar inletts med de associerade länderna. Dock kan dessa förhandlingar inte avslutas före den 1 juli 1995, och därför

– har vissa provisoriska och ensidiga åtgärder till följd av utvidgningen vidtagits i fråga om färska och bearbetade jordbruksprodukter efter den 1 januari 1995 i syfte att inte störa det sedvanliga handelsutbytet; ett andra åtgärdspaket kommer snart att antas av rådet, och

– provisoriska och ensidiga åtgärder bör också vidtas för att undvika störningar i handelsutbytet till följd av att Uruguayrundans resultat verkställs den 1 juli. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag om införande av sådana åtgärder, vilka kommer att beakta principerna om gemenskapspreferens och ömsesidighet.

VI. Industri

Rådet (industri) antog den 7 april 1995 slutsatser för att underlätta det industriella samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa genom stöd för utveckling av en miljö och ett regelverk som gynnar avtal mellan företag samt för att överbrygga befintliga hinder inom området.

VII. Ekonomiskt samarbete

Inriktningen på programmet PHARE har ändrats så att det stöder strategin som förbereder anslutning. I detta syfte skall programmet planeras på flerårsbasis. Det tekniska biståndet skall ges särskilt med beaktande av genomförandet av vitboken om förberedelse för integrering i den inre marknaden. Dessutom utvidgas stödet enligt programmet så att även investeringsverksamhet inom

infrastrukturområdet ingår.

VIII. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

Utrikesministermötet den 10 april, som hölls inom ramen för den strukturerade dialogen, erbjöd ett tillfälle till utbyte av synpunkter om flera politiska frågor av gemensamt intresse. Möten mellan de politiska direktörerna och Europakorrespondenterna har organiserats, liksom även flera möten på expertnivå.

Samordningen i huvudstäderna i tredje land och inom internationella organisationer har införts gradvis. Erfarenheterna av samordningen i Förenta nationerna har i synnerhet visat sig vara ytterst positiva, vilket bl.a. märks genom den starka

samstämmigheten vad avser unionens och de associerade ländernas omröstningsbeteende i samband med det 51:a sammanträdet för Kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

De associerade länderna deltar dessutom i allt större utsträckning i unionens insatser och gemensamma åtgärder samt i förklaringar.

Således har de tillsammans deltagit i den gemensamma åtgärden för att uppnå en villkorslös och obegränsad förlängning av Icke- spridningsfördraget. De slöt sig också till unionens agerande, i tillämpning av artikel 3.2, i samband med den gemensamma åtgärden gällande truppminor, som förberedelse inför konferensen för revidering av 1980 års konvention om "omänskliga vapen".

IX. Stabilitetspakten

Den process som ledde till att pakten om stabilitet i Europa antogs den 21 mars i Paris har även den bidragit till strategin för förberedelse för anslutning. Pakten, som ingicks efter rundabordskonferenser mellan de associerade länderna och deras grannländer med unionen som ordförande, stadfäste de Central- och Östeuropeiska ländernas vilja att mellan sig befästa och utveckla goda grannförhållanden och att stärka stabiliteten i Europa genom att anförtro OSSE uppföljningen av de bilaterala avtal och överenskommelser som ingår i pakten.

De kompletterande åtgärderna till denna process, vilka unionen vidtagit inom ramen för PHARE, har bidragit till det uppnådda resultatet genom utformning av projekt som gäller regionalt samarbete över gränserna, minoritetsfrågor, kulturellt samarbete, inbegripet språkutbildning och administrativ utbildning samt miljöproblem.

X. Inrikes och rättsliga frågor

Till följd av mötet den 19 januari 1995 mellan trojkan för K4-kommittén och de associerade länderna, och med kommitténs mandat, vilket Coreper godkänt, har ett visst samarbete inletts på följande tre områden, vilka omfattas av avdelning VI:

– På asyl- och invandringsområdet har CIREFI (en central för information, diskussion och utbyte om överskridande av gränser och om invandring) hållit två möten med sakkunniga från länderna i Central- och Östeuropa. Det är meningen att ministermötet den 20 juni särskilt skall diskutera följande teman: falska dokument, tillnärmning av lagstiftningen om rörlighet, frågeformuläret om rutiner vad beträffar visum utfärdade i tredje land och tillstånd för återinresa.

