• Patienten ska ha en fast vårdkontakt.
• En tydlig och dokumenterad vårdplan ska upprättas med patienten, behandlaren och gärna närstående. Vårdplanen ska revideras vid behov.
• Utvärdering sker mot vårdplanens mål.
• Patienten ska ha en aktiv roll i beslut som, som berör den egna hälsan och vård och stödinsatser.
• Uppföljning av den somatiska hälsan ska göras minst en gång per år.
• Behandlingen ska utvärderas och följas upp minst en gång per år av fast vårdkontakt tillsammans med patienten.
• Vid årlig uppföljning används PsykosR och/eller Kvalitetsstjärnan.
Remission
Sjukdomssymtom vid psykos, speciellt schizofreni, innebär en avsevärd påverkan på
funktionsförmågan. Även om förstagångsinsjuknade psykospatienter oftast svarar mycket bra på antipsykosmedicinering på kort sikt är långtidsprognosen ofta otillfredsställande. Flertalet patienter får återfall i sjukdomen vilket kan resultera i mer svårbehandlade symtom och en
kvarståendenedsättning av funktionsnivån. Det har därför blivit viktigt att definiera
behandlingsutfall på ett sätt som är meningsfullt för såväl patienter och närstående som för behandlare inom psykiatrin genom att skatta kliniskt relevanta symtom.
Remission skattas med skattningsskala RSS. Kriterierna i skattningsskalan har utarbetats av en
internationellt sammansatt arbetsgrupp och är baserade på följande symtomskattningsskalor: Scale of Assessment of Positive Symptoms (SAPS) och Scale of Assessment of NegativeSymptoms (SANS), PANSS och Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS). Kriterierna är utformade så att om ingen av totalt åtta items skattas till mer än 3 i svårighetsgrad (på en skala av 7) under det senaste halvåret har klinisk remission inträtt. Förändringar i remission har visat sig vara associerade med förändringar i behov av stöd, GAF-poäng, tillfredsställelse med vård och livskvalitet. Kriterierna tycks därför vara kliniskt relevanta och kan lämpligen användas i behandlingsutvärdering inom psykiatrin.
Somatisk uppföljning
Den somatiska hälsan bör följas noga eftersom forskning visat att psykospatienter, speciellt patienter med schizofreni, har avsevärt högre mortalitet, sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och komplikationer orsakade av diabetes än befolkningen i övrigt.
PsykosR
Psykossjukdomar och framför allt schizofreni orsakar ofta stort lidande för både patienter och närstående. De står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader i och med att insjuknandet ofta
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 14 av 16
procent, har också en kraftigt nedsatt funktionsförmåga och behöver därför ofta stöd från kommun och hjälp med försörjning.
Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett underlag om omfattning och faktisk sjukdomsbild samt att genom jämförelser av arbetssätt och resultat kunna utvärdera och förbättra vården.
Kvalitetsregistrering i PsykosR för uppföljning av viktiga resultat för att få en bättre bild av psykossjukdomar och patienternas behov av behandling och stöd sker en gång per år.
Kvalitetsstjärnan
Kontinuerlig uppföljning av psykospatienter skall ske genom anslutning och inrapportering till Kvalitetsstjärnan. (Registret har funnits sedan 2000)
• Kvalitetsstjärnan innehåller sju dimensioner som mäts med enkla mätinstrument.
• Dimensionerna är: Brukartillfredställelse med vården, upplevd livskvalitet, patientupplevda besvär, närståendes situation, psykosocial funktion, symtom och för psykospatienter läggs en biverkningsskala till.
• Måttet i varje dimension presenteras i ett stjärndiagram där ju större stjärna innebär bättre kvalitet.
Inrapportering till Kvalitetsstjärnan sker en gång per år.
Jämförelse för varje patient över år blir därmed möjlig, liksom jämförelse med övrig psykosvård i landet på gruppnivå.
Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom
Följande urval skall ses som exempel på kvalitetsindikatorer för patienter med psykossjukdom.
Många av de föreslagna indikatorerna är framtagna för att säkra en god vårdprocess.
Strukturindikatorer
• Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för nyinsjuknade i psykossjukdom?
• Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för långtidssjuka i psykossjukdom?
• Har kliniken ett program för stöd till barn och anhöriga?
• Finns det en skriftlig samverkansöverenskommelse upprättad mellan socialtjänsten och kliniken?
Processindikatorer
• Andel patienter med psykossjukdom som registreras i kvalitetsregistret för psykossjukdom.
• Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad diagnostisk bedömning under en 12-månaders period.
• Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad utredning under en 12-månaders period.
• Andel patienter som står på antipsykosläkemedel som genomgått metabol undersökning under en 12-månaders period.
• Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende biverkningar av läkemedel.
• Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende alkoholkonsumtion med hjälp av screeningformulär eller strukturerad intervju.
• Andel patienter med schizofreni som någon gång deltagit i strukturerad utbildning kring sin psykossjukdom.
Resultatindikatorer
• Andel patienter med schizofreni som under en 12-månaders period vårdats med tvång.
• Andel patienter med psykosdiagnos för vilka, under den senaste 12-månaders perioden, det gjorts en vårdplan.
• Andel patienter med psykosdiagnos som under den senaste 12-månaders perioden upprättat en gemensam vårdplan med kommun/ stadsdel.
• Andel patienter med schizofrenidiagnos som haft kontakt/besök i psykiatrisk öppenvård minst en gång per månad efter utskrivning från heldygnsvård.
• Andel patienter med schizofrenidiagnos som återintagits i psykiatrisk heldygnsvård inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvård under en 12-månadsperiod.
• Andel patienter som uppger att de bemötts väl av psykiatrisk vårdpersonal (Patientenkäten).
• Andel patienter som uppgivit att de har fått information om sjukdomen och behandlingen (Patientenkät).
• Andel patienter som uppgivit att de varit delaktiga i vårdplaneringen (Patientenkät).
• Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god sjukdomsinsikt enligt IRS.
• Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god behandlarallians enligt TASP.
Vårdriktlinjer för Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 16 av 16