– På området för polis- och tullsamarbete, där ett möte mellan sakkunniga inom droger och organiserad brottslighet snart skall hållas, är det meningen att rådsmötet den 20 juni skall behandla genomförandet av Berlindeklarationen om polis- och

tullsamarbete för att bekämpa organiserad brottslighet, och skapandet av en polishögskola i Budapest.

– I fråga om det rättsliga samarbetet har ett mycket detaljerat frågeformulär riktats till länderna i Central- och Östeuropa.

Svaren skall tas upp på rådsmötet den 20 juni, liksom även dessa länders tillträde till Luganokonventionen, Romkonventionen och de konventioner som är relevanta för det rättsliga samarbetet.

___________________

EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING F.d. Jugoslavien

Från sitt möte i Cannes den 26 och 27 juni 1995 skickar Europeiska rådet följande meddelande till ledarna och folken i f.d. Jugoslavien:

1. Europeiska unionen bekräftar ånyo med eftertryck att den motsätter sig att konflikten i f.d. Jugoslavien löses med våld. Den uppmanar till ett moratorium för de militära operationerna och till undertecknandet av en överenskommelse om vapenvila.

2. Alltsedan början har Europeiska unionen stött Förenta nationernas åtgärder för att dämpa kriget, för att bistå civilbefolkningen och för att främja fredsprocessen. Unionen avser idag att understryka det stöd den ger UNPROFOR för att denna skall kunna agera med fasthet.

Vad beträffar först Förenta nationernas åtgärder och den militära aspekten, upprepar Europeiska unionen sitt stöd för utvecklingen av FN:s snabbinsatsstyrka på det sätt som bestämdes i Förenta nationernas säkerhetsråd, i avsikt att ge UNPROFOR möjligheter att under bästa möjliga säkerhetsförhållanden och med ökad effektivitet fullgöra sitt uppdrag. Det gäller att vidta åtgärder så att UNPROFOR kan handla och reagera. Europeiska unionens medlemsstater visar sin solidaritet med snabbinsatsstyrkan genom att, inom gränsen för sina möjligheter, bidra med sitt stöd och genom Förenta nationerna utverka att organisationens medlemmar bidrar med ett ekonomiskt stöd för insatsstyrkan.

Europeiska unionen varnar alla parter i konflikten för att söka hindra rörelse- och handlingsfriheten för UNPROFOR och de humanitära organisationer som bistår civilbefolkningen. Den påminner om fredsstyrkornas beslutsamhet att övervinna dessa hinder. Upphävandet av belägringen av Sarajevo är ett oeftergivligt krav. Europeiska unionen kräver fria tillfartsvägar till Sarajevo, till enklaverna och till säkerhetszonerna.

Alltmedan Europeiska unionen bekräftar tillståndet att inleda förhandlingar om ett handels- och samarbetsavtal med Kroatien påminner den ändå om den starka varning den utfärdat mot varje försök till lösning med våld av situationen i Krajina.

3. Europeiska unionen bekräftar sin starka vilja till att snabbt åstadkomma en fredlig lösning. Den förnyar sitt förtroende och sitt fulla stöd för den medlare den utsett, Carl Bildt, i hans egenskap av en av ordförandena i ledningskommittén för Internationella konferensen om f.d.

Jugoslavien. Den har med största intresse noterat resultaten från hans första uppdrag i regionen.

– Europeiska unionen uppmanar Carl Bildt att snarast bland alla parter söka en möjlighet att återuppta dialogen i Bosnien- Hercegovina. Europeiska unionen, Förenta staterna och Ryssland är upphovsmännen till en plan som grundar sig på en rättvis uppdelning av territoriet och på möjlig konstitutionell uppgörelse som garanterar Bosnien-Hercegovinas integritet och föreskriver en rättvis och jämlik behandling av den kroatisk-bosniska sidan resp. den serbisk-bosniska sidan. Denna plan bör utgöra grunden för ett återupptagande av förhandlingarna.

– Europeiska unionen uppmanar samtidigt Carl Bildt att fortsätta på den inslagna vägen som syftar till att uppnå ett ömsesidigt erkännande av de stater som uppstått ur f.d. Jugoslavien. Europeiska unionen förstår att det som en första etapp brådskar med Federativa republiken Jugoslaviens erkännande av Bosnien-Hercegovina. Europeiska unionen påminner om de utarbetade förslagen, särskilt beträffande frågan om sanktioner, i avsikt att så snart som möjligt få till stånd dessa erkännanden.

Europeiska unionen understryker i detta sammanhang betydelsen av ett strikt iakttagande av stängningen av gränsen mellan Bosnien- Hercegovina och Federativa republiken Jugoslavien. Den uppmanar alla stater att handla så att det övervakningsuppdrag som anförtrotts Internationella konferensen om f.d. Jugoslavien förfogar över lämpliga medel.

– Europeiska unionen uppmanar Carl Bildt att uppmuntra regeringen i Zagreb och de ansvariga serberna i Krajina att återknyta dialogen, att återuppliva den ekonomiska överenskommelsen av den 2 december 1994, att anta utkastet till avtal som kallas plan Z4 och att uppmuntra Federativa republiken Jugoslavien att stödja denna plan.

– Med hänsyn till de resultat som redan uppnåtts för att närma kroater och muslimer till varandra och som den kroatisk-muslimska federationen samt det arbete som Europeiska unionens företrädare i Mostar utfört vittnar om, uttrycker Europeiska unionen sin övertygelse om att sådana lösningar står att finna som åstadkommer tillfredsställande förhållanden mellan alla folkgrupper i f.d.

Jugoslavien.

Europeiska unionen uppmanar sin medlare att hålla utrikesministrarna informerade om sina första resultat redan från och med nästa rådsmöte den 17 juli.

4. Dessa är de omedelbara mål som Europeiska unionen anger för sina åtgärder och för Carl Bildt. En total fred kommer dock inte att uppnås med mindre än att alla folkgruppers rättigheter garanteras överallt. I detta hänseende kommer Europeiska unionen att fortsätta att övervaka befolkningarnas öden i Voivodina, Sandjak och Kosovo. En tillfredsställande utveckling är en förutsättning för Federativa republiken Jugoslaviens hela och fulla återinträde i nationernas samfund.

EUROPA-MEDELHAVSKONFERENSEN I BARCELONA

EUROPEISKA UNIONENS STÅNDPUNKT

I. ALLMÄN INLEDNING

Europeiska unionens länder och deras partner i Medelhavsområdet måste öka sitt gemensamma agerande för att Medelhavsområdet i större utsträckning än hittills skall bli ett område där utbyte och dialog säkerställer fred, stabilitet och välstånd hos dem som bor där.

I enlighet med de riktlinjer som redan fastställts av Europeiska rådet i Lissabon (juni 1992), Korfu (juni 1994) och Essen (december 1994) är Europeiska unionen besluten att utarbeta hållbara ramar för relationerna med andra länder i Medelhavsområdet, i en anda av partnerskap. En ambitiös samarbetspolitik i söder utgör ett komplement till öppningen mot öst och bidrar till att Europeiska unionens externa insatser får en geopolitisk koherens.

Europeiska unionen och dess partner i Medelhavsområdet måste besvara gemensamma utmaningar som kräver ett samordnat och globalt handlingssätt. Detta handlingssätt måste ta hänsyn till egenskaperna och särdragen hos varje land på andra sidan Medelhavet. Fastställandet av en multilateral ram mellan Europa och andra sidan av Medelhavet kompletterar förstärkandet av de bilaterala förbindelserna mellan unionen och var och en av dess partner. De befintliga bilaterala avtalen och förhandlingarna i syfte att sluta en ny generation av avtal kommer att göra det möjligt att bevara och t.o.m. understryka det specifika i var och en av dessa bilaterala förbindelser inom den nya multilaterala ramen; dessa avtal kommer samtidigt att utgöra ett av de huvudsakliga medlen för genomförandet av de bestämmelser som detta dokument innehåller.

Ministerkonferensen om Europa-Medelhavet som äger rum i Barcelona den 27 och 28 november 1995 kommer att utgöra ett helt nytt tillfälle för Europeiska unionens länder och deras partner i västra och östra Medelhavsområdet att tillsammans fatta beslut om sina framtida relationer.

I detta perspektiv är det Europeiska unionens mål att i relationerna med dessa länder säkerställa stabilitet och välstånd i Medelhavsområdet.

Unionen är beredd att i detta syfte stödja dessa länder i deras strävan att gradvis förvandla regionen till ett område med fred, stabilitet, välstånd och samarbete, och i detta syfte upprätta ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsländerna. Detta fordrar en politisk dialog, en varaktig och balanserad ekonomisk och social utveckling, kamp mot fattigdom och nödvändigheten av en bättre förståelse mellan kulturerna genom en förstärkning av den mänskliga dimensionen i utbytena.

Det är i denna anda som Europeiska unionen har gjort dessa överväganden som syftar till att upprätta ett globalt partnerskap grundat på stärkandet av demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna, vilket är avgörande i relationerna mellan Europa och dess grannar i

Medelhavsområdet. Detta partnerskap omfattar följande tre huvudaspekter:

– Den politiska och säkerhetspolitiska aspekten.

Syftet är här att fastställa ett antal gemensamma principer och intressen, som är godtagbara för alla och som parterna skall förbinda sig att gemensamt främja. Det gäller att inom varje stat bekräfta vikten av respekten för de grundläggande friheterna och upprättandet av en rättsstat, vilket är förutsättningen för stabiliteten i hela Medelhavsområdet. Likaså måste relationerna mellan staterna styras av vissa principer som är godtagbara för alla och som kan säkerställa stabiliteten i området. Detta initiativ som förutsätter en dialog med länderna inom den arabisk- muslimska världen samt med andra länder, kommer att ta hänsyn till regionens kulturella särdrag.

– Den ekonomiska och finansiella aspekten.

Syftet är att skapa ett område med allmänt välstånd. Det föreslås en handlingsplan som fastställer ramarna, prioriteringarna och formerna för partnerskapet i syfte att upprätta ett ekonomiskt område för Europa och Medelhavet som är baserat på frihandel i enlighet med förpliktelserna i VHO. Planen förpliktar parterna att undersöka följderna för deras relationer samt för den ekonomiska utvecklingen, resurserna och infrastrukturer av upprättandet av ett frihandelsområde. Särskild vikt skall läggas vid regional integrering. I detta sammanhang betonas att Europeiska unionens bistånd till Medelhavsområdet inte kan ersätta de viktiga ansträngningar som de berörda länderna gör för att förbättra sin egen situation samt sin sociala och ekonomiska utveckling. Det erkänns att den förutsatta ekonomiska moderniseringen kräver en avsevärd ökning av det finansiella samarbetet, vilket främst skall främja mobiliseringen av lokala ekonomiska aktörer för att få till stånd en varaktig utveckling genom inhemska krafter. I detta syfte skall särskild vikt läggas vid investeringarna inom den privata sektorn, som är en väsentlig faktor för utvecklingen i regionen.

– Den sociala och mänskliga aspekten.

Målet är här att främja utbytena mellan civila samhällen. Inom ramarna för ett decentraliserat samarbete läggs tonvikten på utbildning, utbildning av unga, kultur och medier, migrerande befolkningsgrupper och hälsa. Dessutom planeras ett ökat samarbete inom inrikespolitik och rättsliga angelägenheter, med insatser i synnerhet mot narkotikahandel, terrorism och internationell brottslighet.

Med denna definition skiljer sig partnerskapet Europa-Medelhavsområdet, genom sitt globala synsätt som koncentrerar sig på relationerna mellan Europa och Medelhavsområdet, väsentligen från fredsprocessen i Mellanöstern. Partnerskapet är inte något nytt forum för konfliktlösning och skall inte betraktas som ramen för denna process även om den bland andra syften kan bidra till att främja dess framgång. Detta gäller även andra tvister som kan påverka de relationerna mellan länderna i området.

Det är inte heller avsikten att partnerskapet Europa-Medelhavsområdet skall ersätta andra insatser och initiativ som företas för att främja freden, stabiliteten och utvecklingen i området, och som avser att stärka dialogen och samarbetet mellan Europa och dess grannar söder och öster om Medelhavet.

Europeiska unionen har för avsikt att delta aktivt i det ekonomiska toppmöte som kommer att äga rum i Amman i oktober i år och som är en uppföljning av det ekonomiska toppmötet i Casablanca. Denna process skiljer sig från partnerskapet Europa-Medelhavsområdet såväl genom sin sammansättning som genom sin målsättning, även om det kan uppstå en viss överlappning.

I det hela innebär ett deltagande i konferensen i Barcelona endast en anslutning till de principer som ligger bakom partnerskapet Europa- Medelhavsområdet.

Europeiska unionen hoppas att Europa-Medelhavskonferensen kommer att lägga grunden till partnerskapet Europa-Medelhavsområdet genom antagandet av ett gemensamt dokument beträffande de tre ovannämnda huvudaspekterna, vilka utgör en helhet och mellan vilka ett positivt samspel måste skapas.

°

°°

II. PARTNERSKAP FÖR POLITIK OCH SÄKERHET: UPPRÄTTANDE AV ETT GEMENSAMT OMRÅDE FÖR FRED OCH STABILITET

På detta område föreslår Europeiska unionen att partnerskapet Europa-Medelhavsområdet kommer till uttryck genom att samtliga parter vid konferensen i Barcelona i höst antar en principförklaring som fastställer vissa av parternas gemensamma mål vad gäller inrikes och utrikes stabilitet.

A. De mänskliga rättigheterna, demokrati, rättsstat

Samtliga parter bör kunna bekräfta de regler för uppträdande inom varje stat eller politisk enhet som har erkänts av det internationella samfundet.

Det måste anses att staters inre stabilitet på medellång sikt medverkar till stabiliteten i hela Europa-Medelhavsområdet.

Följaktligen bör partnerskapet Europa-Medelhavsområdet bygga på att följande principer efterlevs:

1. (De grundläggande texterna). Parterna bör förbinda sig att agera i enlighet med Förenta nationernas stadga och deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt de förpliktelser som följer av de internationella deklarationer och avtal inom dessa områden som de är bundna till.

2. (Rättsstaten). Varje part bör kunna engagera sig i utvecklingen av rättsstaten och demokratin i sitt inrikespolitiska system (regelbundna och fria val av styrande och representativa församlingar, oberoende rättsväsen, balans i maktfördelningen, god statsförvaltning), och parterna skall samtidigt erkänna varje parts rätt att fritt välja och utveckla sitt politiska, socio-kulturella och ekonomiska system, under förutsättning att detta

överensstämmer med allmänt godtagna internationella normer vad gäller mänskliga rättigheter.

3. (Grundläggande friheter). Varje part förbinder sig att vidta konkreta åtgärder för ett verkligt genomförande av de grundläggande friheterna, på grundval av de förpliktelser som parterna har åtagit sig enligt de båda föregående punkterna, inbegripet yttrandefrihet, föreningsfrihet i fredliga syften samt åsikts-, samvets- och religionsfrihet.

Parterna förbinder sig att ställa sig positiva till möjligheten att utbyta information och svara på förfrågningar om uppgifter från andra parter beträffande grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

4. (Pluralism och tolerans). Varje part förbinder sig att respektera mångfald och pluralism i samhället. Man skall vädja om främjande av tolerans mellan olika samhällsgrupper och bekämpande av yttringar av intolerans, särskilt rasism och främlingsfientlighet. Insatserna mot terrorism kommer att vara desto effektivare om de respekterar rättsstatens och de mänskliga rättigheternas principer och på lång sikt åtföljs av en politik som syftar till att konkret inverka på de djupt liggande orsakerna till denna företeelse. I denna anda kan parterna betona vikten av lämplig utbildning om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

5. (Mänskliga rättigheter). Parterna skall förbinda sig att respektera de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna, samt utövandet av dessa fri- och rättigheter, både individuellt och gemensamt med andra medlemmar i sina grupper, utan att någon diskriminering sker på grund av ras, nationalitet, språk, religion eller kön.

B. Stabilitet, säkerhet, god grannsämja

Parterna skall kunna bekräfta att fred och stabilitet i Medelhavsområdet är ett gemensamt väl, som de förbinder sig att bevara och stärka med alla till buds stående medel.

I denna anda kan ett partnerskap för säkerhet mellan Europa och Medelhavsområdet grundas på att följande principer efterlevs:

1. (Jämlikhet och självbestämmande): Parterna förbinder sig att respektera varandras jämlika självbestämmande samt alla rättigheter som självbestämmandet innebär i enlighet med internationell rätt. Parterna skall förbinda sig att i god tro uppfylla de förpliktelser som de åtagit sig enligt internationell rätt.

2. (Icke-inblandning): Varje part förbinder sig att avstå från all direkt eller indirekt inblandning som strider mot internationell rätt i en annan parts inre angelägenheter.

3. (Respekt för territoriell integritet). Parterna skall förbinda sig att respektera varje annan parts territoriella integritet och enhet.

4. (Avkall på bruk av våld samt fredlig lösning av tvister). Parterna avstår från att i sina ömsesidiga relationer använda hot eller våld mot en annan parts territoriella integritet eller politiska självständighet, eller allt annat sätt som är oförenligt med Förenta nationernas syften. Parterna skall förbinda sig att utreda gemensamma mekanismer för förebyggande diplomati och bilägga sina tvister på fredlig väg.

5. (Kamp mot terrorism, organiserad brottslighet och narkotika). Parterna förbinder sig att samarbeta för att förebygga och bekämpa hot om terrorverksamhet genom att ratificera och tillämpa internationella rättsakter och förbindelser som de i detta hänseende ingår, samt genom andra lämpliga åtgärder. Parterna förbinder sig att kämpa gemensamt mot utbredning och diversifiering av organiserad brottslighet och att bekämpa det gissel som narkotikan utgör i alla sina former.

6. (Mål i samband med nedrustning och icke-spridning). Parterna förbinder sig att i god tro uppfylla de förpliktelser som de åtagit sig inom ramen för konventioner i vilka de är parter och som berör rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.

Samtliga parter anmodas att ansluta sig till Fördraget om icke-spridning av kärnvapen, till Konventionen om kemiska vapen samt till Konventionen om biologiska vapen och förbinda sig att vidta konkreta åtgärder för icke-spridning av kemiska eller biologiska vapen samt kärnvapen.

Varje part förbinder sig att inte anskaffa militär kapacitet som överstiger hans legitima behov för individuell eller kollektiv säkerhet. Parterna kan i denna anda bekräfta sin vilja att uppnå samma grad av säkerhet och ömsesidigt förtroende på lägre nivåer med konventionella vapen.

7. (God grannsämja, förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder). Parterna förbinder sig att ömsesidigt utveckla god grannsämja. I denna anda bör parterna stödja de regionala integrationsprocesserna genom att betona deras vikt för stabiliteten i området. De kan dessutom förbinda sig att utreda de förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder som kan vidtas gemensamt med målsättningen att upprätta ett "utrymme för fred och stabilitet i Medelhavsområdet", med som förebild t.ex. den stabilitetspakt som berör länderna i Central- och Östeuropa .

* * *

III. EKONOMISKT OCH FINANSIELLT PARTNERSKAP: SKAPANDET AV ETT OMRÅDE MED ALLMÄNT VÄLSTÅND

Inledning

I varje partnerland ser problemen olika ut, men alla står inför samma utmaningar, nämligen – ett starkt demografiskt tryck,

– en stor jordbruksbefolkning,

– en otillräcklig diversifiering av produktion av och handel med industriprodukter, – liten handel inom området,

– en ineffektiv och överdimensionerad offentlig sektor.

Parterna skulle alltså kunna fastställa följande långsiktiga mål:

– påskynda takten för en varaktig socio-ekonomisk utveckling,

– förbättra befolkningens levnadsvillkor genom att minska skillnaderna i välstånd och öka sysselsättningen, – främja regionalt samarbete och regional integrering.

I detta syfte vore det lämpligt att upprätta ett Europa-Medelhavsområde som är grundat på frihandel och partnerskap på så många områden som möjligt.

Enligt parternas uppfattning bör politiken föras enligt marknadsekonomiska och ekonomiskt integrerande principer på grundval av ett partnerskap där man tar hänsyn till parternas behov och olika utvecklingsnivåer.

Parterna vill prioritera anpassning och modernisering av ekonomiska och sociala strukturer i de Medelhavsländer som inte är medlemmar i EU för att underlätta ett successivt upprättande av ett frihandelsområde och i synnerhet

– främja moderniseringen och utvecklingen av den privata sektorn samt dess juridiska och reglerande bakgrund genom ett ökat samarbete mellan förvaltningar, och genom uppmuntran till privata investeringar från lokala eller regionala källor samt från gemenskapen,

– minska de konsekvenser på det sociala planet och för miljön som kan bli följden av en ekonomisk utveckling, bland annat genom att ge den önskade prioriteringen till sådan politik, sådana program och projekt som mest påverkar de fattigaste befolkningsgruppernas dagliga liv.

Dessutom bör parterna sträva efter att främja de mekanismer som syftar till att utveckla överföringen av teknologi.

1. Ett frihandelsområde Europa-Medelhavet